KVALITETSREDOVISNING Baronen 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.
2(8) 1. Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Personal som läser till förskollärare påverkar våra diskussioner så att vi mer än tidigare diskuterar vårt uppdrag och på vilket sätt vi ska bemöta en. Det har också bidragit till att vi i samband med läsårsstarten belyste vår dokumentation och på vilket sätt den leder till att upptäcka våra processer, analyser och utveckling av verksamheten. Under året har vi haft personalbyte i den ordinarie personalgruppen. Allt byte av personal innebär att man stannar upp, väntar in varandra och går sedan vidare. Man tappar lite fart i sitt utvecklingsarbete men det innebär också att när ny personal börjar så behöver man återigen diskutera struktur, bemötande och innehåll i sin verksamhet och får då dessa frågor belysta på nytt sätt. Med nyutbildad personal kommer också mentorsskap som en parameter till att beprövad erfarenhet möte aktuell forskning vilket innebär att vi ständigt har en diskussion om vårt uppdrag i olika grupperingar. Det som dock påverkar vårt resultat negativt är ovissheten i det nya vikarie-systemet. Kvalité innebär för oss att vi har ett gemensamt förhållningssätt och att metodiken är gemensam. Ett exempel är bla när vi bestämt att vi använder tecken som stöd i vår kommunikation i stor utsträckning för att dels ge som är i behov av tecken ett kompletterande språk men också för att alla ska kunna kommunicera med varandra. När vi ständigt får olika vikarier så har vi inte en chans att lära ut vår metodik och en får inte det stöd som de enligt skollagen har rätt att få. Det finns förvisso i de flesta fall någon ordinarie personal i gruppen men belastningen blir mycket stor på den ordinarie personalen för att dagen ska flyta så bra som möjligt. Vi har också sett att när det ständigt dyker upp olika vikarier så reagerar en mycket sunt. De vänder sig till den personal som de är trygga med och de uppvisar osäkerhet inför nya. Barn som tidigare har kunnat släppa sin trygghetsnalle när föräldrarna har lämnat, har dessa dagar behövt använda sig av sin nalle en längre tid över dagen. Barnen blir stressade och uppvisar otyrgghet. Den sänkta pengen har gett stor grupp. Det är en ständig press att ha en budget i balans kombinerat med en högkvalitativ verksamhet. Vi hade troligtvis klarat av dessa grupper på ett bättre sätt om man inte samtidigt utökat öppettiderna på förskolan utan att förstärka bemanningen. Personalens tid ska räcka över längre tid över dagen vilket innebär att vi fått minska tiden mitt på dagen när alla personal finns på plats för att vi ska kunna täcka upp i början och slutet av dagen. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Intresserad och kompetent personal som vill utveckla och utvecklas. Vår pedagogiska dokumentation med vårt fokus Självkänsla, Glädje Nyfikenhet och Lärande samt Lek. Vid läsårsstarten tog vi fram en dokumentationsmodell som vi ville använda för att fånga upp dessa mål i vår verksamhet. Utifrån den la vi in nuläge, utvecklingsområde, vad vi planerade att göra och en uppföljning. Denna matris-modell har använts systematiskt i vardagsarbetet och i planeringarna.. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Vikariesystemet slog undan möjligheten för oss att under kortare pass på ca 2 timmar ha vikarier i verksamheten som möjliggjorde att all personal kunde ha gemensam reflektion. Det är påtagligt att när det försvann under våren så ökade vårt behov av att ta tid på vår APT för att göra mer
3(8) akuta lösningar än vad vi gjorde under hösten när vi hade möjlighet att ha reflektion. Andra delar i vikariesystemet är beskrivet under 1.1 Teknik är också en faktor som är en svårighet att få tid till. Nya telefoner har varit undermåliga eftersom man får en fördröjning i samtalet och man hör inte vad mottagen säger. Trådlös uppkoppling för att kunna använda bärbara datorer i verksamheten med en och vid planeringar och att kunna skriva ut trådlöst är system som måste fungera. Det finns inte någon som har detta utrymmet i sin tjänst utan det som behövs för att lösa detta är tid som tas från en. 1.3 Förslag till förbättringsåtgärder Den tekniska supporten måste utvecklas så att hjälp med telefoner, datorer, skrivare och uppkopplingar kan finnas på plats. Styrda vikarier till respektive förskola. Låt en kommer före vuxnas rättigheter. Utveckla vårt dokumentationsunderlag så att handhavandet och resultatet av dokumentationen enkelt kan användas när vi summerar termin och läsår. 1.4 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Under året som gått har jag varit i delaktig i de processer som ingår i uppdraget. Jag har tillsammans med personalen planerat läsåret med kalendarium för våra kvalitetsprocesser som planeringsdagar, konferenser, utvärderingar mm. Vi upprättat och följer upp vår likabehandlingsplan och vårt förebyggande arbete för att alla ska känna sig trygga på förskolan. Vi för en ständig diskussion om innehåll och måluppfyllelse i samband med medarbetarsamtal och reflektioner. För att möta som är i behov av särskilt stöd använder vi oss av flödesschemat som finns utarbetat i kommunen och vi tar hjälp av specialpedagog för att göra kartläggningar och upprätta handlingsplaner. Vi har också stöd av specialpedagog vid andra tillfällen för att kontinuerligt diskutera metodik och förhållningssätt. Vår miljö och våra lokaler är aspekter som ständigt finns med för att en ska ha en säker förskola. Diskussioner som förs med fastighetsägaren borde utvecklas ytterligare så att vi får en gemensam förståelse av mitt ansvar för arbetsmiljön på enheten. Det som vi behöver fortsätta att utveckla och som borde bli en kommunal angelägenhet är överlämningarna till förskoleklass och om vi eftersträvar en likvärdighet i detta eller om vi ska fortsätta som nu på flera olika sätt beroende på vilken grundskola et kommer att tillhöra. Pedagogisk ledare för ledare innebär att jag behöver vara delaktig i mina pedagogers vardag och inte låta administration och teknik ta över. I år har de administrativa delarna varit en stor del av mitt arbete och det tycker jag är synd. Jag vill att min tid används till att vara ledare. Jag ser fram mot kommande år när jag i min kristallkula ser en mer närvarande ledare och chef! Lotta Sundblad, förskolechef
4(8) 2 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, underlag till omsorgspeng och våra ekonomiska bokslut. Antal Yngre 1-3 år Äldre 4-6 Verksamhetsår Grundbemanning inkl långtidsvik Resurspersoner egen budget Resurspersoner central 2010-2011 33 18 15 5,5 0,55 2011-2012 35 15 20 5,5 0,6 2012-2013 30 17 13 5,5 0,65 Budget vikarie kostnader Vikariekostnader < 14dagar korttidsvik Budget Kalender år Budget per Resultat Utfall kalenderår Kostnad/ Barnomsorgs peng kalenderår Barnomsorgs peng per 54 000 159 221 2 401 000 72 758 2 325 872 70 481 Fanns ej 53 000 174 382 2 449 000 69 971 2 372 732 67 792 2 661 600 76 046 57 000 107 498 2 530 000 84 333 2 487 613 82 920 2 437 837 81 261 Verksamhetsår Förskollärarutbildning Lärarutbildning Fritidspedagogutbildning Barnskötarutbildning 2010-2011 3,02 2,25 0,8 2011-2012 3,02 2,25 0,75 2012-2013 3,025 2,375 0,75 Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat förskolans måluppfyllelse? För att på bästa sätt hinna med alla och för att alla ska få synas, bli lyssnade på och få uppleva en närvarande vuxen fortsätter vi att organisera oss i mindre enheter som hemvister. Barnen är då en större del av sin dag i en mindre grupp vilket påverkar att vi lyckas genomföra våra planeringar och följa upp effekten av dem. Vikariebiten har varit en stor frustration och mycket stress har framkommit på arbetsplatsträffar när vi diskuterat arbetsmiljö för personalen. Tiden för att diskutera detta har minskat tiden till diskussioner om vår måluppfyllelse samt att möjligheten att sätta in vikarie kortare tid har tagits bort. Under höstterminen hade vi kontinuerlig reflektion med all personal i huset. Då hade vi vikarier i verksamheten ca 2 tim. I vår har vi varit tvungna att ta in vikarier i pass på minst 4 timmar vilket inneburit att vi tagit bort reflektionerna och minskat möjligheten till utvecklingsdiskussioner för all personal. Barn i behov av särskilt stöd har påverkat flexibiliteten mellan hemvisterna. Struktur och förutsägbarhet är områden behöver men vill vi ha en ökad flexibilitet kräver det en organisation som vi inte alltid har hunnit planera. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur
5(8) Hemvisterna fungerar bra men vi kan fortsätta att utveckla grupperingar på andra sätt inom huset utifrån s behov och förutsättningar. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Minska öppettiderna för att öka bemanningen när det är som mest. Hänvisa ett mindre antal vikarier till resp enhet eller administrativt område för att öka upp kontinuiteten för och personal. Låt IT-pedagogen ta ansvar för IT, teknik och support. 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Resultat och analys av No/teknik Genomfört arbete Mycket av det vi gjort och gör på förskolan är NO och teknik. Med detta som utvecklingsområde så har vi satt fokus på att faktiskt benämna, sätta ord på begreppen inom ämnet. Det har varit mycket som gjorts, både planerat och spontant men skillnaden i år har varit att personal gjort sig och en medvetna om att detta är NO och teknik. Vi har vikt flygplan och testat flyg-egenskaperna i olika material och vik-tekniker. Utedagar i skogen varje vecka, grävande i sandlådan med gångar som vattenfylls, broar som byggs med varierande hållfasthet, som lagt sig i gropar i sandlådan och sen har vi grävt över sand och en har fått uppleva tyngden av sanden. Mycket vatten har tagits fram för att ha i uteleken där en kan hälla, ösa, last. Blanda vatten och sand och göra chokladbollar. Barnen får avgöra hur mycket vatten som behövs för att göra bollar i rätt konsistens. Vatten och is och snö experiment. Fysikaliska fenomen- frysa färgat vatten i en latexhandske! Mycket bygglek med klossar, kojor och lego. Följa en ritning och bygga lego efter modell och efter en ritning. Snickeri och att skapa och konstruera har påbörjats under våren. På vägen till och från skogen utforskar man tillsammans det man hittar, så det är inte alltid man hinner ända fram till skogen innan man går hem igen. Ljusbord finns inne på avdelningen där en experimenterar med olika färgade papper och mönster. 3 utslängda julgranar återanvändes på gården för att låta en vara kreativa och själva använda dem för lek. Granarna användes som bo till fåglar, som ram till en bil och mycket annat. Några ville att de skulle ställas upp i snön och fick försöka klura ut hur man kan göra för att granen ska stå. (Barnens förslag blev vatten och is för att frysa fast granen över natten) Leken fortgick i flera veckor innan den ebbade ut och granarna slängdes. Slänga äppelskrutt men inte papper i skogen. Varför? Resultat Vi har blivit bättre på att synliggöra för oss själv och för andra att det är teknik vi håller på med.
6(8) Vi har mer ofta än tidigare haft en planerad aktivitet som genomförs i skogen varje gång man kommer dit. Personalen har tagit fram vatten till utomhusleken i större utsträckning än tidigare år. Personalen använder mer tekniska ord och begrepp och mer experiment. När ets blick fastnar på en damm-tuss som flyger runt vid en ventil så tar personalen tillfället i akt att låta et upptäcka och fascineras av detta. Barnet plockar upp och släpper damm-tussen flera gånger för att få se det röra sig. Personalen använder ord som ventilation och tyngdkraft. Vilket lärande har ni sett i gruppen? Att med medvetna och planerade aktiviteter i skogen har vi fått en att verkligen upptäck sina naturögon. Barnen vågar och de experimenterar mycket med vatten. De upptäcker mycket på vägen till skogen som personalen ger feedback på och en fortsätter att vara nyfikna. Barns förståelse för att om man viker flygplan på olika sätt så flyger planen på olika sätt och om man har olika kast-teknik så flyger de olika, om man kastar utomhus så är det också beroende på vind. Vatten finns oftast tillgängligt utomhus för att inspirera och utforska. Barnet utvecklar då en känsla av att hälla och ösa vilket visar sig när man bla ska hälla upp mjölk i glaset när man äter. Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? När personalen visar intresse och visar att de tycker att det är roligt och intressant med upptäckandet och att man blir nyfiken tillsammans med en. Då sprider det sig till en. När personalen har höga förväntningar på en att de kan. Att ens eget experimenterande är viktigare än att vi vuxna ska komma med något som en ska göra eller utveckla. I ens egna experimenterande finnas med för att lyssna och utmana ens tankar. Personalens egna medvetenhet och kunskap om att utmana med olika material och att möta ens egna utforskande med ; Ja pröva det! Vad kan utvecklas i undervisningen för att NO/teknik ska bli en naturlig del i lärmiljön? Experimentera ännu mer med vatten utomhus. Våga lyfta ut verksamheten både på gården och i skogen. Ha såväl styrda som fria delar både på gården och i skogen för att ge möjlighet att stimulera kreativiteten utomhus. Våga skräpa ner mer på gården med kreativt material. Alla vuxnas galna idéer behöver också bejakas så att det är ett tillåtande klimat med mer laborativt material. Möblera rummen så att man skapar en kreativ hörna där en själva kan få pröva. Fortsätta utveckla naturvetenskapen i skogen. Gärna med Ipad som kan komplettera ens kunskaper. Använda mer varierat material som stimulerar till teknik och skapande. Snickra! Hur har kompetensutvecklingen inom NO/teknik påverkat medvetenheten inom ämnet? Det är ok att använda tekniska ord och sätta ord på fenomen utan att man själv förstår hela innebörden av ordet densitet, friktion eller tyngdkraft.. Vi behöver inte förklara allt. Det behöver inte vara så avancerat utan ta till vara möjligheterna i vardagen utan att vara så rädda för vad som händer. Ta till vara sandleken och utmana med vatten. Vi har fått bekräftat att det finns mycket som vi gjort sedan tidigare i verksamheten inom NO/ teknik men vi har fått en puff att hjälpa en att sätta ord på det de själva upptäcker. Den egna medvetenheten har ökat och när en själva upptäcker något så anammar man det på ett annat sätt. Det är värdefullt att alla går samma utbildning så att man gemensamt kan relatera till utvecklingsområden.
7(8) 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor Eftersom vi arbetar med mindre grupper i våra hemvister så har s inflytande bejakats. Ett tema som utarbetas under året handlade bla om Riddare. I gruppen fanns ett stort behov av struktur och samspel. När en lånade böcker och läste om Riddare blev det starten på temat. Riddare är kanske inte det första man tänker på när man behöver tänka struktur och samspel men faktum är att temat ledde fram till gemensamma riddarregler och de sociala aspekterna där riddare står upp för kamratskap och att vilja hjälpa. Barns inflytande är en stor styrka, det en vill och uttrycker går man gärna tillmötes. Under året har den tekniska utrustningen på förskolan ökat. Ipaden används dagligen såväl till enskilda med vuxen men också för att öka samspel mellan två. I skogen har den funnits med för att utveckla kunskaper men också för att filma lek och lärande i gruppen. Reflektion har förts i arbetslaget utifrån filmat material och det har lett till att personalen fått syn på processer och relationer i gruppen som de sedan har använt för att utveckla verksamheten ytterligare. Vår förskola har också en styrka i att vara en mångkulturell förskola. I samband med inskolningen valde vi att ta in extra vikarier med rätt modersmål så att, föräldrar och personal kunde förstå varandra och verksamheten. Barn som skolades in med dessa extra insatser har blivit trygga snabbt och en bra relation med föräldrarna har byggts upp. Ytterligare för att stärka med annat modersmål har varit att vi samarbetat med Grevhagsskolan. Elever med annat modersmål har kommit in till förskolan och läst på sitt modersmål för en med samma språk i förskolan. Med Ipad har och personal tillsammans upptäckt det svenska språket på ett interaktivt sätt. Mål som vi vill utveckla Vid utvärderingen av året framkom många områden som vi vill utveckla men det som vi valt att sätta fokus på kommande året är att sträva efter att alla ska få möjlighet att utveckla den matematiska förmågan. Förslag till åtgärder I samband med vår planeringsdag kommer vi diskutera vad som är matematik i förskolan. På våra reflektioner som vi har i huset kommer vi under året att diskutera matematik. Vi kommer att filma verksamheten och utifrån den analysera vad som är matematik i s lärande. När vi har utedagar eller andra aktiviteter kommer vi ha särskilt fokus på hur matematiken kommer in i s lärande. 3.3 Resultat och analys av föräldraenkät Resultat och analys av enkäten Vi hade en förhållandevis låg svarsfrekvens.
8(8) Det som föräldrar har positiva synpunkter på handlar om informationen som finns skriven på tavlan i hallen. De uppmanar varandra att läsa där. Kommunikationen med föräldrarna är bra och i utvecklingssamtalen har det inte framkommit något negativt även om någon förälder i enkäten skrev att hen var missnöjd med verksamheten. Det som oroar föräldrarna är det samma som oroar personalen, dvs den stora mängden vikarier som kommer och går. Föräldrarna upplever att deras påverkas negativt. Detta är ett område som kräver förändring kommande år. 4. Förskolans egna prioriterade mål Självkänsla- jag duger Glädje, nyfikenhet och Lärande Lek Våra prioriterade mål har använts vid varje veckoplanering som utvärdering av planerade åtgärder och reflekterats utifrån för att planera åtgärder och utvecklingsområden. Den dokumentation som förts har varit med ovanstående ord som bas. Vad innebär det för oss på Baronen att en har självkänsla. När kan vi säga att vi är på väg att nå målet? Vad beror det på att vi inte ser detta i gruppen i hos enskilda? Vad behöver vi fortsätta med i verksamheten för att skapa förutsättningar till att et utvecklar detta? Dessa tankar genomsyrar alla ledorden i vardagen på förskolan som lämning, matsituation, ute - verksamheten skapande etc. I störst utsträckning har självkänsla diskuterats utifrån att få hela gruppen att fungera. Vi ser resultat i verksamheten av att diskussionen och analysen av det som sker utvecklar verksamheten och gruppen. När en bjuder in till lek så kommer den vuxna in och leker på ens villkor. Vi har noterat att det är lätt hänt att vi vuxna tar över leken helt omedvetet och vi har särskilt tänkt på leken inomhus där vuxna blir delaktiga i leken på ens villkor och minimerat vuxenpratet.