Trafikplats Bergshamra och Stocksundsbron

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄGPLAN Trafikplats Bergshamra och Stocksundsbron Solna och Danderyds kommuner, Stockholms län Vägplan, 2L14GP01 2017.05.16 Samrådshandling

Trafikverket Postadress: Solna strandväg 102, Solna E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Gestaltningsprogram för vägplan - Trafikplats Bergshamra och Stocksundsbron Författare: Daniel Larsson, Mina Karlsson Dokumentdatum: 2017.05.16 Projektnummer: 145428 Version: 1 Kontaktperson: Nina Hällgren, Trafikverket Foto: Om ej annat anges, WSP Sverige AB Illustrationer: Mina Karlsson, WSP Sverige AB

Gestaltningsprogrammets syfte Syftet med gestaltningsprogrammet är att lyfta fram gestaltningsprinciper för att säkerställa en god landskapsanpassning och hög vägarkitektonisk kvalitet vid planering av Trafikplats Bergshamra. Gestaltningsprogrammet följer med i vägplaneringsprocessens olika skeden och ligger som grund för dialog rörande gestaltningsfrågor under processens gång. Gestaltningsprogrammet har i nuläget statusen arbetsdokument och kommer att kompletteras med information från pm-belysning och kommande utredning angående intrång i nationalstadsparken. Grundförutsättningar och idéer för gestaltningsprinciper kommer inte att ändras men mer detaljerad information angående utformningen tillkommer.

Innehåll 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund och syfte...5 1.2 Projektmål...5 2 Landskapsanalys...7 2.1 Landskapstyp...7 2.2 Historisk markanvändning...7 2.3 Övergripande landskapsbild...8 2.4 Karaktärer... 10 2.5 Strukturanalys...14 3 Gestaltningmål...17 4 Förslag... 19 4.1 Ny ramp... 19 4.2 Ny gång- och cykelbro...21

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Bergshamravägen utgör en kort delsträcka i det nationella stamvägnätet väg E18 som förbinder Oslo med Stockholm och vidare till hamnen i Kapellskär i Roslagen. Vid trafikplats Bergshamra förgrenas E18 i länken E18/E20 (Roslagsvägen). Väg E18/E20 Roslagsvägen ingår i det nationella stamvägnätet och har på en delsträcka från trafikplats Frescati trafikplats Bergshamra trimmats för fler körfält med separerat busskörfält. Båda vägarna har hög trafikbelastning vilket leder till kapacitetsproblem morgon och kvällstimmar med köbildning och framkomlighetsproblem. Dagens utformning av Trafikplats Bergshamra bedöms ge upphov till försämrad framkomlighet och störningar som en effekt av förändrade trängselavgifter och tillkommande exploatering. 1.2 Projektmål Projektets ändamål är att vid trafikplats Bergshamra och på sträckan fram till och vid Trafikplats Inverness förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten för samtliga trafikslag. Projektet ska samtidigt säkerställa och förbättra kopplingen för gående och cyklister över Stocksundet. Öka trafiksäkerheten utmed vävnings- och växlingssträckor vid på- och avfarter Förbättra framkomligheten för samtliga trafikslag på sträckan Skapa trygga och säkra gång- och cykelförbindelser med goda kopplingar till befintliga gång- och cykelstråk Gestaltningen av trafikanläggningen och trafikområdet ska ske genom god utformning och anpassning till natur- rekreations- och kulturmiljövärden Göra insatser för boendemiljön genom att ta hänsyn till trafikens påverkan Öka tillgängligheten till Bergshamra för samtliga trafikslag 5

T-baneuppgång Tunnelbanan T-baneuppgång Gräns för Nationalstadsparken Björnstigen E18/Norrtäljevägen Stocksundet Ripstigen Bergshamraleden Trafikplats Bergshamra Rolsagsbanan Stocksund station Alnäsvägen Stocksundstorp Marina Sikreno BEFINTLIG SITUATION 0 N Skala 1:250

2 Landskapsanalys En landskapsanalys är en systematisk kartläggning av ett avgränsat områdes karaktär, värden, känslighet och potential. Denna utförs genom en kombination av olika metoder som tillsammans skapar en god helhetsbild av det undersökta landskapet. Denna landskapsanalys följer Trafikverkets metodik publicerad i Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar. Analysen baseras på kartstudier och platsbesök. Resultatet redovisas med en beskrivande text av den övergripande landskapsbilden, kortfattad beskrivning av karaktärsområden och en strukturanalys ur ett trafikantperspektiv. I landskapsanalysen inkluderas även en kortfattad redogörelse över utredningsområdets historiska markanvändning. Mer ingående information finns att läsa i E18, Trafikplats Bergshamra och Stocksundsbron PM Kulturmiljö- och landskapsanalys. 2.1 Landskapstyp Utredningsområdet utgör ett typexempel på Stockholms utpräglade sprickdalslandskap. Stocksundet består av ett långt vattenfyllt dalstråk som sträcker sig i nordvästlig-sydostlig riktning, omgiven av varierad topografi med höglänta partier av berg i dagen och skogbeklädda branter och svackor. Jordarterna domineras av lera med inslag av berg. E18, Roslagsbanan samt tunnelbanan korsar sundet på bro och skapar tydliga strukturer som har en stor visuell påverkan i det öppna vattenrummet. I de låglänta partierna nära strandkanten är bebyggelsestrukturen gles och består av en blandning av äldre fristående trähus och moderna villor med stora tomter. Högre upp i landskapet övergår bebyggelsen till tätare flerbostadshus, en förtätad trafik och områden med service. Inom utredningsområdet finns stora ytor av värdefull parkmark och grönstruktur. Vegetationen är blandad av barr och lövskog. I mitten av Stocksundet går gränsen för nationalstadsparken som omfattar hela södra delen av området. Grönstrukturen i området spelar även en viktig roll för hela regionens gröna nätverk då den är en del av Järvakilen. Järvakilen är Stockholms mest centralt belägna gröna kilar, med en viktig funktion för den tätortsnära naturen och ekosystemtjänster. 2.2 Historisk markanvändning Utredningsområdet innehåller kulturmiljöer av ett flertal olika karaktärer med förhistoriskt tidsdjup, däribland Stocksundet som en viktig farled och passage mellan Solna och Danderyd. Inom området finns spår av lämningar från järnåldern och fossila åkrar från medeltidens gods och gårdar. Landskapet dominerades av jordbruk fram till 1600- och 1700-talet då alltfler utvärdshus, slott och villor med omgivande parker började påverka omgivningens karaktär. Vid 1700-talets mitt planerade Gustav III ett bälte av engelska parker runt Brunnsviken med Fredrik Magnus Piper och Louis Jean Desprez som arkitekter. Stränderna med topografi, träd, naturmarker och byggnader skapades som en helhet utifrån en idealbild av Italiens natur och bebyggelse. Ända sedan 1700-talet har även allmänheten fått tillträde till området, för promenader, utflykter och nöjen. I dag är Kungliga nationalstadsparken stockholmsregionens mest välbesökta rekreationsområde. Det agrara landskapet inom utredningsområdet försvann så småningom och bostäder i trädgårdsstadens villaform tog vid. 1900-talets flerbostadshus ökade snabbt på antalet invånare där Roslagsbanan och bilen var en förutsättning. Pendling och annan trafik till och från Stockholm präglar utredningsområdet idag, vilket dock balanseras av lugnet i Nationalstadsparkens välbevarade kulturlandskap. Idag är omådet ett kommunikationslandskap där en bred motorväg för bilar och andra fordon dominerar. Detta har varit en bidragande orsak till att Nationalstadsparken delats i två delar. De kulturhistoriska värden som är kopplade till Roslagsvägen och Roslagsbanan är starka. Detta då spårområdet länge varit utgångspunkten för såväl persontransporter som frakt av gods vilket varit avgörande för utbyggnaden av samhällena 7

Den södra delen av trafikplats Bergshamra karaktäriseras av flerfiliga vägbanor med korsande trafik, i plan och på bro. Mellan vägbanorna och mot omgivande bostadsområden ligger vegetationsbeklädda bergsknallar. Dessa element ramar in vägbanan och begränsar även till viss del sikten från vägarna mot omgivande bostadskvarter samt tvärtom. Bebyggelsen består i den södra delen av täta flerbostadshus, och större områden med service. Vegetationen är fragmenterad och terrängen är till viss del kuperad bergig och svårtillgänglig. Från Stocksundsbron och söderut tas höjdskillnaden mot Bergshamra upp med hjälp av en lång betongramp för gående och cyklister som sträcker sig parallellt med E18 fram till korsning med Bergshamraleden. Den Norra delen av Trafikplats Bergshamra är mer samlad och bidrar till ett mindre rörigt intryck. Från Stocksundsbron och norrut sträcker sig vägbanorna relativt rakt med enbart ett fåtal av och påfarter i öst och väst. Till skillnad från den södra delen stiger vägbanan till viss del över intilliggande bostads och serviceområden. Vägbanan ramas in av några företagsfasader i väst och berg, punkthus och trädtoppar i öst. Områdets vägar och gårdar med åkermark under 1600-1700talet. norr om Stockholm. Sambandet mellan anläggandet av järnvägen och kapacitetsökningen av E18 hänger ihop med utvecklingen av samhällen med inpendling till huvudstaden. 2.3 Övergripande landskapsbild E18 och Roslagsvägen dominerar utredningsområdet både fysiskt och visuellt. De breda vägbanorna i kombination med höga trafikmängder skapar en stor fysisk barriär för gående och cyklister. Trafiken bidrar till buller som sprider sig runt om i landskapet. E18, Roslagsbanan samt tunnelbanan korsar sundet på bro. Tillsammans bidrar dessa infrastrukturelement till distinkta landmärken med en stark nord-sydlig riktning i det öppna vattenrummet. I de låglänta partierna av utredningsområdet, längs med strandkanten förekommer en annan karaktär. Här finns främst bostadshus. Bebyggelsestrukturen är gles och består av en blandning av äldre fristående trähus och moderna villor med stora tomter. Mellan bebyggelse och intill vägområden förekommer ställvis rikligt med vegetationsklädd mark av både ädellövskog och barrskog. Vägarna utgörs av mindre lokalgator i blandat skick och en brokig blandning av material som innefattar både asfalt, grus och natursten. 8

5.4.2 Tät storskalig bebyggelse 5.4.5 Grönområde 5.4.5 Grönområde 5.4.2 Tät storskalig bebyggelse 5.4.3 Småskalig Villa bebyggelse 5.4.3 Småskalig Villa bebyggelse 5.4.4 Öppet vattenrum 5.4.2 Tät storskalig bebyggelse 5.4.1 Storskalig infrastruktur med intilligande mark 5.4.3 Småskalig Villa bebyggelse 5.4.3 Småskalig Villa bebyggelse 5.4.2 Tät storskalig bebyggelse 5.4.3 Småskalig Villa bebyggelse 5.4.2 Tät storskalig bebyggelse N Skala 1:250 0

2.4 Karaktärsområden Ett karaktärsområde är en del av det studerade landskapet med egen identitet, historia och geografi. Utredningsområdet kan delas in i fem tydliga karaktärstyper med väl avgränsade områden. 2.4.1 Storskalig infrastruktur med intilliggande mark Karaktären domineras av tunga infrastrukturanläggningar. Trafikbelastningen är stor och fordonstrafiken är prioriterad över gående och cyklister. Den stora trafikmängden bidrar till höga bullernivåer som även sprider sig till närliggande områden. Vägbanorna ramas in av vegetation och bergsknallar. Under brostöden förekommer områden med låg skötselnivå och oklar markanvändning. Till exempel finns en omfattande utbredning av sly, tillfällig uppläggning av byggmaterial och båtar. Brist på belysning bidrar till att dessa platser kan upplevas som en otrygg miljö för förbipasserande. Bilden visar södra anslutningen till Stocksundsbron. Korsande vägbanor skapar en svårorienterad situation. Bilden visar området under det södra brofästet. 10

2.4.2 Tät storskalig bebyggelse I denna karaktär är bebyggelsestrukturen tät och domineras av höga flerbostadshus. Det finns större sammanhängande områden av service, så som handel, kommunikation och sjukhusbyggnader. Karaktären är belägen i de högre delarna av utredningsområdet vilket bidrar till att byggnaderna syns från omgivning och fungerar som landmärken. Terrängen är kuperad och till viss del otillgänglig. Typiskt för denna karaktär är punkthus med en fond av vegetation. Det är vanligt med service i nära anslutning till bostadskomplex. Topografin gör att många byggnader syns från långa avstånd. 11

2.4.3 Småskalig villabebyggelse Blandning av trävillor från sekelskiftet och moderna villor med stora tomter. Det finns även rikligt med vegetation mellan hus som är relativt lättillgänglig på grund av mindre kuperad terräng. Vägnätet består av mindre privata vägar och vägar av olika kvalitet och material. Bilden visar ett exempel på en ädre trävilla i bostadsområdet Alnäs. Typiskt för denna karaktär är vägar av olika kvalitet och material. Det är vanligt att villorna har privata bryggor. 12

2.4.4 Öppet vattenrum Längs med strandkanten öppnar ett vattenrum upp sig. Siktlinjerna är långa åt både öst och väst. Området karaktäriseras främst av kontrasten mellan lugn parkmiljö/småskalig bostadsbebyggelse med inslag av båtplatser och närheten till stora infrastrukturelement med höga trafikmängder. Siktlinjerna är långa i det öppna vettenrummet. 2.4.5 Grönområde Stora sammanhängande grönområden av naturmark eller anlagd parkmark. Utredningsområdet innefattar flera större områden av tätortsnära vegetation. Större sammanhängande grönområden finns längs strandkanten. Flera parkområden finns inom utredningsområdet. 13

2.5 Strukturanalys Trafikplats Bergshamra över Stocksund kopplar till flera viktiga målpunkter i staden. Danderyds sjukhus, Mörby centrum och Stockholms universitet ligger alla i nära anslutning. Utöver dessa kopplar trafikplatsen till flera stora bostadsområden och större grönområden som är populära rekreationsmål. Existerande kommunikation och rörelsestråk är därför viktiga inte enbart för fordonstrafik utan även för cyklister och gående. 2.5.1 Trafikantperspektiv De som färdas i fordon längs med en väg, som förare eller passagerare, upplever omgivningen i sekvenser. Omfattningen av upplevelseintrycken beror i sin tur på fordonets hastighet och avstånd till omgivande landskap med dess olika element och rumsbildning. Trafikplats Bergshamra har i nuläget en karaktär likt en motorväg, skyltat för en hastighet på 70km/h och upp till trefiliga körfält i båda riktningar med en mittskiljeremsa. Bergshamravägen och Roslagsvägen har tillsammans trafikflöden på cirka 100000-120000 fordon per dygn. Dock orsakar de höga trafikmängderna ofta köbildningar vilket sänker den totala hastigheten, som i sin tur minskar risken för allvarliga olyckor och påverkar körupplevelsen. Helhetsupplevelsen som trafikant är i nuläget rörigt och skapar till viss del ett ofullbordat intryck. Framförallt i den södra delen av trafikplatsen där kopplingar till avfarter och snäva kurvor genererar en svårorienterad situation. I kontrast till detta så ger omgivande vegetation och bergsknallar ett välavgränsat vägrum mot intilliggande bebyggelse. Brostaket och bullerskärmar hindrar till viss del de långa siktlinjerna i det öppna vattenrummet på Stocksundsbron. Trädtopparna skymtas som en grönfond med uppstickande höghus som är tydliga landmärken när man färdas i vägrummet. 14

2.5.2 Åskådarperspektiv Åskådare är de som befinner sig i närheten av vägmiljön. Här inkluderas människor som bor i kringliggande bostadsområden, de som verkar i närheten samt de som går och cyklar längs med eller i anslutning till vägområdet. Åskådarupplevelsen påverkas kraftigt av den prioriterade fordonstrafiken. De storskaliga infrastrukturelementen och höga hastigheterna skapar både en visuell och fysisk barriär som i många fall kan upplevas otrygg. Det befintliga gång- och cykelnätet längs E18/E20 är av varierande standard och motsvarar idag inte de krav som ställs på ett regionalt cykelstråk av hög kvalitet. Den norra anslutningen håller högre standard än den södra där cykelvägen delar plats med gångtrafik. Detta inkluderar den östra gcvägen över Stocksundsbron. GC-vägen är 3,5meter bred med dubbelriktad trafik och separerad från bilvägen med ett skyddsräcke. Enligt riktlinjer från trafikverkets publikation GCM-handboken rekommenderas ett minsta breddmått på 4 meter för dubbelriktade gc-banor. Sommartid passerar dagligen cirka 4000 cyklister över Stocksundsbron. 15 När man rör sig i de högre delarna av utredningsområdet är trafikmängden uppenbar. Framförallt när man går eller cyklar på Stocksundsbron. Närheten till bilvägen med enbart ett skyddsräcke som separation mot gc-vägen känns vid mötande av gång/cykeltrafik trångt och otryggt. Bullernivåerna är höga och man känner lukten av avgaser från fordonen. Mot det norra brofästet blir även Roslagsbanan mer påtaglig då avståndet till järnvägsbron minskar. Från bron är siktlinjerna långa åt både västra och östra sidan med fina utblickar över sundet. Landskapsbilden domineras av trädtoppar och uppstickande flerbostadshus. I väster är Bergshamra vattentorn ett tydligt landmärke och åt öster kan man skymta det Cedergrenska tornet. I den öst-västliga riktningen är trafikplatsen en stor barriär då över- och undergångar är sparsamt placerade. Likaså då man rör sig nedåt i landskapet mot vattnet. Anslutning till strandkanten finns på den södra sidan av bron genom bostadsområdet Alnäs och på den norra sidan vid Stocksunds station och förbi Mörby ned mot Inverness. En inofficiell stig är upptrampad invid det södra brofästet på den vänstra sidan och leder ned mot vattnet. Längs med delar av både norra och södra stranden och under broar finns promenadstråk. Dock bidrar privata tomter, bilvägar och båtplatser till att stora delar av strandpreomenaden är otillgängligt för allmänheten.

SYMBOLER Parkområde Bergshamra T-bana Utblick Målpunkt Landmärke Sjukhusområde kantzon Stocksundsstation Bullerskärm Båtklubb Vegetationsgräns Befintliga gångoch cykelstråk

3 Gestaltningsmål 1. Vägrummet med tillhörande delar vid Bergshamra trafikplats ska ges en gestaltning som visar omsorg om såväl vägrum som omgivande mark och bebyggelse. 2. Föreslagen brogestaltning ska samspela med omkringliggande infrastruktur och områdeskaraktärer. 3. Stor vikt ska läggas vid gestaltningen av passager under bronfästena. Passagerna ska kännas trygga och omhändertagna samt på södra sidan, värna nationalstadsparkens värden. 17

T-baneuppgång Tunnelbanan T-baneuppgång A Gräns för Nationalstadsparken Ripstigen Bergshamraleden 2. Björnstigen 1. Ny ramp Trafikplats Bergshamra A 3. Etableringsyta Dagvattenanläggning B B Rolsagsbanan E18/Norrtäljevägen Föreslagen gång- och cykelbro 4. 5. 6. C Stocksundet C D D Stocksund station Alnäsvägen Stocksundstorp Marina Sikenro FÖRSLAG ILLUSTRATIONSPLAN 0 N Skala 1:250

4 Förslag Gestaltningen för förslaget omfattar två delar. Den nya rampen upp till Björnstigen och en ny gång- och cykelbro med omkringliggande ytor. I sundet ligger förslaget delvis inom gränser för Nationalstadsparken och måste ta hänsyn till denna. 4.1 Ny ramp Den ramp som idag leder upp till Björnstigen är endast avsedd för gångoch cykeltrafik. I framtiden kommer även busstrafik ledas upp denna väg vilket leder till att befintlig ramp måste breddas. Detta innebär att en ny bergskärning kommer att krävas. Utseendet föreslås bli likt den befintliga skärningen men är dock beroende av bergets kvalitet som kommer att behöva studeras vidare i senare skede. Mellan bergets fot och gång- cykelvägen kommer ett mindre krossdike att anläggas. Det kan även bli tal om att upprätta murar i linje med den nya skärningen beroende på hur berget ser ut vid skärningen. Detta för att hålla tillbaka jordmassorna och möjliggöra en ny etablering av mark och vegetation. 1. Föreslagen ramp för gång-, cykel- samt busstrafik. Ny bergskärning som bitvis kan komma att få inslag av murar för att hålla tillbaka återetablerad mark med vegetation. En omfattande del av befintlig vegetation kommer att försvinna utmed den nya bergsskärningen närmast vägen. Avsikten är att försöka säkerställa bevarandet av så många träd som möjligt längs med Björnstigens sträckning. Utredning pågår för hur detta ska utföras på bästa sätt. För den vegetation som tas bort kommer i den mån det är möjligt nyplantreing att ske. Vid återställning föreslås plantering av träd av större kvalitet samt ett tätt buskskikt för att återställa den visuella barriären mot trafikrummet sett från Björnstigen. 2. Anslutning mot Björnstigen. Befintligt övergångsställe skjuts norrut för att klara siktkraven i korsningen. Ny busshållplats tillkommer. Befintlig stödmur ut mot trafikrummet kommer att rivas och ersättas med en ny mur. Gestaltningen av denna kommer att behöva studeras vidare i senare skede. 19

Ny bergskärning föreslås få samma utseende som befintlig. På platsen finns idag en reklamskylt placerad i anslutning till bergskärningen. Denna kommer att beöva hanteras i senare skede. Vägrum vid Björnstigen. En omfattande del av befintlig vegetation längs denna sträcka måste tas bort för att kunna etablera den nya bergskärningen. Utredning pågår för att försöka säkerställa att så många träd som möjligt behålls. Utöver detta anläggs en ny växtbädd med träd och buskar av större kvalitet. Likt den befintliga vegetationen föreslås en blandning av olika sorter som tillför kvaliteer över alla årets månader. Det är viktigt att vegetationen får olika höjd så att en så tät avgränsning som möjligt uppnås mot trafikrummet. Björnstigen Ny ramp E18 0 5 10m Sektion A-A, visar befintlig och ny bergskärning samt vegetation som utgår och ersätts. 20

4.2 Ny gång- och cykelbro Den nya gång- och cykelbron föreslås få en utformning som i stora delar tar inspiration av de befintliga broarna. Bron föreslås få samma färgsättning och karaktär på bropelare som återfinns på de andra broarna. Ytskiktet på bron förslås bli asfalt. Gång- och cykelbron förses med räcken enligt trafikverkets riktlinjer. En utredning kring brobelysning pågår. En genomtänkt belysning som samverkar med brons gestaltning kommer att påverka trafikantupplevelsen på, och omkring bron positivt. Fri brobredd 6,3 Cykelbana 3,5 m Brons tjocklek varierar Gångbana 1,8 m 3. Föreslagen bro sett från söder mot norr. Marklinje Föreslagen brosektion 0 5m Solna Danderyd Stocksundet Föreslagen broelevation. 0 25m 21

Södra brofästet På södra sidan kommer bron gå på bank ut mellan de två befintliga brobankarna. Slänterna planeras här med blandad busk- och trädvegetation av blandade sorter. Under bron på södra sidan kommer en dagvattenanläggning att byggas. Två diken kommer att leda till denna yta från olika håll. Båda dikena kommer att stensättas för att bättre klara erosion. Dikena mynnar i en ca 5-600 kvm stor anläggning av krossmaterial. I de delar av anläggningen som får nog med solljus kommer blandad vegetation att bilda en översilningsyta med ett varierat uttryck. I de mörkaste delarna används istället större stenblock som med tiden kommer att att få en delvis mossbeklädd yta 4. Översikt över södra landfästet. En ny bank kommer anläggas mellan befintliga bankar för Roslagsbanan och E18. Dessa föreslås planteras med blandad busk- och trädvegetation. E18 FÖRESLAGEN G/C-BRO ROSLAGSBANAN Sektion B-B, längs befintlig gångväg. Föreslagen bro kommer inpassas mellan befintliga broar. 0 5 10m 22

Dagvattenanläggning 5. 5. Vy längs Alnäsvägen. Föreslagen dagvattenanläggning syns på vänster sida och nytt brostöd på höger sida. Överst i förgrunden syns befintlig bro för Roslagsbanan. Dagvattenanläggningen i plan. Inspirationsbilder för dagvattenanläggning. Anläggningen kommer bestå av en cirka 1 m djup krossbädd. I de delar av anläggningen som nås av nog med solljus kommer en växtbädd täcka krossmaterialet och fungera som en översilningsyta. Dikena som når dessa ytor från två håll kommer att ersosionsskyddas med sten. I den del som ligger direkt under bron kommer ingen växtlighet att kunna anläggas. Här föreslås i stället att större stenblock används som med tiden kan ge möjlighet för olika mossor att ettablera sig beroende på hur mycket vatten som kommer till anläggningen. 23

Trygghet I dagsläget upplevs platsen som blandning av ett rörelsestråk och en baksida. Belysning finns men skymms delvis av uppväxt vegetation. När den nya gång- och cykelbron tillkommer behöver belysningen utökas och förbättras. Lämpligvis med samma armatur som redan finns på platsen. Tillsammans med den föreslagna dagvattenanläggningen bedöms att platsen i framtiden kommer att upplevas som mer omhändertagen och därmed tryggare. Detta kräver dock att en lämplig skötselnivå upprätthålls. (Bild från Google maps) Typ av belysningsstolpar som återfinns på platsen idag. Vy längs Alnäsvägen. Uppväxt vegetation och ytor som upplevs som restytor bidrar till att platsen inte känns omhändertagen. 24

Norra brofästet På norra sidan kommer förslaget innebära att bergsskärning sker in mot Roslagsbanans tunnel. Utseendet på denna skärning föreslås bli lik den befintliga med samma förbehåll som tidigare nämnts. Befintlig effektbelysning på berget ersätts med en likvärdig. Under bron kommer Svenska Kraftnät anlägga en ny teknikbyggnad samt bygga ut befintlig gång- och cykelväg. Inom ramen för detta projekt kommer den nya anläggningen att kompletteras med ett nytt dike på sjösidan om denna väg. Diket kommer sås med gräs och befintlig vegetation får sedan vandra in. 6. Översikt vid norra brofästet. Ny teknikbyggnad av Svenska kraftnät skymtas under broarna intill brefintlig gångstig. Denna kommer i samband med anläggandet av teknikbyggnaden att byggas ut till en serviceväg. Detta är ett separat projekt som inte ingår i uppförandet av den föreslagna bron. Däremot förhåller sig förslaget till denna förutsättning. E18 FÖRESLAGEN G/C-BRO ROSLAGSBANAN E18 Ny bro 0 5 10m 0 5 10m Sektion C-C, längs befintlig gångväg. Föreslagen bro kommer inpassas mellan befintliga broar. Sektion D-D, visar befintlig och ny bergskärning samt vegetation som utgår och ersätts. 25

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se