From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 31 juli 2015 20:05:15 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by kristi.larsso@gmail.com 7/31/2015 8:05:14 PM (03:15:22) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Jagellonska universitetet Institutionens namn: Avdelningen för svenska språket, Institutionen för germanistik Stadens namn: Kraków Namn på rapportförfattaren: Kristin Larsson E-post till rapportförfattaren: magister.kristin.larsson@gmail.com Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Land Land: Polen Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 2014/2015 börjar läsåret den 1 oktober 2014 och varar till September 30, 2015 år. Den är uppdelad i två terminer: - vinter - 1 oktober 2014 till 23 februari 2015 - sommar - 24 februari 2015 till 30 september 2015 Datum för undervisning: från 2 oktober 2014 till 21 december 2014 från 7 januari 2015 till den 28 januari 2015. från 24 februari 2015 till 2 april 2015 från 8 april 2015 till 15 juni 2015 Tentamenstillfällen Vinter : från 29 januari till 10 februari 2015 Vinter omtentamen: sedan 17 till 23 februari 2015 Sommar : från 16 till 29 juni 2015. Sommar omtentamen : från 1 till 15 september 2015 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 105 Antal biämnesstuderande: 0 Antal extraämnesstuderande: 0 Antal doktorander: 6 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 111 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier)
12 Ange lärarnas namn: Krzysztof Bak Jan Balbierz Ewa Data Bukowska Domninik Dziedzic Iwona Kowal Justyna Magiera Julia Nowicka Grazyna Porwisz Marta Rey Radlinska Marta Stasiak Góra Magdalena Wasilewska Chmura Elzbieta Zurawska Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar Sedan höstterminen 2005 erbjuder institutionen kandidatstudier (sex terminer) och påbyggnadsstudier till masterexamen (ytterligare fyra terminer). För både kandidat- och masterexamen krävs omfattande examensarbeten, i det första fallet på polska, i det andra på svenska. Examen avläggs också på traditionellt vis, där studenten efter att ha klarat alla kurstentamina får göra en muntlig tentamen som avgör om de får sin examen eller inte. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenskstudier har ökat markant under de senaste åren. Antalet sökande uppgår till sex personer per plats. 2014-15 antogs 30 studenter. Tidigare år har det varit 25 och för tio år sedan antogs runt 15 stycken. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Studenterna har valt svenska av olika skäl. Många är intresserade av Sverige och svensk kultur, som t ex musik och design. Andra har en fascination för just det svenska språket. I Polen läser man tyska på avancerad nivå redan före universitet, och där har lusten att gå vidare med ett germanskt språk fötts hos många. Vissa har också valt svenska därför att det är en stor utmaning dels att lära sig ett nytt språk, men också att bli antagen till utbildningen som har så många sökande. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? allt fler utexaminerade får arbete på svenska företag, företag som handlar med Sverige och andra institutioner. Många är dessutom verksamma som auktoriserade tolkar och allt fler som översättare. Flera undervisar också svenska privat. Ingen organiserad uppföljning av studenterna görs. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Allt fler utexaminerade får arbete på svenska företag, företag som handlar med Sverige och andra institutioner. Många är dessutom verksamma som auktoriserade tolkar och allt fler som översättare. Många guidar turister. Flera undervisar också svenska privat. Ingen organiserad uppföljning av studenterna görs. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning
Svenskundervisningen startar från nybörjarstadiet. Efter fem års studier (10 terminer) förväntas eleverna ha förvärvat språklig färdighet som motsvarar C2-nivån på Europarådets skala och som ger dem kapacitet att skriva magisteruppsatser på svenska. Närapå samtliga lärare undervisar i praktisk svenska. De disputerade undervisar främst inom sina respektive områden, litteraturvetenskap, språkvetenskap eller översättningsvetenskap. Svenska lektorn undervisar uteslutande praktisk svenska. Vid sidan av svenska läser studenterna också tyska. Det sammanlagda antalet timmar i svenska uppgår till 1170, i tyska till 720. Med tanke på det tilltagande intresset för svenskstudier har vi utarbetat ett nytt undervisningsprogram och infört kurser som ändrar den hittills typiskt filologiska studieprofilen till mera kulturinriktade studier. Den som väljer svenska som huvudämne får inte bara möjlighet att läsa svenska och tyska på avancerade nivåer, utan får också djup inblick i språkområdets kultur i vid mening, litteratur, konst, historia, politik, religion och samhällsfrågor. Dessutom får studenterna allmän kännedom om de övriga nordiska länderna. Ett viktigt inslag i undervisningen är översättning som omfattar översättningsteori, litterär översättning, facköversättning och tolkning I programmet ingår obligatoriska kurser och tillvalsämnen. Kurserna i respektive ämnen pågår för det mesta en termin och är tematiska enheter som avslutas med examen. De första två åren sker undervisningen i de teoretiska ämnena på polska och i tredje årskursen börjar man studera kärnämnena på svenska. Kandidatstudierna omfattar, förutom ämneskurserna, även obligatorisk praktik på fyra veckor som förläggs till olika institutioner med anknytning till Sverige. Under fjärde studieåret väljer studenterna fördjupningskurser och magisterseminarier inom tre huvudområden: litteraturvetenskap, språkvetenskap eller översättningsvetenskap. Sedan några år tillbaka har studenterna på masterutbildningen möjlighet att läsa norska på grundläggande nivå. Undervisningens innehåll För två år sedan fick vi ett stort anslag för att kunna köpa Rivstarts två läroböcker i klassuppsättning. De utgör stommen i undervisningen, men kompletteras med lärarnas egna övningar, material för hörförståelse, artiklar från svenska tidningar på webben, program från Sveriges Radio och SVT. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Undervisningen har de senaste 10-15 åren ägt rum i tre salar i en patricervåning från förra sekelskiftet, precis i utkanten av gamla staden i Kraków. Adressen är populär bland studenterna, då flera andra institutioner flyttar till nybyggda lokaler i Krakóws förort. Mysighetsfaktorn är hög, men ventilationen mycket bristfällig. Två projektorer finns att tillgå, men datorerna är inte uppdaterade, så lärarna använder sina privata. Vi har också ett litet bibliotek med en svensktalande bibliotekarie. Det finns också ett arbetsrum för lärarna, men de allra flesta arbetar hemma och är bara på avdelningen vid undervisning eller mottagning. Men nu till hösten flyttar avdelningen till ett nybyggt hus några kvarter bort som hyser de flesta av universitetets filologiska institutioner. Hur det blir återstår att se, men förhoppningar om förbättringar finns, som t ex ventilation och modern utrustning. Tyvärr försvinner vårt lilla bibliotek och slås samman till ett stort språkvetenskapligt bibliotek. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? Kommentar: Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. En hedersdoktorstitel till Tomas Tranströmer överlämnades av en delegation från Jagellonska universitetet i Stockholm den 14 september 2014. Delegationen bestod av rektorn för Jagellonska universitetet, prof. Jerzy Nowak, dekanen för Filologiska fakulteten, prof. Elzbieta Gorska och prefekten för avdelningen för svenska språket och litteraturen, prof. Magdalena Wasilewska- Chmura, som höll ett lovtal till Tranströmer. I oktober kom Imbi Sooman från Universität Wien på besök till institutionen för germanistik och till vår institution. Hon höll två föreläsningar om Den stabila demokratins utveckling i Sverige och Sveriges politik gentemot minoriteter. De var mycket uppskattade, och den första var obligatorisk inom realiaundervisningen, och många studenter valde att stanna på den andra som var frivillig. I början av november firades Svenska avdelningen för svenska språkets 40-årsjubileum med översättningstävling, en serie gästföreläsningar
och ett cocktailparty dit ALLA, dvs. både f. d. studenter och kollegor) var inbjudna. Till festen kom ca 80 personer som minglade och bevistade prisutdelningen i översättartävlingen. Redan före sommarlovet 2014 utlystes en översättartävling för studenter, där källtexten var ett fragment av Svinalängorna av Susanna Alakoski. Syftet var att få studenterna intresserade av svensk litteratur och skönlitterär översättning. Under hösten avgjordes den, och medvekande i bedömningsgruppen var Ewa Data Bukowska, Marta Stasiak-Gorna, Elzbieta Zurawska och Magdalena Wasilewska-Chmura. Priset var donerade av Svenska ambassaden. Gästföreläsningarna var anordnade av Ewa Data-Bukowska och inbjudna var Piotr Garbacz från Norge och Pirjo Kukkonen från Helsingfors universitet. I november ordnades festivalen av en arbetsgrupp huvudsakligen bestående av studenter från avdelningen. Den hette Svenskt filmsmörgåsbord och innehöll främst film, men också annan typisk svensk kultur som fika och svensk mat. Filmerna tillhandahölls från Svenska ambassaden i Warszawa, och hade polsk text, och en stor av de ekonomiska medlen för att gör evenemanget möjligt bidrog Svenska Institutet med. Publiken var stor, för skandinavisk film är mycket populär i Kraków. Festivalens arbetsgrupp jobbar vidare med att visa svenska filmer i Kraków i samarbete med biografer, och de planerar redan för nästa festival. I december kom Anna Vogel från Stockholms universitet på besök, inbjuden av Doktoranden Ewa Walatek, och höll två föreläsningar. Den ena som var öppen för alla hade rubriken Svensk samtida litteratur. Trender: Att skildra kvinnlig vänskap och tog upp Anna Schulze, Jenny Tedjeza och Åsa Moberg. Den andra föreläsningen, inom språkvetenskap för studenter med den inriktningen, hade rubriken: Litterär stilistik utifrån kognitiv lingvistik. Ett nytt sätt att analysera Tomas Tranströmers metaforer och avslutades med praktisk övning genom poesiproduktion. I december genomfördes det traditionsenliga luciafirandet av åk 1. Nytt för året var en ny lokal, som fungerade mycket bra. Det var problem med att låna ihop till de vita kåpor som brukar användas så att det räckte till alla. Många av studenterna löste det genom att använda vita klänningar. Först var jag, som plötsligt kan bli lite konservativ i sådan här fall, lite skeptisk, men de var vackrare än någonsin i sina skiftande romantiska vita fotsida utstyrslar, ofta lånade av mammor, mormödrar och farmödrar. Publiken bestod som vanligt av andra studenter, f. d. studenter, kollegor, vänner och familj. I slutet av januari kom Martin Hellström från Linnéuniversitet i Växjö och höll 6 timmar undervisning på kursen Svensk 1900-tals litteratur och dess 30 studenter. Martin talade om svensk barnlitteratur och intermediala aspekter inom den. Syftet var att komplettera kursen med lektioner om svensk barnlitteratur. Han var inbjuden av Jan Balbierz och det skedde inom ramarna för institutionens utbyte med Linnéuniversitetet. I mars kom fil.dr. Jakub Morawiec från Schlesiska universitetets historiska institution och Marion Poilvez från Háskóli Íslands och höll varistt föredrag om "Characteristics of skaldic poetry" respektive "Dating of the Elder Edda poems". Föreläsningarna skedde på inbjudan av Marta Rey Radlinska och var obligatoriska för åk 1 på deras introduktionskurs till skandinavisk litteratur och 2 på deras kurs Island - landet, språket och litteraturen. Men även studenter från andra årskurser var inbjudna och dök upp. I slutet av april var det dags för avdelningen att ta över stafettpinnen och anordna den biennala konferensen Svenska språkdagarna, som i år hade temat Filologiskt smörgåsbord. Inbjudna var polska svenskstuderande, lärare och forskare från de fyra polska universitet som har svenska som examensämne. 80 anmälda deltagare och gäster + ett tiotal extradeltagare kom till konferensen och lyssnade på föreläsningar och workshops av Susanna Alakoski författare Hanna Dymel-Trzebiatowska Uniwersytet Gdañski Ylva Hård af Segerstad Göteborgs universitet Mariusz Kalinowski översättare Iwona Kowal Uniwersytet Jagielloñski Lennart Larsson Uppsala universitet Witold Maciejewski Szko³a Wy sza Psychologii Spo³ecznej, Warszawa Marta Stasiak-Górna Uniwersytet Jagielloñski El bieta Strzelecka Mittuniversitetet Mats Söderlund författare Målet med konferensen var dels att ge inblick i det aktuella som gäller svenska språket, litteraturen och kulturen för studenterna, att presentera aktuell forskning inom ovannämnda områden och att öva praktiska färdigheter i skrivande, översättning samt användning av digitala läromedel och ordböcker, men det gavs också tid att umgås och knyta kontakter lärosätena emellan. Konferensen var ett stort arrangemang, men allt löpte väl och utvärderingarna var positiva. Organisationskommittén utgjordes av Magdalena Wasilewska-Chmur, Iwona Kowa och Elýbieta Ýurawska, och medarrangörer var Svenska Institutet och Svenska Ambassaden i Warszawa. Ett stort arbete gjorde också institutionens studenter. I maj kom också Gisela Håkansson, professor i lingvistik vid språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet och föreläste om språktillägnande och språkinlärning av svenska som första och andraspråk, på inbjudan av Iwona Kowal med finansiering av SI. Målgruppen var studenter, doktorander och forskare vid avdelningen för svenska språket Studentföreningen har varit mycket aktiv under året. De har deltagit i några av de nämnda arrangemangen, som filmfestivalen och konferensen Svenska språkdagarna, men också presenterat avdelningen vid årliga arrangemang som recentiorsdagen och universitetets språkdag i slutet av mars. De har också ordnat kulturella evenemang, som de återkommande visningarna av svensk film. Olika filmer av olika karaktär har visats, och som traditionen bjuder så bakade undertecknad semlor och visade klassisk svenska komedi i semmeltid. I år visades Göta Kanal, men ingen tyckte att den var särskilt bra?! SKON om litteratur är ett sedan tre år pågående projekt som går ut på att de föreningsaktiva läser och recenserar ny svensk och skandinavisk litteratur som utgivs översatt till polska. SKON får recensionsex som recenseras på deras blogg https://skonuj.wordpress.com/ och på Facebook. SKON har också ordnat två träffar under våren med forskare från institutionen som fått tala om sina specialområden. En poesikväll med Tomas Tranströmers dikter och möte med Magda Wasilewska-Chmura (Tranströmeröversättare) skedde i april och en kväll om översättaroch tolkkarriär med Iwona Kowal (tolk) om översättningar mellan svenska, polska och tyska i mars.
SKON hann också med ett studiebesök på svenska ambassaden i mitten av maj. Som vanligt genomfördes också årets Bellmanafton i början av i rödvinets och fikats tecken. Bellman sjungs både på svenska och översatt till polska. Studenter står för ackompanjemanget. Läsåret avslutades med en avskedsfest för lärare och studenter i de vackra gamla lokaler som har lämnats under sommaren. Till hösten startar terminen några kvarter bort i nybyggda lokaler i ett hus för alla filologiska institutioner vid Jagellonska universitetet. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Varken mycket eller lite kontakt Kommentar: Under arbetet med konferensen "Svenska språkdagarna 2015" har vi haft ett väl fungerande samarbete med ambassaden. Ambassaden har också skänkt priser till höstens översättartävling. Mer om detta ovan under punkt 11 Arrangemang. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Kommentar: Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Linnéuniversitetet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Vår institution, Institutionen för germanistik, har Erasmus-avtal med Linnéuniversitetet, och så gott som varje år sker lärarutbyte genom Jan Balbierz. Våra studenter använder givetvis alltid den Erasmusplats vi har. Många av våra studenter läser andra ämnen, så flera av dem åker på Erasmusutbyte genom andra institutioner. Jolanta Kucharska, doktorand, studerar litteraturvetenskap och filosofi vid Stockholms universitet samtidigt som hon arbetar på sin avhandling om filmadaptationer., och har haft stipendium från SI under året. Krzysztof Bak har fortsatt att undervisa vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Under året har böcker, artiklar och konferensbidrag publicerats av avdelningens forskare. Tyvärr är inte informationen på hemsidan uppdaterad just nu, men det kommer i början av läsåret: http://www2.filg.uj.edu.pl/ifg/publikacjezfsz.html Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet?
Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Utan stödet från Svenska Institutet hade inte studierna i svenska varit samma sak för de drygt hundra studenterna på Jagellonska universitet! Vikten av läromedelsstödet och möjligheterna för lärarna/forskarna och studenterna bidrar till nerven och en levande verksamhet. Att få sökanden till SI:s terminsstipendium på folkhögskola eller till sommarkurser är inget problem. Med 105 studenter som slåss om platserna så är det en ynnest för de utvalda att få åka. Samma läge råder för institutionens lärare att få möjlighet att få stipendium för att åka till Sverige eller delta i Svenska Institutets sommarkurser är en förhoppning. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter En av de goda nyheterna under året är att Marta Stasiak-Góra tilldelats SWEA:s stipendium, vilket ger möjlighet att i lugn och ro avsluta sin doktorsavhandling. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja