Obstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier? Jenny Theorell-Haglöw, PhD Lung-, allergi- och sömnforskning, Uppsala universitet Sömn- och andningscentrum, Lungkliniken, Akademiska sjukhuset 2018-04-12
Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) Upprepade andningsuppehåll under sömn trots bibehållet andningsarbete Som medför fysiska eller psykiska konsekvenser Denna term överges alltmera men dagsymtom påverkar behandlingsindikation OSA
OBSTRUKTIVT SÖMNAPNÉSYNDROM Stora halsmandlar Akromegali Stor tunga Liten haka Övervikt Ödem Rökning Ålder Alkohol Kön Sömnmedicin
DEFINITIONER Apné: Totalt upphörande av luftflöde genom näsa/mun under >10 sekunder. Hypopné: Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på >3% och/eller arousal Alt 2: Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på >4% Apné-hypopné-index, AHI: Totala antalet apnér och hypopnéer under sömn / antal timmars sömn. Oxygendesaturationsindex, ODI: Totala antalet desaturationer /antal timmars sömn
OBSTRUKTIVT SÖMNAPNÉSYNDROM Antal andningsstörningar per timmes sömn=ahi 0 5 15 30 Normalt Lätt Medelsvårt Svårt SYMPTOM Sömnapné Sömnapné Behandling? Endast om symtom Ja, åtminstone patientutbildning Ja Clinical guideline for the evaluation, management and long-term care of obstructive sleep apnea in adults. Adult Obstructive Sleep Apnea Task Force of the American Academy of Sleep Medicine. J Clin Sleep Med. 2009;5 :263-76.
Tidigare/alternativa definitioner hypopné Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på > 3% eller arousal Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på > 4% eller arousal Reduktion av luftflödet minst 50% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på > 3% eller arousal Reduktion av luftflödet minst 50% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på > 3% Reduktion av luftflödet minst 50% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på > 4% Märkbar/påtaglig reduktion av luftflödet som orsakar en desaturation på > 4% Reduktion av luftflödet minst 50% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på > 4%
Definition av hypopnéer: Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar Desaturation >4% Desaturation >3% Desaturation >3% och/eller arousal n=6441 Sleep Heart Health Study Ho et al. Sleep 2015; 38: 1887-91
Epidemiologi: Vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. Den epidemiologiska metoden innebär att man kartlägger och beskriver en sjukdoms utbredning och speciella mönster i befolkningen. Referens: Nationalencyklopedin
Epidemiology of OSA Epidemiology of what? Epidemiology of - OSAHS - AHI>X - Snoring - EDS
Theoretical adult population Habitual snorers Subjects with daytime sleepiness Subjects with AHI > 5 OSAHS Lindberg E and Gislason T. Sleep Medicine Reviews 2000;4:411-433
Prevalence of OSAS Men: > 1.3% (Gislason et al. J Clin Epidemiol. 1988) Men: 4% Women: 2% (Young et al. NEJM 1993)
UNT 21 juni 1989
Theoretical adult population Habitual snorers Subjects with daytime sleepiness Subjects with AHI > 5 Lindberg E and Gislason T. Sleep Medicine Reviews 2000;4:411-433
Prevalence of OSAS: Men: 4% Women: 2% (Young et al. NEJM 1993) Prevalence of AHI > 5: Men: 24% Women: 9% (Young et al. NEJM 1993)
OSA: Men: 27.3% (9-86.0%) Women: 22.5% (3.7-63.7%) OSAS: Men: 6% (3-18%) Women: 4% (1-17%) M:F ratio: 1.5:1 Franklin & Lindberg. J Thorac Dis 2015 Theorell-Haglöw et al. Sleep Med Rev 2017
Prevalence of OSAS (AHI >10 and daytime symptoms) in a general random sample of men aged 20-100 years % 6 5 4 3 2 1 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70- Age Bixler et al. Am J Crit Care Med 1998;157:144-148
SHE: Sleep and HEalth in women Women in Uppsala (n=10,000) Age >20 yrs Questionnaire 2000 (n=7,051) Polysomnography 2002-2004 (n=400) OGTT 2002-2004 (n=358) National registers Random sample from the baseline group n=100 Questionnaire 2010 (n=5,193) Polysomnography 2012-2015 (n=400) OGTT 2012-2015
Prevalence of OSA and OSAS in a random sample of women (n=170) % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 AHI>10 AHI>10 + ESS>10 Theorell-Haglöw. Unpublished data
Franklin et al. Eur Respir J 2013
Theoretical adult population Habitual snorers Subjects with daytime sleepiness Subjects with AHI > 5 Lindberg E and Gislason T. Sleep Medicine Reviews 2000;4:411-433
Epidemiology of snoring Definition: Snoring is in the ear of the beholder (Hoffstein et al. Sleep 1994; 17: 552-6) There are lots of data!
Prevalence of habitual snoring by age % 30 25 20 15 10 5 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 >80 years Men (questionnaire) (n=2668) Women (questionnaire) (n=7051) Lindberg et al. Chest 1998, Svensson et al. 2006
OSA Excessive daytime sleepiness Cardiovascular disease/mortality Accidents Impaired QoL
Epidemiology of daytime sleepiness Definition? Data are rare!
25 % 20 Population attributable risk of factors associated with Excessive Daytime Sleepiness 15 10 5 0 anxiety and/or depression insomnia somatic disease snoring obesity Theorell-Haglöw J et al. Sleep 2006; 29: 751-7
No significant differences in daytime sleepiness score between different levels of severity of OSA Smolley et al. Sleep Res 1993; 22: 389 Sauter et al J Sleep Res 2000; 9:293 Svensson et al. Chest 2008; 134:919
What are the typical symptoms in women with snoring and sleep apnea?? Epworth sleepiness scale >10 Excessive daytime sleepiness Not refreshed in the morning Daytime fatigue Morning headache Dry mouth on awakening Nycturia
Regardless of severity level, women with sleep apnea did not report symptoms that differed significantly from those of men with the same level of sleep apnea. For men and women, snoring was the most sensitive and strongest predictor of sleep apnea. Young et al. Arch Intern Med 1996 ;156:2445-51 Compared to men, women with SDB had same degree of self-reported snoring and a similar degree of EDS despite the lower AHI. Ip et al. Chest 2004; 125:127-134
Aim: To assess differences in clinical presentation between women and men with OSAS 130 women 130 men 48.0 + 1.1 Age 47.6 + 1.0 40.4 + 0.7 BMI 40.0 + 0.6 36.8 + 3.3 AHI 36.0 + 3.0 12.45 + 0.53 ESS 12.84 + 0.47 Shepertycky MR et al. Sleep 2005; 28:293-5
General population aged 20-69 years in Nothern Sweden Snoring as a problem or witnessed apneas is reported by 17.9% of the men and by 7.4% of the women (p<0.001). Of those, only 20% of the men and 16% of the women (p<0.05) have been referred to a sleep laboratory. Not rested Falling asleep No Yes No Yes Snoring as a problem Men 11.8 22.7 *** 14.6 43.5 *** Women 4.4 13.5 *** 5.4 29.8 *** Concern about apnoea Men 11.0 18.5 *** 11.0 38.5 *** Women 1.2 6.2 *** 1.7 14.9 *** Larsson L-G et al. CHEST 2003; 124:204 211
Women compared to men: OR 95% CI Insomnia 4.2 1.54-14.26 History of depression 4.6 1.71-15.49 History of hypothyroid disease 5.6 2.14-18.57 There was no difference in frequency of snoring or daytime sleepiness between gender. Shepertycky MR et al. Sleep 2005; 28:293-5
Normal andning under sömn Obstruktiv sömnapné Tunga Mjuka gommen Gomspene Blockerad luftväg
Risks of developing hypertension during a 10 yr period among males aged 30-49 yrs at baseline Total study population Snoring (score 4-5) but no EDS EDS (score 4-5) but no snoring 1.9 4.9 (1.2-3.1) (1.4-17) n.s. Snoring and EDS Men with no snoring (=score 1-3) + no EDS (=score 1-3) = Reference group
Cumulative incidence of fatal CVS events (%) Methods: We recruited men Cumulative incidence non-fatal CVS events (%) Marin et al. Lancet 2005; 365: 1046-53
Odds ratios for hypertension at a follow-up study, according to apnea-hypopnea index at baseline 5 4 3 2 1 0 0 0.1-4.9 5.0-14.9 15- AHI at baseline Peppard et al. N Engl J Med 2000; 342:1378-84
Table 3. Adjusted hazard ratios (95% confidence intervals) for all-cause mortality associated with sleep-disordered breathing,stratified by sex and age in the Sleep Heart Health Study. In stratified analyses the adj. hazard ratio was significant only in men <70 years old (adj. HR 2.09 (1.31-3.33)) Punjabi et al. PLoS Med. 2009;6(8):1-9
Sleep Disordered Breathing and Mortality: Eighteen-Year Follow-up of the Wisconsin Sleep Cohort We found no statistically significant interactions between SDB and age, sex or excessive daytime sleepiness with regard to mortality risk Young et al. Sleep 2008
Sömnapné och hjärtat 1. Arytmier (Shepard et al. Chest 1985) 39 män, 0 kvinnor 2. Högt blodtryck (Kales et al. Lancet 1984, Hoffstein et al. Lancet 1994) 74 män, 26 kvinnor; antal=1415, 27% kvinnor 3. Pulmonell hypertension (Podszus et al. Klin Wochenschr. 1986) 67 patienter (män:kvinnor?) 4. Stroke (Partinen et al. Lancet 1985) 50 män, 0 kvinnor 5. Hjärtinfarkt (Hung et al. Lancet 1990) 101 män, 0 kvinnor 6. Nattlig kärlkramp (Franklin et al. Lancet 1995) 10 män, 0 kvinnor
Mokhlesi et al. Eur Respir J 2016, 47(4): 1162-1169
Prevalence of the metabolic syndrome Theorell-Haglöw J et al. Sleep Med 2011
Theorell-Haglöw J et al. Eur Respir J 2008; 31:1054-60
Sammanfattning I AHI-värdet avgör svårighetsgrad av OSA men definition av hypopnéer varierar mycket och påverkar AHI. Både snarkning och obstruktiv sömnapné är vanligt hos män och kvinnor men är ålders- och BMI-beroende. Dåligt/inget samband mellan AHI och grad av dagsömnighet. Kvinnor och män med OSAS har liknande symptom men kvinnor är fortfarande underrepresenterade i att bli remitterade till sömnklinik
Sammanfattning II I studier designade för att analysera konsekvenser av OSAS är det viktigt att ta hänsyn till vilken del av syndromet som studerats. Kardiovaskulär risk associerad med OSAS (vilken är högre hos yngre individer) ter sig liknade mellan könen men det finns fortfarande brist på data hos kvinnor Sömnapné påverkar även glukosmetabolism negativt
Tack! jenny.theorell-haglow@medsci.uu.se