Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Transkript

1 Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

2 Sammanfattning Råvara Mjölk Nötkött Morötter Äpplen Total prisökning värdekedjan (%) 1 159% 21% 226% 19% Fördelning av konsumentkronan (%) 1 Slutsatser och behov Maktförhållande för åtgärder Industri/ Grossist Dagligvaruhandel 9% 42% 19% 2% 44% 24% 1% 27% 42% 42% 16% 42% Dagligvaruhandelns köpar-makt bedöms vara betydande Slakterier pressas av både primärproducenters säljarmakt och av dagligvaru-handelns köparmakt Maktförhållandet i värdekedjan är balanserat vad gäller säljar-/köparmakt Analysen av konsumentkronan visar att alla aktörers prispåslag motsvarar +~20% av produktvärdet. Alltså är det ingen aktör som bedöms ha en orimligt liten eller stor andel av konsumentkronan Analysen av maktförhållanden visar att aktörernas makt är relativt balanserat förutom för bl.a. slakteri Denna analys har inte resulterat i några konkreta förslag på åtgärder då ekonomiska analyser av lönsamheten i resp. bransch ger ett bättre underlag för mer konkreta åtgärder 1 Begreppen prisökning och konsumentkrona definieras på sida 6 2

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, syfte, scope och avgränsningar 2. Råvarors prisökning i värdekedjan och aktörers andel av konsumentkronan Mjölk Nötkött Morötter Äpplen. Maktförhållanden i värdekedjan Mjölk Nötkött Morötter Äpplen

4 Bakgrund och syfte Konkurrenskraftsutredningen ska beskriva möjligheterna för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion Ett delbetänkande från mars 2015 beskriver att marknadsfrågor är ett av fyra områden där strategi och åtgärder behövs för att höja konkurrenskraften i primärproduktionen Primärproduktionens framgång till avsättning av sina produkter hos konsumenten är beroende av hur effektivt livsmedelsindustrin förädlar råvaran och anpassar den till konsumenters upplevda värden Målet är att den svenska livsmedelsproduktionen ska vara långsiktigt hållbar vilket ställer krav på att alla delar av värdekedjan är lönsamma och konkurrenskraftiga För att Konkurrenskraftsutredningen ska kunna föreslå lämpliga åtgärder behövs en fördjupad förståelse för värdeskapandet och maktförhållanden i värdekedjorna för svenska råvaror Syftet med projektet är att överskådligt beskriva värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen från primärproducent till dagligvaruhandel (DVH). Beskrivningen ska belysa; 1. Råvarornas prisökning (förädling) i värdekedjan 2. Aktörers andel av konsumentkronan. Maktförhållanden i värdekedjan 4. Behov för åtgärder för att säkerställa en långsiktigt hållbar svensk värdekedja 4

5 Scopet för denna utredning täcker en viktig värdekedja för svenska råvaror, men det finns fler flöden som ej täcks av denna analys och som har en stor påverkan Import till Industri/Grossist Råvaror och färdigvaror Import direkt till DVH Mejeri, kött, frukt och grönt Projektets scope Primärproduktion Industri/Grossist Dagligvaruhandel Företagare - Bönder, uppfödare, odlare, entreprenörer Mejeri Slakt/Styck/(Chark) Grönsaksgrossist Kategori Mejeri Kategori Kött Kategori Frukt & Grönt Försäljning till storkök T.ex. restaurang, offentligt kök m.m. Försäljning av varor/produkter som ej kan avsättas i DVH T.ex. slaktbiprodukter, mjölkpulver m.m. Export från Industri/Grossist T.ex. mejeri, kött, Frukt och grönt Inkurans 5

6 Förutsättningar, definitioner och antaganden Förutsättningar för studien Denna studie utfördes mellan den 17 november och 4 december 2014 Analysen beskriver värdekedjan mellan primärproducent, industri/grossist och dagligvaruhandel Analysen baseras på relevanta rapporter och officiell statistik, egna analyser och intervjuer med experter och branschrepresentanter Moms ingår ej i angivna priser och basåret för genomförda beräkningar är 201 Definitioner Prisökning: Respektive aktörs/branschs prisökning (förädling) av inköpta råvaror Konsumentkrona: Respektive aktörs/branschs prisökning (förädling) som andel av det slutgiltiga priset på varan i dagligvaruhandeln Antaganden och avgränsningar För att beräkna dagligvaruhandelns prisökning och andel av konsumentkronan används följande schabloner 1 Kategori DVH vinstmarginal (%) DVH påslag på inköpspris (%) Mejeri 20% 2% Kött 25% 2% Frukt & Grönt 40% 72% Mjölk: Beräkningar baseras på avräkningspriser, invägd mängd mjölk, antal ton producerade mejeriprodukter (med avdrag för export) och genomsnittliga konsumentpriser Nötkött: Beräkningar baseras på, avräkningspriser och ett genomsnittsdjur som väger 40 kg där 67% av djuret kan användas för styckdetaljer/nötfärs. Djuret har därefter delats upp i ett antal detaljer till vilka genomsnittliga konsumentpriser har kartlagts Morötter/Äpplen: Beräkningar baseras på avräkningspriser, antal ton producerade morötter/äpplen och genomsnittliga konsumentpriser 1 Källa: Uppskattningar från genomförda intervjuer 6

7 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, syfte, scope och avgränsningar 2. Råvarors prisökning i värdekedjan och aktörers andel av konsumentkronan Mjölk Nötkött Morötter Äpplen. Maktförhållanden i värdekedjan Mjölk Nötkött Morötter Äpplen 7

8 % Prisökning (%) Priset på svensk mjölkråvara uppskattas öka med 159% och konsumentkronans fördelning mellan primärproducent/industri/dvh uppskattas vara 9/42/19% Pris (kr/kg) och prisökning (%) för 1kg Konsumentkronan för mjölk (%),6 +110% +159% +2% 7,5 9,2 DVH 19% 9% 1 2 Industri/Grossist (Mejeri) Dagligvaruhandel (Exkl. moms) Industri/Grossist (Mejeri) 42% Kommentarer ens genomsnittliga avräkningspris under 201 var,6 kr/kg I mejeriet förädlas mjölken till mejeriprodukter vilket innebär att priset på mjölken ökar till 7,5kr/kg för samtliga tillverkade mejeriprodukter Mejeriet exporterar en viss mängd (ca 12%, bl.a. mjölkpulver) vilka har räknats bort Tillverkade mejeriprodukter är: Konsumtionsmjölk, syrade produkter, grädde, ost, smör, mjölkpulver I dagligvaruhandeln görs ett generellt påslag för mejeriprodukter på 2% vilket innebär att priset ökar till 9,2 kr/kg (exkl. moms) Motsv. konsumentpris inkl. moms: 10,kr/kg 1 Källa: LRF Mjölk 2 Egen beräkning bakåt i värdekedjan från DVH. Kompensation görs för de mejeriprodukter som exporteras Källa: LRF Mjölk och egen beräkning 8

9 % Prisökning (%) Priset på svenskt nötkött uppskattas öka med 21% och konsumentkronans fördelning mellan primärproducent/industri/dvh uppskattas vara 2/44/24% Pris (kr/kg) och prisökning (%) för 1kg Konsumentkronan för nötkött (%) 4 +18% +21% 80 +2% 105 DVH 24% 2% 1 2 Industri/Grossist (Slakt/styck) Dagligvaruhandel (Exkl. moms) 44% Industri/Grossist (Slakt/styck) Kommentarer ens genomsnittliga avräkningspris under 201 var 4 kr/kg I slakt/styckning och förädlas nötkreaturet/slaktkroppen till konsumentförpackat nötkött vilket innebär att priset på köttet ökar till 80 kr/kg för samtliga detaljer och nötfärs Beräkningar baseras på att 67% av slaktvikten kan användas till styckdetaljer och nötfärs. Ingen förädling av charkprodukter är inräknad då mängden charkprodukter baserade på nötkött är begränsade I dagligvaruhandeln görs ett generellt påslag för kött på 2% vilket innebär att priset ökar till 105 kr/kg (exkl. moms) Motsv. konsumentpris inkl. moms: 11 8kr/kg 1 Källa: LRF Kött och Jordbruksverket 2 Egen beräkning bakåt i värdekedjan från DVH. Kompensation görs för de delar av slaktkroppen som ej kan användas för styckdetaljer/nötfärs Källa: Egen ministudie av priser för styckdetaljer i DVH 9

10 % Prisökning (%) Priset på svenska morötter uppskattas öka med 226% och konsumentkronans fördelning mellan primärproducent/industri/dvh uppskattas vara 1/27/42% Pris (kr/kg) och prisökning (%) för 1kg Konsumentkronan för morötter (%) 4,0 +89% +226% 7,6 +72% 1,0 DVH 42% 1% 1 2 Industri/Grossist (Grönsaksgrossist) Dagligvaruhandel (Exkl. moms) 27% Industri/Grossist (Grönsaksgrossist) Kommentarer ens genomsnittliga avräkningspris under 201 var 4 kr/kg I grossistled ökar priset på morötterna till 7,6kr/kg Svensk morotsproduktion karakteriseras av ett fåtal (ca. 5st) mycket stora producenter som levererar merparten av Sveriges konsumtion av morötter. Dessa producenter har i vissa fall egna packerier m.m. vilket innebär att de ibland även kan ta rollen, och prispåslaget som grönsaksgrossist I dagligvaruhandeln görs ett generellt påslag för frukt och grönsaker på 72% vilket innebär att priset ökar till 1kr/kg (exkl. moms) Motsv. konsumentpris inkl. moms: 14,6 kr/kg 1 Källa: Jordbruksverket (Trädgårdsundersökningen 201) 2 Egen beräkning bakåt i värdekedjan från DVH Källa: Jordbruksverket (Jordbruksstatistisk årsbok 201) 10

11 % Prisökning (%) Priset på svenska äpplen uppskattas öka med 19% och konsumentkronans fördelning mellan primärproducent/industri/dvh uppskattas vara 42/16/42% Pris (kr/kg) och prisökning (%) för 1kg Konsumentkronan för äpplen (%) 9, +9% +19% 12,9 +72% 22,2 DVH 42% 42% Industri/Grossist (Grönsaksgrossist) 1 2 Dagligvaruhandel (Exkl. moms) 16% Industri/Grossist (Grönsaksgrossist) Kommentarer ens genomsnittliga avräkningspris under 201 var 9, kr/kg I grossistled ökar priset på äpplen till 12,9kr/kg I dagligvaruhandeln görs ett generellt påslag för frukt och grönsaker på 72% vilket innebär att priset ökar till 22,2kr/kg (exkl. moms) Motsv. konsumentpris inkl. moms: 24,9 kr/kg 1 Källa: Jordbruksverket (Trädgårdsundersökningen 201) 2 Egen beräkning bakåt i värdekedjan från DVH Källa: Rapport - Fritidsodlarnas matproduktion

12 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, syfte, scope och avgränsningar 2. Råvarors prisökning i värdekedjan och aktörers andel av konsumentkronan Mjölk Nötkött Morötter Äpplen. Maktförhållanden i värdekedjan Mjölk Nötkött Morötter Äpplen 12

13 Mjölk/Mejeri Maktförhållanden i värdekedjan: Mjölk/mejeri Grad av maktförhållande Ökad makt Minskad makt Industri/Grossist Dagligvaruhandel (DVH) Flertalet mejerier (21st) ägs av mjölkbönder och maktförhållandet mellan bonde och mejeri styrs avtalsmässigt Mejerierna har traditionellt haft en stark säljarmakt mot dagligvaruhandeln då mejerimarknaden i hög grad varit geografiskt uppdelad. Denna makt har dock minskat - Mejeriernas säljarmakt pressas av en minskad konsumtion av mejeriprodukter. Mejerierna försöker upprätthålla priserna på den svenska marknaden genom att bl.a. tillverka och exportera mjölkpulver av den mjölk som ej kan avsättas i Sverige +Mejerierna stärker sin säljarmakt genom att marknadsföra svenska mervärden och sin lokala förankring. Mejerierna strävar även efter att utveckla fler nischade och förädlade produkter där konkurrensen är mindre (T.ex. kvarg, laktosfritt m.m.) +Dagligvaruhandeln kan utöva en stark köparmakt mot sina leverantörer då dagligvarumarknaden är starkt konsoliderad med tre dominerande kedjor Dagligvaruhandeln köparmakt stärks även av att inköparna har god information om leverantörernas råvaru- och produktionskostnader +Dagligvaruhandelns köparmakt stärks genom en ökad import av bl.a. ost och smör +Dagligvaruhandelns köparmakt har även ökat betydligt genom ett större EMV sortiment - Dagligvaruhandelns köparmakt för bl.a. färsk mjölk begränsas av att svenska konsumenter i stor utsträckning vill ha svensk mjölk Dagligvaruhandelns köparmakt bedöms vara betydande Analys till stor del baserad på Konkurrensverkets rapport Mat och marknad samt intervjuer 1

14 Nötkött Maktförhållanden i värdekedjan: Nötkött Grad av maktförhållande Ökad makt Minskad makt Industri/Grossist Dagligvaruhandel (DVH) +Uppfödarnas säljarmakt stärks av en ökad konsumentefterfrågan på svenskt nötkött +Uppfödarna kan stärka sin säljarmakt genom att begära in priser från flera slakterier alt. att själva slakta och sälja köttlådor Flertalet slakterier ägs idag av privata alt. utländska kooperativ. Detta gör att slakterierna inte har någon bindande koppling till uppfödarna - Slakterierna är beroende av att ha en hög beläggning i produktionen vilket ställer krav på ett kontinuerligt inflöde av djur - Slakteriernas varumärken är relativt svaga vilket gör att säljarmakten minskar +Slakteriernas säljarmakt stärks av att konsumenters efterfrågan på svenskt kött ökar. Denna trend stärks av att svenskt kött ha fått en gemensam märkning och varumärke (Svenskt kött) +Dagligvaruhandeln kan utöva en stark köparmakt mot sina leverantörer då dagligvarumarknaden är starkt konsoliderad med tre dominerande kedjor Dagligvaruhandeln köparmakt stärks även av att inköparna har god information om leverantörernas råvaru- och produktionskostnader +Dagligvaruhandelns köparmakt stärks genom en ökad import av kött från bl.a. Uruguay och Brasilien +Dagligvaruhandelns köparmakt har ökat betydligt genom ett större EMV sortiment. Bl.a. har ICA även integrerat bakåt med en egen konsumentförpackning av kött tillsammans med Hilton Slakterierna pressas av både primärproducenter och av dagligvaruhandeln som har stark säljar- köparmakt Analys till stor del baserad på Konkurrensverkets rapport Mat och marknad samt intervjuer 14

15 Morötter Maktförhållanden i värdekedjan: Morötter Grad av maktförhållande Ökad makt Minskad makt Industri/Grossist Dagligvaruhandel (DVH) Svenska morötter odlas företrädelsevis av ett fåtal stora odlare (ca 5st) som står för merparten av den svenska produktionen. Odlarna säljer morötterna antingen via ekonomiska föreningar (t.ex. Sydgrönt) eller i vissa fall i egen regi +Odlarnas säljarmakt stärks av att fåtal producenter kan leverera merparten av Sveriges efterfrågan +Dagligvaruhandeln kan utöva en stark köparmakt mot sina leverantörer då dagligvarumarknaden är starkt konsoliderad med tre dominerande kedjor Dagligvaruhandelns köparmakt stärks även av att inköparna har god information om leverantörernas råvaru- och produktionskostnader Maktförhållandet i värdekedjan är balanserat vad gäller säljar- och köparmakt Analys till stor del baserad på Konkurrensverkets rapport Mat och marknad samt intervjuer 15

16 Äpplen Maktförhållanden i värdekedjan: Äpplen Grad av maktförhållande Ökad makt Minskad makt Industri/Grossist Dagligvaruhandel (DVH) Svenska äpplen odlas i södra Sverige och säljs företrädelsevis genom Äppelriket +Odlarnas säljarmakt stärks av en stark konsumentefterfrågan på svenska Äpplen +Odlarnas säljarmakt stärks av nya lagringsmetoder vilket möjliggör att äpplen kan lagras under längre tider och därmed finnas tillgängliga i butik under början på vinterhalvåret +Dagligvaruhandeln kan utöva en stark köparmakt mot sina leverantörer då dagligvarumarknaden är starkt konsoliderad med tre dominerande kedjor Dagligvaruhandeln köparmakt stärks även av att inköparna har god information om leverantörernas råvaru- och produktionskostnader +Dagligvaruhandelns köparmakt har stärks genom en stor import av äpplen, främst under vinterhalvåret då svenska äpplen ej finns att tillgå Maktförhållandet i värdekedjan är balanserat vad gäller säljar- och köparmakt Analys till stor del baserad på Konkurrensverkets rapport Mat och marknad samt intervjuer 16

17