Pågående forskning om sotares kemiska arbetsmiljö

Relevanta dokument
PAH exponering kreosotimpregnerad syll

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Farliga partiklar i AM-miljö?

Vedeldning exponering och hälsoeffekter

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär

Svenska Tvillingregistret

Familjär Hyperkolesterolemi

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Partiklar och Hälsa. Länsluftsdagen Jönköping, , Helen Karlsson Med Dr Miljökemist

Hälsoeffekter från vedeldning

Luftkvalitet och människors hälsa

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

KOL och rökavvänjning

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Lungcancer, radon och rökning

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Kemiska arbetsmiljörisker

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Kunskap och forskning

Nya nationella riktlinjer för KOL

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Familjär hyperkolesterolemi

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Deepti vill flytta fokus från huden

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Kemikalier i damm från förskolor och barns exponering. Kristin Larsson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

STÅ-UPP mot TOBAK. Matz Larsson

Sammanfattning av Dag för genombrott

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Fysisk Aktivitet och KOL

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Stillasittande & ohälsa

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter

Luften i Sundsvall Miljökontoret

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

Seppo Wickholm. Leg. tandläkare, Med lic, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige. Helsingfors den 14 mars 2013

Nya biomarkörer för diagnostik av tidig ovarialcancer; studier på cystvätskor och blod

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Exempel på aktuella konsumentexponeringar för. Bisfenol-A och PFOS

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Ny syn på eksem och eksembehandling

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

Transkript:

Pågående forskning om sotares kemiska arbetsmiljö Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker/docent Karolinska Institutet / Sahlgrenska akademin

Innehåll Bakgrund Vad gör vi Resultat Konsekvenser

Slutsatser Sotare har historiskt en ökad sjuklighet i cancer och andra sjukdomar Sotare av idag har en tydlig exponering, skiljt från allmänbefolkning, för PAH (sot) Dagens sotare har mätbara effekter på riskmarkörer för cancer och kardiovaskulär sjukdom

Handledare Karin Broberg Håkan Tinnerberg Per Gustavsson Maria Albin Sköterskor och BMA Pia Tallving Patrice Milton Åsa Amilon Eva Assarsson Göte Mölleby Ina Lindell Alla deltagare i studierna Kommunalarbetareförbundet Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR) ALF grants (Region Örebro län) Samarbeten Christian Lindh (Lunds Universitet) Jessika Hagberg and Håkan Westberg (Örebro Universitet) Pål Graff (Örebro Universitet/STAMI) 4

Historia 1775 såg sir Percival Pott, kirurg i England, ett tydligt samband mellan exponering för sot och cancer (skrotumcancer) hos skorstensfejare. Detta anses som det första sambandet mellan exponering i ett yrke och cancer.

Två parallella studier startade 2008 Uppdatering av en gammal kohort En tvärsnittsundersökning med ett frågeformulär om hälsoeffekter hos dagens sotare Och sedan uppföljning efter fynden i de första arbetena

Den uppdaterade kohorten Gamla kohorten alla sotare anställda 1918-1980 (n=5287) Ny kohort medlemmar i facket 1981-2006 (n=1087) Länkades till dödlighets- och cancerregistret och populationsregistret

Uppdaterad kohortstudie Dödlighet Hjärtinfarkt Cancer

Studie om dödsorsaker Ökad risk för cancer generellt och till vissa cancertyper (mer detaljer strax) Ökad risk för död i lungsjukdomar (astma, bronkit och emfysem), psykiska sjukdomar och alkoholism, sjukdomar i cirkulationsorganen, hjärtsjukdomar. Samma mönster oberoende om anställning innan eller efter 1950

Hjärtinfarkter Hjärtinfarktsregister 1991-2005 (förstagångs infarkter) En ökad risk för hjärtinfarkter Troligtvis arbetsrelaterad..

Cancer Ökad risk för esophagus-, lever-, lung-, blås-, och alla sorters blodcancer (samma som i den gamla studien). Ökad risk för kolon-, pleura och lungcancer (nya fynd) Total cancer och blåscancer visade ett dosrespons förhållande Sot och asbest

Frågeformulär tvärsnitt 498 svenska sotare svarade på enkäten.

Sotning i hem Industrisot. Brandskyddskontroll Ventilation OVK Andra kanaler Kontor Mean of work (%) Exponeringsdata sotare Arbetsuppgifter 1960-2010

Olja Ved Pellets Kaminer Bränsle 1975-2010 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Oil boilers Wood boilers Pellets boilers Wood fireplaces 1975-1999 2000-2009 Last 12 months

Vet inte Aldrig Sällan 1 g/mån 1 g/v Varje dag Workers (%) Asbest Hur ofta kommer du I kontakt med asbest? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Missing / do not know Never Rarely Once/month Once/week Everyday 1975-1999 2000-2009 Last 12 months

Resultat frågeformulär Industrisotning ökad risk för effekter från ögonen All svartsotning => ökad risk för hosta

Fältstudie Hudexponeringen viktig Liten exponering för små partiklar, huvudsakligen större partiklar

Pågående studier

Ett stort antal föreningar med två eller fler bensenringar ihopkopplade Finns överallt där man mäter Finns i kol, olja, bensin, avgaser Bildas vid ofullständig förbränning Exponering vanligt förekommande både i arbetslivet men även från mat, rökning och trafik

Luft Mat Vatten Rökning 20

Aluminumsmältverksarbetare Asfaltsläggare Smältverksarbetare Gummiarbetare Sotare 21

Pyren Group 3 (IARC) Group 3 (IARC) Fenantren Group 1 (IARC) Group 2B (IARC) Benzo(a)pyren Antracen 22

DNA metylering är en process där metylgrupper binds in till specifika regioner i DNAt så kallade CpG-öar CpG-öar finns i promoterregionen av generna Genuttrycket förändras när CpG-öar, i promotorregioner, metyleras http://pubs.niaaa.nih.gov/

Telomerer är specialiserade, långa DNA-protein strukturer på slutet av kromosomerna TTAGGG TTAGGG Förändrad telomerlängd i blodceller är en markör för ökad cancerrisk i bland annat blåsa och lunga

Utvärdera dagens sotares exponering för PAH, och om det finns några samband med luftvägssymtom och/eller effektmarkörer för kardiovaskulär sjukdom eller cancer. 26

Sotare n=483 (2011, frågeformulär) Studerade grupper Sotare n=151 (2013-15, frågeformulär, blod & urin prov) Kontroller n=152 (2011-15, frågeformulär, blod & urin prov) Studie 1 Arbetsmiljö & Luftvägssymtom Studie 2 PAH exponering Hjärt/kärl Studie 3 DNA skada Studie 4 Mutationer i Filaggrin Studie 5 Proteomik Kreosot arbetare n=19 (2013-16, frågeformulär, blod & urin prov) Frisörer n=298 (2009-10, frågeformulär, blod & urin prov) Controls n=92 (2009-10, frågeformulär, blod & urin prov) 27

Målsättning: Att utvärdera sotares exponering för PAH och tidiga markörer för hjärtkärlsjukdom 28

Biomarkörer för PAHexponering Metod: PAH metaboliter i urin med LC-MS/MS Markörer för hjärt-kärlsjukdom Metod: -Blodtryck -C-reaktivt protein (CRP) -Homocysteine -γ-glutamyltransferas (GGT) -Low-Density Lipoprotein (LDL) -Cholesterol -High-Density Lipoprotein (HDL) -Triglycerides (TG) Group 3 (IARC) Group 3 (IARC) Group 1 (IARC) Group 2B (IARC) 29

* µg/g creatinine ** ng/g creatinine # General linear model adjusted for age, BMI, and smoking status 30

Concentration in urine (µg/g creatinine) Concentration in urine (ng/g creatinine) *General linear model adjusted for age, BMI, and smoking status -Low soot sweeping: when <50% of working time spent doing soot sweeping in the past 12 months -High soot sweeping: when 50% of working time spent doing soot sweeping in the past 12 months -Standard errors for PAH metabolites are represented by whiskers on top of each bar 31

Model 1: adjusted for age, BMI and smoking Model 2: adjusted for age and BMI (only nonsmokers) Model 3: adjusted for age, BMI, smoking, exposure from hobby, passive smoking, use of snus, physical activity, family history of cardiovascular disease, current residence, and education 32

Concentrtations of 1-OH-PYR and 2-OH-PH presented as µg/g creatinine. Concentrtations of 3-OH-BaP and 3-OH-BaA presented as ng/g creatinine. Model 1: adjusted for age, BMI and smoking Model 2: adjusted for age and BMI (only nonsmokers) Model 3: adjusted for age, BMI, smoking, exposure from hobby, passive smoking, use of snus, physical activity, family history of cardiovascular disease, current residence, and education 33

Aktiva sotare har en tydlig yrkesexponering för PAH. Sotare har en högre risk för att utveckla hjärtkärlsjukdomar, vilket indikeras genom förhöjda halter av homocysteine och kolesterol i serum. Nivån av PAH-metaboliter i urinen har ett samband med ökat blodtryck vilket kan betyda att PAH är en faktor för framtida hjärtkärlsjukdomar. 34

Målsättning: Att utvärdera om det finns några samband mellan effektmarkörer för cancer och PAH i urin hos sotare 35

Epigenetisk markör: DNA kan bli ändrat av en metylgrupp (-CH 3 ) PAH ändrad DNA ändrat genexponering metylering uttryck sjukdom F2RL3: gen involverat i inflammation och blodkoagulation AHRR: påverkar nedbrytning av carcinogena substanser i cigarettrök. Låg DNA-metylering av F2RL3 och AHRR är associerat med: I) rökning II) Lungcancer och hjärtkärlsjukdom (Zhang et al. 2015, 2016; Reynolds et al. 2015; Fasanelli et al. 2015) 36

Sotare n=483 (2011, frågeformulär) Studerade grupper Sotare n=151 (2013-15, frågeformulär, blod & urin prov) Kontroller n=152 (2011-15, frågeformulär, blod & urin prov) Studie 1 Arbetsmiljö & Luftvägssymtom Studie 2 PAH exponering Hjärt/kärl Studie 3 DNA skada Studie 4 Mutationer i Filaggrin Studie 5 Proteomik Kreosot arbetare n=19 (2013-16, frågeformulär, blod & urin prov) Frisörer n=298 (2009-10, frågeformulär, blod & urin prov) Controls n=92 (2009-10, frågeformulär, blod & urin prov) 37

Biomarkörer för PAH - PAH metaboliter i urin Markörer för skada på DNA - Metylering på två gener (F2RL3 & AHRR) - Relativ telomerlängd & relativ mtdna copy number 38

a µg/g creatinine b ng/g creatinine C Mann-Whitney (chimney sweeps vs controls) d Mann-Whitney (creosote workers vs controls) 39

a Mann-Whitney (chimney sweeps vs controls) b Mann-Whitney (creosote workers vs controls) 40

a Mann-Whitney (chimney sweeps vs controls) b Mann-Whitney (creosote workers vs controls) 41

Exponering för PAH är associerat med hypometylering av F2RL3 (cg03636183) och AHRR (cg05575921) (detta är tidigare sett för rökare och cancer). Exponering för PAH var inte associerat med telomerlängd och mtdna kopienummer. 42

Slutsatser Sotare har historiskt en ökad sjuklighet i cancer (dock ej scrotum) och andra sjukdomar Sotare av idag har en tydlig exponering, skiljt från allmänbefolkning, för PAH (sot) Dagens sotare har mätbara effekter på riskmarkörer för cancer och kardiovaskulär sjukdom

Konsekvenser Mer forskning behövs om Vilken är den skadliga exponeringen? Hur kan exponeringen minskas? Hur kan sotarnas hälsa övervakas?

Pågående forskning Mutationer i gen som påverkar hudupptag (Filaggrin) Proteomikstudier (tidiga markörer )

Vad vi vill göra: Följa upp den tidigare genomförda undersökningen Markörer för effekt och exponering Vilken exponeringsväg är viktigast, hud eller inandning? Utvärdera sotningstekniker!

Frågor? Synpunkter?