Förädlade ekologiska och närproducerade produkter

Transkript

1 Förädlade ekologiska och närproducerade produkter -Probleminventering inom förädlingsindustrin Av: Svante Lindqvist Datum: Handledare: Kristina Sjöholm

2 Sammanfattning Den här rapporten har gjorts på uppdrag av Projekt Näreko. Projekt Näreko syftar till att öka användningen av ekologiska och närproducerade livsmedel i Västra Götalandsregionen. Rapporten syftar till att öka kunskaperna om hur livsmedelsföretagen ser på förutsättningarna att utveckla marknaden av ekologiska och närproducerade livsmedel. Till grund för rapporten ligger en undersökning där ett antal livsmedelsföretag intervjuats. Resultatet visar att det idag finns en rad ekologiska produkter för storhushåll volymerna är däremot ännu inte så stora. Företagen är intresserade att öka produktionen bara man får tillräckligt mycket betalt. Tillverkningsprocesserna är i många fall samma för de ekologiska produkterna som för de konventionella. Ofta gör dagens små volymer av ekologiska produkter att priserna blir betydligt högre. Ökad efterfrågan ger större tillverkningsvolymer som på sikt kan ge lägre priser. Den ekologiska odlingen måste öka annars kommer brist på råvaror uppstå. För att marknaden skall växa är det är viktigt att kommuner och landsting ger tydliga signaler både att man vill köpa, vad man vill köpa och att man är långsiktigt intresserad. Företagen ser inga problem att leverera närproducerade livsmedel, däremot finns det lagar som försvårar för kommuner och landsting att aktivt välja en lokal leverantör.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Mål Bakgrund Metod Resultat Arla ost Götene Böjabagaren Ekokött i Bohuslän AB Falköpings mejeri Gunnar Dafgård AB RK-skaleri Svenska Lantägg SQM Pork Skara Diskussion Slutsats Referenser Frågor...Bilaga 1

4 Svante Lindqvist Inledning Den här rapporten har gjorts på uppdrag av Projekt Näreko. Näreko är ett projekt som drivs och finansieras av Västra Götalandsregionens miljönämnd och folkhälsokommitté, länsstyrelsen, kommuner och hushållningssällskapen i Västra Götaland. Projektägare är hushållningssällskapen i Västra Götaland. Rapporten består av fakta insamlade vid intervjuer med ansvariga för Kravproduktionen på ett antal företag i regionen. Intervjuerna har gjorts antingen via telefon, via e-post eller genom personliga besök. Projekt Näreko syftar till att öka användningen av ekologiska och närodlade livsmedel i Västra Götalandsregionen. Livsmedel som förädlats på olika sätt för att underlätta tillagningen är en viktig del i produktionskökens inköpsbehov. Utbudet av denna typ av varor är idag begränsad om man vill köpa ekologiskt. 2 Mål Syftet med den här undersökningen är att öka kunskaperna om hur företagen som förädlar livsmedel ser på förutsättningarna att utveckla marknaden av ekologiska produkter för storhushåll. Här följer några frågeställningar som skall undersökas: Vilka produkter finns på marknaden? Vilka svårigheter/möjligheter finns för att utveckla förädlingen av ekologiska storköksprodukter? Vad krävs för att företagen skall satsa på ekologiskt och närodlat? Hur kan man förbättra kontakten mellan odlare, förädlare och storhushåll? Om man upplever att man får tillräckligt betalt i de olika leden? 3 Bakgrund Om storköken använder mer ekologisk mat så vet producenterna att de får en säker avsättning för sina produkter tillgången säkerställs. Det är grundtanken i regionprojektet Näreko. Grunden till projekt Näreko är ett beslut i regionfullmäktige om regionens egen verksamhet, där det sägs att användningen av ekologiska livsmedel ska öka i köken.

5 Svante Lindqvist Bakgrunden till projektet är att livsmedelskedjan med dess förgreningar, transporter, energiförbrukning, produktion, förädling, konsumtion med mera är en av våra stora miljöbelastare såväl lokalt som globalt. Vi är alla viktiga pusselbitar i arbetet med att skapa en livsmedelsförsörjning som är skonsam mot människor, djur och natur. Projektets huvudmål är att skapa en god livsmiljö och befrämja en god hälsa. Delmålet är att ge Västra Götaland en tydlig miljöprofil samt bidra till att regionen blir en spjutspets i miljöarbetet.( Sjöholm, 2000) Grunden för det ekologiska lantbruket är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och tanken om global solidaritet. Ekologisk odling har som mål att hushålla med naturresurserna, att inte tillföra främmande ämnen till biosfären, att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet, att ge våra husdjur möjlighet till ett naturligt beteende och en värdig tillvaro och att ge lantbrukaren en säker arbetsmiljö.(krav 2001) Samhället har de senaste tio åren på olika sätt främjat den ekologiska odlingen. Bidrag till de som odlar ekologiskt är ett styrmedel som används för att öka odlingen. Sveriges riksdag stod också bakom målet att 10% av åkerarealen skulle vara ekologisk odlad år Målet uppnåddes men bara hälften av denna areal är ansluten till en kontrollorganisation för ekologisk odling. Produktionen från den andra hälften certifieras inte och dessa produkter når därmed inte konsumenterna som ekologiska. 4 Metod Att genom personliga kontakter med företagen föra en dialog. Ett antal livsmedelsföretag i regionen, både stora och små, har valts ut. Företagen har kontaktats och ett antal frågor ställts. Svaren har sedan sammanställts och analyserats. Exempel på frågor finns i bilaga 1. Med ekologiskt odlat avses produkter som är certifierade av godkänd kontrollorganisation t.ex. Krav. Med närproducerat avses produkter som är odlade och/eller förädlade inom Västra Götalands län eller på så nära håll som möjligt. Företagen har valts ut med tanke på att de ska representera olika produktgrupper/ olika storlek på företag och ligga i närområdet. Arla ost, Götene Böjabagaren Dafgård Ekokött i Bohuslän Falköpings Mejeri RK-Skaleri Svenska Lantägg SQM, Skara

6 Svante Lindqvist Resultat 5.1 Arla ost Götene Arla Foods har som övergripande mål för koncernen att År 2002 skall minst tio procent av den invägda mjölken vara ekologisk. Arla ost i Götene tillverkar 50 ton ost om dagen, man tillverkar idag 13 sorters ost. Sortiment: Herrgårdsost Billingeost Idag prioriterar Arla att använda ekomjölken till dryckesmjölk i första hand eftersom det är mest lönsamt, smör och ost kommer i andra och tredje hand. Tillgången på ekologisk mjölk ökar varje år i takt med att efterfrågan ökar. Det är dyrare för mejerierna att hämta ekomjölken eftersom ekomjölken måste hållas åtskild från den konventionella och köras i särskilda tankbilar. Gårdarna med ekologisk mjölkproduktion ligger utspridda och därav får man långa körsträckor. En ökad tillgång på ekomjölk gör att transporterna underlättas och blir billigare. På företaget bedömer man att den ekologiska förädlingen i princip inte kostar mer än den övriga. Problemet är att volymerna idag är små och det ställer till en del problem. Ystningsprocesserna som sådana är idag anpassade så att man skulle kunna göra ekologisk ost av de flesta recepten man har idag om det fanns tillgång på råvara.. I 10 av ostrecepten används inte salpeter och därmed är det lätt ställa om tillverkningen av dessa ostsorter om efterfrågan och råvaran finns. 5.2 Böjabagaren Ett familjeföretag som ligger i Timmersdala. Tillverkar olika typer av bröd och småkakor. Företaget svarar på offentliga anbud och säljer till exempel till Vänersborgs och Skövde kommuner. Har idag inga ekologiska produkter i sortimentet. Man uppger att det inte är någon större skillnad att baka med ekologiska råvaror och att själva produktionsprocessen inte blir dyrare. Däremot kostar det att vara ansluten till Krav. Små serier och att de ekologiska produkterna måste särhållas i bageriet gör att kostnaden blir högre.

7 Svante Lindqvist Man tror inte att det skulle vara problem att få tag på ekologisk råvara men priset är högt. Eftersom man inte provat att baka med ekologiskt mjöl ännu vet man inte om det är någon skillnad på råvarans kvalitet. Råvarorna köps inte lokalt i dagsläget men det går att ordna om kunden så önskar. På företaget är man mån om att tillgodose kundens behov. Om kunden vill ha ekologisk bröd och är villig att betala för det så ser man inget hinder för att ta in det i sortimentet. 5.3 Ekokött i Bohuslän AB Företagets affärsidé är att producera ekologiska kött- och charkvaror för att saluföra dessa varor till kund. Verksamheten bedrivs i för ändamålet särskilt byggda lokaler i Varekil på Orust. Vid anläggningen sker slakt av nötboskap och får. Genom att enbart anlita leverantörer som producerar slaktdjur ekologiskt arbetar företaget för en etisk behandling av djur, en bevarad mångfald i naturen och ett bevarande av ett öppet landskap. Ekologisk produktion ställer dessutom stränga krav på de tillsatser som används i produktionen. Transporttiden för djuret bör inte överstiga två timmar. I KRAV-godkänt slakteri får djuren inte slaktas i varandras åsyn. Ekologisk gård skall kontrolleras av statligt förordnad inspektör. Samtliga leveransgårdar skall vara beredda att ta emot 2 konsumentbesök per år. Sortiment: nötfärs grytbitar av nötkött falukorv Nötköttet är hängmörat, därför är det 10% mindre vikt att betala för p.g.a. vätskeavgång. Idag får man tag på tillräckligt mycket råvara, om försäljningen ökar är det svårt att förutsäga hur tillgången på ekologiskt kött blir i framtiden Man anser att råvarupriset är rimligt, däremot är det svårt att ta ut ett rimligt pris till kunden på grund av för billigt inhemskt kött på marknaden. Man vill att politiska styrmedel skall användas för att öka upphandlingen av ekologiska produkter till offentliga sektorn.

8 Svante Lindqvist Falköpings mejeri Ekonomisk förening som ägs av mjölkbönderna runt Falköping. Sortiment: 3 sorters ost mjölk mjölkpulver filmjölk Framtida planer: yoghurt gräddfil Vid tillverkningen måste den ekologiska mjölken särhållas från den övriga, det enklaste sättet att uppnå detta är att köra den ekologiska mjölken först. Har idag tillräckligt med råvaror och räknar med att klara försörjningen om produktionen ökar i framtiden förutsatt att man fortsätter att betala 50 öre i merpris till bonden. Sporer i den ekologiska mjölken kan vara ett problem eftersom krav inte tillåter att man använder salpeter i den ekologiska osten. Sporerna kan göra att man får smörsyrajäsning i osten vid lagringen och den måste kasseras. Genom att använda mjölken med den lägsta sporhalten till osttillverkning och genom köra mjölken genom en baktofug (tar bort c:a 95 % av sporerna) kan man hantera sporerna. 5.5 Gunnar Dafgård AB Företaget producerar, säljer och distribuerar frysta och kylda livsmedel för storhushåll och konsumentmarknad. All egen produktion sker i fabriksanläggningen i den lilla orten Källby, belägen strax utanför Lidköping. Här finns bland annat Sveriges största pizzabageri. Sortiment: bröd falukorv, prinskorv, grillkorv fläskkotlett ryggbiff lök tärnad morot tärnad ärter glass

9 Svante Lindqvist På företaget uppger man att man känner av en efterfrågan men att det är svårt att få tag på råvaror och att råvarorna är dyra och har dålig leveranssäkerhet. Om man i framtiden ska kunna förädla mer ekologiska livsmedel måste odlingen öka. Råvarukvaliteten kan i vissa fall vara ett problem. Lägre proteinhalt i mjöl kan göra att man får ändra i sina tillverkningsprocesser. Risken för skadeinsekter i grönsaker kan vara ett problem om kunderna reagerar negativt, exempelvis i broccoli. Bättre kontakt med ekologiska odlare skulle vara bra. Processerna vid tillverkningen skiljer sig i allmänhet inte men problemet är att särhålla de ekologiska produkterna från de konventionella. De små volymerna innebär därför att de ekologiska produkterna blir dyrare. Företaget köper mycket råvaror i närområdet men i vissa fall måste man importera från utlandet. Försäljningen sker i hela landet och även en viss export. 5.6 RK-skaleri RK Skaleri startade i liten skala i en ladugård i Lane-Ryrs socken utanför Uddevalla och skalade till att börja med bara potatis som odlades i trakten. I samband med ägarbyte i Juli 1997, flyttade företaget in i nuvarande lokaler på Dyrstensvägen i Uddevalla. Försäljningen sker i närområdet. Sortiment. skalad potatis skalade rotfrukter strimlad vitkål skivat, tärnat, janssonstrimlat, Svårigheten ligger inte i att skala ekologisk potatis utan att få tag på råvaror med rätt kvalitet. Man har inte problem att få tag på tillräcklig kvantitet till sin produktion men det är svårt att få den rätta kvaliteten. Formen på potatisen har stor betydelse för hur lämplig den är att skala maskinellt, en äggrund form är den bästa. Escort och Matilda är sorter som odlas mycket av de ekologiska odlarna, det är enligt företaget inget fel på smaken på dessa potatisar men de är inte bra att maskinskala. Asterix är så där att skala men odlas inte i tillräcklig omfattning. Sava är den bästa sorten anser man, den har rätt form och är slät och därför blir spillet i skalningsprocessen mindre än med andra sorter. Sava är resistent mot bladmögel och odlas mer och mer av både konventionella och ekologiska odlare. Sommaren 2000 lyckades emellertid inte de ekolgiska odlingarna med Sava och därför har företaget nu svårt att få tag på rätt råvara. Man förser idag de gamla kunderna som vill ha ekologiskt med skalad

10 Svante Lindqvist Matildapotatis men man försöker inte skaffa nya kunder i nuläget. Andra viktiga kvalitetsaspekter är att undvika mekaniska skador, grönfärgning, sjukdomar och maskstick. På företaget påpekar man betydelsen av att de ekologiska odlarna höjer kvaliteten på potatisen, det räcker inte att det är ekologiskt odlat, det måste var hög kvalitet ur alla synpunkter. I dagens läge blir den färdigskalade ekologiska potatisen orimligt dyr tycker man på företaget delvis beroende på att råvarukostnaden blir högre när spillet ökar. 5.7 Svenska Lantägg Ett privat företag som köper in ägg från äggproducenter, förpackar, distribuerar skalägg och även vidareförädlar ägg i form av äggmassa och äggpulver. Företaget har anläggningar i Hässleholm och Skara och köper in ägg från Hela södra Sverige. Sortiment: skalägg flytande heläggsmassa i 5kg och 10 kg bag-in-box heläggspulver Framtida planer: äggulemassa i bag-in-box äggvitemassa i bag-in-box Råvarutillgången är inget problem idag, tillgången på ekologiska ägg har ökat kraftigt de senaste åren. Att ställa om produktionsmetoderna är inget problem, man använder samma metoder, skillnaden är att man inte kan använda konserveringsmedel till den ekologiska äggmassan, därför blir hållbarheten kortare, 4 veckor istället för 3 månader. Små serier fördyrar produktionen något. Man är mycket positiva till projekt Näreko och satsar på de ekologiska produkterna. Det finns inga hinder att öka ekoförsäljningen bara man får täckning för sina kostnader 5.8 SQM Pork Skara Företaget slaktar och styckar grisar. Man uppger att samtliga styckningsdetaljer är lämpliga för storhushåll.

11 Svante Lindqvist Man räknar inte med att den kravgodkända slakten kostar mer än slakten av konventionella grisar. Vad kravreglerna framförallt går ut på är att djuren inte ska utsättas för stress under transporten till slakteriet och innan de avlivas. Det ställer krav både på byggnadernas utformning och på personalens uppförande. Själva styckningsmomentet skiljer inte när det gäller ekologiska grisar, det viktiga är att man särhåller det ekologiska köttet från det konventionella. På företaget uppger man att det finns gott om råvaror idag och att man även kan klara en ökning i efterfrågan. Enligt företaget är avräkningspriset på griskött för högt idag. 6 Diskussion Förädlingen av ekologiska livsmedel har ökat på senare år och många livsmedelsföretag har idag med dem i sitt sortiment. Volymerna är ännu så länge små men inköpsrutiner och produktionsprocesser finns färdiga om efterfrågan ökar. Nödvändigt är då också att råvarutillgången ökar framdeles. Vilka svårigheter/möjligheter finns för att utveckla förädlingen av ekologiska storköksprodukter? Möjligheterna är mycket stora, det är efterfrågan som styr, vill kunderna köpa ekologiskt och är beredda och betala ett merpris för detta kommer produkterna finnas på marknaden. Generellt kan man säga att de flesta tillverkningsprocesserna inte behöver ändras i någon större grad, vad som förekommer är att råvarorna inte alltid har samma sammansättning exempelvis att vetemjöl har lägre glutenhalt eller att Kravs regler inte tillåter vissa typer av konserveringsmedel. Några företag uppger att råvarutillgången är begränsad och att man därför inte kan satsa mer på ekologiska produkter. Vad krävs för att företagen skall satsa på ekologiskt och närodlat? Den här undersökningen visar att företagen gärna säljer förädlade ekologiska livsmedel till storköken. Produkterna finns redan idag i viss utsträckning i företagens sortiment. Tillgången på ekologiska livsmedel har ökat kraftigt de senaste åren. Ett relativt stort antal förädlade produkter för storkök finns också tillgängliga idag, även om volymerna inte är särskilt stora. Efterfrågan styr. Det är viktigt att ge tydliga signaler till marknaden, både vad det är man vill köpa och att man är långsiktigt intresserad.

12 Svante Lindqvist Många företag som verkar i regionen är positiva till strävan att förse kunderna med närodlade produkter. De mindre och medelstora företagen har ofta som en del av sin affärsidé att vara en lokal leverantör med de fördelar det innebär, de större företagen har svårare att leva upp till detta eftersom de köper in sina råvaror och säljer sina färdiga produkter över ett större område. Det är inget problem att hitta lokala leverantörer av livsmedel, däremot finns det hinder i de regler som styr den offentliga upphandlingen. Idag görs upphandlingen många gånger samordnat och det handlar då om stora volymer som lokala små förädlingsföretag kan ha svårt att erbjuda. Enligt lagen om offentlig upphandling får man inte dela upp en upphandling i mindre delar med syftet att komma under tröskelvärdet. Men att man delar upp en upphandling behöver inte betyda att man är ute efter att komma under tröskelvärdet. Orsaken kan vara att man vill gynna konkurrensen genom att ge flera mindre företag möjlighet att lägga anbud. Hur kan man förbättra kontakten mellan odlare, förädlare och storhushåll? Det har inte framkommit några entydiga önskemål från företagen om något nytt forum för att hålla kontakt med storkökskunderna. De flesta verkar vara nöjda med hur det fungerar idag. Många uttrycker sig positivt om tanken med projekt Näreko och den ökade exponering frågan får i samband med projektet. I Danmark har startats en ny hemsida på internet för att underlätta kontakten mellan säljare och köpare av ekologiska produkter, det kanske vore något för Västra Götaland. Om man upplever att man får tillräckligt betalt i de olika leden? Priserna ett företag tar ut till kunderna sätts inte bara på grundval av vad företaget har för kostnader, utan i hög utsträckning baseras de på vad marknaden tål. De flesta företagen tar ut de priser de anser sig behöva. I vissa fall säger de själva att priset till kunden är högt men det ändå går att sälja de volymer som är aktuella idag. I takt med att marknaden växer och företagen kan köra större serier kan tänkas att priserna kan sjunka, ökad konkurrens kan också leda till lägre priser. En del företag uttrycker att priset på de ekologiska råvarorna är för högt, samtidigt måste man ha förståelse för att lantbrukarna måste ha rimlig ersättning för sina produkter.

13 Svante Lindqvist Slutsats Marknaden för ekologiska förädlade livsmedel till storkök är i sin linda, men det finns en tydlig vilja hos företagen att tillgodose detta behov. Man måste vara medveten om är att det tar tid att bygga upp en marknad och att särskilt de ekologiska produkterna förutsätter en långsiktighet både hos odlarna och förädlingsföretagen. En hel del produkter finns idag så bollen ligger delvis hos kommuner och landsting att börja köpa dem. Det är viktigt att ge tydliga signaler till marknaden genom att: kräva ekologiskt odlat vid upphandling föra en dialog med livsmedelsföretagen och förklara vilka önskemål man har ha kontakt med odlarorganisationer om vilka grödor som efterfrågas m.m. visa att man långsiktigt intresserad De regler för upphandling som finns idag försvårar att man i stor skala aktivt kan välja lokala leverantörer. Det här arbetet är en ganska allmän översikt och bör kompletteras med mer specifika undersökningar på varje produktgrupp om man vill ha mer detaljerade svar.

14 Svante Lindqvist Referenser Näreko, (2000) en broschyr där projekt Näreko presenteras utgiven projekt Näreko, projektledare Kristina Sjöholm, Hushållningssällskapet box Vänersborg, Kravregler 2001(2000) utgivna av Krav, box 1940, Uppsala, Arla ost Götene, Lidköpingsvägen Götene, Nils Sandgren Böjabagarn Mikael Hedman Ekokött i Bohuslän AB, Lundby 1125, Varekil, Barbara Bauman Falköpings mejeri, Odengatan 6, Falköping, Uno Elofsson Gunnar Dafgård AB, Källby, Kerstin Hansson RK-Skaleri Dyrstensvägen 1, Uddevalla, Robert Karlsson Svenska Lantägg, Storsvängen Skara, Katarina Eriksson SQM Pork Skara, Filipdalsgatan 6, Skara, Janne Eriksson

15 Bilaga 1. Projekt Näreko Projekt Näreko syftar till att öka användningen av ekologiska och närodlade livsmedel i Västra Götalandsregionen. Livsmedel som förädlats på olika sätt för att underlätta tillagningen är en viktig del i produktionskökens inköpsbehov. Idag är utbudet av denna typ av varor begränsad om man vill köpa ekologiskt. Syftet med den här undersökningen är att öka kunskaperna om hur företagen som förädlar livsmedel ser på förutsättningarna att utveckla marknaden av ekologiska produkter för storhushåll. Här följer några frågeställningar som skall undersökas: Vilka produkter finns på marknaden? Vilka svårigheter/möjligheter finns för att utveckla förädlingen av ekologiska storköksprodukter? Vad krävs för att företagen skall satsa på ekologiskt och närodlat? Hur kan man förbättra kontakten mellan odlare, förädlare och storhushåll? Om man upplever att man får tillräckligt betalt i de olika leden? Frågor 1. Företagets namn. 2. Vilka produkter lämpliga för storhushåll tillverkar företaget idag? 3. Vilka produkter lämpliga för storhushåll tillverkar företaget ekologiskt idag? 4. Finns det planer på att utöka det ekologiska sortimentet? 5. Är det svårt att ställa om produktionsmetoderna så att de passar till ekologisk förädling?

16 6. Har ni problem att få tag på tillräckligt med råvaror idag? 7. Om produktionen ökar, kan ni då få tag på tillräckligt med råvaror? 8. Har råvarorna rätt kvalitet? 9. Har ni upparbetade kanaler idag att köpa in ekologiska råvaror? 10. Är priset på råvarorna rimligt? 11. Kostar den ekologiska förädlingen mycket mer än den konventionella? 12. Kan ni ta ut ett rimligt pris till kunden? 13. Ett av projekt Närekos syften är att öka användningen av närproducerade livsmedel, hur ställer ni er till ett sådant önskemål? 14. Fungerar kontakten med storkökskunderna bra eller hur skulle den kunna förbättras? 15. Övriga synpunkter?