Lyckostugans plan för småbarnsfostran Hösten 2013 Här presenteras enhetens verksamhet i komprimerad form Den fullständiga versionen finns tillgänglig på enheten Gruppfamiljedaghemmet Lyckostugan Gruppfamiljedaghemmet Lyckostugan befinner sig i Magnuskärr i Helsingfors. Lyckostugan startade sin verksamhet i början av januari 2006. Vi är ett hemtrevligt gruppis med dagvårdsplatser för 12 barn i åldern 1-5 år, av vilka en del är syskon och en del är tvåspråkiga. Personalen på Lyckostugan består av två gruppfamiljedagvårdare, och en familjedagvårdare. 1. Lyckostugans målsättningar Våra målsättningar med verksamheten är: Uppfostring av barnen till självständiga individer med vett och etikett i ryggsäcken. Vi tackar alltid efter maten, vi använder ord som varsågod och kan jag få vid maten. Vi lär oss vad som är rätt och vad som är fel. Hur man skall bemöta sina medmänniskor. Barnen får lära sig att ta hänsyn och visa respekt för vuxna, kompisar, djur och natur. De vuxna skall förstås föregå med gott exempel. De får lära sig tålamod genom att vänta på sin tur t.ex. då två talar eller då vi spelar spel eller då barnet behöver hjälp i en pysselsituation. Tålamodet övas också upp genom pussel och att försöka få bitarna på rätt plats Vi försöker lära barnen ett gott svenskt språk genom diskussion och genom sagoläsning. Barnets individuella plan för småbarnsfostran görs upp i samråd med föräldrarna för varje barn som börjar i dagvården. För ett litet barn är färdigheter, som att lära sig att äta själv, gå på pottan, lära sig av- och påklädning, viktiga att lära. För ett lite större barn är sådana färdigheter, som att lära sig klippa med sax, lära sig sy, öva penngreppet, öva upp tålamodet genom att lyssna på saga och att lära sig gruppisets regler, viktiga. 1.1. Verksamheten Verksamheten hos oss är mångsidig. Varje år görs det upp en ny verksamhetsplan med tanke på barnen, deras ålder och deras behov, vad de behöver stöd i och vad är möjligt att göra med denna grupp utgående från åldern. Årstider samt helg- och flaggdagar inspirerar oss och ger oss tema för pyssel. Vi använder oss av olika material; papper, tyg, garn, papp, lim, målfärger, naturmaterial etc. Vi försöker göra pysslandet så mångsidigt som möjligt för att barnet skall få bra färdigheter i att hantera olika pysselmaterial och vi tar i beaktande barnets ålder. De större kan klippa t.ex. snögubben då 1-2 åringarna får måla en snögubbe. Ca. en gånger per vecka, när det gäller höst och vår, gör vi längre utevistelser, då rör vi oss t.ex. till lekparker eller till skogen. På vintern leker vi oftare på gården och besöker lekparker mer sällan. Vi går nog på promenader året runt. Leksaksdag har vi en gång i veckan. Då får barnen ta med sig någon av sina egna leksaker. Vi har bakningsdag med barnen ofta och vi bakar också vid vissa temadagar t.ex. till Runebergsdagen Runebergstårtor. Även under bakningen delar vi på gruppen och under planeringen av bakningen tar vi tillhänsyn till barnens ålder. Bakverken äter - 1 -
barnen till efterrätt eller till mellanmål. Med detta vill vi erbjuda upplevelser, bekanta barnen med matlagning och plocka in lite vardagsmatematik. Målet är även att barnen ska lära sig att uppskatta maten. Vi läser sagoböcker varje dag. De större barnen får läsa för sig själva eller lysstna på en saga som en vuxen läser. De läser även för varandra. De små läser också för sig själva då de sitter på pottan. Vi har samling varje dag; då går vi igenom dag, datum, funderar på vädret samt diskuterar vilka barn som är på plats. Vi sjunger, läser en kort bok eller diskuterar runt något tema, diskuterar flaggdagar, vad barnen har gjort på veckoslutet mm. Detta är en stund då alla är tillsammans och lär sig lyssna på varandra. Barnets sociala färdigheter utvecklas i kamratgruppen. Vi vill lära barnen att våga uttrycka sig. 1.2. Språkets betydelse Det svenska språket har en central roll i den dagliga vården. De vuxna är en viktig språklig modell för barnen och vi vuxna försöker föregå med gott exempel, då det gäller att uttrycka oss. Vi pratar och diskuterar mycket med våra barn, men vi är också lyhörda. Då vi har tvåspråkiga barn är det extra viktigt att tala god svenska. Barnen lär sig svenska genom sånger, rim och ramsor och förstås genom sagoböckerna. Vi läser sagor varje dag. Barnböckerna är av stor vikt hos oss och barnen får vara med och bestämma vilken bok vi skall läsa, men den vuxna borde själv vara inspirerad av boken för då kan också barnen bli inspirerade och fantasin få utvecklas. Vi försöker vara entusiastiska när vi läser. Via sagoläsning lär sig barnen många nya och spännande ord och om det uppkommer frågor kring svåra ord medan vi läser brukar vi förklara dem. Då barnen lär sig ord får de redskap att uttrycka sig med. Barnen över 3-5 år tycker om att lyssna på kapitelböcker och de kommer nästa dag bra ihåg var berättelsen slutade. Böckerna ger oss kunskap om hur djur lever och om hur saker och ting fungerar. Barnen på Lyckostugan tycker också om att själva bläddra i böcker och titta på de fina bilderna. Vi brukar ta oss till det närmaste biblioteket några gånger per år. Då vi vuxna väljer böcker på biblioteket åt barnen, utgår vi ifrån åldern på barngruppen. Vi vuxna lånar sagoböcker där främst bilderna tilltalar oss och vi kan ibland låna någon bok som har inspirerat oss själva i vår barndom 1.3. Lekens betydelse Vi har tidigare behandlat leken i inlärningsmiljön inom de olika delområdena, men viville ändå ta upp det som ett eget stycke eftersom leken är mycket viktig. Det talas om att barn nuförtiden är dåliga på att leka, men inte på Lyckostugan. Våra barn har en otrolig fantasi och under dagens lopp leker de bl.a. att de upplever vulkanutbrott, att de är astronauter i rymden, att de äger ett café, men de kan också leka vanliga lekar som mamma, pappa, barn eller med bilar och Duplon. Leken är otroligt viktig för barnen, för genom leken bearbetar och prövar de verkligheten. De kan få utlopp för stress genom leken och de kan leka den stressade föräldern som skyndar hit och dit och inte har tid med något. Barnen kan bearbeta sorg genom leken och återuppleva t.ex. en nära släktings död och på det viset bättre förstå det som har hänt och sedan få utlopp för sina känslor. Mindre barn härmar större i leken. Man kan iaktta de små barnen försöka göra precis på samma sätt som de större. Ett treårigt barn sitter och bygger med klossar ett torn och 1-åringen sitter ivrigt och tittar på. Efter en stund tröttnar det större barnet och börjar med något annat, men då tar ettåringen itu med klossarna och försöker bygga ett sådant torn det kommer ihåg att treåringen byggde. Ifall de större barnen hos oss vill leka ostört för de små, tillåter vi det nog och hjälper de små in i någon annan lek. Det är nog viktigt att två-åringarna ibland får vara med på ett hörn i fyraåringarnas lek, för de lär sig av de större barnen och två-åringarna tröttnar ganska fort och vill sedan hitta på något annat. Tre- och fyraåringarna brukar säga att två-åringarna söndrar och stör och därför brukar vi unna de större att ibland få leka ostört för de små. 2. Inlärningsmiljön 2.1. Den fysiska inlärningsmiljön - 2 -
Inredningen på Lyckostugan består av soffa, mattor, matbord, länstolar, blommor, bilder på väggarna etc. Det här gör inredningen hemtrevlig. Vi har olika stationer för olika lekar, som t.ex. egen hörna för legolek, en plats för dockvrån, pysslandet och pusslandet görs hos oss vid borden. Personalen på Lyckostugan har gemensamt kommit överens om lekstationerna för att leken skall få utvecklas, att platsen skall vara trygg och passa till leken och att de lekande barnen inte skall bli störda av varandra. Vi vill ha det lugnt och harmoniskt även under den fria leken. Det är viktigt att barnen har möjlighet att koncentrera sig på sin egen sysselsättning. Barnen lär sig även att städa undan saker, vilka de har använt under leken eller vid annan sysselsättning. Det är mycket trevligare för barnen och personalen att vistas i en ordnad miljö. Var sak har sin plats. Platserna, där leksakerna finns, är anpassade efter barnens storlekar så att de själva kan ta fram de saker, vilka de vill leka med och även sätta dem tillbaka på rätt plats. Pennor och papper samt pussel finns så att det är behändigt för barnen att ta fram dem. Då kan barnet självt välja vad det vill ha och det kan då lätt byta sin sysselsättning utan den vuxnes hjälp och utan att ta fram någon stol att klättra på. Då barnen leker och gör sina sysslor får de färdigheter för livet. Vi har anpassat tamburen efter barnen. Vi har låga bänkar vilka är ergonomiska även för de minsta barnen och hyllorna där barnens kläder förvaras är också på barnens nivå. På detta sätt har barnen möjlighet att bli aktiva även i av- och påklädningssituationerna samt att hålla reda på sina saker och hämta det de behöver från sin egen hylla. Toaletterna i våra utrymmen är rymliga och vi har sammanlagt 3 toaletter. Vi har det uppdelat så att personalen har en egen toalett. De större barn dvs. 5-6 åringarna har en egen toalett med en normal wc-stol och de minsta barnen har ett eget utrymme med en liten och låg wc-stol och ett lågt tvättställ. Även de barn vilka sitter på potta använder detta wc-utrymme och här finns också ett skötbord. Dessa toalettutrymmen är praktiska, pedagogiska och även hygieniska med tanke på epidemier etc. Före vilan läser vi allt som oftast i soffan en kort saga enbart för de stora barnen medan de små går till sängs och det tycker de stora om, då sagan bara är för dem. De får då känna sig stora eftersom de inte alltid behöver gå samtidigt i säng som de små barnen. Inne i vilan läser vi ibland en godnattsaga, ifall vi inte har läst någon före vilan och sedan lyssnar vi till lugn musik. Det viktiga är att varje barn åtminstone varvar ner och slappnar av för att samla ny energi för resten av dagen. De minsta barnen sover oftast. På Lyckostugan är möblerna färgrika och det gör omgivningen pigg. Vi tror på att barn och vuxna trivs i färggranna miljöer. Vi använder oss av färgerna i pedagogiskt syfte som t.ex. att lära sig namnen på färgerna. En stor del av barnens teckningar och målningar sätter vi upp på väggen, så att de stolt kan pekas ut åt barnens föräldrar och barnen är mycket glada ifall deras konstverk är uppsatta på väggen. Barnen studerar och kommenterar gärna varandras konstverk när de har placerats synligt på väggen. Med jämna mellanrum byter personalen ut barnens tidigare målade arbeten till nya arbeten. På det här sättet kan man också jämföra hur ett barn utvecklas i sina färdigheter, när det gäller målandet och tecknandet. Barnet får vara med och säga sitt om vilken av dess teckningar som skall sättas upp på väggen. Barnen tecknar mycket och allt kan inte sättas upp på väggen, men varje barn har en egen mapp och i den samlar vi alla arbeten, vilka barnet har gjort under en termin. Personalen tycker mycket om att använda sig av kamera och digikamera. Vid olika fester och speciella tillfällen (som vappen, påsken, halloween, utfärder etc.) har vi tagit foton på barnen. De nyaste fotona har sparats på datorn i vår hem-mapp och brukar e-postas till de föräldrar, vilka har gett skriftligt tillstånd till detta. Personalen kontrollerar alltid med familjen om deras barn får fotograferas samt om fotona kan skickas till Lyckostugans andra familjer. Då Lyckostugans ingång vätter mot en parkeringsplats, har vi en låsbar inhägnad utanför ytterdörren, där barnen tryggt kan vänta på att alla blir påklädda, så att vi tillsammans kan bege oss till gården eller lekparken. Lyckostugans utevistelse sker på egen gård, där det finns sandlåda och klätterställning. På grund av litet utbud för aktivitet där, brukar vi ofta besöka olika lekparker på kortare och längre avstånd. De större barnen tycker om att vara i en lekpark, för där har de större möjlighet till lek och fysisk aktivitet. Personalen brukar även dela på sig om något barn vill gå t.ex. till skogen och andra barn vill stanna på gården. Vuxna tar hänsyn till barnets åsikter och lyssnar på barnen. Under utevistelsen leker barnen fria lekar med varandra. Som vuxen styr man leken om den blir för vild eller spårar ur och då - 3 -
försöker personalen lugna ner barnen och leda dem tillbaka till leken. Vi brukar även vara mycket ute i skogen och studera naturen och de olika årstiderna. Barnen tycker om att upptäcka naturen. Då vi rör oss mycket ute och i olika terräng lär sig barnen hantera sin kropp. De lär sig bl.a. träna balans, styrka, rumslig uppfattning. Det är nämligen inte lika lätt att gå i skog och mark som på jämnt underlag. Dessutom kan barnen utforska och fantisera om de olika föremålen de hittar. Under våra utfärder brukar vi utforska naturen. Vi undersöker kottar, bär, stenar, pinnar, blad. Hittar vi något mycket intressant tar vi det med oss till vårt gruppis och sedan studerar vi det tillsammans och vi kan t.ex. berätta och fantisera om det i morgonsamlingen. Genom utevistelsen vill vi ge barnet frisk luft, motion och samvaro genom lek. I naturen använder sig barnet även mycket av sin fantasi och sin uppfinningsrikedom. Lekarna ute i skogen och inne är väldigt olika och kräver och ger barnen olika färdigheter. Dagsschemat: 8:00 morgonmål 8:30 frilek 9:00 morgonsamling 9:30 utevistelse, smågruppsverksamhet 11:15 lunch 12:00 de små går in i vilan / saga för de stora barnen, vila för de stora barnen 13:00 lugn lek vid bordet som t.ex. rita, lägga pussel, spela spel, etc. 14:00 frilek 14:30 mellanmål 15:00 saga 16:00 utevistelse tills barnen avhämtas 2.2. Den psykiska inlärningsmiljön Hos oss har vuxna samma grundregler och principer när det gäller uppfostran och vi är konsekventa. Gränserna och reglerna är också viktiga för de minsta barnen. Inomhus och utomhus är reglerna olika. Utomhus får man springa, men inte inomhus. Då vi kommer till en ny omgivning t.ex. till skogen samlar vi barnen och berättar hur man skall uppföra sig i skogen, som t.ex. att inte bryta kvistar från trädet utan plocka de kvistar som ligger på marken och att trädet mår dåligt om man bryter dess grenar. Nästa gång kan man fråga barnen om de regler som gäller i skogen och på så sätt ser man vad barnen har lärt sig. Åldern spelar en stor roll. Reglerna anpassas efter barnets ålder och barnets natur. De minsta barnen har inte ännu en klar bild av vad som är rätt och vad som är fel, men de lär sig genom efterapning av de större barnen och av de vuxna. Våra regler anpassas också efter situation, som t.ex. de större (3-4 åringarna) får klättra på en högre del av berget då 2-åringarna får klättra på en lägre del och vi diskuterar med barnen vad man får göra i olika situationer och var gränserna går. Det är svårt för barnen att följa reglerna, ifall den vuxna bryter mot dem och därför är det viktigt att den vuxna alltid föregår med gott exempel. Då vi kommer till situationer där vi måste neka det som barnet håller på med, försöker vi alltid att hitta en förklaring och förklara varför barnet inte får göra det. Genom att förklara varför så lär sig barnet det på ett positivare, mer uppmuntrande sätt och det är inte lika negativt som att bara säga nej. Positiva vuxna - Positiva barn Harmoniska vuxna - Harmoniska barn På Lyckostugan har vi en positiv atmosfär och en god stämning. Skrattet är en stor del av vår vardag. Vi har roligt på Lyckostugan. Allt vi gör med barnen om det så är fråga om pyssel eller en utfärd så försöker vi förklara det på ett positivt och uppmuntrande sätt. 2.3 Den sociala inlärningsmiljön Mobbning och ironi accepterar vi inte hos oss. vi försöker att vart och ett barn skall ha någon att leka med, ifall det inte är så att barnet har valt att leka ensamt. Vi vuxna uppmärksammar alla barn också - 4 -
de blyga och inåtvända. Vi på Lyckostugan tillämpar genuspedagogik. Det innebär att vi uppmuntrar barnen att vara egna individer oberoende av kön. Regler som en i taget, vänta på sin tur, trösta andra eller den du gjort illa mot, kommer upp i vardagen hos oss. Dessa regler ger även färdighet för livet. Det är jätteviktigt att barnen tar hänsyn till sina kamrater och till de vuxna och att vi vuxna tar hänsyn till barnet och föräldrarna och till arbetskolleger. När alla gör sitt bästa blir det betydligt mindre konflikter om saker och ting och samspelet fungerar. Att lära barnen vett och etikett, som tacka för maten, kan jag få etc. har barnen nytta av i livet och det är erfarenheter man bör ha i bakfickan. Barnen får lära sig att ta hänsyn till vuxna, kompisar, djur och natur. Vi vuxna tar också hänsyn till barnen. Traditioner är viktiga hos oss och dem vill vi föra vidare. Här följer en del helg- och flaggdagar, vilka vi firar på Lyckostugan. På fastlagsdagen åker vi pulka och äter fastlagsbullar. Runebergsdagen firar vi med att baka Runebergtår och berättar lite vem har var. Till påsken pysslar vi påskpynt, gömmer påskägg, äter memma och pasha, och berättar om varför man firar påsk. Mors- och farsdag värdesätter vi genom att pyssla åt mamma och pappa. Till julen pysslar vi julpynt, talar och sjunger om lucia och julen, pyntar julgranen och har så klart julkalender. Till halloween och första maj ordnar vi maskerad och knytkalas. Barnen och vuxna får klä ut sig och till dessa tillfällen ställs barnens pyssel fram och utrymmena dekoreras i detta tema. På själva festen njuter vi av musik, dans, en del lekar och fri samvaro. På Lyckostugan firar vi barnens födelsedagar vid mellanmålet med att sjunga för födelsedagsbarnet och barnet får också ett födelsedags kort av de andra barnen och personalen. Sedan brukar kompisarna bjudas på något saltigt eller sött. det är viktigt att fira födelsedagar, för då får barnen känna sig speciella och viktiga. Kramar och närhet hör till Lyckostugans vardag. Då barnet kommer på morgonen uppmärksammas det med hälsning och ögonkontakt. Samma gäller då barnet går hem. Ifall barnen startar ett gräl med något annat barn följer vi vuxna med om barnen själva klarar att reda ut situationen, om inte, deltar vi vuxna med att förklara vad barnet skall göra, då barnet t.ex. vill ha något av den andra. Ifall man har sårat den andra skall man be om ursäkt. Barnen skall lära sig att be om ursäkt av varandra och även av de vuxna i barnets omgivning. Vi på Lyckostugan ber om förlåtelse genom att säga förlåt och ge en kram. Vi försöker även förklara för barnen vad det var som gick fel i situationen och varför någon blev ledsen, så att de också skall förstå vad ordet förlåt innebär och varför man ska säga förlåt. Till den sociala inlärningen hör också att barnen lär sig regler och gränser både gällande ute som inne, så då vi t.ex. besöker olika lekparker har barnen lärt sig vart de får gå och vart de inte får gå i parken och vad de får göra, så att lekparksvistelsen är säker. Inomhus har de lärt sig att inte springa för man kan törna ihop med någon kompis eller springa mot ett bordshörn t.ex. 1.4. Kognitiva inlärningsmiljön Hos oss har vi inspirerande miljö som uppmuntrar barnen till aktivitet och lek. Leksakerna är inbjudande framsatta och de är på barnets nivå, så barnet lätt kan ta fram det hon vill leka med, så då barnet tröttnar på något pussel t.ex. så kan barnet lätt välja ett annat eller välja att börja rita eller att börja leka med bilar. Dockvrån är inbjudande till lek med spis och små koppar och fat. Barnen tycker om att koka mat och gröt. En del barn idkar caféverksamhet och bjuder in de andra barnen på en kopp kaffe och bulle. Efteråt diskas kärlen och sätts på sina platser för att vänta på följande kunder. Ritpapper, kritor och pennor har vi i ett skåp för ändamålet och barnen känner till det, så det är bara för barnen att sätta igång och konstruera fina konstverk. Tuschpennorna är tillåtna bara för barn över 3 år och det vet barnen. 3-åringarna vet att man skall hålla sig till pappret med tuschpennorna och varken rita på bordet eller på sig själv. Vi tycker kritor är trygga för 1-åringar och vid 2-års ålder kan man få börja använda färgpennor, då man kan behärska dem, utan att trycka för hårt. Till julen och sommaren binder vi ihop alla arbeten (målningar och teckningar), även de som varit på väggen, till en pärm och den följer sedan hem med barnet som ett minne. I mappen skulle även - 5 -
kunna samlas foton av barnet eller något minnesvärt som barnet har sagt. Pärmen är ett minne till barnet om dess dagistid. Genom att samla barnets arbeten kan man även följa dess utveckling i finmotoriken. Mappen är ett slags portfolie över barnets konstnärliga utveckling. Personalen har fått mycket positiv feedback av föräldrarna vilka har uppskattat dessa pärmar och för barnen själva har den egna pärmen en stor betydelse. Böckerna är viktiga hos oss. Barnen vet var de olika böckerna finns. De mer slitna böckerna har vi framme i hyllan att bläddra i. För våra småttingar har vi bilderböcker med tjocka sidor. På det här viset månar vi om våra böcker så att de håller sig fina länge. Vi lämnar inte böcker på golvet att trampas på. Hos oss tycker barnen om att delta i hushållssysslor som att baka, duka bordet och samtidigt lära sig på vilken sida av tallriken kniven skall vara och på vilken sida gaffeln skall vara. 1.5. Den emotionella inlärningsmiljön På Lyckostugan betonar vi vikten av mjuklandning, att starten blir så mjuk och trygg som möjligt. Barnet har den egna trygga mamman eller pappan med i början och det känns tryggt för barnet. Vi brukar rekommendera mjuklandning i en-två veckor för barn under tre år och ca. en vecka för barn över tre år. Mjuklandningsperioden beror mycket på barnets natur och på hur mycket barnet tidigare har haft kontakt med andra människor. Under mjuklandningen har personalen alla möjligheter att också diskutera barnet med föräldrarna och att lära känna dem. Det är viktigt att t.ex. allergier kommer till tals i det här skedet. Ifall barnet har någon allergi behövs det ett läkarintyg och då hinner det skaffas före barnet börjar i dagvård. Då barnen lär sig rutiner och regler känner de sig trygga och nöjda att allt fungerar som det brukar. När vi vuxna är konsekventa lär sig barnen var gränserna går och det föder trygghet hos barnen. Barnen har rätt till både positiva som negativa känslor. Ifall man blir besviken på något så har man rätt att visa det och så diskuterar vi igenom varför det gick så. Den vuxna tröstar om barnet är ledset. Vi stöder barnets emotionella utvecklig genom att t.ex. använda START. START materialet är utarbetat för att lära barnen skall lära sig förstå känslospråket som är en grund för att förstå sig själv och för att utveckla empati och förebygga mobbning. 1.6. Den estetiska inlärningsmiljön. Personalens intressen och kunskaper ger ramar för verksamheten. På Lyckostugan tycker vi främst om att pyssla, måla, rita, och läsa böcker. Barnen på Lyckostugan tycker om att leka tillsammans och vill de inte delta i ngn. aktivitet som att pyssla eller spela något tärningsspel, så tvingar vi ingen till det. Vi diskuterar nog alltid med det barnet, vilket inte vill pyssla att ifall barnet har tänkt på det att när andra barn tar hem sitt pyssel, har det barnet inget pyssel att ta hem och då kan kanske barnet ändra sig. Vi pysslar alltid med några barn i taget. Det är lugnare på det viset och då behöver inte barnen vänta för länge på att få hjälp. Vi berömmer alltid det som barnen har ritat, målat och pysslat och beröm vill barnen gärna höra. De minsta brukar vi också berömma då de har uträttat sina behov på pottan och det blir de också mycket stolta över. Berömmelse är speciellt viktigt då barnet länge har övat på någon färdighet som t.ex. att klippa med sax och barnet en dag lär sig det. Då är barnet så stolt över det och vi vuxna är det också. 3. Fostringsgemenskapen och samarbetet med föräldrarna Vi har gott samarbete med föräldrarna. Föräldrarna blir varje dag informerade om vad deras barn har sysslat med under dagen. Vi diskuterar utgående från föräldrarnas tid barnets fostran, utveckling, inlärning och så diskuterar vi också individuella lösningar. Det är viktigt med ömsesidig tillit och respekt. För personalens del är det viktigt att också kunna vara lyhörd. En del föräldrar vill inte dagligen bli informerade om vad barnet har gjort, utan bara höra om barnet har sovit eller ätit och det får vi acceptera och en del föräldrar vill hålla längre avstånd och det skall vi respektera. Det är viktigt att föräldrarna engagerar sig i och stödjer barnets fostran, utveckling och inlärning. Vi brukar t.ex. ta till tals om det är möjligt att då barnet börjar sitta på pottan hos oss att det också skulle kunna sitta på pottan hemma. Då känner sig barnet tryggt att det är på samma sätt hemma som på gruppis. Då ett barn inte gärna vill klippa med sax eller tycker att det är svårt uppmuntrar vi - 6 -
föräldrarna att låta barnet klippa med sax också hemma och då känner barnet sig oftast tryggt i att klippa på gruppis. Vi har god kontakt med föräldrarna och om det är något gällande det egna barnet någon förälder under dagen funderar över kan de slå en signal och diskutera med oss. I synnerhet om barnet under en längre tid har varit sjukt känns det tryggt att under dagen få ringa och höra hur barnet mår eller om barnet blev gråtande på morgonen då mamma gick till arbetet kan det kännas tryggt att höra att det nog blev bra till slut ändå. Vi har föräldrasamtal, då har vi tid och möjlighet att diskutera allt som berör barnet. Barnet är antingen nytt på Lyckostugan eller så har barnet redan varit en tid hos oss, men det är alltid lika viktigt att diskutera önskemål och uppfostringsprinciper. Ifall barnet har varit en tid på Lyckostugan kan man diskutera om det blev som föräldrarna önskade och diskutera nya tankar och önskemål, nu då barnet har blivit äldre. Till julen och våren ordnar personalen tillsammans med barnen en fest för föräldrarna och syskonen. Inför uppträdandet för föräldrarna ställer vi inte höga krav på barnen, för det är en annorlunda och mycket spännande situation. Vi vuxna försöker uppmuntra barnen att uppträda inför publik, men vill inte barnet så tvingar vi inte det. Vid dessa tillfällen får barnen också hem sina portfolio-pärmar, vilka de stolt kan förevisa för sina föräldrar. 4. Personalens värderingar Trygghet - Vi vill att våra barn skall känna sig trygga både med de vuxna och också med de andra barnen på Lyckostugan och vi tillåter inte mobbning. Entusiasm - Det innebär att vi vuxna är entusiastiska över allt i vården av våra barn. Glädje - Det innebär att vi vuxna gläds med barnen åt det barnen presterar och lär sig. Vi vuxna tänker och förklarar på ett positivt sätt åt barnen. Individualitet - Vi tar individuellt i beaktande alla barn också de blyga och tysta och vi beaktar barnets ålder. Respekt - Vi respekterar och tar hänsyn till varandra. Flexibilitet - Vår verksamhet är flexibel. Vi på Lyckostugan kommer att, efter att alla nya barn har börjat hos oss, under hösten varje år uppdatera Vasun och få den att motsvara verksamheten med tanke på barngruppen i allmänhet och barnens ålder i synnerhet. - 7 -