TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(13) Strategiska avdelningen 2006-01-04 Peter Jacobsson Tfn 08-508 26 069 Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av programsamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för nya bostäder för del av fastigheten Lunda 6:1 m fl i Lunda/Kälvesta inom stadsdelarna Spånga -Tensta och Hässelby - Vällingby i Stockholm (ca 40 lägenheter) FÖRSLAG TILL BESLUT Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av programsamrådet och beslutar att förslag till detaljplan ska upprättas i enlighet med kontorets utlåtande. Ingela Lindh Torsten Malmberg SAMMANFATTNING Gatu- och fastighetsnämnden har anvisat mark till SMÅA för att pröva möjligheten att bygga cirka 40 småhus inom fastigheten 6:1 m fl i Lunda/Kälvesta. Projektet ingår i det så kallade 20k-projektet med prioriterade bostadsprojekt i staden. Ett program har upprättats och sänts ut för remiss och samråd den 5 april 2005. Remisstiden gick ut den 31 maj. Samrådsmöte i form av öppet hus hölls den 12 april 2005 och besöktes av ett 60-tal personer. 30 yttranden, varav 2 med bifogade protestlistor med totalt 77 namnunderskrifter. Några av dessa har även skrivit under egna skrivelser. I de synpunkter som inkommit behandlas framförallt eventuella risker och buller från verksamheten vid logistik- och terminalområdet vid Lunda, trafikökning och trafiksäkerhet vid den planerade korsningen mellan gång- och cykelvägen vid området samt konsekvenserna av att grönområdet tas i anspråk för bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrker programförslaget med hänvisning till miljöskäl och till att möjligheten att utveckla verksamheten vid terminalområdet skulle kunna begränsas.
2 (13) Länsstyrelsen tar upp frågor kring miljöstörningar, risker med avseende på närheten till Lundaterminalen och konsekvenser det får för den bostadsnära rekreationen. Hässelby - Vällingby Stadsdelsnämnd avslår programförslaget med hänvisning till att det är olämpligt att ta naturmarken i anspråk för bostäder då det rörliga friluftslivet och trafiksäkerheten skulle påverkas mycket negativt. Spånga - Tensta Stadsdelsnämnd tillstyrker programförslaget och är även positiva till att den del av programområdet som nu tillhör Spånga Tensta överförs till Hässelby Vällingby stadsdelsnämnd. Schenker Property Sweden AB motsätter sig byggandet av bostäder då det skulle medföra stora problem för Schenker att fortsätta sin verksamhet på Lundaområdet. Flera boende är negativa till att grönområdet tas i anspråk, till att det kommer att bli mer trafik på Tumultgränd samt att biltrafik kommer att korsa gång- och cykelvägen på den gamla banvallen. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att den tillkommande bebyggelsen inte ytterligare begränsar möjligheten att bedriva verksamhet vid terminalområdet. Bebyggelseförslaget har dock omarbetats efter de synpunkter som kommit in. Mot terminalområdet föreslås, i stället för de tidigare föreslagna kedjehusen, en radhuslänga. Den fungerar som bullerskärm mot terminalområdet och lägenheterna kan utformas med minst häften av boningsrummen mot tyst sida. Radhusen placeras så att fornlämningarna i väster lämnas orörda. Den tillkommande bebyggelsen planeras som småhusområde med trädgårdar varför mycket grön yta kan bevaras. Det naturområde som blir kvar efter exploateringen kan med fördel försiktigt röjas från sly för att bli mer attraktivt för utevistelse och närrekreation. Kontoret föreslår att en detaljplan för den nya bebyggelsen upprättas med ovan redovisade justeringar av programförslaget.
3 (13) UTLÅTANDE Planområdets läge Bakgrund SMÅA är intresserade av att bygga småhus på en del av fastigheten Lunda 6:1. Dåvarande Gatu- och Fastighetsnämnden har anvisat mark till företaget för detta ändamål. Stadsbyggnadsnämnden beslöt i maj 2004 att planarbete skall påbörjas. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ny bostadsbebyggelse på del av fastigheten Lunda 6:1 m fl. Planläge I översiktsplanen från 1999 är programområdet markerat som en del av ett närnaturområde. Lunda industriområde, som gränsar mot programområdet, är i översiktsplanen markerat som ett välbeläget terminalområde. Programområdet berör en detaljplan från 1964 samt avstyckningsplan Lunda-1 från 1928. Programförslag Förslaget innebär att området bebyggs med cirka 40 parhus i två våningar. Husen ligger grupperade runt en gemensam gatuslinga. Avsikten är att området skall få karaktären av en tätare trädgårdsstad. Förskolan vid Tumultgränd ges också möjlighet att lättare kunna bygga ut med 1 avdelning genom att mark reserveras närmast förskolan för att kunna utöka fastigheten. Området skall angöras via Tumultgränd i vars förlängning en ny angöringsväg anläggs. Gång- och cykelvägen läggs vid sidan om den nya tillfarten och en mera tillgänglighetsanpassad slinga läggs öster därom.
4 (13) Situationsplan i programmet Planeringsförutsättningar Natur och rekreation Området är bitvis igenvuxet med lövträd i väster men det finns ett öppet område i öster. Mitt i området går berg i dagen och här växer blandskog. Skogen nyttjas delvis för lek och som strövområde. Omkringliggande bebyggelse Området omgärdas av bebyggelse med olika karaktärer. Området gränsar till ett av Stockholms två terminalområden som utpekas i ÖP-99. Denna representerar ur risksynpunkt hantering av farligt gods, där utflöde, explosion och spridning av gas kan inträffa. Området inrymmer livsmedelshantering, godsterminal, containerhantering med mera. I Boverkets Allmänna råd 1995:5 anges ett riktvärde för skyddsavstånd för omlastningscentraler på 500 m, för kylanläggning 200 m. I norr ligger villabebyggelse med hus i en till två våningar. Söder om området ligger rad- och kedjehusbebyggelse i Kälvesta från tidigt 1970-tal samt en förskola.
5 (13) Gång- och cykeltrafik Området är välförsett med gång- och cykelstråk som löper längs kvarteren mot bland annat skolor och Spånga centrum. Vid programområdet löper en tidigare banvall i öst-västlig riktning som nu bitvis är iordninggjord för gång- och cykeltrafik. I mitten av programområdet viker dock cykelvägen av från banvallen för att få en öst-västlig sträckning lite längre upp i naturområdet. Banvallen österut längs terminalområdet är inte iordningsställd med beläggning och belysning. I det omkringliggande naturområdet finns iordningställda gångoch cykelvägar som förbinder bostadsområdenas olika delar med huvudstråket i öst-västlig riktning. I Tumultgränds förlängning löper en sådan gång- och cykelväg. Banvallen österut Gångvägen som löper parallellt med gamla banvallen öster om programområdet Biltrafik och parkering Huvudgatan i Kälvesta är Sörgårdsvägen som har en anslutning till Bergslagsvägen i öst och Skattegårdsvägen i syd, övriga gator är lokalgator. Tumultgränd, som är en lokalgata och har cirka 500 bilar/årsmedeldygn, ansluter till Sörgårdsvägen i sin södra ände.
Parkering för de omkringliggande bostädernas behov sker i garage vid respektive fastighet. För förskolans behov finns en parkeringsplats med plats för 6 bilar iordninggjord vid Tumultgränds vändplan. Kollektivtrafik Vid Sörgårdsvägen går busstrafik linje 116 som trafikerar sträckan Spånga station Vällingby cirka 400 meter från planområdet. Linje 119 som trafikerar sträckan Backlura Solna centrum stannar vid Björnbodaskolan knappt en kilometer söder om planområdet. Fornlämningar Det finns två flacka stensättningar, RAÄ 272 i områdets östra del samt en osäker stensättning RAÄ 273 knappt hundra meter väster därom. I framförallt anslutning till RAÄ 272 finns formationer som pekar på att det finns ytterligare fornlämningar. Geologi Marken består av mindre mäktig lera, och morän där berg i dagen sticker upp på vissa ställen. En sprickzon har sin början i området och löper i sydvästlig riktning. Den gamla banvallen söder om programområdet utgörs av fyllnadsmaterial. Hur programsamrådet bedrivits Ett program har upprättats och sänts ut för remiss och samråd den 5 april 2005. Remisstiden gick ut den 31 maj. De boende har fått information om förslaget via annons i lokaltidningen Mitt i samt genom lappar som satts upp i närområdet. Öppet hus hölls den 12 april 2005. Mötet besöktes av ett sextiotal personer. Under samrådstiden har förslaget funnits tillgängligt på Tekniska Nämndhuset, biblioteket i Spånga samt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning i Hässelby. Vid samrådsmötet som besöktes av ett 60-tal personer framkom synpunkter på förslaget. Dels påpekade man att trafiksituationen vid Tumultgränd inte är tillfredställande. Det är mycket trafik på gatan särskilt på morgnar och eftermiddagar när man hämtar och lämnar barn på dagis. Det framkom protester mot att bebygga området då det är mycket välbesökt naturområde. Några var oroliga för att Tumultgränd har så dålig bärighet att deras garage som vetter mot gatan riskerar att förstöras. Remissinstansernas synpunkter I de synpunkter som inkommit behandlas framförallt eventuella risker och buller från verksamheten vid logistik- och terminalområdet vid Lunda, trafikökning och trafiksäkerhet vid den planerade korsningen mellan gång- och cykelvägen vid området samt konsekvenserna av att grönområdet tas i anspråk för bebyggelse. Länsstyrelsen tar upp frågor kring miljöstörningar; gång- och cykelvägen som går genom området i öst-västlig riktning ligger på en tidigare banvall som kan vara förorenade av arsenik som sipprar ut från sliprar eller med rester från olika typer av bekämpningsmedel, närheten till industriområdet kan innebära störningar i form av buller, luftföroreningar, lukt, damning eller ljus. I 6 (13)
planhandlingarna bör störningarnas omfattning på den föreslagna bebyggelsen klargöras påpekar Länsstyrelsen. Länsstyrelsen påpekar också att Räddningstjänstlagen har ersatts av Lagen om skydd mot olyckor och menar att hangarbyggnaden kan mycket väl fungera som skydd mot olyckshändelser vid till exempel omlastning i området, men en brand inne i byggnaden kan få förödande konsekvenser för planerad bostadsbebyggelse. Innan hangarerna kan ses som enbart skyddsfunktion måste det undersökas vad som kan lagras däri och vilken brandlast det kan ge upphov till. Det bör anges vilka konsekvenser det får för den bostadsnära rekreationen för dem som idag bor nära programområdet. Länsstyrelsen förutsätter att Järfälla kommun bereds tillfälle att framföra synpunkter på programmet och konstaterar samtidigt att Järfälla saknas i den till handlingarna hörande sändlistan. Både Länsstyrelsen och Stockholms brandförsvar menar att riskerna med hänsyn tagen till teminalverksamheten i närheten för området behöver analyseras. Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrker programförslaget och föreslår istället stadsbyggnadsnämnden att i detaljplan införa en skyddszon vid Lundaterminalen samt stadsbyggnadsnämnden och marknämnden att utreda möjligheterna att genomföra bullerskyddsåtgärder mot Järfälla för att underlätta för verksamheter att utvecklas i området. Marknämnden påpekar att småhus är en mycket eftertraktad och populär bostadstyp med ett litet utbud i Stockholm. Projektet kan därmed innebära ett värdefullt tillskott. Området infart måste dock studeras ytterligare. Renhållningsförvaltningen menar att all sophantering bör samordnas vid den föreslagna platsen för sopsortering. Handikapprådet avstyrker den föreslagna hustypen eftersom bostäderna inte blir tillgängliga och användbara fullt ut. Man har också synpunkter på avstånd till parkering samt avfallshanteringen. Spånga - Tensta Stadsdelsnämnd tillstyrker programförslaget och är även positiva till att den del av programområdet som nu tillhör Spånga Tensta överförs till Hässelby Vällingby stadsdelsnämnd. Hässelby - Vällingby Stadsdelsnämnd avslår programförslaget med hänvisning till att det är olämpligt att ta naturmarken i anspråk för bostäder då det rörliga friluftslivet och trafiksäkerheten skulle påverkas mycket negativt. De anser att det är viktigt att bilvägen fram till korsande parkväg är kommunal och kan användas av besökare till förskolan. De menar också att det är negativt ur trafiksäkerhetssynpunkt att låta biltrafiken korsa den gång- och cykelväg som löper genom området. Vidare har de synpunkter på besöksparkering och att det skall finnas handikapparkering inom ett avstånd av 10 m från husentréerna och garage som även är anpassade för handikappfordon. Det bör finnas utrymmen för hushållssopor inom 10 meter från husentrén. Vidare anser de att det är viktigt att det finns körvägar lämpade för större fordon typ färdtjänst och flyttbussar ända fram till bostadshusen. Minsta bredd 7 (13)
på de parkvägar som skall skötas av kommunen är 2,5 meter, det skall dessutom finnas plats för snöupplag i anslutning till dem påpekas också. Förvaltningen påpekar också att det finns behov av att utöka förskolan i området med tre nya avdelningar. Man påpekar också att den bullersituationen redovisas endast för nuvarande situation där den bullerdämpande bygganden finns. Förvaltningen påpekar att det bör finnas en bollplan i området även om inte området bebyggs med nya bostäder. Lekplatsen bör anpassas för funktionshindrade beträffande både höjdnivåer och utrustning Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning, Stadsdelsnämndens pensionärsråd anser att noggranna luftkontroller bör göras innan eventuell förtätning av bostäder sker i området. Synpunkter från sakägare och boende Schenker Property Sweden AB motsätter sig byggandet av bostäder då de menar att ytterligare en förtätning av bostäder i anslutning till industriområdet med stor sannolikhet medför att anläggningarna på Lundaområdet inte kan utnyttjas full ut. Det skulle i så fall medföra stora problem för Schenker att fortsätta sin verksamhet på Lundaområdet. Flera boende är negativa till att grönområdet tas i anspråk, till att det kommer att bli mer trafik på Tumultgränd samt till att biltrafik kommer att korsa gångoch cykelvägen på den gamla banvallen. 8 (13)
9 (13) Stadsbyggnadskontorets bedömningar Förslag till ändring av bebyggelse Bebyggelsens placering Bebyggelseförslaget har omarbetats utifrån remissvaren. Bland annat med avseende på bullret föreslås, i stället för de tidigare föreslagna kedjehusen, en radhuslänga. Den kan fungera som bullerskärm mot terminalområdet och lägenheterna kan utformas med minst häften av boningsrummen mot tyst sida. Detta regleras i en planbestämmelse. Radhusen placeras så att fornlämningarna i väster lämnas orörda och kommer även fortsättningsvis att ligga på allmän platsmark. Placeringen av kedjehusen har studerats om så att ett mindre släpp mot grannar bildas. Den föreslagna bebyggelsen bedöms inte innebära någon överexploatering då det finns god tillgänglighet till friområden i närheten. Rekreation Naturområde mellan bostadsområdena vid Kälvesta och Järfälla nyttjas av närboende för närrekreation, promenader, lek och annan utevistelse.
Programområdet är en del av detta område. En del av det område som för närvarande nyttjas för rekreation och lek tas i anspråk för bebyggelse medan en del sparas. Den del som sparas i väster kan med fördel med försiktighet röjas och bli mer tillgänglig. Placeringen av bebyggelsen medför också att den plats som nyttjas för lek i områdets centrala del blir kvar, även delen vid fornlämningarna i öster lämnas obebyggda. Konsekvenserna för barn och deras utemiljö kommer att analyseras vidare under det fortsatta planarbetet. Området används också för passage mellan Kälvesta och Järfällas bostadsområden. Den nya bebyggelsen kan placeras på ett sådant sätt att en väg kan ställas i ordning för gång- och cykeltrafik mellan Kälvesta och Järfälla och passagemöjligheterna därmed förbättras. Naturvärden Området har naturvärden som härstammar från den tid då marken brukades. Dessa värden har emellertid till viss del försvunnit och riskerar att helt gå förlorade då marken inte längre brukas. Sly har redan vuxit in och marken har inte en nödvändig skötsel för värdena skall kunna bevaras. Naturmarken kommer att få en mer hävdad karaktär som mer liknar tidigare utseende i och med att den föreslagna bebyggelsen kommer till. Miljöstörningar En fördjupad riskbedömning behöver utföras varvid platsspecifika riktvärden bör tas fram för att exakt kunna avgöra om behov av sanerings och/eller skyddsåtgärder föreligger. Beräkningen av platsspecifika riktvärden baseras på Naturvårdsverkets modeller. Urschaktning av förorenade massor kommer att genomföras om den fördjupade riskbedömningen och de platsspecifika riktvärdena visar att det finns ett behov av detta. Den gång- och cykelväg som går genom området på den tidigare banvallen kommer inte att behöva läggas om med anledning av den föreslagna bebyggelsen varför inga åtgärder beträffande den bedöms bli aktuella. Skogen bedöms inte ha någon större effekt beträffande buller och ljusdämpning Buller Trafikbuller Analys av trafikökningen på Tumultgränd, som alstras av utbyggnaden har utförts av WSP, Avd. Trafik och Miljö. Trafikökningen har beräknats till 6 resetillfällen per hushåll och dygn. Detta ger en ökning av 240 fordon per dygn och totalt 850 fordon per dygn. Bullret ökar då med 1-1,5 dba, vilket inte är en märkbar ökning för en människa. Inga särskilda åtgärder krävs vid Tumultgränd. Industribuller Två konsultföretag har utfört mätningar beträffande buller. Bernströms mätningar visar att den ekvivalenta ljudnivån från terminalen inte översteg 40 dba under någon mätperiod, korrigerat för bakgrundsnivån. Den momentana ljudnivån översteg inte 55 dba. Bakgrundsnivån från avlägsen vägtrafik m m översteg i samtliga mätningar 40 dba. De enda ljud som hördes från terminalen var lastbilar, slammer från lastbryggor och container samt möjligen svagt fläktljud (under 40 dba). Bernström Akustik har även gjort en beräkning av fordonsbuller från terminalområdet med antagandet 2000 fordon per dygn varav 100 % tunga, 40 km/h, hård mark (dvs en överskattning av trafiken). Hänsyn har tagits till 10 (13)
befintliga skärmande byggnader inom området. Beräkningen ger ekvivalent ljudnivå lägre än 40 dba och momentan ljudnivå lägre än 55 dba vid de planerade bostäderna. Ingemanssons mätning visar ekvivalent ljudnivå 44 dba och momentan ljudnivå högst 62 dba. Ingen korrektion har gjorts för bakgrundsnivån eftersom denna av Ingemanssons bedöms som försumbar. Mätningen omfattar endast del av natt (kl 04 05-06 25 ). Mätningen visar en svag ökning av ljudnivån under mättiden vilket sannolikt beror på ökande bakgrundsnivå på grund av ökande vägtrafik m m under morgontimmarna. Sammanfattande bedömning av industribuller Utförda mätningar visar att bakgrundsnivån inte kan försummas vilket innebär att det uppmätta värdet 44 dba (inklusive bakgrundsljud) sannolikt är för högt. Även den korta mätperioden innebär en överskattning av ekvivalentnivån för hel natt (kl 22-07) om hänsyn tas till trafikens dygnsvariation enligt Schenkers uppgifter för maj 2005. Med hänsyn till detta bedöms ekvivalentnivån inte överstiga 40 dba (eller endast obetydligt) och uppfyller därmed riktvärdet för natt, samt även övriga tider på dygnet. Den momentana ljudnivån nattetid överstiger vid enstaka tillfällen riktvärdet 55 dba (enligt utförda mätningar vid ett tillfälle kl 04 05-06 25 ). Vid flertalet tillfällen överskrids inte riktvärdet. Naturvårdsverkets riktvärden gäller vid svag medvind från källan till mottagaren. Vid en sammanvägd bedömning bör dock hänsyn tas att förhärskande vindriktning är från bostäderna till terminalområdet vilket ger lägre ljudnivåer under delar av året. Hänsyn bör även tas till att planområdet ligger i befintlig miljö med omgivande vägar etc. vilket innebär att mindre överskridanden av gällande riktvärden (mål) för externt industribuller bör kunna accepteras, då det sällan är helt tyst i en sådan miljö Ett förslag som innehåller en rad med skärmande 2-plans radhus närmast terminalområdet vilket är gynnsamt för bostadsområdet. Radhusen kan ha uteplatser på den tysta sidan mot väster. I övrigt föreslås inga ytterligare skärmande åtgärder (utöver den skärmning som terminalbyggnaderna ger) eftersom de bedöms ge liten effekt. Generellt bör slamrande hantering av containers etcetera, under natten försöka undvikas genom instruktioner till förarna, bland annat med hänsyn till störningen till befintliga bostäder. I planen införs en bestämmelse att minst hälften av boningsrummen skall förläggas mot tyst sida. Terminalområdet Ansvaret för att verksamheten vid Lunda terminalområde bedrivs på ett sådant sätt att de kringboende inte utsätts för risker ligger hos den som bedriver verksamheten. Det får förutsättas att Räddningstjänsten som är 11 (13)
tillsynsmyndighet har tillgång till företagets riskanalyser och har godkänt dessa. Verksamheten vid Lundaterminalen bedrivs redan i ett område med närliggande bostäder. De närmast belägna befintliga bostäderna ligger cirka 60 meter ifrån terminalområdet och den planerade bebyggelsen kommer att ligga cirka 120 meter från terminalens bebyggelse med en befintlig hangarbyggnad till skydd mot störningar som damning, ljus mm från terminalen. Möjligheten att utveckla verksamheten vid området bedöms inte ytterligare begränsas av föreslagen bebyggelse. Formalia Programområdet gränsar till Järfälla kommun men den planerade bebyggelsen kommer inte att innebära några konsekvenser för kommunen. Den planerade bebyggelsen medför inte någon ökad trafik genom Järfälla kommun och inte heller innebär bostadsbebyggelsen några störningar för kommunen. Planen kan därför inte anses ha något mellankommunalt intresse. I det fortsatta planarbetet kan dock samrådshandlingar skickas även till Järfälla kommun för information. Grannar boende i Järfälla har fått inbjudan till samråd. Avfallshantering Beteckningen miljöstation ändras till miljöstuga. Vid platsen för miljöstugan finns möjlighet att samla all sophantering. Med tanke på rörelsehindrade kan det dock vara önskvärt att det blir möjligt att även ha sopbehållare närmare bostädernas entréer. Det skall därför även vara möjligt att köra med sopbil på den körslinga som går genom området. Det ges därmed en viss flexibilitet beträffande sophanteringen i området. Trafik och parkering En trafikmätning har utförts vid Tumultgränd av Vägverket Konsult i augusti/september 2005. Snittet för mätningarna är placerat på Tumultgränd strax norr om korsningen med Sörgårdsvägen. Vardagsdygnstrafiken d.v.s. medeltrafikflödet under vardagsdygnen (mån-fre) i båda riktningar är baserade på mätningar utförda mellan 2005-08-29 och 2005-09-04. Hastigheter mättes även upp på platsen. Vardagsdygnstrafiken uppgår till 609 fordon vid det aktuella snittet och medelhastigheten uppgår till 27 km/h. 85 %-percentilen, d.v.s. den hastighet som 85 % av trafiken understiger är på 35 km/h vilket är ett tecken på relativt god efterlevnad av gällande hastighetsbegränsning. Utifrån de angivna förutsättningarna ökar trafiken på Tumultgränd från ca 610 till 850 fordon/dygn. Detta innebär en ökning på ca 40 %. Enligt skriften TRÅD (Planverkets allmänna råd för trafiknätet) som behandlar planering av stadens bebyggelse och trafik innebär en vardagsdygnstrafik med mindre än1000 fordon/dygn en obetydlig barriär för gångtrafik. Detta motsvarar en ungefärlig maxtimtrafik på 100 fordon/tim (10 % av vardagsdygnstrafiken). Gatan har idag en utformning som är anpassad för trafikmängder upp till 1000 fordon/dygn. Maxtimtrafiken på Tumultgränd uppgår till ca 12 % av vardagsdygnstrafiken, vilket innebär ca 75 fordon/tim. Vid en ökning av 40 % innebär det att flödet ökar till ca 105 fordon/tim, en ökning på 30 f/tim. Förenklat innebär detta att under maxtimmen ökar trafiken med ett fordon varannan minut. Trafiksäkerheten för gångtrafik bedöms inte påverkas nämnvärt. 12 (13)
Den ökade trafiken innebär att trafikbullret ökar med 40 % d.v.s. ca 1-1,5 db, vilket i sin tur är knappt märkbart för människan. Exploateringen innebär en trafikökning. Trafikflödet på Tumultgränd efter exploateringen är dock mycket vanligt förekommande på bostadsgator i regionen med närhet till centrumområden. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är trafikökningen marginell med tanke på att ökningen blir så pass liten som ett fordon mer varannan minut. Medelhastigheten på gatan är idag låg vilket troligen inte kommer att ändras märkbart efter exploateringen. Gatan har idag gångbana på bägge sidor vilket skapar goda förutsättningar för att passera gatan på platser som är säkra idag såväl som efter exploateringen. Tillfarten till området samt parkeringslösningar för såväl boende som besökande studeras om studeras om. Tillgänglighet Bebyggelseförslaget studeras om till både radhus och kedjehus. Den föreslagna bebyggelsen blir förberedd för installation av vertikalhiss. Det blir möjligt att ha uppställningsplats för rörelsehindrade på körslingan framför radhusen. I anslutning till kedjehusen finns såväl garage som uppställningsplats framför dem. Behov av utbyggnad av förskolan och bollplan Bygglov för utbyggnad av befintlig förskola hanteras av bygglovavdelningen. Behov av ytterligare bollplan i området förorsakas inte av denna exploatering. Kontoret föreslår att en detaljplan för den nya bebyggelsen upprättas med ovan redovisade justeringar av programförslaget. 13 (13)