VIDINGSJÖSKOLAN SKOLRÅD

Transkript

1 VIDINGSJÖSKOLAN SKOLRÅD NAMN KLASS HANNA SUNDIN FA ANNA-KARIN SANDELL FB HANS RINGSTRÖM 3A, 5B ANDERS SAMUELSSON ÅR 4 BENGT NYSTRÖM ÅR 4 MATS LUNDBERG 5A CHRISTINA BRADLEY-IREMAN REKTOR ANDERS STURESSON BITR. REKTOR INGER ERIKSSON SLÖJD, ARBETSLAGLEDARE KRISTIN WESTERHOLM SPEC, ARBETSLAGLEDARE HENRIK LARSSON ARBETSLAGLEDARE VAL AV ORDFÖRANDE - Bengt Nyström (År 4) VAL AV SEKRETERARE - Anders Samuelsson (År 4) FÖREGÅENDE MINNESANTECKNINGAR - Minnesanteckningar från föregående skolråd lästes, anteckningar som man också hittar på Vidingsjöskolans hemsida. ATTITYDSUNDERSÖKNING - Christina informerar om resultatet från attitydsundersökningen som genomförts på uppdrag av Linköpings Kommun i årskurserna 2-3 och 4-6. Undersökningen har genomförts i alla skolor i kommunen.

2 När resultaten från varje skola sammanställts jämförs det med respektive skolas resultat. Vidingsjöskolan stod sig bra mot resultatet i övriga kommunen. TRIVSELENKÄT Ovanstående bilder från bland annat skolavslutningar somrarna 2011 & 2012 leder oss till Vidingsjöskolans egna trivselenkät som genomfördes hösten Sammanlagt 271 elever mellan år 1-6 har fyllt i enkäten. Resultatet av undersökningen visar att eleverna är nöjda med sin skola. För att följa upp resultatet har varje klass resultat gåtts igenom och lyfts i respektive arbetslag. Har det visat sig att någon enskild gett ett avvikande svar har skolan gått vidare till elev för att följa upp. På nästa sida får Ni ta del av Vidingsjöskolans trivselenkät.

3

4 INTERAKTIV PROJEKTOR - Henrik visar hur den interaktiva projektorn fungerar. Den finns idag i alla klassrum förutom i slöjdsalarna. Den Interaktiva projektorn kan användas på ett flertal områden. Projektorn är kopplad till datorn vilket gör att du kan använda dig av exempelvis internet, du kan skriva på tangentbordet och texten kommer upp på tavlan, lägga upp lektioner i PowerPoint för att sedan presentera via projektorn. DISKUSSION: FRÅGA KRING MOBBING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING - Skolan informerar om detta under rubrikerna: God kamrat, utvärdering rutin för god kamrat, redovisa utvärderingar, kvalitetsredovisning, filmer om mobbing & fråga kring kränkande behandling i omklädningsrum. FRÅGOR FRÅN SKOLRÅDSREPRESENTANTER - Varifrån tar köper skolköken in sina råvaror? Anders Sturesson har varit i kontakt med kostekonom Eva-Lott Blixt. Nedan kan Ni utdrag från det brev Vidingsjöskolan fick efter Anders pratat med henne. KÖTT Köttfärs, nötgrytbitar och strimlat nötkött köper vi från SCAN. SCAN är svenskt kött. Vi köper också nötfärs från lokala producenter, nu senast till exempel onsdagen den 6:e mars kom hälften av färsen från Ydrekött och hälften från Britta och Lennarts nära kött. Fläskgrytbitar har vi köpt från Blackerts lantbruk i Skänninge. Vi har även köpt lammgrytbitar från Britta och Lennart och hjortgrytbitar från Basunda gård i Björkfors. Köttbullarna vi serverar är svenska ekologiska från SCAN. Pannbiffarna är märkta med ursprung EU. KYCKLING Vi köper kyckling både från Sverige och från Thailand. Just nu håller vi på med ett projekt som ska underlätta för oss att kunna köpa mer närproducerade produkter. En annan kommun i Östergötland testar att köpa kyckling från en speciell gård här i Östergötland och vi följer det projektet med stor spänning. Det vore jätteroligt om vi också kunde servera östgötsk kyckling! FISK All fisk vi serverar är MSC-märkt vilket innebär att den inte kommer från överfiskade bestånd eller är fångad på ett sätt som stör havets ekosystem. Fisken kan komma från många olika hav, beroende på var man får fiska just den sorten. Torsk- och sejpanetterna vi ofta serverar kommer från Nordostatlanten. ÖVRIGT Att köpa mat till så många elever som ni är kan ibland vara svårt. Vi köper in ca 2,5 ton kött, korv, fisk eller kyckling varje dag. Det kan vara svårt att få tag på så mycket kött från en gård i Linköpingstrakten. Därför väljer vi ibland att köpa från flera olika gårdar till samma servering. En kommun som vi är måste följa en lag som heter Lagen om offentlig upphandling. Den lagen säger att vi inte får begära att köttet ska vara svenskt utan vi måste titta på kvalité och andra saker som storlek, vikt mm. Om man har två likvärdiga produkter när det gäller kvalitet och den ena är från Sverige och den andra är från EU så måste vi köpa den som är billigast. Däremot kan man ställa djurskyddskrav. Ett exempel på djurskyddskrav är att man säger hur stor yta djuret ska ha att röra sig på. I vissa länder föder man upp djuren

5 väldigt trångt medan vi i Sverige ger dem större yta. Ett annat krav kan vara att t ex grisarna ska ha tillgång till strö varje dag. Vi försöker hela tiden hitta olika sätt att kunna köpa svenska produkter med bra kvalité. En del tror att produkter som kommer från utlandet är dåliga, men många länder har jättebra djuromsorg och fin kvalitet på sina varor. Anledningen till att vi vill köpa mer svenskt är för att vi vill minska transporter och gynna ett svenskt lantbruk. - Vad görs åt klottret på skolan? På senare tid har det förekommit en del klotter på skolans byggnader. Skolan försöker få bort det fortast möjligt. Allt klotter polisanmäls. - Har skolan ett gemensamt ställningstagande om elever exempelvis har med sig leksaker vid fruktstund? Skolan svarar att de ej har ett gemensamt ställningstagande i denna fråga utan behandlas i varje klass av ansvariga lärare. - Planeras några förändringar i år 2 exempelvis gruppindelningarna? Skolan svarar att inga förändringar kommer att göras i år 2. MÖTET AVSLUTAS!!