Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Dalhemssklan i Helsingbrgs kmmun
1 (15) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Dalhemssklan Resultat Metd ch material Inledning Sklinspektinen genmför en kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier under hösten 2015 ch våren 2016. Granskningen vid Dalhemssklan i Helsingbrgs kmmun ingår i detta prjekt. Dalhemssklan besöktes den 1 till 3 december 2015. Ansvariga inspektörer har utredare Kerstin Martinssn, utredare Andreas Le ch utredare Inger Börjessn varit. I denna rapprt redvisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser ch bedömningar. Förutm en redgörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en krt beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar ch genmförande. Kvalitetsgranskningen av sklans arbete för att säkerställa studier genmförs i ytterligare 19 kmmunala sklr ch 10 fristående sklr. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redvisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapprt. För de sklr sm ingått i granskningen ger rapprten en referensram ch en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra sklr. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund ch syfte Sklinspektinens egna erfarenheter ch flertalet natinella undersökningar visar på prblem med studier i den svenska sklan 1. Enligt Sklenkäten 2014 (Sklinspektinen 2014b) upplever mkring varannan elev att andra elever stör rdningen i klassrummet ch att de blir störda av hög ljudnivå under lektinerna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studier på lektinerna. 1 Se exempelvis Sklinspektinen 2014a, Sklverket 2013a ch SCB 2012.
2 (15) Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studier. Störst är prblemen i grundsklans senare årskurser. Även lärarna upplever att en str del av deras undervisningstid går åt till att hålla rdning i klassrummet (Lärarnas riksförbund 2014). Lärarna upplever dck inte lika stra brister i studiern sm eleverna. Bilden av bristande studier ch rdningsprblem bekräftas i internatinella mätningar såsm PISA, TIMMS ch TALIS. Studier handlar både m elevernas arbetsmiljö ch m deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska m sklan har ett tillfredsställande arbete för att främja ch upprätthålla studier för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frågan m eleverna får studier i undervisningen. Särskild vikt läggs vid själva undervisningssituatinen, men sklans arbete ch rektrs ansvar i strt berörs delvis ckså. I varje skla sm besöks, undersöks m läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier ch m rektr genm sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bakgrundsuppgifter m Dalhemssklan Dalhemssklan är belägen i Helsingbrgs kmmun ch mfattar förskleklass till årskurs 9. Denna granskning mfattar årskurs 7 till 9 ch ttalt 103 elever. Dessa klasser är rganiserade i ett arbetslag. Sklans leds av en rektr ch en biträdande rektr Sklinspektinen genmförde år 2010 tillsyn av Dalhemssklan ch i beslutet, Dnr 3-2010:134 knstaterades att rektrn inte i tillräcklig utsträckning tg ansvar för att de regler sm var fastställda på sklan följdes samt att sklan inte i tillräcklig utsträckning arbetade för att relatinerna mellan vuxna/elever ch elever/elever byggde på respekt ch ömsesidigt förtrende. Vidare framkm att undervisningssituatinen på sklan inte kunde sägas präglas av studier. Av Sklverkets statistik för år 2015 framgår att 56 prcent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ch att det genmsnittliga meritvärdet var 194 päng. Kunskapsresultaten har försämrats med 12 prcentenheter ch 18 meritpäng sedan året före men är någt högre än för två år sedan. Den elevenkät sm Sklinspektinen genmförde inför granskningen besvarades av 94 prcent av eleverna i årskurserna 7 till 9. Av svaren framgår att 53
3 (15) prcent av eleverna upplever att de har studier på lektinerna ch att 69 prcent anser att andra elever stör rdningen i klassrummet. Vidare uppger 83 prcent att de lär sig mycket på lektinerna. Resultat 1. Får eleverna studier i undervisningen? 1.1 Läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa ch upprätthålla en gd lärandemiljö samtidigt sm eleverna ges möjlighet att följa undervisningen ch engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. 1.1.1 Lärandemiljö Lärandemiljön är uppmuntrande ch stödjande. Eleverna bemöts respektfullt. De lektinsbservatiner sm Sklinspektinen genmför visar att lärare i lika mfattning agerar för att skapa ett gtt lärandeklimat. Flera av lärarna talar till eleverna på ett uppmuntrande sätt ch ger psitiv respns på deras inspel ch ansträngningar. När lärarna tilltalar eleverna med anledning av att de är uppmärksamma eller inte följer sklans regler görs det i de flesta fall med lugn röst ch med respekt för elevens persn. Vid någt tillfälle bserveras att lärare tilltalar en grupp pjkar sm tjejer, när läraren vill uppmärksamma eleverna på att de ska sluta prata ch skja ch istället ägna sig åt sklarbetet. Vid någn av de bserverade lektinerna för läraren ett längre klassrumssamtal med eleverna ch här inbjuds eleverna att delta genm att svara på frågr ch uttrycka sina åsikter. Under denna sekvens deltar dck ett fåtal elever i gruppen. Vid huvuddelen av de bserverade lektinerna ges eleverna inte tillfälle till klassrumssamtal utan förväntas istället arbeta enskilt. Under de lektiner där eleverna förväntas arbeta enskilt uppstår i några fall en miljö sm präglas av att elever sysslar med, eller pratar m annat än de uppgifter de förväntas ar-
4 (15) beta med. Vid samtliga dessa lektiner är det en eller flera elever sm inte ägnar sig åt det angivna lektinsinnehållet under delar av lektinen. Vid samtliga bserverade lektiner rör sig lärare runt bland eleverna. På flertalet lektiner går läraren i första hand till de elever sm påkallar lärarens uppmärksamhet ch flera elever uppmärksammas inte trts att de ägnar sig åt annat än de förelagda uppgifterna. Av de elevintervjuer Sklinspektinen genmfört framgår att eleverna över lag upplever att lärarna bryr sig m dem ch visar dem respekt. De visar att de blir glada när det går bra för mig ch de är tydliga med vad de vill att jag ska göra ch klara av. De intervjuade eleverna menar att de har en gd relatin till de flesta av sina lärare, samt att detta leder till att de vill visa den läraren respekt ch att de då lyssnar bättre på vad läraren säger. De pratar med ss ch bryr sig m ss, m vi behöver hjälp så kan vi få det. Vi kan prata med dem. Eleverna uppger även att lärarens engagemang spelar str rll. När man ser att läraren är engagerad då blir man det själv ckså. Då vill man lära sig. De intervjuade eleverna uppger att de till de flesta lärare kan säga vad de tycker, ch ger exempel på lärare sm lyssnar med intresse på deras åsikter. Dck uppger flera intervjuade elever att klimatet mellan eleverna påverkar dem så att de inte vågar fråga eller uttrycka åsikter högt i klassrummet. De berättar att några elever i klassen ständigt kmmenterar det sm sägs på ett sätt sm hämmar klasskamraternas vilja att fråga på lektinerna. Om man frågar läraren när andra förstått, då känner man sig dummare än andra. Läraren förklarar tills man fattar men andra elever säger saker ch då frågar man inte. Ibland är det många sm kmmenterar ch då vågar man inte säga eller fråga för att de kmmenterar varandra. Det händer fta. De intervjuade eleverna uppger att de pratat med mentrerna m detta ch de upplever att de blir tagna på allvar men att lärarna inte kunnat förändra situatinen. De nämner sm ett psitivt exempel matematiklektinerna, där de menar att läraren snabbt ser vem sm inte förstår ch även ingriper på ett sätt sm stävjar kmmentarer mellan elever. Eleverna menar vidare att även m lärarna lyssnar på deras synpunkter m undervisningen så är det inte fta sm de ändrar sin planering utifrån elevernas åsikter. Exempel på tillfällen då eleverna får gehör för sina synpunkter är att lärarna försöker flytta prv för att eleverna ska få en jämnare arbetsbelastning. I de enkäter sm Sklinspektinen genmfört i anslutning till de bserverade lektinerna uppger drygt ni av ti elever, att lärarna bryr sig m hur det går för dem ch lika många att lärarna behandlar dem med respekt. Det finns dck enstaka elev i varje bserverad lektin sm uppger att dessa påståenden inte stämmer.
5 (15) I intervjuer uppger lärarna att de ser det sm en str fördel att sklan är så liten ch alla vuxna känner ch kan se alla elever. De menar att detta är en viktig del i att skapa en gd lärmiljö. Att se alla ingår i jbbet. Man frågar hur de mår. Det är viktigt att hälsa ch säga hej, var man än är. De uppger vidare att det är viktigt att skapa en stämning ch ett klimat där det är kej att göra fel ch våga gissa. Lärarna ger sm exempel att skapa övningsmment sm inte bedöms, berömma, peppa, visa att man bryr sig ch att använda humr. Någn lärare framför att det är viktigt med struktur för att skapa ett gtt klassrumsklimat ch en annan lärare menar att när eleverna får vara med ch utfrma uppgifter ch när arbetet på lektinerna varieras så fungerar undervisningen bättre. Av intervjuerna framgår vidare att lärarna är medvetna m att klimatet mellan eleverna är hårt. De menar att detta är deras största utmaning ch någt de arbetar med dagligen. En lärare betnar att det även är ett prblem ur inlärningssynpunkt eftersm det sm lärare är svårt att planera undervisning på rätt nivå när eleverna inte vågar fråga. Lärarna berättar att de även tagit upp frågan m arbetsklimat ch kränkningar på föräldramöten. De anser dck inte att de ännu inte lyckats förändra situatinen till det bättre. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att 87 prcent av eleverna anser att lärarna respekterar dem ch lika många uppger att de vågar säga vad de tycker. 93 prcent av eleverna uppger att de upplever att lärarna bryr sig m hur det går för dem. 1.1.2 Lärarens ledarskap ch undervisningens struktur Läraren har ett tydligt ledarskap. Lektinen är välplanerad ch välstrukturerad. Övergångar mellan lika aktiviteter genmförs utan att rdningen störs. Läraren ingriper vid störande inslag på ett sätt sm främjar elevernas hörsamhet. De lektiner sm Sklinspektinen bserverat inleds med att läraren krt berättar vad lektinen ska innehålla. Infrmatinen sker ftast muntligt. Vid någn av de bserverade lektinerna skapar läraren en balans mellan lärarledd genmgång ch elevaktiviteter. Vid övervägande del av de bserverade lektinerna dmineras lektinsinnehållet av individuella arbetsuppgifter ch elevaktiviteter. Dessa lektiner inleds med att läraren krt presenterar vilka uppgifter
6 (15) eleverna förväntas arbeta självständigt med under återstden av lektinen. I ett par fall inleder läraren med en krt genmgång av mmentet eller uppgiften, förklarar syfte ch kpplar uppgifterna till mål. I någt fall hänvisar läraren, utan närmare beskrivning, till tidigare genmgångar eller tidigare tilldelade uppgifter. Vid de flesta av dessa lektiner syns elever sm en str del av lektinstiden ägnar sig åt annat än de anvisade uppgifterna. Vid en av de bserverade lektinerna väljer några av eleverna att arbeta utanför klassrummet ch elever går vid ett flertal tillfällen ut ur klassrummet för att hämta saker, prata med kamrater i krridren eller gå på taletten. I de bserverade lektinerna finns det lärare sm ingriper då elever ägnar sig åt annat än sklarbetet, genm att i säga elevernas namn, flytta sig närmare eleverna eller påminna m sklans regler. Ingripandena följs sällan upp med pedaggiskt stöd. Få av de elever sm får tillsägelser ändrar sitt beteende. Vid en av de bserverade lektinerna ingriper läraren endast vid enstaka tillfällen ch vid denna lektin syns hur fler ch fler elever börjar ägna sig åt annat än de förväntade uppgifterna. Av elevintervjuer framgår att eleverna anser att de förstår vilka uppgifter lärarna förväntar sig att de ska göra på lektinerna ch i hemarbete. I vissa ämnen anser de även att de får reda på vad de ska göra under den närmaste tiden, men när det gäller vad de ska lära sig säger de: Vi lär ss med tiden, vi jbbar med ett kapitel ch stegvis lär vi ss.. De uppger att ett par lärare gått igenm kunskapskraven i början av terminen ch att de får skriftliga planeringar i några ämnen, men att de i de flesta ämnen inte får hjälp att förstå vilka målen är för undervisningen. De intervjuade eleverna uppger att de tycker att arbetssätten i flera ämnen sällan varieras. Psitiva undantag sm de nämner är ämnena engelska ch tyska, där eleverna upplever att de får arbeta på lika sätt. Elever sm intervjuats menar att när undervisningen är likadan blir det tråkigt ch då blir det stökigt på lektinerna. Vidare anser de intervjuade eleverna att det generellt är sämre studier då de förväntas arbeta individuellt med enskilda uppgifter än då läraren har genmgång. Det går dåligt när vi ska arbeta själva, man tappar fkus. Samtidigt menar flera elever att det i högre grad berr på läraren än på arbetssättet m det är lugn på lektinerna eller inte. Sm psitivt exempel ger eleverna matematikundervisningen, där de menar att genmgångarna är tydliga, att läraren gör det intressant ch att hen använder tavlan på ett bra sätt. Det är mer intressant när läraren använder tavlan, man vill inte bara höra utan se ckså.
7 (15) De intervjuade eleverna uppger vidare att lärarna använder lika sätt för att hålla rdning i klassrummet, men att de flesta lärarna påminner m sklans regler. Vissa lärare pratar med elever sm stör rdningen ch andra blir arga ch skäller, enligt de intervjuade eleverna. Några lärare skämtar med eleverna, vilket eleverna anser är en metd sm fungerar väl, eftersm de gärna vill lyssna på en lärare sm de har en gd relatin till. I de fall elev stör rdningen händer det att eleven får lämna klassrummet, uppger de intervjuade eleverna. Eleverna uppger att det generellt är bättre studier på vissa lektiner eftersm lärarna har kll ch vi har respekt för dem. De berättar m ett annat ämne där de anser att läraren inte gör så mycket för att få rdning ch där eleverna inte lyssnar på läraren. Dessa lektiner upplevs sm stökigare, av de intervjuade eleverna. I de enkäter sm Sklinspektinen genmfört i anslutning till de bserverade lektinerna uppger nästan alla eleverna att de bserverade lärarna ser till att det är studier på lektinerna ch att lärarna ser till att rdningsreglerna följs. En av de bserverade lektinerna avviker då endast fyra av ti elever uppger att läraren ser till att reglerna följs ch drygt hälften av eleverna anser att läraren ser till att det är studier på lektinerna. Vidare visar enkäten att 95 prcent av eleverna anser att läraren ser till att de förstår vad de ska göra. I intervjuer uppger lärare att de gör på lika sätt för att skapa tydlighet ch struktur för eleverna. En lärare berättar att hen arbetat hela terminen med att implementera tydliga rutiner för de lika mmenten i lektinerna ch att detta börjar ge resultat. Ett par lärare betnar vikten av en genmtänkt avslutning ch ger sm exempel att ge återkppling kring elevernas eller elevgruppernas prestatiner under lektinen ch att städa undan ch göra i rdning i klassrummet. Lärarna är överens m att det är svårt att skapa förståelse för kunskapskraven hs eleverna. De menar att många av eleverna har en annan bild av vad kunskap är ch att sklan måste arbeta mycket med att vända denna bild. Lärarna uppger att de försöker knkretisera ch förklara vad eleverna ska kunna i varje mment ch visar på exempel på det eleverna ska lära sig. Ett par lärare säger att de intrducerar varje mråde eller varje termin likadant, med en skriftlig planering sm även innehåller de kunskapskrav sm eleverna arbetar mt i arbetsmrådet. De intervjuade lärarna anser att studiern har blivit bättre, delvis tack vare att det är färre elever i klasserna nu. De uppger att studiern på sklan störs av
8 (15) lika elevbeteenden sm tillsammans skapar r. Sm exempel uppger de elever sm kmmer för sent, elever sm sysslar med mbilerna, elever sm kmmer till lektiner utan material ch elever sm går ut ch in på lektinerna. Lärarna uppger vidare att de har diskuterat att ha fasta placeringar i klassrummen men beslutat sig för att varje lärare får göra vad den anser behövs i respektive klass. En lärare berättar att hen har sm strategi är att själv sänka rösten för att få ner tempt vid lektinsstart. En annan lärare säger att: Vi har inte pratat m det, vi har ett antal regler sm jag försöker följa. Lärarna uppger vidare att de inte känner sig trygga med att visa ut elever ur klassrummet ch att de uppfattat det sm att de inte får göra det. De intervjuade lärarna anser att de elevcacher sm sklan anställt är till str hjälp i det dagliga arbetet. Cacherna hjälper elever att kmma i tid, att kmma igång med arbetet ch de stöttar ch mtiverar dem. Av Sklinspektinens enkät inför granskningen framgår att 88 prcent av eleverna tycker att de i hög eller ganska hög utsträckning förstår vad det är de ska lära sig. 75 prcent av eleverna anser att lärarna ser till att rdningsreglerna följs medan 65 prcent av eleverna inte tycker att eleverna följer de rdningsregler sm finns. Flera av fritextsvaren ger uttryck för önskemål m mer arbetsr. 1.1.3 Stimulans ch anpassning Undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna. Undervisningen anpassas efter elevernas behv ch efter situatinen. Läraren ger eleverna den hjälp ch det stöd sm de behöver för att klara arbetsuppgifterna. Det finns i de lektiner sm bserverats en variatin vad gäller elevers synliga engagemang för innehållet i undervisningen. På hälften av de bserverade lektinerna deltar de allra flesta eleverna i det planerade arbetet. Vid dessa lektiner syns enstaka elever sm inte gör det de ska. Eleverna sitter dck på sina platser ch stör inte arbetsrn för andra elever. Vid andra hälften av lektinerna syns flera elever sm ägnar sig åt annat än lektinsinnehållet hela eller stra delar av lektinen. De flesta av dem ägnar sig åt att prata med klasskamrater eller syssla med mbilen. Några elever rör sig runt i klassrummet eller går in ch ut ur klassrummet. I de flesta fall bserveras hur dessa aktiviteter ch beteenden tycks störa andra elever. Dessa elever uppmärksammas till viss del av lärarna, men i de flesta fall inte på ett sätt sm leder till att eleverna tar sig
9 (15) an sklarbetet. Vid en av de bserverade lektinerna får en grupp elever i princip ingen uppmärksamhet från läraren trts att de inte arbetar med de anvisade uppgifterna. Vid ett tillfälle bserveras hur en elev får hjälp av läraren att samarbeta med klasskamrater, vilket leder till att eleven kmmer igång med sin arbetsuppgift. Sklinspektinens lektinsbservatiner visar att eleverna i huvudsak arbetar med samma material ch samma uppgifter. Vid en av de bserverade lektinerna är en av arbetsuppgifterna så utfrmad att eleverna kan genmföra den med lika svårighetsgrad utifrån sina egna förutsättningar. Övriga uppgifter sm eleverna förväntas arbeta med är huvudsakligen av sluten art ch innebär att eleverna söker svar på givna frågr. Några synliga anpassningar av material eller arbetssätt för lika elever förekmmer inte. Av elevintervjuer framgår att eleverna anser att de i huvudsak får arbeta med lagm svåra uppgifter. De ger dck exempel på ämnen där de skulle vilja få mer utmaningar. Enligt de intervjuade eleverna får de sådana utmaningar i exempelvis i ämnet engelska. Eleverna uppger vidare att i matematik ch de naturrienterande ämnena är materialet är utfrmat så att man kan välja svårighetsgrad. De intervjuade eleverna betnar dck att det är elevens eget ansvar att be m svårare uppgifter. De uppger vidare att de anser att mycket av lärarnas tid går till att hjälpa de elever sm behöver mer stöd ch att de elever sm behöver mer utmaningar inte får det i den utsträckning de behöver. Om jag får B är det svårt ch jag måste be m uppgifter för ett högre betyg. Hade jag haft E då hade läraren gett mig uppgifter. Jag hade inte själv behövt säga till. Av elevintervjuer framgår ckså att lärarna ng vet att vissa elever behöver mer utmaningar men trts att de försöker skapa sådana utmaningar blir lektinerna tråkiga. Någt sm ckså gör lektinerna tråkiga är enligt eleverna när det är för mycket repetitin. Eleverna menar att brist på utmaningar kan leda till att studiern försämras. När jag kan någt tappar jag fkus, snackar eller är på telefnen. De intervjuade eleverna anser att de allra flesta lärarna vill hjälpa dem ch att de får hjälp när de ber m det. Eleverna menar att det är deras eget ansvar att be m hjälp. De elever sm intervjuats berättar även att sklan har läxhjälp varje vecka samt att de elever sm har behv av det kan arbeta hs specialläraren. De lärare sm intervjuats uppger att de tycker att det är svårt att hjälpa de elever sm har stra stödbehv ch samtidigt utmana elever sm nått längre i sin kunskapsutveckling. De svaga ch stökiga tar så mycket kraft ch energi så jag har
10 (15) inte möjlighet att utmana de snabba. Jag försöker, man kan ge dem en hemuppgift ch fta gör de den. De får göra det på egen hand. Det är skrämmande. Några lärare uppger att de försöker ge eleverna öppna uppgifter sm kan utföras på lika svårighetsnivåer. En annan lärare menar att man måste planera undervisningen så att alla elever får en bas för att nå E-nivå ch sedan lägga till svårare uppgifter för de elever sm behöver det. Lärarna är överens m att många elever har strt behv av hjälp med språket, ch att de arbetar mycket med att förklara rd ch begrepp. De anpassningar sm görs i undervisningen är, enligt de intervjuade lärarna, exempelvis att elever får inläst material, lektinsanteckningar ch tillgång till datr samt att de har möjlighet att arbeta hs specialläraren. Den elevenkät sm Sklinspektinen genmfört inför granskningen visar att drygt var tredje elev tycker att de får för lite utmanande arbetsuppgifter i sklan. Samtidigt uppger fyra av fem elever att de kan få svårare uppgifter m de vill ch 85 prcent av eleverna tycker att sklarbetet är intressant. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att lärarna i lika utsträckning genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Sklinspektinen bedömer att eleverna bemöts med respekt ch empati av lärarna samt att eleverna upplever att deras lärare hjälper dem ch bryr sig m hur det går för dem. Dck visar utredningen att elevernas lärmiljö påverkas negativt av att ett antal elever kmmenterar klasskamrater på ett sätt sm hämmar deras vilja att fråga ch uttala sig i klassrummet. Vidare bedömer Sklinspektinen att lärarna i lika utsträckning genmför en undervisning sm är välstrukturerad, där eleverna får hjälp att förstå vad undervisningen syftar till ch vilka mål den ska leda till, samt att lärarna i lika grad ger eleverna genmtänkta genmgångar ch tydliga instruktiner. Vidare visar utredningen att alla lektiner inte är planerade på ett sätt sm främjar att eleverna får det stöd ch den stimulans de behöver för att utvecklas så långt sm möjligt. Utredningen visar exempel på gtt ledarskap men ckså att lärarnas ledarskap i klassrummet varierar vilket leder till att studiern brister på vissa lektiner.
11 (15) 1.2 Rektrn tar genm sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bedömningen utgår från rektrs övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rektrns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. Rektrn för en dialg med lärarna kring de gemensamma värden sm ska gälla ch säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa. Rektrn ser till att rdningsregler utarbetas i samråd med eleverna. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder används på ett sätt sm främjar sklsituatinen för den elev sm är föremål för åtgärden ch för övriga elever. Rektrn för en dialg med lärarna kring undervisningens genmförande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna samt anpassas efter deras behv. Rektrn ser till att studier i undervisningen följs upp ch analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studier i undervisningen. Vid behv vidtar rektrn åtgärder sm syftar till förbättringar på klassrumsnivå. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder riktade mt elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder ch med fkus på eventuella brister på systemch verksamhetsnivå. Sklans förebyggande arbete I intervju säger rektrn att hn ser att gda relatiner är sklans styrka ch att lärarna är duktiga på detta. Värdegrundsfrågr diskuteras, enligt rektrn, löpande på arbetsplatsträffar. Vidare uppger hn att sklan arbetar med så kallade Olweusråd ch klassråd med fkus på elevers trygghet. Rektrn uppger att lärarna arbetar med detta regelbundet under terminerna, ledda av två ansvariga pedagger på sklan. Vidare uppger rektrn att sklan rganiserar tjej-
12 (15) ch killgrupper för att försöka stävja knflikter ch kränkningar. Rektrn uppger i intervju att hn ser att det fta är lugnt i klassrummen då hn besöker dem. Hn påpekar dck att hn vet att det förekmmer att elever kmmer för sent, att elever lämnar klassrummen ch att elever sysslar med mbilerna. Hn menar att studiern varierar mellan klasserna men framför allt berende på lärare. Enligt rektrn behöver ledarskapet utvecklas. I intervju berättar rektrn att kllegiet gjrt överenskmmelser bland annat gällande en gemensam struktur för lektinerna, med tydlig start ch avslutning, ch fasta placeringar i klassrummen. Rektrn uppger att hn stöttat de överenskmmelser sm lärarna gjrt ch förväntar sig att de ska hållas, men att alla lärare inte följer det sm beslutats. Rektrn menar att arbetslagen behöver utvecklas så att lärarna tillsammans kan utveckla gemensamma förhållningssätt ch sen stötta varandra i att agera efter dessa. Rektrn har därför uppdragit åt elevhälsan att leda ett sådant utvecklingsarbete. Rektrn uppger vidare att sklan deltar i ett prjekt sm kallas Analysgrupper ch har sm sitt fkusmråde valt hälsa, med prblemmrådet arbetsr. Valet grundar sig i att rektrn i flera år fått signaler från lärare att de har svårt att skapa studier i undervisningen. Arbetet går ut på att samla in data ch därefter ställa upp hypteser kring vad sm skapar arbetsr. Målet är att öka elevernas upplevda arbetsr med 10 prcentenheter per år. Rektrn beskriver att sklans rdningsregler är framtagna av eleverna ch att det är meningen att elever ch persnal ska arbeta med dem varje år. Grundtanken är att det ska vara möjligt för eleverna att förändra rdningsreglerna. De intervjuade lärarna säger att de brukar diskutera sklans rdningsregler med eleverna varje läsårsstart men att planeringen detta år gjrde att detta föll brt. I intervju uppger lärare att värdegrundsarbetet genmförs dagligen både inm ramen för rdinarie undervisning ch på förekmmen anledning, när prblem uppstår, då någt särskilt hänt i världen eller då elever ställer frågr. Vidare berättar de att alla elever är indelade i så kallade basgrupper där värdegrundsfrågr regelbundet diskuteras. När det gäller gemensamt förhållningssätt kring lektinernas struktur, start, avslut ch klargörande av mål, säger de intervjuade lärarna att de haft diskussiner kring detta. Men att för närvarande gör var ch en sm den bedömer är bäst. En lärare uppger att Vi har blivit ålagda att göra på ett visst sätt vid lektinsstart, men vi gör ng inte det alla.
13 (15) Elever uppger i intervju att de känner till sklans rdningsregler men att de inte deltagit i att ta fram dem, att de inte vet vem sm bestämmer reglerna ch att eleverna inte kan påverka dem. En elev menar dck att hen i rllen sm skyddsmbud fått kmma med åsikter kring rdningsreglerna. I den elevenkät sm Sklinspektinen genmfört inför granskningen uppger 40 prcent av eleverna att de är med ch bestämmer vilka rdningsregler de ska ha. Rektrns uppföljningsarbete Rektrn uppger i intervju att hn haft en arbetssituatin under det gångna året sm inte gett utrymme för henne att följa upp verksamheten på det sätt hn vill, men att hn ändå anser att hn har kännedm m hur studier ch undervisningens kvalitet ser ut på sklan. Rektrn uppger att hn får infrmatin m detta genm lika kanaler: samtal med elever ch lärare, möten med arbetslaget, APT, via elevhälsteamet samt i fkussamtal med alla elever i årskurs ni. Rektrn uppger att hn inte systematiskt har följt upp arbetslagens arbete eller de överenskmmelser sm gjrts i kllegiet. Rektrn berättar att elevernas kunskapsutveckling följs upp dels genm ett system med tester i grundläggande matematik ch svenska tre gånger per läsår ch dels via betygen. Åtgärder utifrån resultaten planeras i första hand på gruppnivå i arbetslaget. Rektrn säger att målet är att kunna se på hur den enskilde lärarens undervisning påverkar resultaten. Testerna fungerar, enligt rektrn, inte fullt ut på högstadiet ch den nyanställde specialpedaggen har fått i uppdrag att utveckla nya verktyg. Dck anser rektrn att arbetet med att titta på undervisningens kvalitet istället för att lägga prblemen hs eleverna börjat ge visst resultat. Elevers upplevelse av bland annat studiern undersöks i de enkäter sm Helsingbrgs stad genmför varje år. Även Olweusarbetet följs upp i enkäter sm genmförs på med alla elever på sklan. Alla resultat av enkäter presenteras för persnalen på arbetsplatsträffar. Sklan använder även ett självvärderingsverktyg två gånger per år. I de fall lärares ledarskap behöver utvecklas, uppger rektrn att hn har samtal med berörd lärare. En nyanställd lärare har fått en annan sklledare sm mentr, ch får handledning av denne. Vidare följer rektrn upp frågr kring studier i medarbetarsamtalen.
14 (15) I intervju uppger rektrn vidare att hn uppmanat lärarna att helst inte visa ut elever från lektinerna. Hn menar att m elever visas ut måste det finnas en struktur för detta, så att utvisningen följs upp med samtal krt efter utvisningen. Enligt rektrns uppfattning hanterar lärarna detta på lika sätt. I de intervjuer Sklinspektinen genmfört med lärare uppger de att de inte vet hur mycket rektrn känner till m undervisningens kvalitet eller m studiern i undervisningen. Några av de intervjuade lärarna uppger att de fått besök av rektrn i klassrummet. Lärarna säger vidare att rektrn inte deltar i elevrådets möten eller i arbetslagmötena m det inte är någt sm hn vill ta upp. De intervjuade lärarna uttrycker förståelse för att rektrn inte hinner med det pedaggiska uppdraget, men betnar att det är önskvärt att en pedaggisk ledare har gd kännedm m verksamheten. Flera av de intervjuade lärarna säger dck att de får stöd när de vänder sig till rektrn med frågr eller funderingar ch att dörren alltid är öppen. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att rektrn inte i alla delar tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i strt ch för studiern i klassrummet. Utredningen visar att rektrn har kännedm m sklans ch persnalens styrkr, svagheter ch utvecklingsbehv. Det framkmmer vidare av utredningen att rektrn initierat ett arbete med att skapa ch förbättra prcesser i syfte att skapa en mer gynnsam lärandemiljö ch därmed förutsättningarna för en ökad måluppfyllelse. Sklinspektinen knstaterar att även m sklan har tydliga rutiner kring uppföljning av elevers trygghet, studier ch kunskapsutveckling på gruppnivå visar utredningen att flertalet upplever att elever stör rdningen i klassrummen. Sklinspektinen bedömer att de åtgärder sm rektrn vidtagit inte i tillräcklig utsträckning möter de behv sm finns för att förbättra studiern i lika lärares undervisning. Rektrn behöver ckså säkerställa att sklan har en rganisatin sm stödjer lärarnas förutsättningar att upprätthålla studier. Slutligen bedömer Sklinspektinen att rektrn inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att sklans rdningsregler är förankrade hs elever ch lärare. I detta ingår att ch att eleverna i större utsträckning behöver göras delaktiga vid framtagandet av de regler sm ska gälla.
15 (15) Metd ch material Granskningen av sklans arbete för att säkerställa studier utgår från sklbesök där empiri samlas in genm att inspektörerna bserverar undervisning ch genmför intervjuer. Inför sklbesöken studeras de dkument sm begärs in från sklan, tillsammans med resultat från sklenkäten. I Sklinspektinens mdell för granskning av undervisning ingår lika datainsamlingsmetder: statistik, dkumentstudier, bservatiner, intervjuer ch enkäter. Dkumentstudier ch elevenkäter utgör underlag för de intervjuer sm genmförs med elever, lärare ch rektr ch syftar till att dels ge en bild av sklans arbete för att säkerställa studier dels till att planera genmförandet av sklbesöken. Syftet med lektinsbservatinerna är att inspektörerna ska inhämta förstahandsinfrmatin m hur de bserverade lärarna genmför undervisningen avseende granskningens frågeställningar. Två lika elevenkäter används i denna granskning. Samtliga sklans elever i de årskurser sm granskningen mfattar besvarar en inledande enkät sm belyser elevernas upplevelse av studier i undervisningen ch lärarnas ch sklans arbete med att främja ch upprätthålla studier. Vidare besvarar eleverna en enkät i slutet av de lektiner sm bserverats. Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 sm besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektinsbservatiner, antalet elever sm besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare. Dalhemssklan Antal/andel Inledande elevenkät 94,2 % Lektinsbservatiner 6 Uppföljande elevenkät 97 Intervjuade elever 13 Intervjuade lärare 11