Göteborg 2009 11 11, reviderad 2009 12 21 FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010 850 10 00 Telefax: 010 850 11 22 Dokumentnr:
2(13) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 2.1 Uppdraget 3 2.2 Allmänt om trafikbuller 3 2.3 Riktvärden för buller 4 3 Metod och tillvägagångssätt 5 3.1 Variabler som påverkar bullerutbredningen 5 4 Förutsättningar 7 5 Resultat 9 5.1 Bullerberäkningar Öckerö 10 5.2 Bullerberäkningar Hönö 11 5.3 Bullerberäkningar Hälsö 12 5.4 Bullerberäkningar Björkö 13 6 Sammanställning 13 Bilaga 1 Bullerutbredning 65 db på Öckerö Bilaga 2 Bullerutbredning 65 db på Hönö Bilaga 3 Bullerutbredning 65 db på Björkö På Hälsö är trafikmängd och hastighet för låg för att 65 db ska uppnås någonstans varför denna karta ej redovisas.
3(13) 1 Sammanfattning På Öckerö har ett bostadshus identifierats som utsatt för 66 db(a) eller högre bullernivå vid fasad. Detta hus har dock enligt kommunen redan bullersanerats. Vidare har ytterligare 6 bostadshus med bullernivåer på 61-65 db(a) identifierats på Öckerö. På Hönö har 4 sådana bostadshus identifieras. 2 Inledning 2.1 Uppdraget FB Engineering AB har fått i uppdrag att genomföra en översiktlig bullerutredning för Öckerö kommun med syftet att skapa ett underlag för mer detaljerade bedömningar av vilka fastigheter som kan anses vara utsatta för buller från fordonstrafik. 2.2 Allmänt om trafikbuller Trafikbuller anges med två mått, ekvivalent och maximal bullernivå. Den ekvivalenta bullernivån anger bullret som ett medelvärde över dygnet medan den maximala bullernivån motsvarar bullret för en enskild händelse, till exempel en fordons- eller tågpassage. Trafikbuller anges i decibel med vägning A, dba. Ljudskalan är logaritmisk för att undvika stora tal. Lägsta nivå är 0 dba, vilket motsvarar det svagaste ljud en människa med god hörsel kan uppfatta. Vidare motsvarar en viskning ca 30 dba medan en storstadsgata motsvarar 75-85 dba. Örats smärtgräns går vid ca 125 dba. I figur 1 redovisas en illustrerad ljudskala. Illustrerad ljudskala.
4(13) 2.3 Riktvärden för buller Riksdagen beslutade i mars 1997, genom antagande av Infrastrukturpropositionen 1996/97:53, om riktvärden för buller från väg- och spårtrafik. De av Riksdagen antagna riktvärdena omfattar endast bostadsbebyggelse. Riksdagens riktvärden utgör det långsiktiga målet för buller och bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. De antagna riktvärdena är vägledande, dock inte bindande. Vid överskridande av riktvärdena kan bullerreducerande åtgärder behövas. I sådana fall bör, enligt propositionen, hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Vidare bör, i de fall utomhusmiljön inte kan reduceras, inriktningen vara att riktvärdena för inomhusmiljön uppfylls. För andra lokaltyper än bostäder har Riksdagen inte antagit några riktvärden, däremot har Naturvårdsverket tagit fram förslag till riktvärden som även omfattar andra lokaltyper. Naturvårdsverkets förslag till riktvärden redovisas i tabellen nedanför tabellen med de av riksdagen fastställda riktvärden. Riksdagens riktvärden för buller från vägtrafik Utrymmestyp Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (dba) Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus vid fasad 55 Utomhus på uteplats 70 Av Riksdagen fastställda riktvärden för buller från vägtrafik. Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för buller från vägtrafik Lokaltyp eller områdestyp Utomhus Ekvivalent ljudnivå i dba för dygn Maximal ljudnivå i dba kl 19 07 Permanentbostäder, vårdlokaler och undervisningslokaler 55 1) Rekreationsområden i tätbebyggelse 55 1) Vid arbetslokaler 65 1) Inomhus Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler 30 45 2) Undervisningslokaler 30 Arbetslokaler 40 Utomhus i områden med låg bakgrundsnivå Friluftsområde avsatt i kommunal översiktsplan 40 1) Bostadsområden med låg bakgrundsnivå utan andra aktiviteter än boende 45 50 1) Anmärkningar: 1) Riktvärdena gäller för frifältsvärde utanför fönster eller fasad eller för värden som har korrigerats till frifältsvärden. Värdena gäller även för uteplatser, lekplatser och balkonger vid permanentbostäder och undervisningslokaler. 2) Avser boningsrum. Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för buller från vägtrafik.
5(13) 3 Metod och tillvägagångssätt Som underlag har trafikmängdsmätningar från de senaste 10 åren använts, samt kommunens grundkartor, platsbesök och på internet tillgängliga flygfoton. Bullerberäkningarna har gjorts med Trivectors Buller Väg, version 8.6. Kompletterande trafik- och hastighetsmätningar genomfördes i oktober 2009. Dessa har inte legat till grund för bullerberäkningarna men i de fall som de nya mätningarna avvikit från tidigare mätningar eller tidigare antaganden om trafikmängd, har nya kontrollberäkningar gjorts. Dock har skillnaderna inte varit större än 1 db(a) varför det inga byggnader hamnat på någon annan bullernivå (dessa redovisas som ringar i färgerna grönt, gult, orange och rött i kartredovisningen i kapitel 5). 3.1 Variabler som påverkar bullerutbredningen De variabler som använt beräkningsprogram tar hänsyn till är trafikmängd, medelhastighet, andel tung trafik, vägens lutning, om omgivande mark är hård (asfalt, vatten) eller mjuk (gräs, m m) samt avstånd från vägmitt till mätpunkten. Dessa olika variabler har olika stor betydelse för bullernivån. Diagrammen nedan redovisar vid vilka avstånd från vägmitten som bullernivån 55 db(a) överstigs. Andel tung trafik Vid vilket mottagaravstånd 55 db(a) uppnås (0 % lutning, 50 km/h, hård mark) Avst från vägmitt 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 8500 5 7 8 10 ÅDT Diagrammet ovan visar hur stor påverkan andel tung trafik har på hur långt ifrån vägmitt som 55 db överstigs vid olika trafikmängder. Som visas är det först när man kommer över 4000 ådt som det blir en tydlig effekt av ökad andel tung trafik. Vid lägre trafikmängder krävs andel tung trafik på minst 10 % för att märkbara skillnader från normalvärdet 5 % ska påvisas.
6(13) Avstånd från vägmitt 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Medelhastighet Vid vilket mottagaravstånd 55 db(a) uppnås (0 % lutning, 5% tung trafik, hård mark) 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 8500 40 50 55 60 70 ÅDT Diagrammet ovan visar hur stor påverkan som trafikens medelhastighet har på hur långt ifrån vägmitt som 55 db överstigs vid olika trafikmängder. Även här är påverkan störst vid stora trafikmängder, men redan vid 1500 ådt är det en märkbar skillnad på 40 och 55 km/h. Avstånd från vägmitt 140 120 100 80 Lutning Vid vilket mottagaravstånd 55 db(a) uppnås (50 km/h, 5% tung trafik, hård mark) 60 40 20 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 0% lutning 3% lutning 6% lutning ÅDT Diagrammet ovan visar hur stor påverkan som gatans lutning i procent har på hur långt ifrån vägmitt som 55 db överstigs vid olika trafikmängder. Sambandet är i princip linjärt med trafikmängden.
7(13) Avstånd från vägmitt 160 140 120 100 Hård mjuk mark Vid vilket mottagaravstånd 55 db(a) uppnås (55 km/h, 8% tung trafik, 3 % lutning) 80 60 40 20 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 Hård mark Mjuk mark ÅDT I diagrammet ovan är förutsättningarna inte samma som i de övriga diagrammen. Detta visar skillnad mellan hur långt ifrån vägmitt som 55 db överstigs beroende på om det är hård eller mjuk mark och hur detta skiljer sig vid olika trafikmängder. Medelhastigheten har här antagits vara 55 km/h, andelen tung trafik 8 % och gatans lutning 3 %. Som utgångsläge har det antagits vara mjuk mark. Dock har det antagits vara hård mark där husen ligger mycket nära vägen eller där det blir tydligt att ljudet kommer studsa på vägen eller annan hårdgjord yta på sin väg mot den studerade byggnaden (det kan således vara mjuk mark på våning 1 och hård mark på våning 2). 4 Förutsättningar En flytt av återvinningscentralen från nuvarande läge vid Lilla Kärrsvik på västra Öckerö till strax intill färjeläget på Hönö är planerad att genomföras inom några år. Vi har bedömt att denna flytt inte påverkar trafiken i så stor omfattning att särskild hänsyn behöver tas till den. En viss minskning av tung trafik kan förväntas längs Norgårdsvägen men då andelen tung trafik vid de senaste mätningarna redan låg under 7 % kan man inte förvänta minskningar av bullernivåerna där. Vidare ändras sträckningen av den busslinje som försörjer Öckerös västra delar. Inte heller dessa förändringar kommer resultera i någon större förändring av bullersituationen då det är förhållandevis få fordonsrörelser per dygn det handlar om.
8(13) Sammanställning av förutsättningar avseende trafikmängd, andel tung trafik och hastighet. Grundkarta från Eniro.se.
9(13) 5 Resultat Resultaten från bullerberäkningarna redovisas nedan på kartor. I dokumentet (arbetsmaterial) BSK001 bilaga med arbetsmaterial till RAP001, redovisas mer detaljerade beräkningar per fastighet i tabeller. Utredda fastigheter med dygnsekvivalent bullernivå 55 dba eller lägre (på samtliga utredda våningsplan) markeras med grönt i kartor och tabeller nedan. Utredda fastigheter med 56-60 dba markeras med gult, de med 61-65 dba markeras med orange och de med 66 dba eller högre markeras med rött.
10(13) 5.1 Bullerberäkningar Öckerö Ö22 Ö21 Ö19 Ö17 Ö18 Ö15 Ö20 Ö16 Ö14 Ö13 Ö12 Ö11 Ö9 Ö10 Ö8 Ö7 Ö6 Ö5 Ö4 Ö3 Ö2 Ö1
11(13) 5.2 Bullerberäkningar Hönö Hö7 Hö6 Hö8 Hö5 Hö4 Hö3 Hö9 Hö10 Hö2 Hö1
12(13) 5.3 Bullerberäkningar Hälsö Hä2 Hä1
13(13) 5.4 Bullerberäkningar Björkö B1 6 Sammanställning I tabellen nedan redovisas antal bostadshus per ö i varje bullerkategori. Detta gäller endast de som redovisas i kartorna ovan det kan finnas fler bostadshus på de olika öarna som hamnar i grön och gul bullerkategori. Däremot är det inte sannolikt att det finns fler som skulle hamna i orange eller röd kategori (61 db eller högre). Kommundel Grön (<=55 db) Gul (56 60 db) Orange (61 65 db) Röd (>=66 db) Öckerö 5 10 6 1 Hönö 1 5 4 0 Hälsö 1 1 0 0 Björkö 1 0 0