Arbetsplan Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Relevanta dokument
Arbetsplan/Verksamhetsplan 2012

Kvalitetsredovisning läsår 11-12

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA. Arbetsplan. förskoleklass skola fritids

Arbetsplan 2013/2014. Inledning. Åtgärder för utveckling UTBILDNINGSNÄMNDEN

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. förskoleklass skola fritids

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Arbetsplan. Inledning. Åtgärder för utveckling UTBILDNINGSNÄMNDEN

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kämpetorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

UTBILDNINGSNÄMNDEN GRÖNDALSSKOLAN. Handläggare: Ulf Lindberg Telefon: XTelefonX

kränkande behandling Törnrosens förskola Läsåret 16/17 Reviderad , gäller till och med

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

ARBETSPLAN 2014 KUNGSHOLMENS GRUNDSKOLA

Likabehandlingsplan för Grundsärskolan

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

LOKAL ARBETSPLAN

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Likabehandlingsplan Grundsärskolan Odelsbergsskolan och Strömstiernaskolan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Arbetsplan förskoleklass

Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Sofiaskolan

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Arbetsplan. Inledning

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

Kvalitetsarbete i fritidshem

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolledningens ställningstagande

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Fritidshemmet Daggkåpans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2011/2012. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

FRITIDSHEM. Dokumentet finns på gemensam/hela skolan/fritids

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Verksamhetsplan

Västerviks Gymnasium RO5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Transkript:

UTBILDNINGSNÄMNDEN ÅRSTADALSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (11) 2012-11-06 Handläggare: Birgitta Fagerlund Telefon: 076-12 22 210 Arbetsplan 2013 Inledning Ledningsorganisation Resultatenheten Årstadalsskolan och Gröndalsskolan tar emot elever från förskoleklass till årskurs fem. Enheten har en gemensam ledningsgrupp som behandlar övergripande och strategiska frågor av skolutvecklande karaktär samt arbetsmiljö-, personal- och budgetfrågor. Ledningsgruppen består av rektor och sex biträdande rektorer. Fem av de biträdande rektorerna har arbetslagsledarfunktion i arbetslagen. Ledningsgruppen har gemensamma möten och egna möten där de enskilda skolornas frågor behandlas. Årstadalsskolans organisation Skolans 325 elever är indelade i tre arbetslag. Hallon med sju klasser 1a, 1b, 1c, f- klass a, f-klass b, f-klass c, f-klass d är uppdelade på två våningsplan i hus A. I hus B finns arbetslag Citron med fyra klasser: 2a, 2b, 3-4a, 3-4b och arbetslag Vinbär med fyra klasser: 2, 3-4:a, 3-4:b och 5. Skola, förskoleklass och fritidshem är lokalintegrerade vilket innebär ett nära samarbete mellan de olika yrkeskategorierna lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Arbetslagen organiserar skolbarnsomsorgen, fritidsklubb, förskoleklass och skolan. Personalstyrkan har utökat med ytterligare pedagoger i och med att tre nya klasser tillkommit. Lokalerna är anpassade utifrån våra hörnstenar: portfolio, lärstilar, tema/verkstadsarbete och lösningsinriktad pedagogik LIP. Eleverna har tillgång till verkstäder i matematik och språk, so- och no-ämnen, bild och trä/textilslöjd, idrott och musik/drama. Skolan har ett bibliotek och en miniaula. Lokalerna anpassas utifrån de behov som finns när det gäller barn med behov av särskilt stöd, ex

SID 2 (11) enskild placering, skärmar, tysta rum, datorer. Skolgården består av en mindre inhägnad gård och en större skolgård samt två inhägnade naturgårdar i direkt anknytning till skolgårdarna. I närheten finns äventyrspark och fotbollsplan. Sammantaget inbjuder den varierade utemiljön till kreativa lekar och utvecklande aktiviteter. Verksamhet Lärare, förskollärare och fritidspedagoger samverkar i arbetslagen med ett gemensamt ansvar för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Arbetslagen har gemensamma möten där verksamheten planeras utifrån rådande styrdokument och riktlinjer. Skol- och fritidsarbetet sker i olika gruppsammansättningar beroende på mål och undervisningens innehåll. Skolans elevhälsoteam består av rektor, biträdande rektor, tre specialpedagoger och skolsköterska. Möten hålls var tredje vecka, EHT, där elevärenden behandlas. Vid behov tas psykolog in. Personalresurser kan omfördelas utifrån dessa möten. Vision och värdegrund Vi skapar en skola i världsklass där vi med glädje växer och lär tillsammans. Barn och föräldrar ska trivas och känna trygghet. Eleverna får en allsidig utveckling så att de kan utnyttja hela sin potential och stärkas både individuellt och i grupp. Vi visar förståelse för alla människors lika värde och har hög tolerans för olikheter. Varje elev blir bemött utifrån sin unika egenart och inte utifrån kön. Vi synliggör och förtydligar vardagliga mellanmänskliga situationer för att stärka den empatiska förmågan. Vi lär eleverna att visa respekt, ta ansvar och visa hänsyn till varandra och sin omgivning. Omvärldsanalys Skolan ligger i ett expansivt nybyggnadsområde där inflyttning av barnfamiljer sker kontinuerligt. Elevunderlaget fortsätter att dramatiskt öka och skolans lokaler är fulltaliga. Områdets utbyggnad av förskolor sker i snabb takt och skolans möjligheter att kunna erbjuda plats till närområdets barn är begränsad. Lokalfrågan skapar oro bland brukare och i personalgruppen. Systematiskt kvalitetsarbete Skolans kvalitetsarbete pågår under hela verksamhetsåret där planerade aktiviteter kontinuerligt följs upp och utvärderas av såväl den enskilda pedagogen, arbetslaget som av eleverna. Underlaget till verksamhetens framlyfta mål formuleras i arbetslagen under planeringsdagar. Åtagandets måluppfyllelse utvärderas utifrån en mall där process och resultat analyseras. En uppföljning av resultat sker vid terminsavslut. Ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet finns. Vårdnadshavare tar del av kvalitetsarbetet vid föräldramöten, föräldraråd och likabehandlingsråd. Dokument finns lättillgängliga på anslagstavlor och skolans hemsida.

SID 3 (11) Åtgärder för utveckling Utifrån den bedömning och analys som gjorts behöver vi vidareutveckla olika områden såväl övergripande som specifikt. Vi förbättrar oss beträffande kommunikationen på olika nivåer, både externt och internt, där vi använder oss av nyvunnen kunskap inom PIM (praktisk IT & mediekompetens) och utformar en IT- och kommunikationsplan. Genom en utveckling av hörnstensarbetet där portfolio och temaarbete fokuseras ger vi eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen. Vi utvecklar samarbetsformer och ökar integreringen skola/fritids och förskoleklass/1:or vilket bidrar det till att pedagogerna får en helhetssyn och att elevernas positiva upplevelse av den fysiska och psykosociala arbetsmiljö ökar. Värdegrundsarbetet fortgår med fokus på ett lösningsinriktat förhållningssätt och arbete med supportgrupper. Planen mot kränkande behandling (likabehandlingsplanen) upprättas och en jämställdhetsplan ska utformas. Samverkan med förskolorna i området, socialtjänsten, polisen och Södertörns högskola fortgår. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 3 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % 2013 80 % 2013 100 % 2013

SID 4 (11) Utifrån en jämställd skola och diskrimineringsgrunderna ser vi över den fysiska miljöns tillgänglighet. Skolans fysiska miljö är anpassad och tillgänglig för alla utifrån diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder) och utifrån behov. I arbetslaget görs observationer över hur eleverna använder pedagogiska rum utifrån perspektiv pojkar/flickor, skoltid/fritidstid, styrd aktivitet/egen lek med mera. I samverkan med eleverna ser arbetslagen över inne- som utemiljös tillgänglighet. Översyn hur övriga lokaler och utrymmen används. Ta tillvara elevers och personals erfarenheter och kompetens. Lärare, fritidspersonal och förskollärare följer upp observationer tillsammans med elever i december. Vid behov utformas en handlingsplan. Utvärdering i maj. Diskussioner i arbetslagen medför en ökad medvetenhet om betydelsen av utformning av den fysiska miljön. I en jämställd skola och i en lärande organisation är möjligheterna likvärdiga för varje individ. Vi använder lösningsinriktad pedagogik LIP som ett verktyg i vardagen. All personal och alla elever använder sig av ett lösningsinriktat arbetssätt. Arbete med månadens LIP-fokus. Vi delar med oss på arbetslagsmöten goda exempel från vardagen. Använda specialkompetensen inom arbetslaget. Lärare, fritidspersonal och förskollärare följer upp två gånger/termin.

SID 5 (11) De nyanställda i arbetslaget får en inblick och fördjupad kunskap om vad LIP är och hur det kan användas i vardagen. Vi arbetar med supportgrupper utifrån lösningsinriktad pedagogik LIP mot mobbning. Alla känner till hur arbetet med supportgrupper utförs och att alla pedagoger är insatta i arbetssättet. et används kontinuerligt. Föreläsningar och studiecirklar för alla. Fördjupad utbildning för några. Ge varandra tid att gå utbildningar. Lärare, fritidspersonal och förskollärare utvärderar varje termin. Vi skapar en trygg och säker miljö Elevers och pedagogers gemensamma insatser att skapa arbetsro bidrar till en lärande miljö. Vi arbetar utifrån likabehandlingsplanens förebyggande insatser och läroplanens värdegrund genomsyrar verksamheten under såväl skoltid som fritidstid. Ta tillvara arbetslagets och likabehandlingsgruppens kunskaper, erfarenheter och kompetens inom värdegrundsfrågor. Arbetslaget följer varje månad upp hur det fortlöpande likabehandlingsarbetet går. Dokumenterar insatser. Lärare, fritidspersonal och förskollärare utvärderar.

SID 6 (11) Lärare, förskollärare och fritidspedagoger har ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period 100 % 2013 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 80 % 2013 Fritidspersonalen ingår i temaarbetet med sin kompetens och vi tydliggör målen för eleverna inom aktuellt arbetsområde. Vi arbetar mot samma mål hela dagen. Eleverna känner till målen. Fritidspersonalen ingår i tema och under vissa delar av skoltiden och har ansvar för ett mål under fritidstid. Vi tydliggör målen för eleverna under lektionstid genom pedagogiska planeringar och samtal.

SID 7 (11) Den kompetens vi fått under läsår 10-11 inom Lgr11 tas tillvara. Gemensam planeringstid. Lärare, fritidspersonal och förskollärare utvärderar i december och maj. Resultat följs upp under våren. Lgr11 ska vara påtaglig under hela dagen under temaarbetet. Föräldramöten och pedagogiska forum är välplanerade och givande. Elever och vårdnadshavare ska uppfatta den valda skolan som den bästa. Avsätta tid för att planera möten. Se till att det finns mer än bara information som ska förmedlas till föräldrarna. Lärare och fritidspedagogers planeringstid inom arbetslagets tid Lärare, fritidspersonal och förskollärare utvärderar aktiviteten efter varje möte. Vårdnadshavare ska uppleva möten som mer givande. Vi genomför gemensamma teman lärare och fritidspersonal. Tema där all personal är delaktiga i planering, genomförande och utvärdering. Gemensamma planeringar 1 timme/vecka. Utnyttja all personals kompetens och erfarenhet.

SID 8 (11) ar med elever och lärare, fritidspersonal och förskollärare efter temats slut. Personalen följer upp föregående veckas temaarbete på planeringen. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 75 % 2013 Vi utvecklar arbetet med portfolio Ett ökat medvetande hos eleverna om sitt lärande och sin utveckling. Välfyllda portfolion som belyser elevernas utveckling och som lyfter fram det eleverna har arbetat med. Vi introducerar portfolion och använder den i arbetet med eleverna. Använder portfolion i undervisningen och på fritids som en naturlig del av allt vi gör. Sätter in dokument från varje tema. Sätter in sådant som visar på att eleverna utvecklats inom ett område. I början av hösten gör vi självporträtt och läsårets Jag-presentation. Använder lärarnas och fritidspedagogernas samlade kompetens. Tar med arbetet med portfolion i våra temaplaneringar. Lärare, fritidspersonal och förskollärare utvärderar innan höstlov, jullov, påsklov och sommarlov.

SID 9 (11) Att portfolion introduceras och att syftet med portfolioarbetet blir tydligt för eleverna. Portfolion används i det dagliga arbetet och blir på så sätt tydligare för eleverna. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi använder skolwebben för kommunikation med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna använder skolwebben kontinuerligt. En arbetsgrupp tar fram en arbetsplan för hur arbetet kommer att ske. Informationsmöte för vårdnadshavarna. Lärare, fritidspersonal och förskollärare utvärdering i december och maj. Vi utformar en IT- och kommunikationsplan. Informations- och kommunikationskanaler, intern och extern, är tydliga, lättillgängliga och användbara. En interaktiv skolwebb och informativ hemsida. Pedagoger och elever använder digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. Arbetslagen fortsätter det påbörjade arbetet utifrån underlaget avseende IT i lärandet där en kartläggning är gjord och mål uppsatta. Ta tillvara pedagogernas PIM kunskaper och använda IT-gruppens kompetens. Intern utbildning i smartboard. Lärare, fritidspersonal och förskollärare följer upp arbetet vid terminsavslut.

SID 10 (11) Elever, pedagoger och vårdnadshavare har kunskap om IT-användningen och kompetens att använda verktygen på bästa sätt. Vi utvecklar samarbetet med områdets förskolor Samsyn på barns/elevers lärande. Gemensamma möten för diskussion utifrån Lgr11 och förskolans reviderade läroplan om kunskapande och lärprocesser. Förskollärarna i förskoleklasserna och förskolans ansvariga pedagoger. Utvärdering av samverkansgruppen i juni. Ett fördjupat samarbete. Vi utvecklar samarbetet med socialtjänsten och polisen Insyn i varandras verksamheter. Informationsmöte med personal från socialtjänsten. Polisen får träffa eleverna under lektionstid. Involverad personal. Utvärdering av lärare, fritidspersonal och förskollärare i december. Att vi förstår hur arbetsgången är inom socialtjänsten och vad som förväntas av oss. Att eleverna känner igen närpolisen till utseende.

SID 11 (11) NÄMNDMÅL: 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi fortsätter samverkan med Södertörns högskola i ett lärstilsprojekt. Att skolan utvecklar nya metoder och arbetssätt för att ta tillvara elevers kinestetiska lärstil. Forskare och lärare från högskolan är delaktiga i matematikundervisningen för de äldre eleverna. Involverad personal. IT-utrustning. Kontaktperson utvärderar projektet tillsammans med elever och lärare från högskolan. Ökad användning av it som en del av undervisningen. Enhetens personalstyrka med dess olika kompetenser används på båda skolorna såväl inom det administrativa området som inom det pedagogiska området. Material, teknisk utrustning, läromedel och möbler fördelas inom enheten efter behov. Övrigt I vår integrerade verksamhet där ett nära samarbete sker mellan olika yrkeskategorier och verksamheter är såväl lärare, förskollärare och fritidspedagoger delaktiga i våra åtaganden. Arbetslagen arbetar gemensamt för fortsatt utveckling med högre elevresultat och måluppfyllelse så kostnadseffektivt som möjligt.