2017-11-07 Riktlinjer för arbete med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling - för förskolor och skolor i Partille kommun Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: partille.kommun@partille.se Telefon: 031-792 10 00 Webbplats: www.partille.se Facebook: www.facebook.com/partillekommunen
Innehåll - för förskolor och skolor i Partille kommun... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 4 Lagar som styr likabehandlingsarbetet... 4 Två lagar en plan... 4 Ombud och ombudsmän... 5 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO... 5 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet... 6 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet... 6 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Ugglums skola Läsår 17-18... 7 Vision... 7 Årets fokusområden... 7 Grunduppgifter Ugglums skola... 7 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 8 Uppföljning och utvärdering... 9 Utvärdering... 9 Läsårets prioriterade aktiviteter... 11 Främjande arbete... 11 Förebyggande arbete... 12 Åtgärdande arbete... 12 Planerade aktiviteter under läsåret... 12 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser... 13 Organisation och ansvarsfördelning... 15 Delaktighet och inflytande... 16 Dokumentation... 16 Kommunikation och förankring... 16 Bilagor... 17 Bilaga 1: Lagstöd... 17 Nyheter i diskrimineringslagen... 17 Fakta... 18 Skollagen (2010:800)... 18 Andra lagar... 20 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner... 21 Vision... 21 Grunduppgifter... 21 Lagstöd... 21 Kartläggning och analys... 21 Mål... 21 Främjande insatser... 21 Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 2 (26)
Förebyggande insatser... 22 Arbete vid akuta situationer - åtgärdande insatser... 22 Organisation och ansvarsfördelning... 22 Delaktighet och inflytande... 22 Dokumentation... 22 Kvalitetsarbete... 22 Uppföljning och utvärdering... 22 Form... 23 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor... 24 Utvärdering... 24 Frågor inför utvärdering... 24 Kartläggning... 24 Analys... 25 Bilaga 4: Tillgänglighet... 26 Inledning Det här dokumentet har tagits fram som ett stöd för personal i förskolor och skolor i Partille kommun vid upprättandet av likabehandlingsplan och årlig plan. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 3 (26)
I dokumentets första del beskrivs kort de lagar som skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den andra delen består av ett förslag till hur arbetet med likabehandlingsplan och den årliga planen kan organiseras. Förslaget är konstruerat som en mall där det finns informativa texter under varje rubrik. I slutet av dokumentet finns en checklista över vad som ska ingå i en likabehandlingsplan. På Framsidan finns också en mall som är fri från underrubriker och informativa texter. Riktlinjerna bygger på Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012), Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015) och Diskrimineringsombudsmannen 2012, Lika rättigheter i skolan. Ett alternativ till Partilles riktlinjer är diskrimineringsombudsmannens verktyg http://planforskolan.se Mer information om detta finns på diskrimineringsombudsmannens hemsida www.do.se. Blanketter finns att hämta digitalt på Framsidan: http://framsidan.partille.se/blanketter_elevhalsa Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 4 (26)
Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 5 (26)
Viktiga datum för likabehandlingsarbetet Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 6 (26)
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Ugglums skola Läsår 17-18 Vision Vision för Ugglums skola Barn och elever i Ugglums område vill, vågar och kan ta huvudrollen i sitt eget liv. Årets fokusområden främja samverkan och samarbetsformer med elevernas vårdnadshavare främja likabehandling med fokus på könsrollerna främja elevdelaktighet och elevinflytande för ökad kunskap och lärande Grunduppgifter Ugglums skola Ugglums skola har ca 600 elever från 6 år upp till 16 år. Likabehandlingsplanen och Plan mot kränkande behandling omfattar förskoleklass, grundskola åk 1-9 samt fritidsverksamhet och fritidsklubb. Skolan har två enheter med en ansvarig rektor för vardera. Gerard Net är ansvarig rektor för åk F-5 och Ann-Britt Ek är ansvarig rektor för åk 6-9. Skolan har en serviceorganisation som innefattar lokalvård, vaktmästeri och kök. Idag finns ett Trygghetsteam (TT) som träffas ca 3 gånger/termin. Där ingår pedagoger från alla våra verksamheter och stadier samt kurator och rektor. Detta team arbetar både åtgärdande, förebyggande och främjande. Pedagogerna i TT ansvarar för våra Kamratstödjare från åk 3-9, två per klass. Kamratstödjarna involveras i det främjande arbetet. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 7 (26)
Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 8 (26)
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Uppföljning och utvärdering Föregående års plan (Läsår 16-17) har utvärderats av: Trygghetsteam Arbetslagen Elevhälsoteam Utvärdering Eleverna i åk 2, 4 och 7 fick välja ut trygga respektive otrygga platser genom att sätta ut trygga (gula lappar) och otrygga (rosa lapar) platser på Husmodellen skolan. Eleverna bedömde att följande platser var trygga: - på lektion - hos skolsköterskan - hos kurator - man upplever att många platser är trygga när en vuxen finns i närheten Otrygga platser var: - bollplanen, ibland är det bråk eller äldre eleverna tar målen. Det är ibland oklart vilka regler som gäller på fotbollsplanen. Ibland saknas det också en vuxen i närheten. - Toaletterna t.ex. nere vid slöjden - simhallen, när det går magsjuka eller att man kan skära sig på vassa kanter - i rasthall vid biblioteket där det finns äldre elever som låter ganska mycket - idrottshallen, det känns otryggt i omklädningsrummen när det också finns äldre elever. - duschar och insyn i omklädningsrum samt ofräscha toaletter. Det finns en rädsla att någon öppnar dörren. - Cykelställ, elever sitter på andras cyklar och äldre barn gör ibland punkteringar på andras cyklar. - Matsalen fungerar inte som vi önskar, stressig miljö och hög ljudvolym. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 9 (26)
- elevcafé: Står man i caféet så behövs det vara en vuxen med. Ibland blir man pressad att ge bort saker eller att elever bara tar saker av en eller tränger sig in i caféet osv. Förskoleklasserna har under läsåret arbetat med sociogram. Arbetslag åk 1-3 har arbetat med Livskunskap/ EQ i halvklass under hela läsåret. Arbete har även skett utifrån ledstjärnor. I övrigt har eleverna deltagit i ansvarslekar, haft en hemlig kompis samt övrig social träning. Fadderverksamhet: Genomfört mellan FB-1B. Fritids har haft en normkritisk vecka utifrån ett samarbete som Ugglums skola haft med West Pride som även deltagit i en föreläsning för personalen. Man har i grupperna samtalat kring hur olika familjekonstellationer kan se ut Arbetslag 4-5 Samtal har skett i klasserna utifrån likabehandlingsplanen. Innehållet i den, har pedagogerna tagit upp med eleverna men inte varit så tydliga med att de utgått från likabehandlingsplanen. Det finns önskemål om en mer kortfattad version för att barnen kan förstå och som är anpassad efter ålder. Klasserna har arbetat med ledstjärnor vilket har varit bra men ju längre tiden går desto mer glöms det av. Önskemål finns om gemensamma ledstjärnor för hela skolan och som varje arbetslag skulle koppla egna aktiviteter till. Det finns en brist på tydlighet om vilka ordningsregler som gäller för åk1-3, 4-6 och 7-9. Det behöver också finnas konsekvenser och åtgärder när man inte följer reglerna. Årskurs 6-9 Vissa mentorsklasser har arbetat enskilt med innehållet i West Pride satsningen. Arbetslagen har inte arbetat med gemensamma elevaktiviteter och det saknas en diskussion, utvärdering och analys. Rastvärdskapet har fungerat dåligt. Det finns önskemål om att all personal har den uppgiften. Synliga rastvärdsscheman skulle också förtydliga detta. Det finns förslag om att ha möjlighet att låna spel i biblioteket. Tillsynen i korridoren utanför slöjden behöver ses över. Det finns extremt mycket skadegörelse vilket bidrar till en otrygg miljö. Trygghet och Studiero För de klasser som blir åttor och nior till hösten har ny klassindelning inför åk 7 varit mycket positivt utifrån trygghet och studiero. Elever har beskrivit en stor oro inför splittringen av befintliga åk 6, men att efteråt har det blivit bättre än tidigare. Denna oro har även funnits hos en del elever i årets sexor, vilket behöver följas upp under hösten med gruppstärkande aktiviteter i de nya sjuorna. Mentorstiden blir viktig i det sammahanget. Elever upplever att det är OK att vara annorlunda att sticka ut på skolan och att vuxna reagerar och agerar vid ev. kränkningar. Fult språk, Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 10 (26)
nedlåtande menalitet och så kallade skojbråk elever emellan är de vanligaste kränkningar som vuxna lagt märke till. Lärare beskriver att strukturerade lärarledda lektioner med tydlig planering på tavlan är det som fungerar bäst. Rutiner där elever kan känna igen sig, väl genomtänkta gruppindelningar samt tydliga förväntningar från läraren, skapar trygghet för elever och ökar deras möjlighet till eget ansvar. Trånga korridorer, lyhördhet och brist på rastaktiviteter gör att elever som har rast upplevs som störande för pågående lektioner. Under läsåret 2017-18 är alla årskurser på högstadiet tre parallella, vilket innebär ett ökat tryck i de lokaler som högstadiet förfogar över. Detta kommer att ställa högre krav på ökad närvaro av vuxna i korridorerna. West Pride Under läsåret har skolan varit en av fokusskolorna inom West Pride organisationen. Alla pedagoger har deltagit i två utbildningstillfällen (halvdagar) med temat: Kunskap om HBTQ frågor samt normkritik och könsroller. Fortbildningens syfte var att ge lärarna kunskap inom dessa områden och att det i förlängningen ska gynna elevernas förutsättningar för kunskapsinlärningen. Friends och sociala medier Organisationen Friends har under året besökt skolan vid flera tillfallen. Alla föräldrar har varit inbjudna till en kvällsföreläsning med Friends med temat Sociala medier. Friends har också haft en föreläsning för eleverna i årskurs 4-6. Alla pedagoger fick ta del av en Friends föreläsning med temat sociala medier och kränkningar på nätet. Aktiviteterna som vi har kunnat genomföra med hjälp av organisationen Friends har ökat föräldrarnas, elevernas samt pedagogernas kunskap kring temat sociala medier och nätkränkningar. Detta i sin tur kan skapa en god och trygg skolsituation med goda möjligheter för en optimal kunskapsinlärning. Läsårets prioriterade aktiviteter Främjande arbete Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat. Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och den undervisningsfria tid som eleverna tillbringar på skolan (Skolverket, 2015. Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 12) Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 11 (26)
Övergripande mål: att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla på Ugglums skola. Delmål: Vi ökar vår förståelse för allas lika värde Förebyggande arbete Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är att genomföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla. (Skolverket, 2015. Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 44) Övergripande mål: Alla på Ugglums skola är delaktiga i att skapa förutsättningar för en trygg skolmiljö Delmål: alla elever görs delaktiga i det förebyggande arbetet genom klassoch elevråd Åtgärdande arbete Skolan behöver skapa förutsättningar för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för detta ligger verksamhetens regelbundna kartläggningar samt arbetet med att skapa en tillitsfull relation mellan elever och personal. (Skolverket, 2015. Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 88) Övergripande mål: att Ugglum skola har tydliga rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Delmål: att få en gemensam kunskap om och förståelse för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt anmälan och hantering av enskilda ärenden Planerade aktiviteter under läsåret Nedanstående aktiviteter dokumenteras fortlöpande i arbetslagens teamplaner Utvecklingsområde Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Främja trygghet och matro i matsalen Läsåret Skolledning och medarbetare Juni 2018 Bemanning av elevcafé Höstterminen Ann-Britt i samverkan med Kultur och fritid Juni 2018 Tema psykisk ohälsa Planering pågår Elevråd, föräldraråd, skolledning Juni 2018 Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 12 (26)
Hur bemöter vi eleverna för att främja likabehandling mellan könen Läsåret Skolledning och pedagogisk personal Juni 2018 Ökat ansvar för elevråden gällande rastaktiviteter Läsåret Skolledning och elevrådsansvariga pedagoger Juni 2018 Skapa gemensam förståelse för diskriminering, trakasserier och kränkande handling samt anmälan och hantering av enskilda ärenden läsåret Skolledning, trygghetsgrupp, all personal på skolan Juni 2018 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser När en elev kränks av en annan elev Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Den lärare som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. Detta ska ske inom 24 timmar. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela elevhälsoteam vad som har skett och vad som har gjorts. 6. Eleverna hålls under uppsikt. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 13 (26)
7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränker tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. När ett barn eller en elev kränks av en vuxen person Om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor som i sin tur anmäler till huvudman. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. 4. Rektor följer upp ärendet med barnet/eleven och dennes vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt barnet/eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 14 (26)
Organisation och ansvarsfördelning Rektor ansvarar för skolans för likabehandling. Ugglums skola har ett trygghetsteam som består av representanter från alla arbetslag. Rektor är sammankallande och en direkt kanal till skolans elevhälsoteam. Elevhälsoteamet träffas regelbundet och aktuella frågor kring likabehandling finns alltid på dagordningen. Elevhälsoteamet ansvarar också för att akuta åtgärder i elevärenden följer skolans arbetsgång och ger stöd i enlighet med kommunens dokument Policy och arbetsgång för elevhälsa. Trygghetsteamet bedriver ett kontinuerligt arbete för att förebygga, upptäcka och motverka kränkande behandling och mobbning. Teamets medlemmar har Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 15 (26)
utbildning i att hantera mobbningssituationer. Trygghetsteamet på Ugglums skola träffas regelbundet för att gå igenom och följa upp aktuella ärenden. Kamratstödjarorganisationen har en tydlig beskrivning vad det innebär att vara kamratstödjare. Det är viktigt att kamratstödjarna har en stark anknytning till trygghetsteamet och likabehandlingsarbetet på skolan. På elevrådets möten finns utrymme för eleverna att ta upp frågor som rör likabehandling och arbets- och studiemiljö. Delaktighet och inflytande Elever, vårdnadshavare och personal ska vara delaktiga i arbetet mot trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Eleverna görs delaktiga genom det ständigt pågående värdegrundsarbetet i grupperna och genom kamratstödjarorganisationen och elevrådet. Eleverna har alltid möjlighet att ta upp och föra diskussioner om arbets- och studiemiljön på mentorstiden varje vecka och på lektionstid när det behövs. Föräldrarnas delaktighet möjliggörs genom föräldraråd, skolråd och via rektor och pedagoger på föräldramöten. Personalen deltar i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering varje dag när de möter barn och elever. Personal från skolans båda organisationer är representerade i Trygghetsteamet. I arbetet med att göra en ny likabehandlingsplan inför läsåret 2017/2018 kommer elever, föräldrar och personal att vara delaktiga på olika sätt. Under april och maj genomförs kartläggning av situationen på skolan, bland annat med hjälp av enkäter där elever och föräldrar får komma till tals. Diskussioner och frågeställningar kommer att finnas på föräldrarådets dagordning. I samband med skolstart kommer en analys av kartläggningen att presenteras för elever, föräldrar och personal. Förslag till ny plan med nya åtgärder görs och antas när elevers och föräldrars åsikter har beaktats. Dokumentation I skolor ska alla enskilda ärenden då elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Kommunikation och förankring I skolor ska alla enskilda ärenden då elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 16 (26)
Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Nyheter i diskrimineringslagen Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare och skolor får nu ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter, säger Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är en utvidgning jämfört med tidigare. Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet omfattade före årsskiftet endast kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet. Nytt är också att reglerna innehåller anvisningar för hur arbetet ska genomföras löpande i olika steg. Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska även ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. I arbetet ska arbetsgivare samverka med representanter för arbetstagare. Utbildningsanordnare ska samverka med dem som deltar i utbildningen, till exempel barn, elever och studenter samt, i rollen som arbetsgivare, med de anställda i verksamheterna. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 17 (26)
Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska själva utforma vilka konkreta åtgärder som ska genomföras. Det är aktörerna som har kunskap om den egna verksamheten och därmed kan genomföra de förändringar som krävs, säger Agneta Broberg. En annan nyhet är att alla arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare med minst tio anställda ska dessutom dokumentera arbetet med lönekartläggning. Fakta Aktiva åtgärder är ett främjande och förebyggande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Bestämmelserna om aktiva åtgärder gäller för arbetsgivare och utbildningsanordnare. Till utbildningsanordnare räknas verksamheter som omfattas av skollagen, högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 18 (26)
behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 19 (26)
Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 20 (26)
Hets mot folkgrupp Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner I en likabehandlingsplan bör det vara lätt att följa en röd tråd mellan vision, kartläggning, nulägesanalys, mål, åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Vision Det finns en kortfattad, övergripande vision som tydligt markerar förskolan/skolans inställning till likabehandling. Grunduppgifter Det framgår tydligt vilka verksamheter som planen omfattar. Det framgår vem som är ansvarig. Lagstöd Det finns hänvisningar till de lagar som är aktuella, främst Skollagen och Diskrimineringslagen. Det står tydligt att planen är både likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Definitioner Det finns definitioner på ord och begrepp som används i planen. Kartläggning och analys Planen är tydligt anpassad till den eller de verksamheter den gäller för. De verksamheter som planen avser är belysta utifrån dess specifika förutsättningar. Det finns en beskrivning av hur kartläggningen har gått till, vad den visar och vilka slutsatser som dras utifrån det. Analysen av kartläggningen är tydligt beskriven. Mål Målen är konkreta och utvärderingsbara. Målen när det gäller det främjande arbetet är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Målen när det gäller det förebyggande arbetet är kopplade till verksamhetens identifierade riskområden. Främjande insatser Alla diskrimineringsgrunderna nämns. Det är tydligt hur arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier inom de olika diskrimineringsgrunderna sker. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 21 (26)
Arbetet för att motverka kränkande behandling framgår tydligt. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från verksamhetens identifierade risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet är tydligt kopplat till resultatet av kartläggningen. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Arbete vid akuta situationer - åtgärdande insatser Det finns rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det framgår tydligt vem som ska göra vad och när det ska ske. Det finns rutiner för kommunikationen med vårdnadshavare. Det finns tydliga rutiner och ansvarsfördelning för akuta situationer. Organisation och ansvarsfördelning Det finns en tydlig organisation för likabehandlingsarbetet på förskolan och i skolan, där det tydligt framgår vem som gör vad och när det sker. (Trygghetsteam, kamratstödjare, olika personalgrupper, EHT) Delaktighet och inflytande Det framgår i planen hur barn, elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i planens upprättande, uppföljning och utvärdering, anpassat efter barns och elevers ålder och mognad. Det framgår hur elever görs delaktiga med att arbeta fram ordningsregler. Dokumentation Planen innehåller en beskrivning av rutinerna för dokumentationen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Kompetensutveckling Det finns en plan för personalens kompetensutbildning utifrån behoven i verksamheten. Kommunikation och förankring Det finns rutiner för hur planen förankras hos barn, elever, vårdnadshavare och personal. Kvalitetsarbete Arbetet med likabehandlingsplanen är en tydlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Uppföljning och utvärdering Rutiner för hur verksamheten följer upp och utvärderar insatserna beskrivs i planen. En redogörelse för hur de planerade insatser som har genomförts och Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 22 (26)
effekterna av detta arbete ska beskrivas i efterföljande års plan. Redan när mål och åtgärder formuleras bör man tänka på hur de ska kunna följas upp. Form Likabehandlingsplanen ska präglas av helhetstänkande och innehålla en tydlig röd tråd. Språk och formalia bör ses över. Innehållsförteckning och tydliga stycken med rubriker som underlättar för att hitta det som söks. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 23 (26)
Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Utvärdering Likabehandlingsplanen och den årliga planen är verktyg som ska användas i det dagliga arbetet och vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den ska utvärderas årligen och nya mål ska sättas upp inför att den årliga planen arbetas fram i oktober varje år. Utvärderingen innebär en beskrivning av vilka insatser som genomförts och effekterna av detta arbete. Följande information bör vara med sammanfattningen av läsårets utvärdering: hur planen har utvärderats och vilka som har varit delaktiga i det arbetet. en sammanfattning av resultatet av innevarande års likabehandlingsarbete. hur årets plan ska utvärderas och vem som är ansvarig för det. Frågor inför utvärdering Vilka insatser har genomförts? Hur gick det? Vilka resultat kan vi se utifrån de insatser som gjorts, kopplat till målen? Ser vi andra effekter av insatserna än de som angavs i målen? Vilka insatser har inte genomförts? Varför det? Ska de föras till nästa plan? Kartläggning Syftet med kartläggningen är att synliggöra hur barn och elever uppfattar sin situation och identifiera de riskområden som finns i verksamheten och i vilka sammanhang de uppstår. Om planen omfattar fler än en verksamhet ska varje verksamhets förutsättningar tydligt beaktas i likabehandlingsarbetet. Det ska också tydligt framgå vilka verksamheter mål och aktiviteter avser. Kartläggningen kan bestå av enkäter, organiserade samtal, trygghetsvandringar, dokumentation från elevhälsans team och trygghetsteam kan också utgöra en del av kartläggningen. Kartläggningen ska belysa såväl fysisk miljö, socialt samspel och pedagogiska miljöer och kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna. Umgänge på nätet är en naturlig del av barns och elevers vardag och bör ingå i kartläggningen. Information behöver samlas in från barn/elever, personal och vårdnadshavare, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen blir en sammanställning av all denna information, för att identifiera riskområden i verksamheten. Förslag på möjliga kartläggningsmetoder: Planerade samtal med barn och elever Enkäter för elever (skola), personal och föräldrar, både förvaltningens och egna Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 24 (26)
Trygghetsvandringar Observationer Personalen granskar varandra Diskussioner på föräldramöten och föräldraråd Elevhälsoteamet, skolsköterskans hälsobesök Elevråd, elevskyddsombud Incidentrapporter Frånvarorapporter (skola) Dokumentation vid kränkande behandling Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt DO s husmodellen SPSM s värderingsverktyg för tillgänglighet i skolan Fundering: På vilket sätt fångar kartläggningsmetoderna in diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och kränkande behandling? Inför val av kartläggningsmetoder bör man fråga sig på vilket sätt de valda kartläggningsmetoderna fångar in diskrimineringsgrunderna, tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling. Analys Syftet med analysen är att identifiera de risker som kan innebära att barn och elever blir utsatta för diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier eller kränkande behandling. Analysen innebär att verksamheten kritiskt granskar, drar slutsatser och skapar en förståelse för orsakerna till den information som kommit fram i kartläggningen. Analysen svarar på frågan varför barn och elever upplever otrygghet och/eller otillgänglighet i den miljö, vid de olika situationer som har framkommit. Elever, personal och vårdnadshavare ska involveras i detta arbete. Följande information bör vara med: hur verksamheten har tagit fram information om nuläget på förskolan eller skolan. hur elever och personal involverats i arbetet med kartläggning och analys. en beskrivning, i sammanfattande form, av det som framkommit kartläggningen och av den analys som gjorts. Insatserna i det förebyggande arbetet ska tydligt kunna kopplas till kartläggning och analys. Frågor inför analys: Vilka riskområden har vi identifierat? Hur visar det sig? I vilka situationer visar det sig? Vilka är orsakerna till de identifierade riskområdena? Hur vet vi det? Vad saknar vi kunskap om? Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 25 (26)
Bilaga 4: Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att: barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute (Specialpedagogiska myndigheten (2014),Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Sid. 13) Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 26 (26)