Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Björndammens skola Förskoleklass Skola åk 1-9 Fritidshem Fritidsklubb Vision Eleverna på Björndammens skola vågar vara sig själv och har förståelse för allas lika unika värde. Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Planens utformning 7 Vision 7 Grunduppgifter 7 Definitioner 8 Uppföljning och utvärdering 10 Främjande arbete 11 Förebyggande arbete 13 Kartläggning och analys 14 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer 19 Organisation och ansvarsfördelning 22 Delaktighet och inflytande 22 Dokumentation 23 Kommunikation och förankring 23 Bilagor 24 Bilaga 1: Lagstöd 24 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner 28 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor 31 Bilaga 4: Tillgänglighet 34 Partille kommun 2 (34)

3 Inledning Det här dokumentet har tagits fram som ett stöd för personal i förskolor och skolor i Partille kommun vid upprättandet av likabehandlingsplan och årlig plan. I dokumentets första del beskrivs kort de lagar som skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den andra delen består av ett förslag till hur arbetet med likabehandlingsplan och den årliga planen kan organiseras. Förslaget är konstruerat som en mall där det finns informativa texter under varje rubrik. I slutet av dokumentet finns en checklista över vad som ska ingå i en likabehandlingsplan. På Framsidan finns också en mall som är fri från underrubriker och informativa texter. Riktlinjerna bygger på Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012), Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015) och Diskrimineringsombudsmannen 2012, Lika rättigheter i skolan. Ett alternativ till Partilles riktlinjer är diskrimineringsombudsmannens verktyg Mer information om detta finns på diskrimineringsombudsmannens hemsida Blanketter finns att hämta digitalt på Framsidan: Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Partille kommun 3 (34)

4 Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan. Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Partille kommun 4 (34)

5 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Partille kommun 5 (34)

6 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Partille kommun 6 (34)

7 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Vision Eleverna på Björndammens skola vågar vara sig själva och har förståelse för allas unika värde. Grunduppgifter På Björndammen skola går det ca 460 elever. Det är en grundskola som täcker förskoleklass till och med åk 9. Skolan är organiserad med en rektor för F-4, Maria Kaij Helgesen och en rektor för åk 5-9, Erica Gustavsson. Klasserna är åldershomogena. Många elever bor i området men skolan har även en del elever som bor utanför kommunen. Björndammens område är ett mångkulturellt och socioekonomiskt blandat område. Elever F-3 har möjlighet att ansöka om fritidsverksamhet och elever 4-6 har efter skoltid möjlighet att ansöka om fritidsklubb. Planen har både är en likabehandlingsplan och en årlig plan. Den omfattas av förskoleklass, grundskola åk F-4 och åk 5-9 samt fritidsverksamhet. Denna plan omfattar hela skolan från förskoleklass tom åk 9. Skolan har medvetet valt att ha gemensam dokumentation kring likabehandlingsarbetet. I planen har vi tydliggjort verksamheters behov och kopplade aktiviteter. Anledningen till detta är att det gynnar värdegrundsarbetet och en gemensam grundsyn på hela skolan. Skolans värdegrunder styrs även av FNs konvention om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen, Diskrimineringslagen och Skollagen. Partille kommun 7 (34)

8 Definitioner Det kan vara bra att beskriva de olika begrepp som förekommer i er plan. Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012 och i Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015). De är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd (2012). Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Partille kommun 8 (34)

9 Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Partille kommun 9 (34)

10 Uppföljning och utvärdering Skolans personal har i slutet av läsåret 17/18 gjort en utvärdering på föregående års likabehandlingsarbetet. Under året har vi arbetat med: Gemensamt förhållningssätt inspirerat av Bo Hejlskov Ökat tryggheten i omklädningsrummen. Likabehandlingsteamet har presenterat sig i alla grupper och därigenom blivit kända för alla. Vi har fört en aktiv dialog med eleverna om hur man beter i mötet med andra. Både i verkligheten och på nätet för att undanröja kränkningar. Rastvärdsgruppen har arbetat för att skapa fler aktiviteter för eleverna på rasterna. Flertal av förra årets aktiviteter genomfördes och de aktiviteter vi fortfarande ser att vi behöver arbeta med har planerats in som aktiviteter i kommande plan. Vår förankring av likabehandlingsplanen var bättre i år än tidigare genom att alla pedagoger var mer delaktiga i den. Tydliga tecken på att vi är på god väg mot våra mål är att tryggheten och studieron har blivit mycket bättre, dialogen mellan hem/skola har ökat och ansvarstagandet hos pedagogerna är mycket större nu än föregående år. På skolan i stort och så även i likabehandlingsarbetet har valt att fokusera på få aktiviteter. Anledningen till detta är att vi tror att kvalitén blir bättre. Vi har t.ex. samma mål i teamplanen som i likabehandlingsplanen. Antal anmälningar till Likabehandlingsteamet har minskat vilket vi bedömer beror på att personalen på tidigt stadie uppmärksammar och åtgärdar uppkomna kränkningar utifrån skolans rutiner. Delar av personal i likabehandlingsteamet tillhör även Elevhälsoteamet. Vi minskar riskerna att barn och elever hamnar mellan stolarna utan behoven görs synliga (gemensam samsyn) och eventuella insatser kan utan dröjsmål sättas in. I kommande årliga planen 18/19 kommer de planerade aktiviteter utföras, följas upp och utvärderas. Planen ska användas i det dagliga arbetet och vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Därefter ska nya mål sättas upp och arbetas fram i oktober nästa år. Partille kommun 10 (34)

11 Främjande arbete Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat. Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och den undervisningsfria tid som eleverna tillbringar på skolan. (Skolverket, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 12) Det främjande arbetet ska: - omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och ålder. Arbetet ska även omfatta sexuella trakasserier. - vara en del i det vardagliga arbetet. - baseras på kunskaper om hur man skapar en trygg miljö där alla barn blir respekterade som de är. - innebära ett normkritiskt perspektiv. - omfatta kompetensutveckling för personalen, för att öka kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, samt tid att diskutera personalens egna normer och attityder. - omfatta möjligheter för barn och elever att diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Förslag till metoder och frågor inför arbetet med kartläggning och analys, se bilaga 3. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och ålder, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Partille kommun 11 (34)

12 Förskoleklass Övergripande mål: Vi alla på skolan behandlar varandra med respekt och tar tillvara på olikheter. Delmål: Tillsammans utvecklar vi normkritiska förhållningssätt och är väl insatta i diskrimineringsgrunderna Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Medvetandegöra diskrimineringsgrunder Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1819 Alla Skola åk 1-4 Övergripande mål: Vi alla på skolan behandlar varandra med respekt och tar tillvara på olikheter. Delmål: Tillsammans utvecklar vi normkritiska förhållningssätt och är väl insatta i diskrimineringsgrunderna Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Medvetandegöra diskrimineringsgrunder Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1819 Alla Skola åk 5-9 Övergripande mål: Vi alla på skolan behandlar varandra med respekt och tar tillvara på olikheter. Delmål: Tillsammans utvecklar vi normkritiska förhållningssätt och är väl insatta i diskrimineringsgrunderna Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Medvetandegöra diskrimineringsgrunder Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1819 Alla Partille kommun 12 (34)

13 Fritidshem och fritidsklubb Övergripande mål: Vi alla på skolan behandlar varandra med respekt och tar tillvara på olikheter. Delmål: Tillsammans utvecklar vi normkritiska förhållningssätt och är väl insatta i diskrimineringsgrunderna Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Medvetandegöra diskrimineringsgrunder Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1819 Alla Förebyggande arbete Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är att genomföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla. (Skolverket, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 44) Det förebyggande arbetet bör: - bestå av konkret formulerade insatser - kunna kopplas till kartläggning och analys - vara anpassat till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten - beskrivas så att vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart tydligt framgår. Partille kommun 13 (34)

14 Kartläggning och analys Under vårterminen 2018 genomfördes kartläggningen på skolan i syfte att identifiera riskområden i den fysiska och sociala miljön, samt kring trygghet och studiero. Kartläggningen genomfördes av skolans Likabehandlingsteam. Likabehandlingsteamet består av personalgrupp på skolan som arbetar från förskoleklass till årskurs 9 samt personal från fritidsverksamheterna och representanter från elevhälsan. Likabehandlingsteamet styrs av rektor. De metoder som mestadels användes vid kartläggningen var Husmodellen. Husmodellen är framtagen av Diskrimineringsombudsmannen och kan användas som ett verktyg för att upptäcka diskriminering och trakasserier i skolan. Intervjuer gjordes från förskoleklass till årskurs 8. Vi vill ha en heltäckande bild av skolans behov av att förstärka arbetet kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling men även valt att medvetandegöra och lyfta fram de som främjar verksamheten. (det redovisas inte i kartläggningen) Kartläggningen har utförts enligt följande: 3 förskoleklasser, intervjuer utifrån 4 frågeställningar samt visuellt stöd av skolbyggnaden användes, 10 förskolebarn från varje klass, 5 elever valdes ut av lärare och 5 elever slumpvis. Hälsosamtal årkurs 2, alla elever svarade. Årkurs 3, 3 klasser, kartläggning enligt husmodellen. 10 elever från vardera klass, varav 5 elever valdes ut av läraren och 5 elever slumpvis. Eleverna fick använda sig av post-it lappar samt samtal för att peka ut riskområden (fysiska och sociala). Hälsosamtal årkurs 4. Totalt 54 elever varav 53 elever svarade. Årskurs 6, 2 klasser, kartläggning enligt husmodellen samt diskussion. Årskurs 7, 3 klasser, kartläggning enligt husmodellen, 10 elever från vardera klass, 5 elever valdes ut av läraren och 5 elever slumpvis. Hälsosamtal årskurs 8. Totalt 46 elever varav 45 svarade. Identifierade riskområden: Fysiska miljön; Toaletterna togs upp från förskoleklass till årskurs 8. Om än att vissa förändringar har gjorts bland annat byte av lås och lampor upplever eleverna att toaletterna är snuskiga och ohygieniska samt att man är rädd att gå på toaletterna om någon ska låsa upp utifrån. Från de äldre eleverna finns det en otrygghet i omklädningsrummet och duscharna på idrotten. Oron som beskrivs är att det inte finns duschdraperier, rädd att få kommentarer samt rädd för att andra elever ska komma in. Det kan uppstå konflikter i omklädningsrummet efter idrott samt konflikter i kapprummen. Gällande de yngre eleverna är oftast klassläraren närvarande i omklädningsrummet. Sociala miljön/samspel: Skolan behöver fortsätta arbeta med verbala kränkningar i form av nedlåtande språkbruk och attityder. Få eleverna att inse allvaret i att Partille kommun 14 (34)

15 uttrycka sig på ett kränkande sätt samt fortsätta påminna och informera om skolans rutiner vid kränkande behandling. Fortsatta samtal om allvaret och konsekvenser av kränkningar på nätet. När det gäller oron om kränkningar på nätet framkommer den oftast i samband med ärenden som anmälts till likabehandlingsteamet i samtal med berörda elever och vårdnadshavare. Raster/rast verksamhet: Det finns ett rastschema för rastvärdar på skolan. Rastvärdarna ska vara närvarande i lek och skapa meningsfulla och inkluderande sysselsättningar på rasterna. Det framkommer att elever upplever att det blir otryggt och högljutt på skolgården och i studiehallarna då det inte finns vuxennärvaro. Det finns en önskan att det finns fler vuxna utspridda på fler platser i skolan (fotbollsplan, omklädningsrum, skolgården). Brist i kartläggningen är att vi inte har intervjuat vårdnadshavare utifrån kartläggningen i Likabehandlingsplanen. Däremot har vi tagit med de synpunkter vi fått till oss under året när vi har lagt in aktiviteter i årets plan. Förskoleklass Övergripande mål: Alla på skolan ansvarar för att vi har ett tillåtande klimat och en tillgänglig lärmiljö, ur ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. Delmål: Eleven ska våga vara sig själv och hantera sina känslor och uttrycka sina åsikter på ett respektfyllt sätt. Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Förankring av Likabehandlingsplanen Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Ht-18 Rektor LIT gruppen Gemensamt förhållningsätt 1819 Rektor, pedagoger Tillsammans med eleverna förbättra tryggheten och miljön på toaletterna. Medvetengöra eleverna om vad som är kränkningar och konsekvenser av att kränka andra 1819 Pedagoger 1819 Pedagoger Partille kommun 15 (34)

16 Skola åk 1-4 Övergripande mål: Alla på skolan ansvarar för att vi har ett tillåtande klimat och en tillgänglig lärmiljö ur ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. Delmål: Eleven ska våga vara sig själv och hantera sina känslor och uttrycka sina åsikter på ett respektfyllt sätt Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Förankring av Likabehandlingsplanen Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Ht-18 Rektor LIT gruppen Gemensamt förhållningsätt 1819 Rektor, pedagoger Tillsammans med eleverna förbättra tryggheten och miljön på toaletterna och omklädningsrum. Medvetengöra eleverna om vad som är kränkningar och konsekvenser av att kränka andra 1819 Pedagoger 1819 Pedagoger Skola åk 5-9 Övergripande mål: Alla på skolan ansvarar för att vi har ett tillåtande klimat och en tillgänglig lärmiljö, ur ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. Delmål: Eleven ska våga vara sig själv och hantera sina känslor och uttrycka sina åsikter på ett respektfyllt sätt Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Förankring av Likabehandlingsplanen Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Ht-18 Rektor LIT gruppen Gemensamt förhållningsätt 1819 Rektor, pedagoger Tillsammans med eleverna förbättra tryggheten och miljön på toaletterna och omklädningsrum Pedagoger Partille kommun 16 (34)

17 Medvetengöra eleverna om vad som är kränkningar och konsekvenser om att kränka andra 1819 Pedagoger Fritidshem och fritidsklubb Övergripande mål: Alla på skolan ansvarar för att vi har ett tillåtande klimat och en tillgänglig lärmiljö, ur ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. Delmål: Eleven ska våga vara sig själv och hantera sina känslor och uttrycka sina åsikter på ett respektfyllt sätt. Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Förankring av Likabehandlingsplanen Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Ht-18 Rektor LIT gruppen Gemensamt förhållningsätt 1819 Rektor, pedagoger Tillsammans med eleverna förbättra tryggheten och miljön på toaletterna och omklädningsrum. Medvetengöra eleverna om vad som är kränkningar och konsekvenser om att kränka andra Åtgärdande arbete 1819 Pedagoger 1819 Pedagoger Skolan behöver skapa förutsättningar för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för detta ligger verksamhetens regelbundna kartläggningar samt arbetet med att skapa en tillitsfull relation mellan elever och personal. (Skolverket, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 88) Barn, elever och deras vårdnadshavare bör informeras om hur de ska rapportera när ett barn eller elev upplever diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärdande arbete bör: - beskrivas så att vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart tydligt framgår. Partille kommun 17 (34)

18 Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Förskoleklass Övergripande mål: Elever och vårdnadshavare ska ha tillit till att skolpersonals insatser, på ett skyndsamt sätt, leder till en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Delmål: All personal ska känna till ärendegången och vad som gäller vid akuta situationer. Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Förankra ärendegång för kränkning, diskriminering och trakasserier Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 18/19 Rektor och Likabehandlingsteam Skola åk 1-4 Övergripande mål: Elever och vårdnadshavare ska ha tillit till att skolpersonals insatser, på ett skyndsamt sätt, leder till en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Delmål: All personal ska känna till ärendegången och vad som gäller vid akuta situationer. Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Förankra ärendegång för kränkning, diskriminering och trakasserier Presentera ärendegången för eleverna Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 18/19 Rektor och Likabehandlingsteam 18/19 Likabehandlingsteam Partille kommun 18 (34)

19 Skola åk 5-9 Övergripande mål: Elever och vårdnadshavare ska ha tillit till att skolpersonals insatser, på ett skyndsamt sätt, leder till en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Delmål: All personal ska känna till ärendegången och vad som gäller vid akuta situationer. Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Förankra ärendegång för kränkning, diskriminering och trakasserier Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1819 Rektor och Likabehandlingsteam Fritidshem och fritidsklubb Övergripande mål: Elever och vårdnadshavare ska ha tillit till att skolpersonals insatser, på ett skyndsamt sätt, leder till en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Delmål: All personal ska känna till ärendegången och vad som gäller vid akuta situationer. Planerade aktiviteter under läsåret 1819 Förankra ärendegång för kränkning, diskriminering och trakasserier Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1819 Rektor och Likabehandlingsteam Rutiner för akuta och åtgärdande insatser När personal, vårdnadshavare och elever upplever att det behöver vidta åtgärder vid upprepade kränkningar och trakasserier anmäls ärendet till rektor på skolans blankett Riktlinjer och anmälan till skolans likabehandlingsteam. Rektor inleder skyndsamt utredning och anmäler ärendet till huvudman. 1. Två personer från Likabehandlingsteamet pratar enskilt med den/de som misstänks vara utsatt samt den/de som misstänks ha utfört den upplevda kränkningen. Likabehandlingsteamet förklarar att kränkningar och trakasserier inte får förekomma enligt lag och att fortsatta åtgärder kommer att vidtas tills bedömningen görs att kränkningarna eller trakasserierna upphör. Partille kommun 19 (34)

20 2. Efter samtal med Likabehandlingsteamet tar likabehandlingsteamet kontakt med berörda vårdnadshavare samt informerar mentor. 3. Därefter följer fortsatta samtal inom en vecka med berörda elever och vid avslut av ärendet kontaktas vårdnadshavarna för en återkoppling. 4. Görs bedömningen att vårdnadshavare behöver delta i samtalen kallas dessa in för att närvara. 5. Elevhälsoteamet får regelbundet information om de likabehandlingsärenden som anmäls. Vid behov sker ett samarbete mellan likabehandlingsteamet och elevhälsoteamet. Detta för att skapa en gemensam samsyn och vid behov samarbeta kring insatser och stöd i dessa ärenden. Samtliga samtal och åtgärder dokumenteras enligt rutiner för dokumentation. När en elev kränks av en vuxen person Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Partille kommun 20 (34)

21 Partille kommun 21 (34)

22 Organisation och ansvarsfördelning Ytterst ansvarig för likabehandlingsarbetet på skolan är rektor. Organisationen för likabehandlingsarbete är följande: - Likabehandlingsteam där varje verksamhet och arbetslag är representerad av pedagoger samt representanter från elevhälsoteamet. - Elevhälsoteam kompetenser som arbetar tvärprofessionellt - Elevråd representeras av 1-2 elever från varje klass. Elevrådet är uppmärksamma på vilka stämningar och attityder som finns på skolan och lyfter dessa med ansvarig vuxna för elevrådet. Likabehandlingsteam och Elevhälsa har ett nära samarbete i det främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. Vi ser en nära koppling mellan Likabehandlingsarbetet och elevhälsoarbetet inte minst när det gäller arbetet för hur skolan ska vara tillgänglig för alla. Likabehandlingsteamets medlemmar ansvarar för att bevaka likabehandlingsfrågor i verksamheten och de ingår även i kartläggningsarbetet. Om någon vill anmäla ett ärende utifrån kränkning, trakasserier eller diskriminering används en LIT-blankett som lämnas till rektor. Rektor skickar en anmälan till huvudman. Likabehandlingsteamet får till uppgift att utreda ärendet enligt ärendegången. Vår ärendegång vid akut åtgärdande situationer beskriv under rubriken Rutiner vid åtgärdande arbete. Delaktighet och inflytande För att likabehandlingsarbetet ska få effekt i vardagsarbetet är det viktigt att den är väl förankrad bland alla elever och all personal på skolan. I utformandet av denna likabehandlingsplan har elever och personal varit delaktig genom bl.a arbete med Diskrimineringsombudsmannens (DO;s) husmodell, intervjuer och gruppsamtal. Rektor har kartlagt områden vid medarbetarsamtal, samtal med vårdnadshavare och övrig personal på skolan. Elevhälsoteamet har varit delaktig i det främjande arbetet genom att ha utarbetat en ärendegång till elevhälsan som sedan presenterats för representanter för varje arbetslag samt all personal. Vårdnadshavarna har endast varit delaktiga genom föräldraenkäten i åk 2, 5 och åk 9. Målet inför nästa läsår är att vårdnadshavarna även är med i kartläggningen. Partille kommun 22 (34)

23 Dokumentation Skolan har tydliga rutiner kring anmälda ärenden där elever upplevt sig kränkta och diskriminerade. Skolan har utformat en blankett Riktlinjer och anmälan till skolans likabehandlingsteam. På blanketten ska det framgå vem/vilka som misstänkts sig utsätta och vem/vilka som misstänkts utsätta. Det ska framgå hur likabehandlingsteamet har arbetat med ärendet, vilka åtgärder som vidtagits och hur ärendet har följts upp. För närvarande sparas dokumentationsblanketten i en pärm inlåst hos skolkuratorn. Planeringen framöver är att dokumentationen kring alla ärenden ska föras i elevhälsans dokumentationssystem PMO. Anmälan till huvudman fylls i av ansvarig rektor och skickas i väg till huvudman. Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig 30 oktober 2018 kommer den att på olika sätt presenteras och förankras till personal, elever och vårdnadshavare. Personalen kommer att få den presenterad på stängningsdagen 30 okt På stängningsdagen får samtliga arbetslag diskutera och dokumentera hur deras arbete kring främjande, förebyggande och åtgärdande syns i verksamheten. Föräldrarna får likabehandlingsplanen presenterat på föräldraråd. Likabehandlingsplanen läggs ut digitalt på Partille kommuns hemsida, Björndammens skola, planer. Elevrådet får likabehandlingsplanen presenterad genom att bjuda in representanter från Likabehandlingsteamet. Likabehandlingsplanen presenteras för eleverna under höst terminen Partille kommun 23 (34)

24 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Nyheter i diskrimineringslagen Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare och skolor får nu ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter, säger Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är en utvidgning jämfört med tidigare. Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet omfattade före årsskiftet endast kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet. Nytt är också att reglerna innehåller anvisningar för hur arbetet ska genomföras löpande i olika steg. Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska även ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. I arbetet ska arbetsgivare samverka med representanter för arbetstagare. Utbildningsanordnare ska samverka med dem som deltar i utbildningen, till exempel barn, elever och studenter samt, i rollen som arbetsgivare, med de anställda i verksamheterna. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska själva utforma vilka konkreta åtgärder som ska genomföras. Partille kommun 24 (34)

25 Det är aktörerna som har kunskap om den egna verksamheten och därmed kan genomföra de förändringar som krävs, säger Agneta Broberg. En annan nyhet är att alla arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare med minst tio anställda ska dessutom dokumentera arbetet med lönekartläggning. Fakta Aktiva åtgärder är ett främjande och förebyggande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Bestämmelserna om aktiva åtgärder gäller för arbetsgivare och utbildningsanordnare. Till utbildningsanordnare räknas verksamheter som omfattas av skollagen, högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Partille kommun 25 (34)

26 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Partille kommun 26 (34)

27 Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Partille kommun 27 (34)

28 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner I en likabehandlingsplan bör det vara lätt att följa en röd tråd mellan vision, kartläggning, nulägesanalys, mål, åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Vision Det finns en kortfattad, övergripande vision som tydligt markerar förskolan/skolans inställning till likabehandling. Grunduppgifter Det framgår tydligt vilka verksamheter som planen omfattar. Det framgår vem som är ansvarig. Lagstöd Det finns hänvisningar till de lagar som är aktuella, främst Skollagen och Diskrimineringslagen. Det står tydligt att planen är både likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Definitioner Det finns definitioner på ord och begrepp som används i planen. Kartläggning och analys Mål Planen är tydligt anpassad till den eller de verksamheter den gäller för. De verksamheter som planen avser är belysta utifrån dess specifika förutsättningar. Det finns en beskrivning av hur kartläggningen har gått till, vad den visar och vilka slutsatser som dras utifrån det. Analysen av kartläggningen är tydligt beskriven. Målen är konkreta och utvärderingsbara. Målen när det gäller det främjande arbetet är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Målen när det gäller det förebyggande arbetet är kopplade till verksamhetens identifierade riskområden. Främjande insatser Alla diskrimineringsgrunderna nämns. Partille kommun 28 (34)

29 Det är tydligt hur arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier inom de olika diskrimineringsgrunderna sker. Arbetet för att motverka kränkande behandling framgår tydligt. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från verksamhetens identifierade risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet är tydligt kopplat till resultatet av kartläggningen. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Arbete vid akuta situationer - åtgärdande insatser Det finns rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det framgår tydligt vem som ska göra vad och när det ska ske. Det finns rutiner för kommunikationen med vårdnadshavare. Det finns tydliga rutiner och ansvarsfördelning för akuta situationer. Organisation och ansvarsfördelning Det finns en tydlig organisation för likabehandlingsarbetet på förskolan och i skolan, där det tydligt framgår vem som gör vad och när det sker. (Trygghetsteam, kamratstödjare, olika personalgrupper, EHT) Delaktighet och inflytande Det framgår i planen hur barn, elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i planens upprättande, uppföljning och utvärdering, anpassat efter barns och elevers ålder och mognad. Det framgår hur elever görs delaktiga med att arbeta fram ordningsregler. Dokumentation Planen innehåller en beskrivning av rutinerna för dokumentationen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Kompetensutveckling Det finns en plan för personalens kompetensutbildning utifrån behoven i verksamheten. Kommunikation och förankring Partille kommun 29 (34)

30 Det finns rutiner för hur planen förankras hos barn, elever, vårdnadshavare och personal. Kvalitetsarbete Arbetet med likabehandlingsplanen är en tydlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Uppföljning och utvärdering Form Rutiner för hur verksamheten följer upp och utvärderar insatserna beskrivs i planen. En redogörelse för hur de planerade insatser som har genomförts och effekterna av detta arbete ska beskrivas i efterföljande års plan. Redan när mål och åtgärder formuleras bör man tänka på hur de ska kunna följas upp. Likabehandlingsplanen ska präglas av helhetstänkande och innehålla en tydlig röd tråd. Språk och formalia bör ses över. Innehållsförteckning och tydliga stycken med rubriker som underlättar för att hitta det som söks. Partille kommun 30 (34)

31 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Utvärdering Likabehandlingsplanen och den årliga planen är verktyg som ska användas i det dagliga arbetet och vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den ska utvärderas årligen och nya mål ska sättas upp inför att den årliga planen arbetas fram i oktober varje år. Utvärderingen innebär en beskrivning av vilka insatser som genomförts och effekterna av detta arbete. Följande information bör vara med sammanfattningen av läsårets utvärdering: hur planen har utvärderats och vilka som har varit delaktiga i det arbetet. en sammanfattning av resultatet av innevarande års likabehandlingsarbete. hur årets plan ska utvärderas och vem som är ansvarig för det. Frågor inför utvärdering Kartläggning Vilka insatser har genomförts? Hur gick det? Vilka resultat kan vi se utifrån de insatser som gjorts, kopplat till målen? Ser vi andra effekter av insatserna än de som angavs i målen? Vilka insatser har inte genomförts? Varför det? Ska de föras till nästa plan? Syftet med kartläggningen är att synliggöra hur barn och elever uppfattar sin situation och identifiera de riskområden som finns i verksamheten och i vilka sammanhang de uppstår. Om planen omfattar fler än en verksamhet ska varje verksamhets förutsättningar tydligt beaktas i likabehandlingsarbetet. Det ska också tydligt framgå vilka verksamheter mål och aktiviteter avser. Kartläggningen kan bestå av enkäter, organiserade samtal, trygghetsvandringar, dokumentation från elevhälsans team och trygghetsteam kan också utgöra en del av kartläggningen. Kartläggningen ska belysa såväl fysisk miljö, socialt samspel och pedagogiska miljöer och kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna. Umgänge på nätet är en naturlig del av barns och elevers vardag och bör ingå i kartläggningen. Information behöver samlas in från barn/elever, personal och vårdnadshavare, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen blir en sammanställning av all denna information, för att identifiera riskområden i verksamheten. Partille kommun 31 (34)

32 Förslag på möjliga kartläggningsmetoder: Planerade samtal med barn och elever Enkäter för elever (skola), personal och föräldrar, både förvaltningens och egna Trygghetsvandringar Observationer Personalen granskar varandra Diskussioner på föräldramöten och föräldraråd Elevhälsoteamet, skolsköterskans hälsobesök Elevråd, elevskyddsombud Incidentrapporter Frånvarorapporter (skola) Dokumentation vid kränkande behandling Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt DO s husmodellen SPSM s värderingsverktyg för tillgänglighet i skolan Fundering: På vilket sätt fångar kartläggningsmetoderna in diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och kränkande behandling? Inför val av kartläggningsmetoder bör man fråga sig på vilket sätt de valda kartläggningsmetoderna fångar in diskrimineringsgrunderna, tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling. Analys Syftet med analysen är att identifiera de risker som kan innebära att barn och elever blir utsatta för diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier eller kränkande behandling. Analysen innebär att verksamheten kritiskt granskar, drar slutsatser och skapar en förståelse för orsakerna till den information som kommit fram i kartläggningen. Analysen svarar på frågan varför barn och elever upplever otrygghet och/eller otillgänglighet i den miljö, vid de olika situationer som har framkommit. Elever, personal och vårdnadshavare ska involveras i detta arbete. Följande information bör vara med: hur verksamheten har tagit fram information om nuläget på förskolan eller skolan. hur elever och personal involverats i arbetet med kartläggning och analys. en beskrivning, i sammanfattande form, av det som framkommit kartläggningen och av den analys som gjorts. Partille kommun 32 (34)

33 Insatserna i det förebyggande arbetet ska tydligt kunna kopplas till kartläggning och analys. Frågor inför analys: Vilka riskområden har vi identifierat? Hur visar det sig? I vilka situationer visar det sig? Vilka är orsakerna till de identifierade riskområdena? Hur vet vi det? Vad saknar vi kunskap om? Partille kommun 33 (34)

34 Bilaga 4: Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att: barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute (Specialpedagogiska myndigheten (2014),Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Sid. 13) Partille kommun 34 (34)