Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

Relevanta dokument
Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Kvarngårdens Trygghetsplan

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Täppan

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind

Verksamhetsplan

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Intern rapport - Roller och ansvar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Trygghetsplan för Duvans förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Kvalitetsrapport

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Verksamhetsplan Duvans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanställning av diskussionskarusellen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Verksamhetsplan Duvans förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Verksamhetsplan

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Verksamhetsplan för Hardemo förskola

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Kvalitetsrapport för förskolan

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (10) Västra Bagarmossens förskolor

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Verksamhetsplan. Kumlasjo ns fo rskola Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Takläggarens förskolas kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet

Lokal elevhälsoplan Ucklumskolan Läsåret 17/18

Mjölnargränds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (10) Västra Bagarmossens förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19

Förskolan Skeppet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Bun 15 Dnr 00062/ Riktlinjer/rutiner för tillsyn av fristående förskolor, fritidshern och pedagogisk omsorg

Transkript:

Verksamhetsplan Hardem f rskla 2017-2018 Internt styrdkument

Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål ch Åtgärder Dkumentansvarig: Försklechef Gäller till: 2018-06-30

1. Verksamhetens förutsättningar Hardem fsk har 5,75 pedagger. Avdelning Larven (1-3 år) har sin hemvist i den r da tra byggnaden sm cksa rymmer gymnastiksal. Det finns en veranda ch en va lplanerad inha gnad ga rd samt utef rra d. Ha r har vi barn sm a r mellan 1 ch 3 a r. Avdelning Puppan (3-5) ch Fjärilen (blivande f rskleklassbarn) har sin hemvist i paviljngbyggnaden. Det finns en veranda ch en va lplanerad inha gnad ga rd samt utef rra d. Pa tmten finns a ven en grillka ta. F rsklan har tillsammans med skla ch fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kmmer Bkbussen till skla ch f rskla. Arbetsplatstra ffar ha lls en ga ng i ma naden pa kva llstid, tillsammans med va r f rsklechef. Pedaggisk reflektinstid i arbetslagen har vi en ga ng i veckan. KUP-dagar: Pedaggernas kmpetensutveckling-utva rdering-planeringsdagar har vi fyra stycken under ett la sa r. Utvecklingspedaggerna fra n Hardem, Kumlasj n, Kvarnga rden ch Bj rnen tra ffas tillsammans med va r gemensamma f rsklechef varje vecka f r f rdjupade samtal kring utvecklingsfra gr 2. Resultat Pedaggernas bedömning av försklans kvalitet, där den pedaggiska dkumentatinen av prjekt, enskilda barns lärplansmålsutveckling bl.a. bidragit till resultatet sm bedömts ligga på nivå 2 ch 3 (av tre möjliga) på de flesta lärplansmålsmråden. Föräldraenkäten visar på ett behv av att vara ytterligare tydlig med hur vår verksamhet är kunskapsstödjande inm alla lärandemål. Återkpplingen m det enskilda barnets utveckling har även det vissa brister. 3. Analys Vi behöver förbättra vårt sätt att kmmunicera i vårt möte med vårdnadshavare så att vår verksamhets kppling till lärplansmålen blir mer begripliga ch tillgängliga. Detsamma gäller det enskilda barnets utveckling på försklan i relatin till vårdnadshavare.

4. Mål ch Åtgärder Förskleverksamheten har sm uppdrag att arbeta med alla mål i L 98 men utifrån sammanfattningen av presidiemöten med försklechefer så har huvudmannen pririterat några målmråden att arbeta vidare med under läsåret 2017/2018. Mål 2.1 Nrmer ch värden I juni 2018 ska alla verksamheter fått in genusarbetet sm en del i det vardagliga arbetet. Pedaggerna har före årets slut höjt sin medvetande- ch kunskapsnivå kring genus ch nrmkritiskt förhållningssätt. Alla barn har fått tillgång till material ch miljö sm lyfter genustankar ch fått möjlighet att delta i samtal ch diskussiner kring genus, ch vidga sina tankar kring genus även inm ramen för Grön flagg. Vi tar hjälp av material från - Jämställt, -Diskrimineringsmbudsmannen (DO) bl. a. publikatiner Lika rättigheter i försklan ch från - Brttsffermyndigheten Liten ch trygg handledning för försklan samt - Grön flagg. Pedaggerna läser Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 ch reflekterar kring den på våra reflektinsstunder ch kvällsplaneringar. Vi pedagger är uppmärksamma på barns funderingar kring genus med hjälp av reflektinsprtkll ch vidgar ch fördjupar diskussinen med fler barn. Vad kan killar/tjejer ha på sig? Vi blandar material för att förhindra att flickr/pjkar ska känna sig utestängda. Vi frtsätter att låna, läsa ch reflektera kring genusmedvetna böcker. Grön flagg- teman Livsstil ch hälsa - utvecklingsmråde genus. Vi ser m material används berende av kön. Vi srterar inte material så att det kan uppfattas sm killiga/tjejiga. Vi blandar lika typer av material så att de kan upplevas sm tillgängliga av alla berende av kön. Vi tar vara på barns funderingar kring genus med hjälp av reflektinsprtkll ch vidgar diskussinen med fler barn. Vad kan killar/tjejer ha på sig? Vi mäter ch följer upp med hjälp av reflektinsprtkll, pedaggisk dkumentatin Ltus, InfMentr, Utvärdering av trygghetsplanen.

Mål 2.2 Utveckling ch lärande I juni 2018 arbetar alla utifrån ett prjekterande arbetssätt. Före 1 december -17 ska vi ha gett alla barn möjlighet att delta i Prjekt Grön flagg ch de teman ch utvecklingsmråden vi valt att arbeta med. Lärplansmålen språk, matematik naturkunskap ch teknik ska vara representerade ch synliga i prjekt ch i den pedaggiska dkumentatinen. Vi delar barnen i mindre grupper för att varje barn ska kunna göra sina tankar ch sin röst hörd ch på så sätt minska risken för att bara de mest frimdigas röster ch tankar blir hörda ch reflekterade kring. Vi pedagger förflyttar ss både inne ch ute så att vi finns där barnens lek, tankar ch utfrskande sker. Teman Livsstil ch hälsa - utvecklingsmråde genus. Vi ser m material används berende av kön. Vi srterar inte material så att det kan uppfattas sm killiga/tjejiga. Vi blandar lika typer av material så att de kan upplevas sm tillgängliga av alla berende av kön. Vi tar vara på barns funderingar kring genus med hjälp av reflektinsprtkll ch vidgar diskussinen med fler barn. Vad kan killar/tjejer ha på sig? Teman Knsumtin - utvecklingsmrådet återbruk. Vi använder ss av återbruk för att utveckla vår utemiljö. Vi bygger nytt av gammalt. Vad kan vi återanvända av det vi slänger här/hemma? Vi ber föräldrar bidra med material. Vi visar på naturmaterialens fördelar. Vi väcker lika frågeställningar ch diskuterar dem sm t.ex. Hur smart är det att spla ner kiss ch bajs med rent vatten? Vad gör vi med det vi inte vill ha kvar längre på försklan/hemma? Vi mäter ch följer upp med hjälp av Pedaggisk dkumentatin,, reflektinsprtkll, Paulas pluppar, ltusdiagram, InfMentr, Bedömning av försklans kvalitet.

Mål 2.3 Barns inflytande Under läsåret 17/18 ska vi se till att varje barns vilja blir hörd, uppmärksammad ch respekterad. I juni 2018 har varje barn fått möjlighet att träna de demkratiska principer sm innefattar beslutsfattande ch samarbete. uttrycka sina åsikter ch deltaga i lika frmer av samarbeten. Barnets vilja, behv ch önskningar har tagits på allvar ch respekterats. Vi visar varje barn att vi är glada att de finns ch kmmer till försklan. Vi pedagger reflekterar tillsammans med barnen m deras utfrskande ch utvecklar prjekten efter det vi hör ch ser. Barnen får möjligheter att uttrycka sina åsikter ch tankar ch därmed påverka försklans vardag ch sin egen situatin. Vi bekräftar varje barn ch bemöter det utifrån dess behv ch förmåga Vi gör fler material ch utrymmen tillgängliga för alla barn. Vi stöttar övandet av nya förmågr så att vi låter barn ta den tid de behöver. Vi delar ss i mindre grupper för att varje barn ska bli hört ch lyssnat på. Pedaggerna, sm är medvetet närvarande, fördelar sig på de lika platser ch rum där barn finns, för att bservera/delta/handleda barnen. Vi mäter ch följer upp med hjälp av Pedaggisk dkumentatin, Reflektin, InfMentr ch Bedömning av försklans kvalitet. Mål 2.4 Förskla ch hem Före juni 2018 ska språk-, matematik-, naturvetenskaps- ch teknikarbetet synliggöras ännu tydligare för alla föräldrar. Före december -17 ska alla föräldrar fått möjlighet att påverka ch/eller delta i försklans verksamhet enligt önskemål. Vi har utvecklingssamtal nu på hösten för blivande förskleklassbarn ch nya insklningsbarn. Övriga har utv. samtal tidig vår. Vi har ett föräldramöte/samtal/ Öppet hus med alla föräldrar med infrmatin kring verksamhetsplan, frågr m förväntningar inför terminen/året för lärplansmålen för att ge föräldrarna en reell möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Hur kan vi göra lärplansmålen mer tydliga för dig/er? Om du/ni vill vara mer delaktig i försklans verksamhet: På vilket sätt?

Vi mäter ch följer upp genm dkumentatin av samtal, idéer, kmmentarer från föräldrar, den årliga Föräldraenkäten, InfMentr ch Bedömning av försklans kvalitet. Mål 2.5 Övergång ch samverkan Varje barn sm övergår till förskleklass ch fritidshemmet skall senast 1 juni vara förberett ch känna sig trygg med den kmmande övergången till sklan ch tillsammans med sin familj ha varit trygg under prcessen. Före 1 juni 2018 ska verksamhetens innehåll ch lärande gällande blivande förskleklassbarn ha delgivits fritidshemmet ch förskleklassen så att varje barns utveckling ch lärande kan frtsätta i en bruten följd från försklan in i förskleklass. Vi kmmer överens med förskleklass, fritidsansvarig persnal ch specialpedagg tillfällen för utbyte av infrmatin kring innehållet i barnens utbildning. Infrmatin m övergångsrutiner ges till berörda föräldrar ch barn. Varje barn har fått möjlighet att avsluta sin vistelse i den förra gruppen ch varje barn har fått möjlighet att bekanta sig med den nya innan övergången sker. Barnet ch familjen har tillräcklig kännedm m den nya gruppen/klassen ch ansvarig persnal. Vi träffas med blivande förskleklassbarn ch förskleklass i lika sammanhang under hela året. Vid vårterminens slut har vi ett avslutningssamtal med varje blivande förskleklassbarn ch föräldrar för att följa upp ch dkumentera vad sm varit bra ch eventuella brister blir synliggjrda. Bedömning av försklans kvalitet Mål 2.6 Uppföljning, utvärdering ch utveckling I juni 2018 finns det dkumentatin sm visar på barnets lärande inlagd m alla barn på InfMentr Vi gör upp en rutin för att varje månad gå igenm ch fylla på varje barns dkumentatin på InfMentr. Vi delar dkumentatinen så att varje pedagg har några ansvarsbarn. Vi använder ss bl.a. av dkumentatinen vid utvecklingssamtal med föräldrarna.

Vi gör terminsuppföljning av varje barns dkumentatin ch utvärdering med hjälp av Ltus/Paulas Pluppar Föräldraenkät Bedömning av försklans kvalitet