Växande Marknad. det aktuella marknadsläget för ekologiska produkter. 120 Invägd ekologisk mjölk. 80 Tusen ton 60

Transkript

1 Växande Marknad det aktuella marknadsläget för ekologiska produkter 120 Invägd ekologisk mjölk Tusen ton

2 Text och layout: Karolina Jerkebring med hjälp av Lennart Larsson, Eva Hagström, Maria Alarik och Åsa Odelros. Tryck: Juli 2001 Materialet är kostnadsfritt och kan beställas från Ekologiska Lantbrukarnas kansli per telefon , via e-post eller hämtas hem direkt från internet 2

3 Växande Marknad Det aktuella marknadsläget för ekologiska produkter Är Du intresserad av ekologisk produktion? Det kan i så fall vara viktigt för Dig att höra talas om det goda marknadsläget. Världsmarknaden för ekologiska produkter växer med ca % per år och uppskattas nu till ca 150 miljarder svenska kronor i konsumentled. Den ekologiska marknaden växer kraftigt i alla världsdelar. Här i Sverige uppskattas marknaden till mer än 1 miljard kronor. Möjligheten att marknaden kommer att fortsätta växa är stor. En bedömning gjord av LRF Affärsutveckling pekar på att efterfrågan kan finnas redan idag på volymer som motsvarar ca 2,5 miljarder svenska kronor. Om detta producerades i Sverige skulle det med dagens merpriser kunna innebära en nettointäkt på ca 700 miljoner kronor till det svenska lantbruket. Ekologisk produktion stärker även förtroendet för svenska bönders miljöarbete och skapar därmed mervärden för hela det svenska lantbruket. Den ekologiska marknaden är liten och oreglerad och det är just det som gör den så spännande! Du kan i större grad själv påverka utfallet av din arbetsinsats. Visst innebär det risker, men genom att satsa på kvalitetsproduktion och veta vilken typ av produkter som marknaden efterfrågar så går det att lyckas. En liten och oreglerad marknad innebär att det ibland blir överskott och ibland underskott på produkter. Hittills har överskott klarats genom att nya avsättningsvägar byggts upp. Samtidigt som produktionen har fortsatt att öka så har merpriserna till lantbrukaren kunnat hållas relativt stabila. För att kunna arbeta långsiktighet är det viktigt att titta på marknadsutvecklingen över några år, se åt vilket håll jordbrukspolitiken pekar och naturligtvis att välja en produktionsform som man själv tror på. I den här skriften får Du en bild av utvecklingen av den ekologiska marknaden. Stadig ökning av försäljningsvärdet Antalet KRAV-märkta produkter har ökat rekordartat under senare hälften av 90-talet, från ca 400 till stycken. Sedan 1995 har värdet av de ekologiska produkterna mer än fördubblats. Det totala försäljningsvärdet av ekologiska produkter till grossistled är idag ca 800 miljoner kronor, se figur 1. Det innebär att försäljningsvärdet till konsument är betydligt högre. Sammantaget är värdet på importen av ekologiska livsmedel ca 170 miljoner kronor. 3

4 800 Inhemsk produktion Import 600 Miljoner kr Figur 1: Utvecklingen av försäljningsvärdet för ekologiska livsmedel. Källa: KRAV 2001 Försäljningsvärdet av ekologiska mejeriprodukter har stadigt ökat under hela 90-talet och utgör idag ca 1/3 av det totala försäljningsvärdet (ca 280 miljoner kr 1999). Hög procentuell ökning har varugruppen Kött, chark och ägg haft. Från blygsamma 1,7 miljoner kr 1995 har försäljningsvärdet ökat till 45 miljoner kr Konsumenttrender Konsumenternas intresse för etik och miljö är stort och kommer med all sannolikhet att leda till en fortsatt växande marknad för ekologiska produkter. I en konsumentattitydundersökning utförd av LRF och Ekologiska Lantbrukarna (2001) angav 21 % av konsumenterna att de definitivt eller troligen väljer en ekologisk produkt även om den är dyrare jämfört med en vanlig produkt. Vidare instämde 53 % av konsumenterna att de skulle köpa mer ekologiska produkter om sortimentet vore större. Undersökningen visade också att varumärket KRAV har mycket stor igenkänningsgrad. 93 % av konsumenterna förknippade KRAV med miljö- och kvalitetsmärkning av mat. För de konsumenter som köper ekologisk mat är det framförallt viktigt att inte djuren stressas vid slakt och att de får utöva sina naturliga beteenden, att inga ingredienser innehåller genmodifierade organismer och att läkemedel och syntetiska tillsatser undviks så mycket som möjligt. Även att maten är framställd helt utan kemiska bekämpningsmedel är mycket viktigt. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att konsumenternas attityder inte alltid stämmer överens med deras praktiska handlingar. Den svenska dagligvaruhandeln satsar på att erbjuda sina kunder ett brett sortiment av ekologiska produkter. Gröna Konsum har exempelvis som mål att 12 % av försäljningen ska vara ekologisk i slutet av Både Hemköp och Ica har mål att 10 % av försäljningsvärdet ska utgöras av ekologiska produkter. 4

5 För Ica gäller dock målet inom valda varugrupper. Produkter som idag säljs med hög andel ekologiskt är exempelvis mjölk, hamburgare, diverse grönsaker, färska kryddor och barnmat. Hos många butikskedjor är marknadsandelarna för dessa produkter över 10 %. Efterfrågan på ekologiska produkter är vanligen störst i storstadsregionerna. I Köpenhamn i Danmark är idag 50 % av mjölken som säljs ekologisk. Spannmål Den KRAV-godkända spannmålsarealen har mer än fyrdubblats under 90- talet. Från att i början av 90-talet vara ca ha är spannmålsarealen idag över ha. Vid en jämförelse med konventionell areal så utgör den KRAVgodkända delen ca 3,5 %. Av skördad mängd utgör den KRAV-godkända produktionen ca 2 %. Huvuddelen av den ekologiskt odlade spannmålen stannar på gårdarna som eget foder. Det sker också en hel del handel av foder mellan gårdarna. Den största marknadsaktören är Eco Trade som arbetar med den av Svenska Lantmännen invägda spannmålen. Andra aktörer på marknaden är exempelvis Saltå Kvarn och Berte Qvarn. Försäljningen av ekologisk spannmål har ökat kraftigt under 90-talet. Av ca ton spannmål gick ungefär ton i handel via Eco Trade år Försäljningsutvecklingen från 1990 till år 2000 visas i figur Försäljning 20 Tusen ton Figur 2: Försäljning av ekologisk spannmål via Eco Trade Källa: Eco Trade, 2001 Spannmålshandeln varierar mellan åren beroende på skördens storlek. Efter 1995 års skörd stagnerade marknaden på grund av långvarig brist och kraftig prishöjning och 1997 producerades mer än vad som förbrukades i Sverige, men genom export kunde merparten av varan ändå finna avsättning. Under 1998 ökade åter efterfrågan och ledde snabbt till brist på 5

6 marknaden. Även under bristår exporteras viss spannmål till fasta kunder utomlands. Efterfrågan från både livsmedelskunder och lantbrukskunder är idag hög. Eco Trade efterfrågar nya ton ekologisk spannmål per år under de kommande 5 åren. Tabell 1: Odlarpriser för KRAV-godkänd spannmål inklusive kontraktstillägg v 44, kr/kg Varuslag (konv) Höstvete 1,54 2,40 1,87 1,56 1,70 1,92 1,06 Fodervete 1,45 2,05 1,77 1,48 1,48 1,77 1,03 Råg 1,56 2,10 1,72 1,16 1,52 1,53 1,03 Vårvete 1,75 2,80 2,57 1,88 2,32 2,32 1,12 Oljeväxter ,66 3,00 2,70 1,33 Foderhavre 1,45 2,00 1,22 1,39 1,47 1,47 0,97 Grynhavre 1,55 2,11 1,66 1,44 1,57 1,66 - Foderkorn 1,60 2,05 1,22 1,48 1,52 1,68 0,95 Matärt 2,60 2,60 2,57 2,06-2,43 1,31 Foderärt 1,70 2,05 1,76 1,79 1,74 1,94 0,96 Åkerböna ,74 1,94 - Källa: Eco Trade, ODAL Eftersom den ekologiska marknaden fortfarande är liten med små lagerresurser, så kan små förändringar slå igenom och påverka prisnivån under ett enskilt år. Spannmål överlagras alltid till viss del mellan åren. Försäljning ett enskilt år kan innebära att spannmålen förbrukas året efter. Priserna varierar år till år. Vanligtvis är pristillägget mellan 50 och 100 % jämfört med konventionell spannmål (se tabell 1). Tillfälliga överskott har ibland lett till att priserna sjunkit för enskilda produkter. Det finns en branschförening för ekologiska spannmålsodlare som heter Samspann. Kontakter: Samspann, Per-Inge Andersson Eco Trade, Berte Qvarn, Saltå Kvarn,

7 Mjölk Mejeriprodukterna står för en stor del av marknaden och utgör ca 1/3 av försäljningsvärdet av ekologiska produkter. Invägningen av ekologisk mjölk var ca 100 miljoner kg under år 2000, vilket motsvarar ca 3 % av den totala invägningen. Jämfört med 1999 är det en ökning med 27 % Invägd ekologisk mjölk 80 Tusen ton Figur 3: Invägd ekologisk mjölk Källa: Svensk Mjölk 2001 Tillverkningen av ekologisk konsumtionsmjölk ökade från 1999 till 2000 med 16 % till 47 miljoner kg, vilket motsvarar ca 5 % av den totala mängden konsumtionsmjölk. Mellanmjölk är den största produkten med 33 miljoner kg (+ 11 % under år 2000 jämfört med 1999), standardmjölk den näst största med 10 miljoner kg (+ 23 %) och lättmjölk den minsta produkten med 4 miljoner kg (+46 %). Grädde ökade under samma tidsperiod med 35 % till 0,5 miljoner kg och ekologisk ost ökade med 59 % till 0,7 miljoner kg. De syrade produkterna minskade däremot med 6 % till 3 miljoner kg (Svensk Mjölk, 2001). Merbetalning för ekologisk mjölk är idag mellan 10 och 55 öre per kg beroende på mejeriförening och kvalitet (exempel celltal och bakterier). Merpriset har ökat successivt under första delen av 90-talet och har sedan dess varit relativt konstant. Exempelvis gav Arla en merbetalning på 25 öre/kg mjölk från 1991, 30 öre/kg mjölk från 1993 och 50 öre/kg mjölk från Sedan 1995 har merpriset hos Arla varit konstant. 7

8 Tabell 2: Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kg, januari 2001 Arla 50 öre Falköpings Mejeri 50 öre 1 Gefleortens Mejeriförening 40 öre Gäsene Mejeriförening 50 öre Milko* 42 öre 2 NNP* 50 öre Norrmejerier 35 öre Skånemejerier 55 öre 3 *Merpris skiljer trots fusionen pga avtal som ej löpt ut. 1. Ytterligare 5 öre för ekomjölk som uppfyller extra hårda krav på celltal och bakterier. 2. Snittpris. Merpriset varierar från 10 till 50 öre och är kopplat till kvalitet öre om inte analysen är felfri Ekomjölkbönderna är ett nätverk för ekologiska mjölkproducenter som arbetar med intressebevakning och kontakter med mejeribranschen. Nätverket är integrerat i Ekologiska Lantbrukarnas verksamhet. Kontakter: Olle Rundqvist, samordnare för Ekomjölkbönderna eller aabykvarn@swipnet.se Producenttjänsten i din förening Kött Intresset för ekologisk djurhållning ökar och idag finns det ca lantbrukare som har sin djurhållning KRAV-godkänd. Bland dessa finns ca 700 mjölkbönder och ca 100 äggproducenter. I början av 90-talet fanns bara ca 100 lantbrukare med KRAV-godkänd djurhållning. Idag finns ett 30-tal KRAV-godkända slakterier varav merparten kombinerar sin verksamhet med styckning eller chark. Swedish Meats är den största aktören på marknaden och hanterar ca 90 % av det ekologiska köttet. Antalet slaktade djur har stigit kraftigt under de senaste åren. Trots det kan den större volymen avsättas utan större problem. Efterfrågan inför år 2001 uppskattas på griskött till djur, på ungnöt till djur och på lammkött till djur. Problem med säsongsvisa obalanser finns, men de har minskat under senare år. Vanligtvis är det underskott på lamm och nöt under våren och överskott av samma djurslag under hösten. I både ekologisk och konventionell produktion efterfrågar marknaden en så jämn tillförsel som möjligt. 8

9 Tabell 3: Slaktstatistik för KRAV-godkänd slakt 1993 till Tabellen anger total försäljning inom föreningsslakten och privatslakten. För år 2001 ges förväntad slakt prognos Kalv Slaktsvin Lamm Ungnöt Källa: Ekokött/SQM, 2001 Andelen KRAV-godkänd slakt i förhållande till konventionell slakt varierar mellan olika djurslag. Hos Swedish Meats utgjorde år 2000 KRAV-slakten 1 % av det totala antalet grisar som slaktades och 8 % av det totala antalet lamm. Nötköttets KRAV-andel ligger på 3 % för ungnöt och 4 % för kor. Avräkningspriserna varierar något mer än KRAV-tilläggen, vilka har varit ganska stabila för ungnöt och gris sedan 1996 (figur 4). Vad gäller lamm och kalv har KRAV-tilläggen sjunkit något under perioden. Det sker en säsongsmässig prisstyrning för att stimulera produktion under bristperioder. Den säsongsmässiga variationen är ofta större än variationen mellan åren. KRAV-tillägg kr/kg juni 97 mars 98 mars 99 mars 00 mars 01 mars lamm kalv ungnöt gris Figur 4: Prisutveckling av KRAV-tillägg för lamm, kalv, ungnöt och gris KRAV-tillägg förutsätter att man skriver kontrakt och årsvis gör en justerbar slaktplanering. Om man uppfyller den planerade slakten erhålls även planeringstillägg. En långsiktig planering är en förutsättning för att slaktvolymerna ska kunna säljas till rätt pris. Kvalitetskraven för butiksgodkänd vara som berättigar till KRAV-tillägg har inte ändrats särskilt mycket från 1996 fram till idag. Konsumenterna har mycket svårt att få tag på ekologiskt kött. Endast vissa butikskedjor med miljöprofil tillhandahåller ett kontinuerligt sortiment av ekologiska kött- och charkprodukter. Det har dock hänt mycket positivt på 9

10 marknaden under de senaste åren. Styckningsföretag konsumentpackar nu kött och möjliggör därmed försäljning av KRAV-godkänt kött i butiker som inte är KRAV-auktoriserade. Tillverkning av färdiglagade rätter med ekologisk kött har kommit igång, vilket har skapat en avsättningskanal för mindre ädla köttdetaljer. Även utbudet av förädlade produkter till storköken har ökat under de senaste åren. Idag exporteras ungefär en tredjedel av det ekologiska grisköttet till Storbritannien. Från november 1999 har exporten kompletterats med nötkött och förväntas ytterligare att öka med ökad tillgång. Även ekologiska lamm går på export. Ekokött är en branschorganisation för lantbrukare med ekologisk djurhållning. Kontakter: Ekokött, Lotta Carsbo, sekreterare info@ekokott.org SQM, Camilla Sandenskog Ekokött i Bohuslän, Klöverkött i Sidensjö, Grönsaker och frukt Ekologiska grönsaker svarar idag för 3 % av marknaden eller ca 50 miljoner kronor. De största produkterna är främst basvaror som morot, lök och potatis. Försäljningen av basvarorna ökar med ca 30 % per år. Färska kryddor har en mycket stor marknadsandel, ca 50 %, då många butikskedjor har valt att bara sälja ekologiska färska kryddor. Ca 9 % av den frilandsodlade grönsaksarealen är KRAV-godkänd och 3 % av växhusarealen. Av potatisarealen är ca 3 % KRAV-godkänd. För svenskodlad frukt är motsvarande siffra knappt 3 % och för odlade bär ca 4 % (KRAV och SCB, 2000). Priserna för ekologiska grönsaker har i stort sett stått stilla i många år. Priserna går lite upp och ner beroende på kultur och årsmån, se figur 5. Under 95 och 96 var priserna extra låga på grund av goda skördar. Under 97 var priserna uppe igen till 94 års nivå var priserna höga på alla produkter, då skörden var extremt dålig. Under 1999 har priserna på flera av de viktigaste köksväxterna och potatis, trots en större skörd än 1998, kunnat hållas uppe och i vissa fall varit högre än Under de första månaderna 2001 har försäljningen ökat mycket kraftigt och det är idag brist på många grönsaksprodukter. Merpriset i butik, jämfört med konventionella grönsaker, är vanligen mellan 15 och 50 procent. 10

11 kr/kg ,2 10,5 9, ,5 7 6,5 6,9 6,9 6,85 6 5,95 5, ,1 5,15 4,85 4,5 4,5 3 Morot Gul lök Potatis Vitkål Figur 5: Prisjämförelse v Pris till grossist, konsumentpackat kr/kg. Källa: Samodlarna/Swegro 2001 Dagligvaruhandeln står för största försäljningsvolymerna av ekologiska grönsaker, ca %. Förädlingsindustrin började i mitten av 1990-talet ta in ekologiska produkter i sitt sortiment. Idag finns frysta och konserverade produkter, chips och barnmat. Import av ekologiskt frukt och grönt sker idag för att avhjälpa bristen på varor. Det gäller främst produkter som inte kan produceras i Sverige vissa tider av året, men även produkter som är lämpade för vårt svenska klimat. De senaste åren har importen ökat mer än den inhemska produktionen. En viss mängd frysta bär och sylt exporteras. Efterfrågan kommer med all sannolikhet att fortsätta öka, troligen mest från kvalitetsinriktade butikskedjor, storhushåll och förädlingsindustri. Försäljningen i dagligvaruhandeln bedöms öka med 30 % årligen. Samodlarna är en branschorganisation för ekologiska grönsaksodlare. Ca 60 % av de ekologiska grönsaksodlarna är medlemmar i Samodlarna, vilket motsvarar ca 80 % av den svenska försäljningsvolymen. Samodlarna har leveransavtal med handeln, men det praktiska försäljningsarbetet sker genom Swegro. Försäljningen sker främst till KF, men även ICA och Hemköp är kunder. På marknaden finns även fler aktörer som levererar ekologiskt parallellt med konventionella produkter. De största aktörerna är Sydgrönt, Mellansvenska Odlarna och Förenade Frukt. En mindre antal odlare, som motsvarar ca 15 % av försäljningsvolymen, levererar direkt till grossist, främst till ICA på avtal. Resterande odlare är i regel mycket små och har sin huvudsakliga försäljning via gårdsbutiker direkt till konsument eller till närliggande butiker. 11

12 Problemen idag för att utveckla marknaden är främst bristen på odlare och volymer, särskilt i södra Sverige. Det finns en stor risk att marknaden tas över av importerade grönsaker om inte en inhemsk produktion ökar omgående. Den svenska produktionen kan öka med ca 25 % för att täcka marknadens behov. Kontakter Samodlarna Sverige, Frans Brozen eller frans.brozen@ekolantbruk.se Swegro, Jan Knutar Sydgrönt, Mellansvenska Odlare, Ägg Den ekologiska äggproduktionen utgör idag knappt 3 % av den totala produktionen i Sverige. Som jämförelse kan nämnas att ca 20 % av de svenska äggen produceras av frigående höns och 75 % av höns i traditionella burar eller inredda burar. Under 90-talet har produktionen av ekologiska ägg ökat förhållandevis snabbt producerade ca hönor ca 50 ton ägg och år 2000 producerade ca ca ton ägg. Det finns totalt drygt 100 ekologiska äggproducenter, hälften av dem har en mycket liten produktion medan 35 producenter har fler än 1000 höns i sina flockar. De största besättningarna har idag ca ekologiska värphöns på gården. Många av de större producenterna levererar till ett äggpackeri som sköter sortering, packning och försäljning, antingen direkt till butik, storhushåll/restaurang eller till grossist. Några producenter med besättningar på upp till höns packar och säljer äggen själva. De sistnämnda utgör så mycket som 12 % av de ekologiska äggen. Det finns idag drygt tio KRAV-godkända packerier. Flera av de större packerierna eller sammanslutningar av de mindre packerierna har rikstäckande verksamhet. Bland de större packerierna varierar andelen ekologiska ägg från 0 % till 7 %. Svenska Lantägg är det packeriet som är störst på ekologiska ägg och de hanterar över 40 % av de ekologiska äggen. Det finns inga egentliga prisnoteringar på ägg, eftersom prissättningen sköts genom affärsavtal mellan packare och producent. Priset till producent varierar idag mellan 15,50 kr per kilo prima ägg och upp till 19 kr per kilo. Producenten av ekologiska ägg får ungefär dubbelt så mycket betalt för äggen jämfört med buräggsproducenterna. Priset till konsument kan ibland vara mer än 160 % av buräggspriset. De högre produktionskostnaderna för ekologiska ägg beror främst på att hönsen har möjlighet till utevistelse och ekologiskt foder. De ekologiska äggen bär sina produktionskostnader till skillnad mot buräggen. 12

13 Flera av våra svenska handelskedjor ställer sig bakom avvecklingen av de traditionella burarna. Det kommer att hända mycket i äggbranschen de närmaste åren på grund av omställningen från traditionella burar till godkända inredningssystem, dvs frigående, ekologiska system eller inredda burar. Nästan alla KRAV-godkända ägg säljs genom butik, andelen varierar från 0 % till 14 %. Gröna Konsum och Hemköp säljer ekologiska ägg i minst 90 % av sina butiker. Inom ICA finns inte jämförbara försäljningssiffror, då butikerna ägs av enskilda handlare. En mindre del av äggen går till förädlingsindustrin, till exempel till pannkakor, majonnäs och glass. Inom restaurang- och storköksbranschen är avsättningen idag nästan obefintlig. Att utveckla den delen av marknaden är strategiskt viktigt för att ekoäggen ska nå stora volymer. Marknaden för de ekologiska äggen har under 90-talet varit relativt instabil och det har periodvis förekommit överskott. Packerierna har då avvaktat med att teckna kontrakt med nya producenter, vilket inneburit att en del producenter fått stå på kö för att lägga om sin produktion. Den senaste året har marknadsläget förbättrats avsevärt. Positiva signaler om ökad efterfrågan kommer nu från konsumenter och handel vilket ger förutsättningar för att producenter och packare ska våga satsa i ökad produktion. För att bevaka producenternas intressen finns Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion. Kontakter: Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion, Åsa Odelros, eller odelros@dof.se Svenska Lantägg, Kronägg, Lokalpackarna, Adelsö Ägg

14 LRF satsar på den ekologiska marknaden Under 1999 har LRF inlett en satsning på den ekologiska marknaden. I en rapport från LRF Affärsutveckling konstaterades att "Marknaden för ekologiska varor är attraktiv. Därför skall Sveriges Bönder och Handel tillsammans åstadkomma den mest konkurrenskraftiga ekologiska produktionen i Europa". Ett led i LRFs arbete är en mötesplats för marknadsinformation för ekologiska produkter på internet. Adressen är Där kan Du bland annat snabbt se de senaste nyheterna och prisnoteringarna på ekologiska produkter. Liten marknad med stora utmaningar Konsumenterna efterfrågar ekologiska livsmedel och det är vanligt med kraftiga kvalitetstillägg. Höga kvalitetskrav upplevs av många som stimulerande. Med oreglerade priser och kvalitetstillägg blir produktionen mer spännande. Den som lyckas hålla en hög kvalitet får bra betalt. Visst är riskerna större då avsättningen och merbetalningen för den fördyrande produktionen inte är garanterad. Det kan te sig obegripligt att marknaden påstår sig skrika efter ekologiska produkter samtidigt som en ekobonde i andra ändan av kedjan står med ett osålt ungnöt. Viktigt är att tro på sin affärside, ha is i magen när underskott blir till överskott och försöka förstå hur marknadsaktörerna i förädlings- och försäljningsledet tänker. Det är först när de har förtroende för att råvara finns i tillräcklig mängd och kvalitet som de på allvar vågar satsa på förädlings- och marknadsbearbetning. Och ännu i det stadiet är det långt kvar till en färdig produkt i butiken. Att ta fram en ny korv tar ca 6 månader för ett mindre charkföretag och ca 1,5 år för ett stort företag som Scan Foods. Många krafter i Europa arbetar för en avreglering av jordbruksmarknaden. De som redan nu satsar på att bygga upp en avreglerad marknad och producera de kvaliteter som marknaden efterfrågar har betydligt större möjligheter att försäkra sig om lönsamhet i framtiden. Här ligger den ekologiska produktionen långt fram. Sammanfattningsvis kan konstateras att den ekologiska marknaden har expanderat kraftigt under 1990-talet och har fortsatt att växa under talet. Men fortfarande är marknaden liten och oreglerad. Under de senaste åren har överskott och underskott avlöst varandra. I denna situation ligger en utmaning och ny möjlighet där yrkesskicklighet och företagaranda har stor betydelse. Du kan i större grad själv påverka utfallet av din arbetsinsats. Visst innebär det risker, men genom att satsa på kvalitetsproduktion och veta vilken typ av produkter som marknaden efterfrågar kan man lyckas. 14