Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Soldatängens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Soldatängens förskola Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Planens utformning 7 Vision 7 Grunduppgifter 7 Definitioner 8 Uppföljning och utvärdering 10 Främjande arbete 12 Kartläggning och analys 13 Förebyggande insatser 13 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer 15 Organisation och ansvarsfördelning 19 Delaktighet och inflytande 19 Dokumentation 19 Kommunikation och förankring 20 Bilagor 21 Bilaga 1: Lagstöd 21 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner 25 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys stödfrågor 28 Bilaga 4: Tillgänglighet 31 Partille kommun 2 (31)

3 Inledning Riktlinjerna bygger på Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012), Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015) och Diskrimineringsombudsmannen 2012, Lika rättigheter i skolan. Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan. Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Partille kommun 3 (31)

4 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Partille kommun 4 (31)

5 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet Partille kommun 5 (31)

6 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Partille kommun 6 (31)

7 Planens utformning Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Vision Alla barn på Soldatängens förskola ska känna att verksamheten är trygg, rolig och lärorik. Inget barn ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på något vis på vår förskola. Respekten för alla människors lika värde ska ständigt aktualiseras. Grunduppgifter Soldatängens förskola har sex avdelningar; Hattstugan, Orange, Blåa, Röda, Gröna och Gula. Förskolan ligger i Södra Sävedalen. Ansvarig förskolechef: TF Anna Bäckbro Likabehandlingsplanen regleras i diskrimineringslagen (2008:567) och årlig plan mot kränkande behandling regleras i skollagen (2010:800). De båda planerna kan sammanföras till en plan, vilket vi valt att göra. Vi kommer att systematiskt och kontinuerligt att vika tid åt detta viktiga arbete på våra arbetsplatsmöten och arbetslagsplaneringar och i andra forum där vi pedagoger möts under året. Likabehandlingsplanen är ett av våra prioriterade områden på våra förskolor och kommer därmed vara en naturlig del av våra teamplaner på varje avdelning, som följs upp kontinuerligt under året. Årets plan kommer att utvärderas i maj 2019 och genomförs av varje arbetslag på Soldatängens förskola på vår gemensamma studiedag. Denna plan gäller from 15/10-18 tom 15/ Ny plan kommer att presenteras 15 oktober Partille kommun 7 (31)

8 Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012 och i Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015). De är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd (2012). Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Partille kommun 8 (31)

9 Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Partille kommun 9 (31)

10 Uppföljning och utvärdering Föregående års likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har följts upp regelbundet som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett brukarråd har funnits sedan 2015 med syfte att öka samarbetet mellan förskolan och hemmen och där vi gemensamt lyfter och sätter barnen på Soldatängens förskola i fokus. Vi kommer att fortsätta att bjuda in till brukarråd under läsåret Förskolechef bjuder in till detta forum. Två pedagoger på förskolan deltar i dessa brukarråd. Vi arbetar aktivt med att skapa forum där barnen kan göra sina röster hörda och där de är delaktiga i att utforma verksamheten så att den blir rolig, trygg och lärorik för alla barn på vår förskola. Vi erbjuder barnen möten och samlingar där innehållet ibland väljs utifrån ett likabehandlingsperspektiv med barnens frågor som handlar om trivsel, livsfrågor och andra frågor som har med värdegrund och välmående att göra. Barnen erbjuds att vara delaktiga genom samtal, kartläggning och ges på så sätt möjlighet att komma med sina synpunkter på både den fysiska och den psykiska miljön. Pedagogerna fångar spontana stunder i vardagen där barnen naturligt tar upp funderingar. Det kan också vara situationer som uppstår som pedagogerna vill lyfta som bra exempel för att öka förståelsen hos barnen. Medarbetare, teampiloter, utvecklingspedagog och förskolechef kartlägger regelbundet var vi befinner oss i likabehandlingsarbetet och vad som är nästa steg. Likabehandlingsarbetet är en stående punkt på våra arbetslagsplaneringar, på APT och på pedagogernas planeringar. Arbetslagen utvärderar planen på stängningsdagen i maj varje år, nästa gång blir i maj 2019, och utefter det skrivs nya mål att arbeta mot. Utvärderingen genomfördes i maj 2018 på studiedagen som en del av teamplansutvärderingen. Arbetslagen lyfte goda exempel, men också utvecklingsområden och utmaningar framåt. Samtal med barnen på våra avdelningar har också genomförts. I utvärderingarna framgår det att pedagoger och barn ser stora fördelar med att dela upp barngruppen så ofta det går. Det skapas på det sättet större möjligheter att uppmärksamma varje barn. Pedagogerna och barnen upplever också att verksamheten då lättare kan styras av barnens behov, tankar och känslor och inte av pedagogernas tankar och behov. Vinster som pedagoger lyfter är också att barnen tydligare visar större empati, gemenskap mellan varandra och tro på sin egen förmåga. Barnen uppmärksammar varandra när de slagit sig eller behöver hjälp. När pedagogerna delar upp sig såväl inne som ute, kan man också se att det är lättare att tex inte missa ett barn som är färdig på toaletten. Att dela upp gruppen och oss som pedagoger kan vi alltid bli bättre på och vi tar med som ett utvecklingsområde att bli ännu bättre på detta. Partille kommun 10 (31)

11 Ett utvecklingsområde är att vi pedagoger blir ännu bättre på att dela upp sig på gården. Genom att dela upp sig mer på gården gör att vi kan förebygga att det händer situationer mellan barn. VI behöver också bli lite bättre på att tänka att alla barn är allas, tex om en pedagog går till kullen kan hen ta barn från flera avdelningar. VI har de senaste åren blivit bättre på detta, men vi vill hålla detta levande och bli ännu bättre. Vi vill utöka förståelsen för de barn som har särskilda behov och bli ännu bättre på att möta dessa barn. Detta tror vi att vi bla kan göra genom att informera och reflektera med varandra om hur vi arbetar. Vi vill också ha en öppenhet inför alla barnen i gruppen att vi alla har olika förutsättningar och behov. Vi ser att vi behöver bli ännu bättre på att skapa forum för vårdnadshavares delaktighet och påverkan. Det framgår av föräldraenkäten att vårdnadshavare inte känner att de får möjlighet till delaktighet och påverkan. Vi tog upp frågan på brukarrådet och vårdnadshavarna upplever att de inte önskar mer delaktighet utöver de som finns idag som tex brukarrådet. De litar i övrigt på pedagogernas kompetens. Partille kommun 11 (31)

12 Främjande arbete Mål 1: Utveckla kartläggningsarbetet och den kontinuerliga uppföljningen av likabehandlingsplanen. Hur? I början av läsåret genomför pedagogerna en kartläggning över barnens behov och intressen för att kunna utgå från detta i upplägg, planering och struktur av verksamheten. Vi ska i vårt upplägg särskilt beakta diskrimineringsgrunderna, så att barnens och pedagogernas olikheter lyfts som en tillgång. Detta arbete följs upp och utvärderas 2 gånger/termin. Vi vill på detta sätt öka möjligheterna till att alla barn känner sig trygga och respekterade som de är. Mål 2: Arbeta med kulturell mångfald i vardagen. Hur? Vi fortsätter med att erbjuda litteratur som belyser kulturell mångfald samt försöker låna böcker på barnens modersmål. VI genomför också internationella matveckor. Vårt mål är dock att hitta strategier och arbetssätt för att uppmärksamma kulturell mångfald även i vardagen på förskolan. VI kommer fortsätta att fördjupa oss i vad det betyder att arbeta med kulturell mångfald i vardagen? Vi kommer också fortsätta att reflektera kring begreppet på våra pedagogiska möten och förankra dessa tankar i vår verksamhet. Mål 3: Skapa större förutsättningar för vårdnadshavare att påverka och känna delaktighet på förskolan. Vi fortsätter att bjuda in till brukarråd och lyfter där frågan om delaktighet och diskuterar i det forumet vilken form av delaktighet som VH saknar och vad de skulle vilja påverka i verksamheten. Utifrån tankar som kommer upp hoppas vi kunna möta upp dessa önskemål på bästa sätt. Vi använder Unikum till information och dokumentation. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och ålder, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Partille kommun 12 (31)

13 Övergripande mål: Delmål: Planerade aktiviteter under läsåret Kartläggning över behov och intressen (på gruppnivå) som ligger till grund för planering Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Aug-sept 2018 Pedagogerna 2 gånger/läsår dec/jan samt maj Reflektioner på pedagogiska möten om Kulturell mångfald och jämställdhet Hela året Förskolechef/Pedag oger 2 gånger/läsår dec/jan samt maj Brukarråd där vi kartlägger önskemål om delaktighet Okt 2018 Förskolechef Maj 2019 Kartläggning och analys Kartläggningen har skett på varje avdelning. Samtal har förts med barnen och på några avdelningar har sk trygghetsvandringar genomförts, för att upptäcka miljöer som barnen upplever som otrygga, såväl inne som ute. Förebyggande arbete Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är att genomföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla. (Skolverket, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 44) Det förebyggande arbetet bör: - bestå av konkret formulerade insatser - kunna kopplas till kartläggning och analys - vara anpassat till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten - beskrivas så att vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart tydligt framgår. Partille kommun 13 (31)

14 Delmål: Planerade aktiviteter under läsåret Kartlägga områden som barnen upplever som otrygga. (extra viktigt utomhus då gården är så pass ny) Särskilt kartlägga tryggheten för barnen i toalettsituationerna Genomgång av litteratur för att säkerställa att den representerar ett normkritiskt perspektiv Kulturella matveckor Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Oktober-november Pedagogerna Dec/jan 2018/2019 Hösten 2018 Pedagogerna Dec/jan 2018/2019 Löpande under året Pedagogerna Maj 2019 Vt 2019 Pedagogerna Maj 2019 Partille kommun 14 (31)

15 Åtgärdande arbete Skolan behöver skapa förutsättningar för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för detta ligger verksamhetens regelbundna kartläggningar samt arbetet med att skapa en tillitsfull relation mellan elever och personal. (Skolverket, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 88) Barn, elever och deras vårdnadshavare bör informeras om hur de ska rapportera när ett barn eller elev upplever diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärdande arbete bör beskrivas så att det är tydligt vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart tydligt framgår. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Delmål: Planerade aktiviteter under läsåret Kartläggning av miljöer inomhus och utomhus för att upptäcka platser som barnen tycker är otrygga Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Löpande under året Pedagogerna Dec/jan 2019 Maj 2019 Diskutera i våra pedagogiska forum för att förberedda inför situationer där diskriminering eller kränkande handling uppstår. Löpande under året Pedagogerna Maj 2019 Partille kommun 15 (31)

16 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Nedan finns ett förslag till en handlingsplan för hur enheten kan agera när någon i personalen får veta att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska framgå hur personalen ska agera och hur uppföljning och dokumentationen ska ske. Det är också viktigt att ange vem eller vilka som är ansvariga för vad. När en handlingsplan ska tas fram bör orsakerna till kränkningen beaktas även ur ett grupp- och organisationsperspektiv. Verksamheten kan behöva vidta åtgärder på grupp- och organisationsnivå för att förebygga kränkande behandling. Blankett för anmälan till huvudman och utredning av misstänkt kränkning finns på Insidan. När en elev kränks av en annan elev Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Den lärare som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. Detta ska ske inom 24 timmar. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela elevhälsoteam vad som har skett och vad som har gjorts. 6. Eleverna hålls under uppsikt. Partille kommun 16 (31)

17 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränker tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rutiner för akuta och åtgärdande insatser i förskolan Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med barnets vårdnadshavare. Om ett barn i förskolan utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen ska det anmälas till förskolechefen. För övrigt följs samma arbetsgång som i skolan. När ett barn eller en elev kränks av en vuxen person Om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor som i sin tur anmäler till huvudman. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Förskolechef/rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. 4. Förskolechef/rektor följer upp ärendet med barnet/eleven och dennes vårdnadshavare. 5. Förskolechef/rektor träffar regelbundet den personal som kränkt barnet/eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs/rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Partille kommun 17 (31)

18 Partille kommun 18 (31)

19 Organisation och ansvarsfördelning Det ska finnas en beskrivning av hur förskolan eller skolan organiserar likabehandlingsarbetet, till exempel likabehandlingsteam eller trygghetsteam, kamrat- eller kompisstödjare. Det är viktigt är att skolans elevhälsoteam har en koppling till det främjande och det förebyggande likabehandlingsarbetet. Teamet ansvarar för att akuta åtgärder i barn- och elevärenden följer förskolans och skolans arbetsgång för barn- och elevhälsa. Delaktighet och inflytande Barn och elever ska vara delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen och den årliga planen. De ska vara delaktiga i såväl kartläggning, analys som i att arbeta fram mål och aktiviteter i planen och utvärdering. Elever deltar även i kamratstödjargrupp, elevråd och som elevskyddsombud. Skolverket betonar också vikten av att elever är delaktiga i att arbeta fram ordningsregler. Ordningsregler alternativt trivselregler eller ledstjärnor läggs som bilaga i planen. Vårdnadshavare görs delaktiga till exempel genom föräldramöten, verksamhetsråd och informationsbroschyr. All personal i skolan bör vara delaktiga i alla steg i likabehandlingsarbetet. Dokumentation Alla enskilda ärenden då barn eller elever upplevt sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta i förskolan eller skolan ska dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Partille kommun 19 (31)

20 Kommunikation och förankring Här beskrivs hur verksamheten arbetar med kommunikation och förankring av likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling. Varje förskola och skola gör en plan för hur personal och vårdnadshavare blir medvetna om likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling. Rektor ser till att personalen får rätt kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde. Partille kommun 20 (31)

21 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Nyheter i diskrimineringslagen Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare och skolor får nu ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter, säger Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är en utvidgning jämfört med tidigare. Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet omfattade före årsskiftet endast kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet. Nytt är också att reglerna innehåller anvisningar för hur arbetet ska genomföras löpande i olika steg. Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska även ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. I arbetet ska arbetsgivare samverka med representanter för arbetstagare. Utbildningsanordnare ska samverka med dem som deltar i utbildningen, till exempel barn, elever och studenter samt, i rollen som arbetsgivare, med de anställda i verksamheterna. Partille kommun 21 (31)

22 Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska själva utforma vilka konkreta åtgärder som ska genomföras. Det är aktörerna som har kunskap om den egna verksamheten och därmed kan genomföra de förändringar som krävs, säger Agneta Broberg. En annan nyhet är att alla arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare med minst tio anställda ska dessutom dokumentera arbetet med lönekartläggning. Fakta Aktiva åtgärder är ett främjande och förebyggande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Bestämmelserna om aktiva åtgärder gäller för arbetsgivare och utbildningsanordnare. Till utbildningsanordnare räknas verksamheter som omfattas av skollagen, högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och Partille kommun 22 (31)

23 elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Partille kommun 23 (31)

24 Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Partille kommun 24 (31)

25 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner I en likabehandlingsplan bör det vara lätt att följa en röd tråd mellan vision, kartläggning, nulägesanalys, mål, åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Vision Det finns en kortfattad, övergripande vision som tydligt markerar förskolan/skolans inställning till likabehandling. Grunduppgifter Det framgår tydligt vilka verksamheter som planen omfattar. Det framgår vem som är ansvarig. Lagstöd Det finns hänvisningar till de lagar som är aktuella, främst Skollagen och Diskrimineringslagen. Det står tydligt att planen är både likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Definitioner Det finns definitioner på ord och begrepp som används i planen. Kartläggning och analys Mål Planen är tydligt anpassad till den eller de verksamheter den gäller för. De verksamheter som planen avser är belysta utifrån dess specifika förutsättningar. Det finns en beskrivning av hur kartläggningen har gått till, vad den visar och vilka slutsatser som dras utifrån det. Analysen av kartläggningen är tydligt beskriven. Målen är konkreta och utvärderingsbara. Målen när det gäller det främjande arbetet är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Målen när det gäller det förebyggande arbetet är kopplade till verksamhetens identifierade riskområden. Främjande insatser Alla diskrimineringsgrunderna nämns. Partille kommun 25 (31)

26 Det är tydligt hur arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier inom de olika diskrimineringsgrunderna sker. Arbetet för att motverka kränkande behandling framgår tydligt. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från verksamhetens identifierade risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet är tydligt kopplat till resultatet av kartläggningen. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Arbete vid akuta situationer - åtgärdande insatser Det finns rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det framgår tydligt vem som ska göra vad och när det ska ske. Det finns rutiner för kommunikationen med vårdnadshavare. Det finns tydliga rutiner och ansvarsfördelning för akuta situationer. Organisation och ansvarsfördelning Det finns en tydlig organisation för likabehandlingsarbetet på förskolan och i skolan, där det tydligt framgår vem som gör vad och när det sker. (Trygghetsteam, kamratstödjare, olika personalgrupper, EHT) Delaktighet och inflytande Det framgår i planen hur barn, elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i planens upprättande, uppföljning och utvärdering, anpassat efter barns och elevers ålder och mognad. Det framgår hur elever görs delaktiga med att arbeta fram ordningsregler. Dokumentation Planen innehåller en beskrivning av rutinerna för dokumentationen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Kompetensutveckling Det finns en plan för personalens kompetensutbildning utifrån behoven i verksamheten. Kommunikation och förankring Partille kommun 26 (31)

27 Det finns rutiner för hur planen förankras hos barn, elever, vårdnadshavare och personal. Kvalitetsarbete Arbetet med likabehandlingsplanen är en tydlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Uppföljning och utvärdering Form Rutiner för hur verksamheten följer upp och utvärderar insatserna beskrivs i planen. En redogörelse för hur de planerade insatser som har genomförts och effekterna av detta arbete ska beskrivas i efterföljande års plan. Redan när mål och åtgärder formuleras bör man tänka på hur de ska kunna följas upp. Likabehandlingsplanen ska präglas av helhetstänkande och innehålla en tydlig röd tråd. Språk och formalia bör ses över. Innehållsförteckning och tydliga stycken med rubriker som underlättar för att hitta det som söks. Partille kommun 27 (31)

28 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Utvärdering Likabehandlingsplanen och den årliga planen är verktyg som ska användas i det dagliga arbetet och vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den ska utvärderas årligen och nya mål ska sättas upp inför att den årliga planen arbetas fram i oktober varje år. Utvärderingen innebär en beskrivning av vilka insatser som genomförts och effekterna av detta arbete. Följande information bör vara med sammanfattningen av läsårets utvärdering: hur planen har utvärderats och vilka som har varit delaktiga i det arbetet. en sammanfattning av resultatet av innevarande års likabehandlingsarbete. hur årets plan ska utvärderas och vem som är ansvarig för det. Frågor inför utvärdering Kartläggning Vilka insatser har genomförts? Hur gick det? Vilka resultat kan vi se utifrån de insatser som gjorts, kopplat till målen? Ser vi andra effekter av insatserna än de som angavs i målen? Vilka insatser har inte genomförts? Varför det? Ska de föras till nästa plan? Syftet med kartläggningen är att synliggöra hur barn och elever uppfattar sin situation och identifiera de riskområden som finns i verksamheten och i vilka sammanhang de uppstår. Om planen omfattar fler än en verksamhet ska varje verksamhets förutsättningar tydligt beaktas i likabehandlingsarbetet. Det ska också tydligt framgå vilka verksamheter mål och aktiviteter avser. Kartläggningen kan bestå av enkäter, organiserade samtal, trygghetsvandringar, dokumentation från elevhälsans team och trygghetsteam kan också utgöra en del av kartläggningen. Kartläggningen ska belysa såväl fysisk miljö, socialt samspel och pedagogiska miljöer och kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna. Umgänge på nätet är en naturlig del av barns och elevers vardag och bör ingå i kartläggningen. Information behöver samlas in från barn/elever, personal och vårdnadshavare, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen blir en sammanställning av all denna information, för att identifiera riskområden i verksamheten. Partille kommun 28 (31)

29 Förslag på möjliga kartläggningsmetoder: Planerade samtal med barn och elever Enkäter för elever (skola), personal och föräldrar, både förvaltningens och egna Trygghetsvandringar Observationer Personalen granskar varandra Diskussioner på föräldramöten och föräldraråd Elevhälsoteamet, skolsköterskans hälsobesök Elevråd, elevskyddsombud Incidentrapporter Frånvarorapporter (skola) Dokumentation vid kränkande behandling Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt DO s husmodellen SPSM s värderingsverktyg för tillgänglighet i skolan Fundering: På vilket sätt fångar kartläggningsmetoderna in diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och kränkande behandling? Inför val av kartläggningsmetoder bör man fråga sig på vilket sätt de valda kartläggningsmetoderna fångar in diskrimineringsgrunderna, tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling. Analys Syftet med analysen är att identifiera de risker som kan innebära att barn och elever blir utsatta för diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier eller kränkande behandling. Analysen innebär att verksamheten kritiskt granskar, drar slutsatser och skapar en förståelse för orsakerna till den information som kommit fram i kartläggningen. Analysen svarar på frågan varför barn och elever upplever otrygghet och/eller otillgänglighet i den miljö, vid de olika situationer som har framkommit. Elever, personal och vårdnadshavare ska involveras i detta arbete. Följande information bör vara med: hur verksamheten har tagit fram information om nuläget på förskolan eller skolan. hur elever och personal involverats i arbetet med kartläggning och analys. en beskrivning, i sammanfattande form, av det som framkommit kartläggningen och av den analys som gjorts. Partille kommun 29 (31)

30 Insatserna i det förebyggande arbetet ska tydligt kunna kopplas till kartläggning och analys. Frågor inför analys: Vilka riskområden har vi identifierat? Hur visar det sig? I vilka situationer visar det sig? Vilka är orsakerna till de identifierade riskområdena? Hur vet vi det? Vad saknar vi kunskap om? Partille kommun 30 (31)

31 Bilaga 4: Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att: barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute (Specialpedagogiska myndigheten (2014),Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Sid. 13) Partille kommun 31 (31)