Nya bostäder vid Tumultgränd i Lunda/Kälvesta

Transkript

1 Strategiska avdelningen Dnr Peter Jacobsson Tfn: Eva Nyberg-Björklund, WSP Stadsutveckling Tfn: Nya bostäder vid Tumultgränd i Lunda/Kälvesta Programhandling för del av fastigheten Lunda 6:1 m fl i Lunda/Kälvesta i stadsdelarna Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby Planområdets läge

2 2(10) SAMMANFATTNING SMÅA är intresserade av att bygga småhus på del av fastigheten Lunda 6:1. Gatu- och fastighetsnämnden har anvisat marken till företaget för att pröva möjligheten att bebygga den med småhus. Stadsbyggnadsnämnden beslöt i maj 2004 att påbörja planarbete. Marken består idag av öppen mark med träd och sly. Centralt genom området i öst- västlig riktning går en gång- och cykelväg på en tidigare banvall. Programområdet gränsar i norr till småhusbyggelse i Järfälla kommun, i söder till Kälvestas radhusbebyggelse, i öster till Lunda industriområde och i väster mot fastigheten Hässelby Villastad 14:34. Förslaget innebär att området bebyggs med cirka 40 parhus i två våningar. Husen ligger grupperade runt en gemensam gatuslinga. Avsikten är att området skall få karaktären av en tätare trädgårdsstad. Förskolan vid Tumultgränd ges också möjlighet att lättare kunna bygga ut med 1 avdelning genom att mark reserveras närmast förskolan för att kunna utöka fastigheten. Området skall angöras via Tumultgränd i vars förlängning en ny angöringsväg anläggs. Gångoch cykelvägen läggs vid sidan om den nya tillfarten och en mera tillgänglighetsanpassad slinga läggs öster därom.

3 3(10) BAKGRUND SMÅA är intresserade av att bygga småhus på en del av fastigheten Lunda 6:1. Gatu- och Fastighetsnämnden har anvisat mark till företaget för detta ändamål. Stadsbyggnadsnämnden beslöt i maj 2004 att planarbete skall påbörjas. PLANAVGRÄNSNING Programområdet omfattar en del av fastigheten Lunda 6:1. Det ligger norr om Tumultgränd i Kälvesta och avgränsas i öster av Lunda arbetsområde, i väster av fastigheten Hässelby Villastad 14:34.2. Programområdet gränsar i norr till Järfälla kommun. ORGANISATION OCH TIDPLAN Planarbetet skall bedrivas med normalt planförfarande som startas med ett programskede. Syftet med programarbetet är att i ett tidigt skede möjliggöra en diskussion om detaljplanearbetets inriktning. Samråd om programmet pågår fram till den 31 maj Antagande beräknas ske i Stadsbyggnadsnämnden första kvartalet 2006, därefter kan utbyggnad av bostäderna påbörjas. Planprocessen beskrivs mer ingående på kommunens hemsida,

4 4(10) TIDIGARE STÄLLNINSTAGANDEN Översiktliga planer I översiktsplanen från 1999 är programområdet markerat som en del av ett närnaturområde. Lunda industriområde, som gränsar mot programområdet, är i översiktsplanen markerat som ett välbeläget terminalområde. Som planeringsinriktning för terminalområdena anger översiktsplanen att behovet av skyddsavstånd till annan markanvändning särskilt behöver anges liksom miljöskyddande åtgärder vid tillfart och inom området. Detaljplaner Programområdet berör detaljplan 6253 del 2, från 1964 samt avstyckningsplan Lunda-1 från I väster gränsar programområdet till detaljplan 5169A från 1961, och 7063 från FÖRUTSÄTTNINGAR Natur och rekreation Området är bitvis igenvuxet med lövträd i väster men det finns ett öppet område i öster. Mitt i området går berg i dagen och här växer blandskog. Skogen nyttjas delvis för lek och som strövområde. Omkringliggande bebyggelse Området omgärdas av bebyggelse med olika karaktärer. I öster ligger Lunda terminalområde med en större hallbyggnad som vänder en plåtbeklädd långsida mot den planerade bebyggelsen. I norr ligger villabebyggelse med hus i en till två våningar. Söder om området ligger rad- och kedjehusbebyggelse i Kälvesta från tidigt 1970-tal samt en förskola. Förskolan med radhuslänga i bakgrunden. Villabebyggelsen i Järfälla kommun Bebyggelsen vid Lunda terminalområde

5 5(10) Trafik Gång- och cykeltrafik Området är välförsett med gång- och cykelstråk som löper längs kvarteren mot bland annat skolor och Spånga centrum. Vid programområdet löper en tidigare banvall i öst-västlig riktning som nu bitvis är iordninggjord för gång- och cykeltrafik. I mitten av programområdet viker dock cykelvägen av från banvallen för att få en öst-västlig sträckning lite längre upp i naturområdet. Banvallen österut längs terminalområdet är inte iordningsställd med beläggning och belysning. I det omkringliggande naturområdet finns iordningställda gång- och cykelvägar som förbinder bostadsområdenas olika delar med huvudstråket i öst-västlig riktning. I Tumultgränds förlängning löper en sådan gång- och cykelväg. Banvallen västerut Banvallen österut Gångvägen som löper parallellt med gamla banvallen öster om programområdet Biltrafik och parkering Huvudgatan i Kälvesta är Sörgårdsvägen som har en anslutning till Bergslagsvägen i öst och Skattegårdsvägen i syd, övriga gator är lokalgator. Tumultgränd, som är en lokalgata och har cirka 500 bilar/årsmedeldygn, ansluter till Sörgårdsvägen i sin södra ände. Parkering för de omkringliggande bostädernas behov sker i garage vid respektive fastighet. För förskolans behov finns en parkeringsplats med plats för 6 bilar iordninggjord vid Tumultgränds vändplan. Kollektivtrafik Vid Sörgårdsvägen går busstrafik linje 116 som trafikerar sträckan Spånga station Vällingby. Linje 119 som trafikerar sträckan Backlura Solna centrum stannar vid Björnbodaskolan knappt en kilometer söder om planområdet.

6 6(10) Fornlämningar Det finns två flacka stensättningar, RAÄ 272 i områdets östra del samt en osäker stensättning RAÄ 273 knappt hundra meter väster därom. I framförallt anslutning till RAÄ 272 finns formationer som pekar på att det finns ytterligare fornlämningar. Länsstyrelsen anser dock inte att det skall utgöra hinder för arbetsföretaget men att en arkeologisk förundersökning behöver göras. Avsikten är att Gatu- och fastighetskontoret ska låta göra en sådan undersökning under våren Stensättning RAÄ 273, centralt i området Geologi Marken består av mindre mäktig lera, och morän där berg i dagen sticker upp på vissa ställen. En sprickzon har sin början i området och löper i sydvästlig riktning. Den gamla banvallen söder om programområdet utgörs av fyllnadsmaterial. En noggrannare geoteknisk undersökning kan behöva göras under det fortsatta planarbetet och vid val av grundläggningsmetod. FÖRSLAGET Bostäder Cirka 40 småhus grupperar sig kring en gemensam gata

7 7(10) Förslaget innebär att 41 kedjehus/parhus byggs i friområdet mellan Kälvestas och Järfällas småhusbebyggelse och i närheten av Lunda industriområde. Husen grupperas längs en gemensam gatslinga och lämnar ett friområde i mitten Husen utformas med två våningar med inredningsbar vind. Avsikten är att det nya området skall få en lite tätare trädgårdsstadskaraktär. Parkering skall huvudsakligen ske i garage med direkt koppling till respektive bostad. Vid infarten till det nya området förläggs gemensam miljöstation och besöksparkering. Förskolan Önskemål finns om att bygga ut förskolan med 1 avdelning. Genom att förskolans fastighet utökas till att omfatta även naturområdet fram till gångvägarna underlättas en lämplig placering av tillbyggnaden. Teknisk försörjning Bebyggelsen antas kunna anslutas till befintliga ledningar i områdets närhet.

8 8(10) Trafik och parkering Området föreslås angöras från Tumultgränd. Den nya tillfarten förläggs väster om befintlig gång- och cykelväg mot förskolan. Ett litet släpp skiljer bilvägen från ny gång- och cykelväg. En slinga med flackare lutning kompletterar gång- och cykelvägen för att förbättra tillgängligheten. Den nya bilvägen korsar gång- och cykelstråket på den gamla banvallen. Genom att ett gupp placeras vid korsningen kan bilhastigheten hållas låg. Avsikten är att tillfartsvägen skall skötas av den nya villaägarföreningen. Allmänhetens tillgänglighet skall säkerställas genom avtal. Elskåp och belysning flyttas och förskolans cykelparkering omdisponeras. Platsen för den nya biltillfarten. Alternativa infarter till området som har diskuterats och avskrivits Infart via Soprangränd, prickad linje, innebär att den befintliga gcvägen tas i anspråk ner till banvallen. På banvallen går tillfartsvägen vid sidan om gc-vägen. Området är kuperat och på vissa ställen finns smala passager varför en ny tillfart här skulle innebära relativt stora ingrepp i kringliggande natur. Dessutom skär den av passagen till rekreationsområdena på andra sidan banvallen för barnen på förskolan. Sträckan är cirka 400 meter lång att jämföra med 100 meter vid Alternativa tillfarter som har diskuterats och förkastats. förlängningen av Tumultgränd. Infart från Bergslagsvägen via Fagerstagatan, streckad linje, skulle gå längs med terminalområdet på gamla banvallen. Sträckan mäter drygt 800 meter vilket ger en stor anläggningskostnad för så få hus. Den nya bebyggelsen skulle med detta alternativ sakna vägförbindelse med närområdets

9 9(10) servicefunktioner. Infarten via industriområdet till bostadsområdet upplevs med detta alternativ som mindre trevlig och orienterbarheten kan minska. Infart via Järfälla har diskuterats. Vägnätet i Järfälla är dock inte dimensionerat för ytterligare trafik. Kopplingen mot Stockholm skulle i detta fall också bli dålig. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Förslaget innebär, enligt stadens bedömning, inga åtgärder som kan innebära betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser. En beskrivning av miljökonsekvenserna kommer ändå att ingå i planbeskrivningen. De viktigaste miljöfrågorna har av miljöförvaltningen bedömts vara buller och vilka skydds- och kompensationsåtgärder som är möjliga att genomföra avseende den naturmark som tas i anspråk. Buller En bullerutredning utfördes av Bernström Akustik. Denna visar att bullernivåerna understiger gällande riktvärden. Vid mätningar översteg inte den ekvivalenta ljudnivån 40 dba och den maximala ljudnivån 55dBA för utbyggnadsområdet, vilket är lägre än Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller. Detta förutsätter att terminalbyggnaden närmast nybyggnadsområdet finns kvar då den utgör bullerskydd mot terminalområdet. Luft Området har relativt låga halter av kvävedioxid och partiklar, enligt Miljöförvaltningen Stockholms hemsida. Någon risk för överskridande av gränsvärden för miljökvalitetsnormer föreligger inte. Risk Terminalområdet i Lunda med del av planområdet väster om de stora hallbyggnaderna Området gränsar till ett av Stockholms två terminalområden som utpekas i ÖP. Området inrymmer livsmedelshantering, godsterminal, containerhantering med mera. I ÖP står behovet av skyddsavstånd till annan markanvändning liksom miljöskyddande åtgärder vid tillfarter och inom områdena uppmärksammas särskilt. Terminalområdet är angiven som 43- anläggning enligt räddningstjänstlagen. Denna representerar ur risksynpunkt hantering av farligt gods, där utflöde, explosion och spridning av gas kan inträffa. I Boverket Allmänna råd 1995:5 anges ett riktvärde för skyddsavstånd för omlastningscentraler på 500 m, för kylanläggning 200 m. Terminalområdets västra del består av två större hallar (hangarer) som utgör ett skydd mot buller och luftföroreningar. Avståndet från närmaste omlastningsplats, där lastbilar kör, till den tänkta

10 10(10) bebyggelsen är ca 120 meter vilket bör kunna accepteras med tanke på det skydd som befintlig bebyggelse utgör. Kompensationsåtgärder Förslag på kompensationsåtgärder för den naturmark som tas i anspråk är röjning av sly och iordningställande av mark som inte bebyggs. Övriga kompensationsåtgärder som kan bli aktuella får arbetas fram i samråd mellan Gatu- och Fastighetskontoret och Stadsdelförvaltningen. Mark reserveras för lekplats på området, förslagsvis mellan den nya bebyggelsen och terminalområdet och i anslutning till banvallen. För att allmänheten ska ha full rörelsefrihet mellan befintliga vägar planeras även gångstigar i det nya bostadsområdet. EKONOMI OCH GENOMFÖRANDE Marken ska överlåtas till byggherren i enlighet med markanvisning. Kostnader för anläggningar på allmän platsmark regleras i exploateringsavtal mellan byggherren och staden. Kostnader för anläggningar inom kvartersmark svarar byggherren för. Exempel på frågeställningar att diskutera under programsamrådet: Förskolans behov av utbyggnad och friytor Finns det några andra lämpliga åtgärder för att kompensera intrång i det som idag utgör grönyta, än de som vi föreslår i programmet? MEDVERKANDE Programhandlingen har utarbetats av WSP Stadsutveckling genom Eva Nyberg-Björklund, planarkitekt, och Magnus de Vries, planingenjör, i samarbete med Jörgen Modig och Margareta Catasús på Gatu- och Fastighetskontoret. Illustrationer och bebyggelseförslag har utarbetats av Laszlo Marko, Marko arkitektkontor AB. Peter Jacobsson Planchef Torbjörn Johansson Planarkitekt