Planarbetet bedrivs med normalt förfarande med program. Ett program har varit föremål för remiss och samråd i under april maj 2005.

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1 (12) SAMRÅDSHANDLING Strategiska avdelningen S-Dp Peter Jacobsson Tfn Förslag till Detaljplan för del av fastigheten Lunda 6:1 m fl i stadsdelarna Lunda och Kälvesta i Stockholm S-Dp HANDLINGAR I planen ingår följande handlingar: Detaljplanekarta med bestämmelser Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöutredning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syftar till att göra det möjligt att uppföra 40 småhus inom planområdet med hänsyn tagen till de fornlämningar som finns på platsen. Bebyggelsen utformas som kedjehus och radhus i två våningar med möjlighet till inredningsbar vind. Bebyggelsen grupperar sig kring en gemensam gatuslinga. Området angörs via Tumultgränd i vars förlängning en ny angöringsväg anläggs. BAKGRUND SMÅA AB är intresserade av att bygga småhus på en del av fastigheten Lunda 6:1. Dåvarande Gatu- och Fastighetsnämnden anvisade i februari 2004 mark till företaget för detta ändamål. Planarbetet bedrivs med normalt förfarande med program. Ett program har varit föremål för remiss och samråd i under april maj Stadsbyggnadsnämnden godkände redovisningen av programsamrådet den 19 januari 2006 och beslöt att förslag till detaljplan skall upprättas med

2 2 (12) S-Dp stadsbyggnadskontorets förslag till förändringar. Det innebär bland annat att de föreslagna kedjehusen mot terminalområdet förändras till radhus. PLANDATA Läge och areal Planområdet omfattar en del av fastigheten Lunda 6:1och ligger i Tumultgränds förlängning norrut. Det gränsar i öster mot Lunda arbetsområde, i väster mot ett naturområde. I söder avgränsas planområdet av en gång- och cykelväg på en gammal banvall. I norr avgränsas området av kommungränsen mot Järfälla. Planområdet är cirka 3,6 ha stort. Markägoförhållanden Marken ägs av Stockholm Stad. En markanvisning har gjorts till SMÅA. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Det finns inga riksintressen inom planområdet. Gällande planer Översiktsplan -99 Kälvesta är angivet som gles stadsbebyggelse i översiktsplanen från Planeringsinriktningen är att markanvändningen i stort behålls och att den kompletteras genom byggande främst för lokala behov och i goda kollektivtrafiklägen. Planområdet är i översiktsplanen markerat som ett närnaturområde. Lunda industriområde, som gränsar mot planområdet, är i översiktplanen markerat som ett välbeläget terminalområde. Detta innebär, enligt översiktsplanen, att behovet av skyddsavstånd till annan markanvändning särskilt behöver anges liksom miljöskyddande åtgärder både vid tillfarter och inom området.

3 3 (12) S-Dp Detaljplaner Inom planområdet gäller avstyckningsplan Lunda 1 från Södra delen berör detaljplan 6253 från Öster om planområdet gäller detaljplanerna 5169 A från 1961 och 7063 från NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN Bebyggelseområden Planområdet är obebyggt men är omgivet av bebyggelse med olika karaktärer. I öster ligger Lunda terminalområde med en större hallbyggnad som vänder en plåtbeklädd långsida mot den planerade bebyggelsen. I norr, Järfälla kommun, ligger Skälby villaområde med hus i en till två våningar. Söder om området ligger rad- och kedjehusbebyggelse i Kälvesta från tidigt 1970-tal samt en förskola. Hallbyggnad vid Lunda terminalområde Befintlig förskola med radhuslänga i bakgrunden. Angränsande villabebyggelse i Järfälla kommun

4 4 (12) S-Dp Natur I planområdets östra del, närmast banvallen med gång- och cykelväg och cirka 50 meter norrut breder en flack gräsmark ut sig. Norr om denna är marken småkuperad med skogbeväxta moränkullar. Planområdets centrala del är mer kuperad, här går berget i dagen och marken är blockig. Här växer mer skog. I norr är det äldre barrskog och i söder lövskog med enstaka inslag av tall. Närmast den före detta banvallen är området igenvuxet av yngre asp och vide. Den västra delen består av en flackare öppen gräsmark som reser sig upp mot en trädbevuxen Planområdets mer centrala del kulle som tidigare varit tomtmark. I områdets västra gräns finns en förfallen stenmur i den gamla tomtgränsen. Området innehåller även många spår av gångna tiders markanvändning som betes- och odlingsmark. Söder om planområdet ligger den gamla banvallen som används som gång- och cykelväg. På den sluttande marken söder om banvallen sträcker sig en remsa av äldre barrskog bort mot Bergslagsvägen. Rekreation Det finns en god tillgång till promenad- och cykelvägar med förbindelser till större sammanhängande naturområden längs Mälaren och Järvafältet. Det finn även anläggningar för bland annat fotboll, golf och vinteridrotter inom gång- och cykelavstånd. Den gamla banvallen med gång- och cykelväg Området utnyttjas idag för lek och promenader av dagis och närboende. I Stockholms stads parkprogram är området, tillsammans med området söder om banvallen, värderat som lämpligt för naturlek, möjlighet till stillhet samt upplevelse av grönska och årstidsväxlingar.

5 5 (12) S-Dp Geotekniska förhållanden Marken består av mindre mäktig lera, och morän där berg i dagen sticker upp på vissa ställen. En sprickzon har sin början i området och löper i sydvästlig riktning. Den gamla banvallen söder om programområdet utgörs av fyllnadsmaterial. En noggrannare geoteknisk undersökning kan behöva göras under det fortsatta planarbetet och vid val av grundläggningsmetod. Förorenad mark En miljöteknisk undersökning kan behöva göras med avseende på banvallen. Banvallsmassor kan till exempel vara förorenade av arsenik som lakats ut från sliprar. Massorna kan även vara förorenade med rester av andra typer av bekämpningsmedel. Offentlig och kommersiell service Sörgårdsskolan ligger cirka meter söder om planområdet och Björnbodaskolan knappt en kilometer söder om planområdet. Strax intill Björnbodaskolan finns även en livsmedelsaffär. I övrigt finns god kommersiell och offentlig service i Spånga centrum. Trafik Biltrafik En trafikmätning har utförts vid Tumultgränd av Vägverket Konsult i augusti/september Snittet för mätningarna var placerat på Tumultgränd strax norr om korsningen med Sörgårdsvägen. Vardagsdygnstrafiken det vill säga medeltrafikflödet under vardagsdygnen (mån-fre) i båda riktningar är baserade på mätningar utförda mellan och Även hastigheter mättes på platsen. Vardagsdygnstrafiken uppgår till 609 fordon vid det aktuella snittet och medelhastigheten uppgår till 27 km/h. Mätningarna visar också att efterlevnaden av gällande hastighetsbegränsning är relativt god. Medelhastigheten på gatan är idag låg vilket troligen inte kommer att ändras märkbart efter exploateringen. Gatan har idag gångbana på bägge sidor vilket skapar goda förutsättningar för att passera gatan på platser som är säkra såväl idag som efter exploateringen. Kollektivtrafik Vid Sörgårdsvägen, cirka 400 meter söder om planområdet, går busstrafik. Linje 116 som trafikerar sträckan Spånga station Vällingby. Linje 119 som trafikerar sträckan Backlura Solna centrum stannar vid Björnbodaskolan knappt en kilometer söder om planområdet. Risker Området gränsar till Lunda terminalområde som är ett av två terminalområden i Stockholm. Området rymmer livsmedelshantering, godsterminal, containerhantering mm. Terminalområdet var tidigare angiven som en så kallad 43-anläggning enligt räddningstjänstlagen. Efter det att ny lagstiftning har kommit till år 2004 pågår en omklassning av anläggningarna varför Lundaterminalen för närvarande saknar klassning. Den som driver en verksamhet som kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön är skyldig att analysera och redovisa riskerna för verksamheten.

6 6 (12) S-Dp Verksamheten vid Lunda terminalområde bedrivs med hänsyn tagen till omkringliggande bostadsbebyggelse. Närmaste befintliga bostadshus ligger cirka 60 meter från terminalområdet medan den nytillkommande bebyggelsen ska placeras cirka 120 meter från terminalens bebyggelse som kan fungera som skydd mot störningar som buller, damning, ljus med mera. Fornlämningar En arkeologisk förundersökning har genomförts av Stockholms stadsmuseiförvaltning i maj Den visar att det finns ett gravfält med minst 7 gravar inom planområdet. Då det finns ytterligare gravar registrerade knappt hundra meter norr om detta område kan det inte uteslutas att kan finnas ytterligare gravar emellan dem. Med stor sannolikhet finns fler gravar mellan och öster om de tidigare registrerade stensättningarna. I ängsmarken, väster om gravfältet finns en tidigare boplats som har kunnat avgränsas. Boplatslämningarna består till största delen av stolphål och härdar. Lämningar av ett stolphus finns också. Den stensträng som avgränsar gravar och boplats har byggts på med odlingssten under den tid som ängen brukades som åker. Den bör ändå ses som en del av fornlämningen då den kan vara en del av ett äldre hägnadssystem eller vara en del av en gravhägnad. Vid exploatering av området kan en utgrävning av en fornlämning komma att krävas. Ungefärligt läge för fornlämningar

7 7 (12) S-Dp PLANFÖRSLAGET Bebyggelse Planen innebär att cirka 40 rad- och kedjehus som placeras kring en gemensam lokalgata kan uppföras inom planområdet. Området gestaltas som en tätare trädgårdsstad med relativt små tomter. I mitten sparas ett naturområde där en fornlämning påträffats. Husen kan uppföras i två våningar, kedjehusen kan dessutom byggas med inredningsbar vind. Fasadmaterialet skall vara puts. Taken kan göras relativt branta, en största taklutning på 45 grader regleras i detaljplanen. Det innebär att takmaterial företrädesvis kan vara av tegel men även andra takmaterial kan användas. Varje kedjehus kan ha en största byggnadsarea (den area byggnaden upptar på marken) om 150 kvm vilket innebär att varje lägenhet kan få 75 kvm byggnadsarea. Då kedjehusen är i två våningar kan därmed varje lägenhet bli cirka 150 kvm stor. Varje radhus kan ha en största byggnadsarea om 90 kvm. Då även radhusen kan byggas i två våningar kan varje lägenhet bli cirka 180 kvm stor. Dessa lägenheter behöver också utformas så att minst hälften av boningsrummen vetter mot tyst sida med tanke på verksamheten vid Lunda. Radhusen får också möjlighet till uteplats på båda sidor så att goda solvärden och goda bullervärden kan uppnås. Parhusen placeras längs gatan med förgårdsmark så att ett tydligt gaturum bildas. Parhusen kan uppföras i två våningar med inredningsbar vind

8 8 (12) S-Dp Cirka 40 småhus placeras längs en gemensam gata Trafik Angöring och parkering Planområdet angörs via Tumultgränd genom en ny tillfartsväg från vändplanen vid förskolan. För att uppnå en acceptabel lutning för såväl bil som för gångoch cykeltrafik utformas tillfartsvägen som en slinga som viker av mot väster. Längs den nya tillfartsvägen läggs även en ny gång- och cykelslinga. Den befintliga gång- och cykelvägen behålls även. Korsningen mellan den nya tillfartsvägen och gång- och cykelvägen på banvallen kan kompletteras med farthinder (gupp) på ömse sidor om banvallen. Den nya tillfartsvägen skall ligga på kvartersmark och ägas och förvaltas av den nya bostadsrättsföreningen. Det är lämpligt att den gemensamma vägens standard anpassas så att större fordon som flytt- och sopbilar kan nå ända fram till respektive tomtgräns.

9 9 (12) S-Dp Parkering för parhusens behov skall huvudsakligen ske i garage med direkt koppling till respektive lägenhet. Radhusens parkering skall ske på gemensamma parkeringsplatser centralt i området. Vid parhusen finns det möjlighet till två bilplatser medan det skall ställas i ordning en bilplats per bostad för radhusens behov. En besöksparkering för cirka 6 bilar ställs i ordning vid infarten till området. Detta uppfyller stadens riktlinjer för parkering för ytterstaden som är 0,6 0,9 bilplatser per bostad. Biltrafik på Tumultgränd Tumultgränd har idag en utformning som är anpassad för trafikmängder upp till 1000 fordon/dygn. Trafiken på gatan beräknas öka från ca 610 till 850 fordon/dygn. Enligt skriften TRÅD (Planverkets allmänna råd för trafiknätet) som behandlar planering av stadens bebyggelse och trafik innebär en vardagsdygnstrafik med mindre än 1000/dygn (vilket motsvarar en ungefärlig maxtimtrafik på 100 fordon/tim) en obetydlig barriär för gångtrafik. Maxtimtrafiken på Tumultgränd (innan exploatering) uppgår till ca 75 fordon/tim. Trafikflödet för maxtimmen beräknas öka till ca 105 fordon/tim, en ökning med cirka 30 fordon/tim. Förenklat innebär detta att under maxtimmen ökar trafiken med ett fordon varannan minut. Trafikflödet på Tumultgränd efter exploateringen är mycket vanligt förekommande på bostadsgator i regionen med närhet till centrumområden. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är trafikökningen marginell med tanke på att ökningen blir så pass liten som ett fordon mer varannan minut. Trafiksäkerheten för gångtrafik bedöms inte påverkas. Natur Större sammanhängande ytor med naturmark bevaras i öster och i väster mot den befintliga stenmuren. Den naturmark som bevaras kan med bättre skötsel ges högre naturvärden än vad det har idag. Bland annat behöver utbredningen av sly och kraftigväxande örter och gräsarter stoppas. För att begränsa intrånget i naturmarken och effekterna av exploateringen behövs en noggrann planering under byggtiden som styr byggandet och tydligt avgränsar och skyddar all mark och vegetation som inte skall bebyggas, hårdgöras eller bli trädgård. Rekreation Den gångstig i nord - sydlig riktning som leder mot Järfälla kommun ställs i ordning till gång- och cykelväg. Även naturmarken i öster kompletteras med en gångstig för att göra området mer tillgängligt. En småbarnslekplats ställs i ordning inom det nya kvarteret. Boende inom planområdet får en god tillgänglighet till naturparker och parkstråk för cykling och jogging samt parker för lek, bollspel och andra aktiviteter.

10 10 (12) S-Dp Markföroreningar Inga provmätningar har gjorts i området. Banvallen söder om planområdet kan dock bestå av förorenade fyllnadsmassor. Det kan till exempel vara arsenik som lakats ur från sliprar eller föroreningar från rester av andra bekämpningsmedel. Tillgänglighet Marken inom bostadskvarteret har sådana nivåförhållanden att tillgängligheten till entréer blir god, likaså finns det möjlighet att anordna parkeringsplats för rörelsehindrade inom 10 meter från bostadsentréerna på kvartersmark. Den föreslagna bebyggelsen förbereds för installation av vertikalhiss. Det blir möjligt att ha uppställningsplats för rörelsehindrade på körslingan framför radhusen. I anslutning till parhusen finns såväl garage som uppställningsplats framför dem. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Den nya bebyggelsen kommer att anslutas till det allmänna vattenledningsnätet via befintlig vattenledning i kvarteret Forsmark eller från befintlig ledning i Tumultgränd. Spillvattenledning kan anslutas till befintlig korsande avloppsledning som går genom det planerade området. Dagvatten Dagvatten från området ger låga föroreningshalter och enligt stadens dagvattenstrategi krävs då ingen rening före infiltration eller för utsläpp till recipient. Fördjupade markundersökningar och utredning av möjliga lösningar för omhändertagandet av dagvattnet bör göras i det fortsatta arbetet. Hänsyn bör då även tas till eventuella markföroreningar i anslutning till den gamla banvallen. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Värme Bebyggelsen avses värmas upp med enskilda anläggningar med värmepumpsteknik. Avfallshantering Vid områdets infart ges möjlighet att bygga en miljöstuga där det finns möjlighet att samla all sophantering. Med tanke på rörelsehindrade kan det dock vara önskvärt att det blir möjligt att även ha sopbehållare närmare bostädernas entréer. Det skall därför även vara möjligt att köra med sopbil på den körslinga som går genom området. En viss flexibilitet beträffande sophanteringen i området finns därmed. Konsekvenser för barn Planen ger fler barnfamiljer möjlighet till småhusboende i en barnvänlig miljö. Planförslaget innebär att ett naturområde som används för lek till viss del tas i anspråk för bebyggelse. Den återstående marken kommer dock att röjas och därmed bli mer tillgängligt för lek. En småbarnslekplats behöver dock ställas i ordning. Gång- och cykelvägarna är trygga och det finns barnomsorg och skola inom gångavstånd. Eventuell kan en utbyggnad av barnomsorgen behövas.

11 11 (12) S-Dp KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Planen bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behöva upprättats. Bedömningen grundas på följande: Planen möjliggör småskalig bostadsbebyggelse i anslutning till ett bostadsområde och bedöms inte innebära någon betydande påverkan på miljön. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa. Miljökvalitetsnormerna kommer inte att överskridas. Planen påverkar därmed inte något område eller natur som har erkänt nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. En miljöbedömning har ändå utförts. De väsentligaste frågorna för denna detaljplan bedöms vara påverkan på och tillgång till grönområden samt buller från industriområdet. I miljöutredningen konstateras att det inte krävs några åtgärder på grund av trafikbuller och att riktvärden för industribuller klaras om hänsyn tas till bakgrundsnivån. Luftkvalitén bedöms inte medföra några hälsorisker. De boende får god tillgång till cykelvägar och ytor för lek, en småbarnslekplats behöver dock skapas inom området. En skötselplan för att återskapa och vidmakthålla de ursprungliga natur- och kulturvärdena inom naturmark som sparas rekommenderas. Buller Trafikbuller Trafiken på Tumultgränd beräknas öka med 240 fordon per dygn vilket ger en total trafikmängd om 850 fordon per dygn. Bullret beräknas öka med 1-1,5 dba per dygn vilket inte är en märkbar ökning för en människa och bullret ligger fortfarande under riktvärdena. Industribuller Det har utförts tre mätningar med avseende på verksamheten vid Lundaterminalen. De utförda mätningarna visar att bakgrundsnivån inte kan försummas vilket innebär att det uppmätta värdet 44 dba (inklusive bakgrundsljud) sannolikt är för högt. Även den korta mätperioden innebär en överskattning av ekvivalentnivån för en hel natt. Med hänsyn till detta bedöms inte ekvivalentnivån överstiga 40 dba (eller endast obetydligt) och uppfyller därmed riktvärdet för natt, samt även övriga tider på dygnet. Den momentana ljudnivån nattetid överstiger vid enstaka tillfällen riktvärdet 55 dba (enligt utförda mätningar mellan kl Hänsyn bör även tas till att planområdet ligger i befintlig miljö med omgivande vägar med mera. Vilket innebär att mindre överskridanden av gällande riktvärden för externt industribuller bör kunna accepteras då det sällan är helt tyst i sådan miljö. Raden med skärmande 2-plans radhus närmast terminalområdet är gynnsamt för bostadsområdet. Radhusen har uteplatser på den tysta sidan mot väster. I övrigt föreslås inga ytterligare skärmande åtgärder (utöver den skärmning som

12 12 (12) S-Dp terminalbyggnaderna ger) eftersom de bedöms ge liten effekt och området totalt få en acceptabel ljudmiljö. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Planens genomförandetid skall vara 5 år från den dag planen vinner laga kraft. MEDVERKANDE Planhandlingarna har utarbetats av WSP Stadsutveckling genom planarkitekt Eva Nyberg-Björklund och planingenjör Magnus de Vries i samarbete med Jörgen Modig och Vello Parts på markkontoret. Illustrationer och bebyggelseförslag har utarbetats av Laszlo Marko, Marko arkitektkontor AB. Peter Jacobsson Planchef Torbjörn Johansson Planarkitekt