Föreläsning 7. Monopol Oligopol del 1. Läsanvisningar. K&W kap 13-14

Relevanta dokument
(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Marknadsformer och marknadsmakt. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

MONOPOLISTISK KONKURRENS

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 4: Produktion

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

MP L AP L. MP L = q/ L


3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Strategier för att öka market power för att höja vinsten. Hur påverkas strategival av marknadsstrukturen?

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Tentamen förslag till lösningar

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Marknadsekonomins grunder

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte.

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

F 5 Elasticiteter mm.

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Lösningsförslag Tenta I

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Övningar i Handelsteori

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

Sammanfattning kapitel 9 Produktion

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

Policy Brief Nummer 2012:4

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Q C Indifferenskurvor

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

Sammanfattning. Bakgrund

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

MARKNADEN FÖR SAMTALSTERMINERING I XX INDIVIDUELLA ALLMÄNNA TELEFONNÄT VIA EN FAST NÄTANSLUTNINGSPUNKT

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Lösningsförslag Fråga 1.

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Betalningsvilja. Kostnad

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Transkript:

Föreläsning 7 Monopol Oligopol del 1 Läsanvisningar K&W kap 13-14

När priset inte tas för givet... My view is that everyone who sets eyes on something big and strong and powerful immediately gets the feeling that if the owner knows how to take advantage of its size and scale he would get tremendous results and be a happy man. Platon The monopolists, by keeping the market constantly understocked, by never fulfilling the effectual demand, sell their commodities much above the natural price. Adam Smith

Diamanter Alla vet att diamanter är dyra Det verkar troligt att det beror på att de är ovanliga Men diamanter är inte särskilt ovanliga jämfört med andra pärlor En anledning till att diamanter verkar ovanliga är att ett företaget som kontrollerar en stor del av marknaden, De Beers, gör dem ovanliga De gör det därför att de vet att detta höjer priset.

Vissa marknader förfaller fungera väl men på andra lyckas företagen samarbeta och undvika konkurrens. Ibland finns det bara ett företag på marknaden Hur marknaden fungerar beror på Antalet företag Om produkterna är identiska eller differentierade Differentierade produkter är tämligen substituerbara men inte identiska: BMW/Audi, Hugo Boss/Ralph Lauren, Coca Cola/Pepsi

Producenter vinstmaximerar Förtag väljer högsta möjliga vinst givet den efterfrågan de möter Vilken efterfrågan de möter beror på marknadsstrukturen

4 typer av marknadsstrukturer i KW Är produkterna differentierade? Nej Ja en Monopol Ej applicerbart Hur många producenter? några Oligopol många Perfekt konkurrens Monopolistisk konkurrens

En aktör med marknadsmakt Monopol Ett företag är ensam säljare och prissättare på marknaden, köparna är pristagare Kartell Flera företag agerar gemensamt och sätter pris som om de vore ett monopol Monopson Ett företag är ensam köpare och prissättare på marknaden, säljarna är pristagare

Monopol En monopolist är den enda producenten av en vara utan nära substitut Monopol är den mest extrema avvikelsen från perfekt konkurrens En ensam säljare kan påverka priset dvs monopolisten har marknadsmakt Detta möjliggör höga vinster

Hur agerar monopolisten? Pris 2. och höjer priset. P M P C M C S D QM QC Kvantitet 1. Monopolisten minskar produktionen jämfört med perfekt konkurrens

Hur kan monopol bestå? Höga vinster brukar locka in nya företag som konkurrerar bort vinstmarginalerna Monopol förutsätter inträdeshinder Kontroll över någon begränsad resurs De Beers Skalfördelar (naturliga monopol) Vattenledningar, vägar, elnät, gasnät, tågräls, broar, hamnar

Hur kan monopol bestå? Teknologiska fördelar Nätverksexternaliteter Microsoft/Facebook/eBay Legala inträdeshinder Patent (16-20 år), copyright (70 år efter döden) Lagen ger avsiktligt företag temporära monopol för att ge incitament att skapa nya produkter

Naturligt monopol tilltagande skalavkastning Pris Naturligt monopol: ATC faller för hela den relevanta kvantiteten. Break even för naturligt monopol ATC D Relevant kvantitet Kvantitet Billigare att ett företag producerar än om två gör det.

Företagets efterfrågekurva vid perfekt konkurrens och vid monopol Även om efterfrågekurvan är nedlutande så betraktar varje enskilt företag i perfekt konkurrens en helt elastiskt efterfrågekurva En monopolist däremot är ensam på marknaden så dess efterfrågekurva är nedåtlutande Vi kommer att se att detta skapar en kil mellan priset som konsumenter betalar och monopolistens marginalintäkt

Företagets efterfrågekurva vid perfekt konkurrens och vid monopol (a) Perfekt konkurrens (b) Monopol Pris Pris Marknadspris D C D M kvantitet kvantitet

Vinstmaximerande monopol När efterfrågan lutar nedåt sätts P > MR Ökad produktion har två motverkande effekter på intäkterna. Kvantitetseffekt Intäkten av att sälja en ytterligare enhet är varans pris Priseffekt Ökad försäljning kräver sänkt pris på alla producerade enheter. Detta minskar intäkterna Vid perfekt konkurrens finns ingen priseffekt

Monopolistens MR-kurva exempel Om (invers) efterfrågan är linjär, t ex så är P = a bq TR = PQ = (a bq)q= aq bq 2 Marginalintäkten MR ges då av MR = a 2bQ Den är dubbelt så brant som efterfrågan (om efterfrågan är linjär)

Monopolistens MR kurva - graf (a) Efterfrågan och MR (MC är här = 0) $1,000 Total Intäkt 550 500 50 0 200 400 Priseffekt = -$450 MR = $50 A B Kvantitets effekt = +$500 C D 9 10 20 Kvantitet diamanter MR (b) Total intäkt, TR Kvantitetseffekten Priseffekten dominerar. dominerar. $5,000 4,000 3,000 2,000 1,000 TR 0 10 20 Kvantitet diamanter

Monopolistens vinstmaximum Vinstmaximum när MR = MC För monopolisten är MR inte lika med P MR-kurvan ligger för monopolisten alltid under efterfrågan så monopolisten producerar en lägre kvantitet än under perfekt konkurrens Effektivitetsförlust och överföring från konsumenter till producent

Monopolistens vinstmaximering (ingen fast kostnad, MC konstant, MC=ATC) Pris, kostnad och MR $1,000 Monopolistens optimala punkt P M 600 Monopolvinst B Perfekt konkurrens P C 200 0 200 400 A 8 10 16 20 Q M MR C Q C MC = ATC D Kvantitet diamanter

Exempel Monopolistens efterfrågan är P = 10 Q MC = 2 och FC = 6 Beräkna jämviktspris och kvantitet samt vinst MR = 10 2Q MR = MC 10 2Q = 2 dvs Q M = 4 Sätt in Q M i efterfrågan P M = 6 Vinsten = P M Q M - MC Q M - FC = 24 8 6 = 10

Exempel figur Kronor 10 6 Vinst = 16 FC = 16 6 = 10 2 Intäkter VC = 6x4-2x4 = 16 MC= 2 0 4 5 10 D Q MR

Monopol med stigande MC P M B MC ATC Monopolvinst A D ATC M C MR Q M kvantitet

Välfärdseffekter av monopol dollar (a) Perfekt konkurrens (b) Monopol konsumentöverskott dollar Konsumentöverskott P M vinst Dödviktsförlust P C MC =ATC MC =ATC D MR D Q C kvantitet Q M kvantitet

Fler välfärdsförluster Monopol tar alltså delar av konsumentöverskottet och skapar effektivitetsförluster Dock inte produktionsineffektivitet (även monopolisten kostnadsminimerar) För höga kostnader (eller låg kvalitet) Potentiellt lägre produktivitetstillväxt The best of all monopoly profits is a quiet life Rent seeking Kamp för att uppnå ett monopol (tex lobbying)

Monopol, välfärd och policy Olika åtgärder mot monopol Förhindra att monopol uppstår Bryta upp existerande monopol Minska skadorna av monopol

Naturliga monopol och reglering Om branschen har ett så kallat naturligt monopol är det inte bra med konkurrens Möjligheter som finns är att prisreglera monopolet eller att det är i statens ägo

Exempel, fast kostnad, konstant MC (a) Oreglerat naturligt monopol (b) Reglerat monopol dollar dollar Konsumentöverskott Konsumentöverskott vinst P M P M P R ATC MC PREG ATC MC MR D MR D Q M Q R kvantitet Q M Q* R kvantitet

Politik mot naturliga monopol Bättre med ett företag än flera konkurerande företag Om företaget kan ta en två-delad tariff finns inget effektivitetsproblem P=MC (lågt) plus abonnemangsavgift Offentligt ägande Kan sätta rätt pris men kan vara problem med brister i kvalitet och kostnadskontroll Prisreglering Svårt veta var kostnadskurvan ligger (för lågt pris kan leda till brist)

Exempel, elektricitet Elmarknaden är ett typiskt naturligt monopol som staten historiskt sett antingen reglerade med pristak eller ägde Ändå har marknaden avreglerats både i USA och i Sverige eftersom beslutsfattare hoppades att mer konkurrens skulle ge lägre priser Problemet är att konkurrensen är begränsad eftersom det är så höga uppstartningskostnader vilket kan ha bidragit till högre priser

Det är också fritt fram för företagen att försöka manipulera priserna. Det har visat sig att elproducenter ofta får problem med utrustning just under köldtopparna Flera amerikanska stater har därför återgått till att reglera industrin igen

Exempel, fjärrvärme Kommunala bolag har länge tillhandahållit fjärrvärme Inte särskilt lönsamma då de inte prissatt som monopolister utan snarast där P=ATC Utförsäljningar till privata aktörer Villiga att betala mycket pga utsikten att bli monopolister: affären kan ha tett sig attraktiv för kommunen Konsumenter får betala monopolpriser En del svarar med att kringgå monopolet (tex bergvärme)

Monopol och policy Statens politik mot monopol beror på om branschen kännetecknas av att vara naturligt monopol eller inte Förvärvskontroll inom EU och Sverige Samgåenden som kan förmodas allvarligt försämra konkurrensen tillåts ej Förvärv över en viss storlek måste anmälas I USA kan monopol brytas upp ej så i Sverige eller på EU-nivå AT&T, Standard Oil

Prisdiskriminering Att sätta olika pris för olika konsumenter. Detta kräver följande villkor: Marknadsmakt Ingen 2:a-handsmarknad Lönsamt när konsumenter har olika priselasticitet Högt pris vid oelastisk efterfrågan Flygbiljetter, factory outlets, studentrabatter

Prisdiskriminering pris (a) Två priser pris (b) Tre priser Vinst P hög Vinst P hög P medel P låg P låg MC MC D D Försäljning till konsumenter med hög betalningsvilja Försäljning till konsumenter med låg betalningsvilja kvantitet Försäljning till konsumenter med hög betalningsvilja Försäljning till konsumenter med medelhög betalningsvilja Försäljning till konsumenter med låg betalningsvilja kvantitet

Perfekt prisdiskriminering Producenten sätter individuella priser så att alla betalar sin max betalningsvilja only for you my friend Producenten tar allt konsumentöverskott Ingen effektivitetsförlust Alla transaktioner där betalningsviljan > produktionskostnaden genomförs Som regel ej praktiskt möjligt Faktisk betalningsvilja svår att observera

pris Perfekt prisdiskriminering (Priset = varje konsuments max betalningsvilja) vinst MC D kvantitet

Varför annonserar flygbolag inte ett pris för de som flyger i jobbet och de som flyger privat 1. Det är olagligt 2. De som flyger i jobbet skulle säga att de flyger privat

Andra sätt att prisdiskriminera Istället tillämpas andra tekniker för att sätta pris i förhållande till priskänslighet Lågt pris vid köp långt i förväg eller i sista stund Volymrabatter Dyrt att flyga fram och tillbaka under veckan Eftersom man måste visa leg vid påstigning kan man inte sälja vidare biljetter vilket underlättar prisdiskriminering (SJ kräver leg nuförtiden) Tvådelade tariffer Fast + rörlig avgift. El, tele och Gröna Lund.

Varför finns det reor och varför finns det outlets? Handlare vet att de med tillräckligt mycket pengar köper varor till ordinarie priser när de behöver varorna. De betalar fullt pris De kommer också åt de med mindre pengar genom reorna Outlets har lägre lokalhyror Säljarna kan också upprätta en högprismarknad i stan och en lågprismarknad utanför stan för samma vara

Oligopol Oligopol = fåtalsmarknad Om det finns få säljare på en marknad kan dessa påverka priset Oligopolisterna har marknadsmakt Oligopol har samma grund som monopol Skalfördelar och inträdshinder

Mycket vanlig marknadsform Många koncentrerade marknader Petroliummarknaden Flygmarknaden Livsmedelsgrossisterna: ICA, Dagab, Coop Livsmedelsaffärerna i ett område Vissa livsmedel, tex bananer (Chiquita, Dole, Del Monte), cola (pepsi, coca cola)

Mått på marknadskoncentration Herfindahl-Hirschman Index (HHI) Summan av marknadsandelarna (%) i kvadrat Ex. Två företag har halva marknaden var HHI = 50 2 + 50 2 = 5000 Ex. Fyra företag har en fjärdedel var HHI = 25 2 + 25 2 + 25 2 + 25 2 = 2500 Används av konkurrensmyndigheter i bla förvärvsärenden USA trösklar: Under 1000 ok, 1000-1800 misstänkt, över 1800 skadligt oligopol.

HHI för några branscher i USA

Svår fråga i praktiken: hur skall man definiera marknaden? Hur nära substitut är olika varor Hur nära substitut är video och TV? Syftet: Att mäta var konkurrensen finns Med vilka produkter konkurrerar varan? Hur stor är den geografiska marknaden?

Två företag Duopol Exempel: ADM och Ajinomoto som producerar lysin (en tillsats i djurfoder) Antag att MC = 0 så att företagen bara bryr sig om försäljningsintäkten.

Efterfrågan på lysin P Efterfrågad Kvantitet TR 12 0 0 11 10 110 10 20 200 9 30 270 8 40 320 7 50 350 6 60 360 5 70 350 4 80 320 3 90 270 2 100 200 1 110 110 0 120 0

Duopolexempel a) Om företagen befann sig i perfekt konkurrens: P=0, Q=120 och TR=0 b) Kartell: Dela på marknaden: Q=30 och TR=180 för var och en People of the same trade seldom meet together, even for merriment and diversion, but the conversation ends in a conspiracy against the public, or in some contrivance to raise prices. Adam Smith

Varför är karteller instabila? Karteller tenderar att vara instabila Det enskilda företaget har incitament öka produktionen ADM ökar produktionen från 30 till 40 Marknadsjämvikt: Q = 70, P = 5 TR ADM = 40x5 = 200 > 180 (+20) TR Ajinomoto = 30x5 = 150 < 180 (-30) TR ADM + TR Ajinomoto =350 < 360 (-10) Varför lönar det sig för ADM att avvika? ADM räknar bara med priseffekten på sin egen försäljning, inte priseffekten på Ajinomotos försäljning

För att undvika detta har oligopolisterna incitament att skriva kontrakt, eller åtminstone en informell överenskommelse Men det är olagligt Chefer för stora företag träffas därför ofta med advokater så att inte någon råkar säga för mycket vilket kan leda till dryga straff För ett par år sedan bötfällde EU flygindustrin för att de hade kommit överens om bagagepriser Kostnaden blev runt 700 miljoner kronor i böter Liknande fall återkommer hela tiden

Bredare implikationer av marknadskoncentration Lönernas andel av BNP faller på många håll Viktig faktor bakom ökad inkomstojämlikhet (tex Bengtsson och Waldenström, 2017) Vinstandelen har ökat (Barkai, 2017) Löneandelen har fallit mest i branscher med störst ökning av företagskoncentrationen (Autor mfl, 2017) Ökad koncentration även associerat med mindre investeringar (Gutierrez och Phillipon, 2016) Oklart exakt vad som ligger bakom utvecklingen Monopolvinster? Kortsiktigt ägande? Winner-takes-it-all? Se blogginlägg på Ekonomistas.se (2017-02-02)