Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Relevanta dokument
Sätra skolas kvalitetsredovisning

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Lokal arbetsplan Trevnaden

Sammanställning av diskussionskarusellen

Lokal arbetsplan Täppan

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Leda digitalisering 21 september Ale

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Vad betyder hållbar utveckling?

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Intern rapport - Roller och ansvar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia vivi. haviabsodertalie.se

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Trygghetsplan för Hästens förskola

Förskolan Västanvind

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Att ta emot internationella gäster på Vilda

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

IT-strategi för Ålidhems skolområde

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Krisplan Ådalsskolan

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Kvalitetsredovisning 2004

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Kvarngårdens Trygghetsplan

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

LPP åk 2 v HT 2011

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

Lokal elevhälsoplan Ucklumskolan Läsåret 17/18

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

De nya remissrutinerna utgår ifrån ett gemensamt barn- och ungdomsfokus där syftet har varit att:

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Förskolan Västanvind

Nya styrdokument för fritidshemmet

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Beslut efter uppföljning för fritidshem

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6)

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Denna plan gäller skola och fritidshem.

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT. Informationsmöte Härnösand 2-3 december

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Transkript:

Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015

Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem?

Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument Uppdraget Fritidshemmets utmaningar idag Lärandet på fritidshemmet Övningen the Marshmallv Challenge?? Hur kan vi sm bservatörer stärka ch lyfta fritids? Vad bör vi vara nyfikna på?

Lgr 11 - lärplanens inledande kapitel del 1 Värdegrund ch uppdrag (grundläggande värden, Förståelse ch medmänsklighet, Saklighet ch allsidighet, En likvärdig utbildning, Rättigheter ch Skyldigheter, Sklans uppdrag ch varje sklas utveckling) del 2 Övergripande mål ch riktlinjer (nrmer ch värden, Kunskaper, Elevernas ansvar ch inflytande, Övergång ch samverkan, Sklan ch mvärlden, ch rektrs ansvar) del 3 Kunskaper (pedaggerna skall ha en rientering m innehållet)

Styrdkument utöver Lgr 11? Allmänna råd Fritidshem Systematiskt kvalitetsarbete - för sklväsendet Arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd ch åtgärdsprgram

Allmänna råd Fritidshem Inledning - vad allmänna råd är ch skall syfta till samt begrepp Krt m fritidshemmets uppdrag 1. Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet (HM + led) 2. Rektrns pedaggiska ledarskap (HM + led) 3. Lärande i fritidshemmet 4. Samverkan med hemmet

Någt krt m kapitlen Förutsättningar. ch Rektrns pedaggiska ledarskap Aktiviteterna (innehållet i undervisningen) Så här tänker jag nu. Arbetssätt/arbetsfrmer (ansvariga lärare i fritidshem ch fritidspedagger Infrastruktur (ansv.fördel.tidplan, mötesstrukturer, lkaler etc) Rektrs pedaggiska ledarskap (beslutsanalyser, kmpetensutveckling, verksamhetsutveckling, rganisatin ch samverkan Egen tlkning Per Röjfrs ktber 2014

Uppdraget ( Skllag ch AR) Fritidshemmet är en del av sklväsendet ch verksamheten regleras i skllagen Fritidshemmet syfte är kmplettera utbildningen i förskleklassen, grundsklan etc Fritidshemmet skall enligt skllagen stimulera elevernas utveckling ch lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid ch rekreatin Källa: Allmänna råd Fritidshem, Sklverket 2014, sid 10-13

frtsatt kring uppdraget. Fritidshemmet skall vidare främja allsidiga kntakter ch scial gemenskap. Utgår mer från elevernas intressen ch erfarenheter än ett i förväg planerat innehåll Elevens deltagande i sciala ch meningsfulla sammanhang för att främja hens allsidiga lärande ch utveckling

En målstyrd verksamhet Natinella styrdkument Elevgruppens behv ch intressen Ett systematiskt kvalitetsarbete Pedaggisk planering

Fritidshemmens utmaningar Vad innebär det att fritidshemmet kmpletterar utbildningen i de lika verksamheterna? På vilket sätt skall huvudmän ch pedagger realisera det förtydligade lärandeuppdraget? Kliva fram ch våga synas vad krävs för att fritidshemsverksamheten skall bli en likvärdig verksamhet på riktigt? Kmpetensklyftan ca 35% utbildade fritidshemspedagger natinellt. Hur börjar vi vända den trenden lkalt?

Lärande i fritidshemmet (AR) Persnalen i fritidshemmet bör 1. inventera vilka behv ch intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull ch varierad verksamhet 2. välja aktiviteter, arbetssätt ch arbetsfrmer sm ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mt de övergripande målen i lärplanens andra del. 3. Ge eleverna möjlighet till nya ch fördjupade kunskaper över tid genm att skapa en prgressin i verksamheten samt 4. Utgå ifrån samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kmmunicera samt lyssna till, tlka ch förstå andras synpunkter ch deras sätt att uttrycka sig. Källa: Allmänna råd Fritidshem, Sklverket 2014, sid 32

Förmågr sm bedöms i Lgr11 samtala kmmunicera i tal ch skrift anpassa utifrån mttagare, syfte ch sammanhang uttrycka ståndpunkter frmulera reflektera ta ställning argumentera mtivera överväga analysera använda ch analysera begrepp beskriva förklara redgöra resnera läsa förstå utfrska urskilja tlka dra slutsatser kritiskt granska värdera välja planera söka infrmatin systematiskt undersöka identifiera genmföra lösa prblem utveckla idéer kreativitet experimentera gestalta skapa

Lärande på fritidshem- hur kan det se ut? Km sm du Inte är Bkklubb Ny bana SuperMari av återanvänt material Kaplabygge Resa till karibien Talangjakt

Instruktiner The Marshmallw Challenge Länk till hemsidan www.marshmallwchallenge.cm

Hur kan vi sm bservatörer stärka ch lyfta fritidshemmen? Se ch bekräfta de synbara, uttalade kpplingar till lärandet i fritidshemmet sm ni upptäcker. Se miljön ch var nyfikna på hur de arrangerat den. Varför har man arrangerat miljön på just det här sättet vad tänker ni? Dela gärna med er

Vad bör vi vara nyfikna på? ( samlade erfarenheter ch klkskaper från Edcamp fritidshem Gbg 150904 - ntera att punkterna nedan inte alls är srterade, rangrdnade eller på någt sätt bligatriska ett axplck av möjliga frågr är vad det är..) Hur samspelar de vuxna med barnen? Står de stilla eller är de aktiva? Är de med eleverna? Kan det märkas även i det dkumenterade? Ser ni glädje hs pedaggerna? Lär de av ch med barnen? Hur är kmmunikatinen mellan pedaggerna? Hur pratar de med varandra? Krppsspråk? Kan man identifiera prgressin i aktiviteter/miljön? Kan pedaggerna benämna hur man gör för att skapa den? Gör man kartläggningar? Har man en förståelse för uppdragets lika delar- dvs har man pririterat ch gör man det fkus man har för tillfället? Hur visar man sig verksamhet utåt, tex mt föräldrar? Vilka förväntningar utrycker man på eleverna? På sina kllegr. Är de höga eller låga? Har man en medveten fördelning av ansvar ch arbetsuppgifter mellan sig bland fritidshemspedaggerna? Har aktiviteterna sm utförs ett syfte (sm kan verbaliseras) sm kmmer av elevgruppens identifierade ch analyserade behv identifierat i kartläggningen? Tar pedaggen ansvaret för att det är hen sm skall stå för frmen för aktiviteten, utifrån syftet? Hur arbetar man med ständiga förbättringar?

Ytterligare material till stöd vid bservatin. Klicka här för att ladda hem bilder nedan Lärandedimensiner Fritidshem Observatinsmatris Fritidshem Källa: Pedaggisk prfessinsutveckling. Ekerö kmmun i samverkan med Ignite Research Institute 2013. Delas efter tillstånd av Ann S Pihlgren 150911

Till sist. Tack för ert engagemang i vårt gemensamma lärande. Lycka till med era framtida bservatörsuppdrag! Vid frågr hör självklart av er till: Per Röjfrs, Utvecklingsledare Sektr lärande, Lerum per.rjfrs@lerum.se Direkt: 0302-52 20 72 SMS: 073-660 46 26 Materialet får användas fritt efter eget behv men km ihåg att ange källhänvisning enligt van. Referenser & extra mtrl Allmänna Råd Sklverket http://www.sklverket.se/publ ikatiner?id=3301 Bengt Thrngren, föreläsning AR https://yutu.be/0bmzdx6we qc Film Sklverket Lärande i ett helhetsperspektiv. https://yutu.be/1rrvt773gs The Marsmallv Challenge marshmallwchallenge.cm