Ekologiskt och närproducerat en produktinventering. En rapport genomförd inom NÄREKO projektet, Västra Götaland

Ekologiskt och närproducerat en produktinventering En rapport genomförd inom NÄREKO projektet, Västra Götaland

Inledning Arbetet med enkätundersökningen har varit intressant med många intressanta kontakter med kollegor. Det har varit mycket växlande hur långt man kommit i arbetet med KRAV-produkter på matsedeln och även lokala inköp (här sätter ju LOU gränser) beroende på dels begränsning av ekonomiska resurser, intresse från politiker och även svårigheter med praktiska lösningar. I vissa fall förekom låsningar t.ex. att vilja köpa viss del KRAV-odlat och komplettera med konventionellt. Man anser att leverantören skall ha leveranssäkerhet året runt. Det gäller nog att tänka om annars kommer man aldrig igång. Hur kan vi vara med och påverka dessa enheter? Någon av frågorna har varit tvetydiga och på detta har vi lärt oss att det är mycket viktigt hur frågor i enkät formuleras så att de inte kan missuppfattas. Man kan också se att vi kostchefer har mycket hektiska arbeten och i vissa fall kan vara svåra att nå - en av orsakerna till att svarsfrekvensen inte är 10. Arbetet inom enkätgruppen har också lett till många intressanta diskussioner och konkreta frågor att fortsätta att arbeta med. Anna Karin Svensson Annika Carp Birgitta Mossby Gunilla Eliasson Mary-Anne Grahn kostchef Vänersborgs kommun kostchef Trollhättans kommun kostchef Sötåsens Naturbruksgymnasium kostchef Borås Lasarett kostchef Sotenäs kommun Sammanställning och layout: Åsa Kågeson, informatör Hushållningssällskapet 2

Innehåll Inledning 2 Sammanfattning 4 Övrig information 4 Bakgrund 5 Bortfall och frågor som utgår 5 Resultat Frågor 1-23 6 Slutsats 25 3

Sammanfattning Inventeringen gör inga anspråk på att vara vetenskaplig utan syftar istället till att fånga upp värdefulla signaler inom området. Sådana signaler har bl.a. rört begrepp och definition av närproducerat, efterfrågan av ekologiska och närproducerade produkter samt förädlingsgrad av dessa och därmed behovet av produktutveckling, distribution och anbudsproblematik. Det är signaler till de olika aktörerna i livsmedelskedjan producenter, förädlingsföretag, grossister, inköpare, kostchefer m.fl. Idag finns inget optimalt sätt att hantera en önskad ökning av ekologisk och närproducerade livsmedel inom offentlig sektor. Kunskapen kring dessa frågor måste hela tiden följa med utvecklingen. I mångt och mycket handlar det om en kunskapsfråga så tillvida att många av oss ser olika på de begrepp som används som exempelvis begreppet närproducerat. Frågor som rör transport och distribution blir oundvikligt en del av diskussionen och miljöaspekten kring detta område måste ges utrymme i debatten. Det blir mer och mer tydligt att i diskussionen kring mat, miljö och hälsa är det viktigt att sätta fokus på helheten. Det är således ett ganska digert arbete att hålla sig informerad och uppdaterad och denna inventering är tänkt som ett stöd och en hjälp på vägen. Producentsidan behöver hjälp med anbudshantering, kanske kan detta uppnås genom en bredare smaverkan dem emellan. En ytterligare diskussion behöver även föras kring huruvida kraven i anbuden är rimliga. Dialogen mellan köpare och säljare måste öppnas upp och intensifieras för att vara ett stöd på vägen. Produktinventeringen har visat på en del av de flaskhalsar/problem som finns och som alla måste samlas kring för att hitta lösningar på. Enkätundersökningen har blivit väl mottagen av de tillfrågade och ses som ett stöd i arbetet. Det är oerhört värdefullt med det positiva gensvaret från kostcheferna. Deras svar utgör en grundbit i det fortsatta arbetet. Som en följd av det intresset kommer ett antal frågor att arbetas vidare med i olika konstellationer. Övrig information Samtliga enkätsvar finns på Hushållningssällskapet i Vänersborg, Åsa Kågeson för den som önskar ta del av detaljuppgifterna. Frågor rörande produktinventeringen kan besvaras av: Anna Karin Svensson kostchef Vänersborgs kommun 0521-27 13 01 Annika Carp kostchef Trollhättans kommun 0520-49 60 37 Birgitta Mossby kostchef Sötåsens Naturbruksgymnasium 0506-168 30 Gunilla Eliasson kostchef Borås Lasarett 033-61 62 063 Mary-Anne Grahn kostchef Sotenäs kommun 0523-396 18 Kristina Sjöholm projektledare NÄREKO 0521-26 04 55 Åsa Kågeson projektsekreterare/informatör 0521-26 04 53 4

Bakgrund Idén till produktinventeringen kom vid ett möte mellan Gunilla Eliasson, kostchef Borås lasarett, Birgitta Mossby, kostchef Sötåsens Naturbruksgymnasium, Annika Carp, kostchef Trollhättans kommun, Mary-Anne Grahn, kostchef Sotenäs kommun, Anna-Karin Svensson, kostchef Vänersborgs kommun och Kristina Sjöholm, projektledare NÄREKO. NÄREKO projektet har varit igång i 1 ½ år och en mängd frågor kring vilka ekologiska och närproducerade produkter som används ute i köken samt omfattningen av dem har under resans gång diskuterats. Ett behov har upplevts kring att få svar på vad det skall satsas på samt inom vilka produktgrupper det finns en efterfrågan. Möts tillgång och efterfrågan på ett tillfredsställande sätt? Vilka gemensamma flaskhalsar/problem måste vi hitta lösningar på? Detta var frågeställningar som kändes angelägna att jobba vidare med och en enkät med frågor rörande området sattes ihop. Enkäten är på intet sätt heltäckande men ger trots allt en inblick i hur det förhållet sig. Tillsammans med LRF:s kartläggning var inventeringen tänkt att ge en första inblick samt ge odlare indikationer på marknaden. Som vid alla undersökningar som bär spår av kvalitativa inslag finns utrymme för tolkning. Detta medför ofrånkomligt att en del missförstånd uppstår. Som följd av detta har några frågor strukits. Ett stort intresse har dock funnits hos i stort sett alla tillfrågade och detta ger inspiration att jobba vidare med frågorna. Enkäten har skickats ut till 47 slumpvis utvalda kostchefer i Västra Götaland. Den har följts upp via telefonsamtal efter några dagar av 5 kostchefer. Totala antalet tillfrågade kostchefer är 52 st, inklusive de 5 kostchefer som genomfört intervjun. Bortfall och frågor som utgår Bortfallet har varit litet, endast 14% (eller 7 personer) har valt att inte besvara enkäten. Fråga 3 utgår p.g.a. att frågan är otydligt formulerad och kan tolkas olika. Fråga 5b. Vi har valt att slå ihop de enskilda produkterna i produktgrupper efter modell kostcirkel. Svarsfrekvens och bortfall Bortfall 14% Andel som svarat Bortfall Andel som svarat 86% 5

Resultat Fråga 1. Vilka typer av verksamheter servar ni? Daghem 29% Sjukvård 1 Fördelning totalt på samtliga verksamheter Äldrevård 24% Skola 37% Skola Äldrevård Sjukvård Daghem Att sjukvården har en så pass liten andel beror troligtvis på att det syftar till enbart akutsjukvård. Hemtjänst och äldreomsorg finns således inte med i sammanställningen. Fråga 2. Hur många gäster/dag servar ni inom resp verksamhet? (Samtliga personer inklusive personal) 6 280 Hur många gäster serverar ni inom rep verksamhet (per dag) 9 980 (i antal portioner) Skola 9 364 Äldrevård Sjukvård Daghem 75 830 Denna produktinventering belyser drygt 100.000 portioner/dag. Inom länet rör det sig dock om betydligt fler portioner/dag, minst det dubbla. 6

Fråga 4. Finns det möjlighet att påverka ert livsmedelsanbud? Finns det möjlighet att påverka ert livsmedelsanbud? 86% 14% Både och 5% at Frågan syftar till att undersöka huruvida de tillfrågade har möjlighet att påverka. Resultatet visar att 85% av de tillfrågade kostcheferna har möjlighet till detta. Det är trots allt anmärkningsvärt att 14% svarat nej, dvs 7 personer har ingen möjlighet att påverka livsmedelsanbudet. Fråga 5a. Använder ni några ekologiskt producerade produkter idag? Använder ni några ekologiskt producerade produkter idag? 87% 13% Fråga 5b. Varor som används idag Vilka varor används idag? 10 9 8 81% 74% 7 67% 6 6 Andel svar 5 4 4 3 26% 26% 2 1 Frukt och bär Grönsaker Rotfrukter och potatis Bröd, mjöl och gryn Matfett Mjölk och ost Kött-fisk-ägg Övrigt 7

Fråga 6. Vad är närproducerat för dig? Vad är närproducerat för dig? 25% 24% 2 15% 16% 16% 1 8% 1 6% 6% 5% 4% 4% 4% 1 mil 2 mil 3 mil 4 mil 5 mil 10 mil VG Region Så nära som möjligt Kommunen Bygden Länet Beror på grödan Resultatet belyser problematiken kring begreppet närproducerat. Vanligtvis anses det runt husknuten vara närproducerat, men det är tveksamt om man benämner apelsiner från Spanien som närproducerade. Resultatet visar på avstånd från 1 mil upp till hela länet. En stor post blir dock så nära som möjligt och beror på grödan. Fråga 7a. Använder ni några närproducerade varor idag? Använder ni några närproducerade varor idag? 29% 71% Mycket positivt att det är en hög andel som svarat ja, med utgångspunkt ur föregående fråga. Sammankopplat med frågan under visar det att produkter som potatis och morötter ofta väljs. 8

Fråga 7b. Om JA, vilka? Närodlade varor som används idag Tomater Mjöl Mjölk Mejeri Lök Grönsaker Fågel Egna grönsaker Nötfärs Fisk Ägg Rotfrukter Vitkål Kött Bröd Morötter Potatis 5% 5% 5% 7% 9% 9% 1 1 19% 4 5% 1 15% 2 25% 3 35% 4 45% Andel som köper Skillnaden mellan potatis och morötter är mer än hälften. Tabellen visar att 4 köper närodlad potatis, den behöver dock inte vara ekologisk eller KRAV odlad. 9

Fråga 8. Vilket/vilka är er huvudleverantör? Andel av svar 10 Vilket/vilka företag är er huvudleverantör? (endast vanligaste svar redovisade) 9 8 7 6 58% 5 4 37% 3 28% 3 2 16% 1 Ole/ICA Arla Scan Servera Dafgård Fråga 9. Finns det andra leverantörer? Svaren visar tydligt att det finns ett antal andra leverantörer. Det totala spektrat pekar även på att en samordning torde kunna ske. Frågan ställdes också utifrån möjligheterna att använda sig av dessa för leverans av fler produkter, framförallt lokala sådana. Finns det andra leverantörer 7% 91% 10

Fråga 9b. Om JA, vilken/vilka? Mårten bagare, Milko, Samodlarna, Arla, Scan, Dafgård, Triumfglass, Gamlestadens chark, Greta Gustafsson, Bröd Hansson, Schulstad, Böja Bagarn, RK skaleri, Skövde grönsakshus, Hencel Ecolab, TG skivab, Duni, Blomqvist bageri, Färsk fisk, Vingbröd Grästorp, Vångapotatis, Gerdas bageri, Skaraborgspotatis, Luma, Pååls, Brödmästarna, Carlsberg, GB glass, Spendrups, Kahls Kaffe, Olofssons bageri, KA Lundblad, Brio, Kronans droghandel, Hilding nsson, Raggården, Bröderna Hansson fisk, Insjöfisk, Falköping mejeri, Mössebergs bagarn, Allmans kött och chark, Erik Andersson frukt och grönt, Äggleverantör, lokal potatis- och tomatodlare, Sackeus, Skälling bageri, Sia glass, Nordsjö fisk, Isakssons frukt och grönt, Fråga 10. Finns det ekologiska produkter i livsmedelsanbudet? Finns det ekologiska produkter i livsmedelsanbudet 96% Positivt att se att så gott som alla tillfrågade har någon ekologisk produkt med i livsmedelsanbudet. Fråga 11. Deltar du i livsmedelsanbudet? % satsen här har samma fördelning som i fråga 4. Två personer som på fråga 4 svarade att de inte Deltar i anbudsförfarandet 14% 86% hade möjlighet att påverka livsmedelsanbudet har ingår i nej gruppen på fråga 11. Detta innebär att de heller inte deltar i anbudsförfarandet. 11

Fråga 12. Vilka ekologiska/närproducerade produkter känns för dig mest angeläget och rimligt att börja med? Vilka ekologiska/närodlade livsmedel känns för dig mest angeläget och rimligt att börja med? Ärtor Ägg Torrvaror Te Purjolök Kyckling KRAV certifierat kök Kakao Filmjölk Kaffe Frukt Bananer Lök 5% 5% 7% 9% Andel av svar i % Bröd 14% Kött/chark Knäckebröd Gryn 9% 9% 9% Vitkål Morötter 19% 23% Vetemjöl Rotfrukter 3 33% Grönsaker 37% Potatis Mjölk 53% 58% 1 2 3 4 5 6 7 Andel av svaren Inte förvånande att mjölk kommer högst upp på listan. Kunskapen kring att den finns är stor och beställning och distribution enkel, samt i vårt kosthåll spelar mjölken en stor roll. Resultaten visar på att tillgängligheten troligtvis spelar en relativt stor roll. Lite förvånande att intresset för kött/chark är så pass lågt. Orsaker till detta skulle t.ex. kunna vara att tillgången är begränsad på färskt ekologiskt kött. Djupfryst kött är ur hanteringssynpunkt inte alltid det bästa valet. Som exempel kan nämnas köttfärs. Prisbilden för ekologiskt kött spelar troligtvis också in. 12

Fråga 13. Efterfrågar era matgäster ekologiska produkter? Efterfrågar era matgäster ekologiska 14% produkter? 33% 53% Vet ej Frågan syftar till den spontana efterfrågan. Fråga 14. Efterfrågar era matgäster närproducerade produkter? Efterfrågar era matgäster närproducerade produkter? Vet ej 16% 35% Vet ej 49% Förvånande att närproducerat får så pass hög andel i svaren. En erfarenhet har varit att de tillfrågade visat större kunskap rörande närproducerat och mer diffus kring ekologisk och KRAV. Den senaste tiden har även närproducerat lyfts flitigt i media och detta torde påverka den allmänna kunskapen och uppmärksamheten. 13

Fråga 15a. Kan en lokal odlare komma ifråga som leverantör? Kan en lokal odlare komma ifråga som leverantör? 14% 5% 81% Svaren ger en tydlig indikation till lokala odlare, liten som stor, att ett stort intresse finns för deras varor. Fråga 15b. Vilka krav/villkor ställs på lokal leverantör? Andel av totala svar 6 5 4 3 Andel av totala svar 2 1 Enligt LOU Leveransservice Produktkvalité Rätt pris Tillgång Praktiska förpackningar Samordning av trnasporter Fungerande fakturering Säsongsvariation Volym garanti LOU spelar stor roll vid förfrågan till lokala leverantörer och kan upplevas som ett hinder. Förenkling vad gäller anbudsförfarandet efterfrågas. Under 2002 ges utbildning i EKU verktyget, som är tänkt att underlätta arbetet kring upphandling liksom kraven på hur anbuden skall besvaras. 14

Fråga 16a. Vilken förädlingsgrad efterfrågar du på potatis? Potatis - förädlingsgrad 10 9 8 7 65% 6 5 4 3 2 1 23% 19% 14% 1 5% 9% 14% Skalade Obehandlad Tvättade Skivade Strimlade Tärnade Vaccat Färsk Hög förädling I vatten Jämn storlek Fråga 16b. Vilken förädlingsgrad efterfrågar du på grönsaker? Grönsaker - förädlingsgrad 35% 33% 3 25% 26% 2 21% 21% 19% 15% 14% 14% 1 9% 7% 7% 7% 5% 5% 5% Skalad Tvättad Frysta Strimlade Obehandlad Skivade Tärnade Färsk Förvälda Hackade Hela Borstade Jämn storlek Rivna Storförpackning 15

Fråga 16c. Vilken förädlingsgrad efterfrågar du på kött? Kött - förädlingsgrad 10 9 8 7 6 6 5 51% 47% 4 3 23% 2 14% 1 1 9% 14% 1 7% 7% 5% 5% 5% 5% Strimlat Malet Tärnat Styckat Färdiglagat Skivat Färskt Köttbullar Allt Djupfryst Helt Putsat Vaccat Sous-vide Lösvikt Stekar Trimmat Fråga 16d. Vilken förädlingsgrad efterfrågar du på chark? Chark - förädlningsgrad 10 9 8 7 6 6 5 4 3 2 19% 23% 1 7% 7% 5% 5% Skivat Helt Strimlat Vaccat Djupfryst Packat 16

Fråga 16e. Vilken förädlingsgrad efterfrågar du på ägg? Ägg - förädlingsgrad 5 45% 44% 4 35% 3 25% 26% 26% 2 15% 1 5% 5% 5% Bag in box Ingen förädling 30 p Färskt 15 p Lösvikt ej svar Med tanke på att nästan hälften inte svarat på frågan är det intressant att fundera kring i vilken omfattning ägg används i storhushållen. Utgör äggens naturliga förpackning ett hinder? Är receptutbudet torftligt, behövs en bättre produktutveckling m.m? Frågan syftar till att belysa vilka speciella förädlade produkter det finns ett intresse kring. Den generella tendensen i frågorna 16a-e är att man efterfrågar fler produkter till en högre förädlingsgrad. Fråga 17. Skulle en förädlad produkt göra att du köpte mer? 4 Skulle en förädlad produkt göra att du köpte mer? Vet ej 9% 49% Vet ej Inom nej svaren kan rymmas de som redan har förädlade varor som de är nöjda med. Visar dock på ett stort intresse över alla led. 17

Fråga 18a. Har du önskemål om förädlade ekologiska produkter som inte finns på marknaden idag? Har du önskemål om förädlade ekologiska produkter som inte finns på marknaden idag? 37% 26% 37% Med koppling till fråga 16 om produkters förädlingsgrad så kan frågan ställas om en bra förädlad produkt ökar intresset för de ekologiska produkterna, genom att användningsområdet blir bredare. Antalet maträtter som kan serveras ökar. Ett exempel kan vara ekologiska pajskal. 18

Fråga 18b. Om JA, Vilka? Förädlade produkter ev intresse Vet ej Större förpackning Rotfruktsgrönskaer Potatis 4,7% 4,7% 4,7% Pizzabotten Fler sorters ost Margarin Pannbiffar Rotfruktsgrönsaker Broccoli Wokgrönsaker Soppgrönsaker Pajskal Olja Jäst Salt Skalad potatis Morötter slantade? Grönsaksblandning Blomkål Bönor Mjölk 2l Ägg Morötter Standardmjölk 1% 1% 3% 3% 4% 4% 5% 5% Produkterna ovan kan till viss del finnas ute på marknaden men då på den s.k. konsumentsidan. Denna fråga är av stort intresse och kan vara en av de flaskhalsar som flera aktörer är berörda av. Det är en prioriterad fråga som NÄREKO projektet kommer att arbeta vidare med i en s.k. produktutvecklingsgrupp. 19

Fråga 19. Ange tre skäl till att inte köpa ekologiska produkter Ange tre skäl att inte köpa ekologiska produkter (de fyra vanligaste svaren) 10 9 86% 8 7 6 5 4 3 33% 28% 2 19% 1 Pris Osäker tillgång Osäker kvalitet Tre skäl som måste angripas utifrån olika kriterier/förutsättningar. Fråga 20. Vilken inverkan har prisskillnaden? Vilken inverkan har prisskillnaden? Andel svar 5 4 3 2 1 7% 7% Ingen Liten Ganska stor 4 Stor 47% Mycket stor Ej svarat Se kommentar till fråga 19. 20

Fråga 21a. Vilken inverkan för tillgängligheten har anskaffningsvaror? (anskaffas efter beställning dvs finns ej på lager hos grossist). Anskaffningsvaror Andel svar 6 4 2 9% 9% Ingen Liten Ganska stor 33% Stor 49% Mycket stor at Fråga 21b. Vilken inverkan för tillgängligheten har lagervaror? (lagerförda) Lagervaror? Andel svar 6 4 2 5% 14% Ingen Liten Ganska stor 33% Stor 49% Mycket stor at Fråga 21c. Vilken inverkan för tillgängligheten har leveranstätheten? Leveranstäthet? Andel svar 5 4 3 2 1 7% 5% 23% Ingen Liten Ganska stor 4 Stor 26% Mycket stor 7% at Svaren visar på hur viktig tillgängligheten av varorna är. De visar även på betydelsen av anbudens utformning. Anskaffningsvaror utgör här ett problem. Det finns en tendens att fler och fler produkter är anskaffningsvaror, ett problem för grossister och storkök att arbeta vidare med. 21

Fråga 22. Har du någon plan för att utöka antalet ekologiska produkter? Har du någon plan för att utöka antalet ekologiska produkter? 37% 61% Positiva kommentarer: Vi utvecklar hela tiden andelen livsmedel och andelen KRAV godkända måltider. Inte direkt plan men vi vill utöka ev kommer en ny upphandling ge oss ökade möjligheter ur tillgänglighetsperspektiv men tyvärr kanske ej på priset. Eftersom regionen har avsatt pengar kommer vi att jobba vidare på att utöka sortimentet bl.a. på köttsidan. Efter tillgång och pris öka andelen per år för år. Äskat pengar till att använda mer eko produkter i 2002 års budget, öka antalet serveringar med eko kött. Vi inför en ny ekologisk vara för inför varje termin. Följa Regionens mål. Om politikerna tar beslut om anslag i budget. Potatis. Följer Västra Götalands regionens mål när det gäller sjukhuset. 5% målet i regionen servera 1 ekologisk måltid/månad. Tillsammans med sju andra stadsdelar att utöka med två produkter ytterligare om prisnivån blir rimlig. Vi har för avsikt att successivt utöka med varor som visar god kvalitet och leveranstäthet. Prisskillnaden mellan traditionellt producerat och ekologiskt producerat kött måste minska för att vi vid annat än enstaka tillfällen skall välja ekologiskt. Diskussioner pågå. När sparuppdragen släpper införa någon produkt på någon enhet. Genom att diskutera frågan med våra politiker har vi under ett antal år fått ett extra tillskott till budgeten för att kunna inhandla ekologiska livsmedel. Kommer att fortsätta driva denna fråga Inom barnomsorg och skola. Ekonomin är ansträngd. Ketchup, kött, fler grönsaker, smör, ost. Rätt produkter, mer på anbudet, bättre förpackningsstorlekar 10-2 kg. Testar. Fler KRAV godkända måltider. Politiska beslut att följa i VGR. Fortsatt utveckling. Politiker, personal delaktiga kunskap. Som kostkonsulent utan direkt verksamhetsansvar är det svårt att styra detta. Däremot arbetar jag mycket för att ge info till enheterna och se till att det finns produkter tillgängliga. Har inlett ett samarbete med vår nyanställda miljöstrateg för att hon ev kan hjälpa till att påverka politikerna att öronmärka pengar för att kunna öka användandet. 22

Negativa kommentarer: Varor till avdelningarna. Köket skall spara 500 000 :- Kostchefer byter tjänst och utvecklar inte detta i första hand. Ingen dokumenterad plan. Agenda 21 planen i kommunen är 10 % 2002 och detta följs. Vi talar mycket om det men debatten inom kommunen har ej varit så stor att man har sett vikten av det. Vi hoppas på att något händer snart. Successivt utöka sortimentet. Hoppas att politiker avsätter pengar. Inga pengar! Om politiker tog ett beslut om att köpa ekologiskt skulle jag få göra en plan. Nystartad. Förmodligen inget tidigare intresse Så småningom. Mycket diskussion till att öka exvis mjölk och kött. Svårt att få gehör för den ökade kostnaden i en redan hårt ansträngd budget. Fråga 23. Tror du att denna enkätundersökning/kartläggning kan vara ett stöd för dig/er i kommande arbete? Tror du att denna enkätundersökning/kartläggni ng kan vara ett stöd för dig/er i kommande arbete? 5% 9% 86% Positiva kommentarer: Intressant att se vad man satsar på i regionens kök. Få tips och idéer om nya produkter. Bra att kunna ha som jämförelse till sin egen verksamhet och påverka produktionsleden. Kan skapa bättre tillgänglighet på ekologisk mat. Bra att få en samlad bild av hur kollegor tänker., framförallt producenterna. Användas som ett redskap för utökad budget. En sammanställning kan vara bra att använda mot leverantörer. Gå ut till producenterna och visa våra mål När man får se resultatet kan man visa hur andra kommuner gör. Förutsatt att enkäten leder fram till fler ekologiska varor på anbudet. Säkra leveranser. Storhushållsförpackningar, jämförbara priser det får ej skilja för mycket. Hur skall vi få odlare och producenter att delta i upphandlingsprocessen? Att alla jobbar åt samma håll. 23

Få en summering av enkäten att kunna visa politiker vad som är på gång. Hoppas att den kan vara det. Fick möjlighet att räkna ut % av budget! NÄREKO = intressant. Hoppas att politikerna inser matens betydelse. Kan vara en drivande faktor. Hoppas det. Hoppas det. Har tänkt på dessa saker själv mer nu efter att jag fått enkäten. om åsikterna räknas/slår igenom. Bra att veta att ett arbete pågår. Ju mer intresse desto bättre. Kartläggning hur andra gör, underlag för motivering. Eftersom NÄREKO projektet stöds av kommunerna och förhoppningsvis dess politiker kan resultatet från denna undersökning visa vari svårigheterna ligger att använda mer och fler ekologiska produkter = PENGAR. Negativa kommentarer: Tror inte på det. 24

Slutsats Genom produktinventeringen har en mer samlad bild av behov, önskemål, problem, dagens situation etc växt fram. Det gör att i det i fortsatta arbetet kring området mat, miljö och hälsa kan fokus sättas på vissa områden, mer kraft kan samlas, för att få till stånd förändringar. Förändringsarbetet kräver att vi har en respekt och förståelse för att förändringsprocesser tar tid. Alla befinner sig inte på tåget samtidigt, men alla får plats! Utifrån våra olika erfarenheter som producenter, kostchefer, grossister, inköpare, Agenda 21 samordnare, folkhälsosamordnare, politiker m.fl. har vi fantastiska möjligheter att förändra. Samverkan är ett nyckelord. Mångfald ett annat och då inte bara biologisk. Både gamla och nya lösningar och vägar ska kunna utnyttjas och utvecklas, erfarenheterna ska tas tillvara. Men det är också av största vikt att tänka i nya banor samt att kunna se världen i både svart och vitt. Gör något. Om det inte fungerar, gör något annat Jim Hightower 25

För mer information om NÄREKO projektet, kontakta: Projektledare Kristina Sjöholm Tel: 0521-26 04 55 Mobil: 0708-39 56 33 Fax: 0521-103 50 kristina.sjoholm@hush.se Postadress: Hushållningssällskapet Box 17 462 21 Vänersborg FINANSIÄRER av projektet Västra Götalands Regionens Miljönämnd och Folkhälsokommitté Hushållningssällskapen i Västra Götaland Länsstyrelsen 25 kommuner 26