Likabehandlingsplan/ Årlig plan

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Årlig plan Stora Terrassens förskola 2015/2016

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Lagar som styr likabehandlingsarbetet... 3 Två lagar en plan... 3 Ombud och ombudsmän... 4 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO... 4 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet... 5 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet... 5 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling... 6 Vision... 6 Grunduppgifter... 6 Definitioner... 7 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 7 Årlig plan - systematiskt likabehandlingsarbete... 8 Uppföljning och utvärdering av årlig plan 2014/ Kartläggning och analys Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Rutiner för akuta och åtgärdande insatser i förskolan Dokumentation Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Andra lagar Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Bilaga 4: Tillgänglighet Bilaga 5: Björndammens förskolors kartläggningsmodell Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 2 (21)

3 Inledning Det här dokumentet har tagits fram som ett stöd för personal i förskolor och skolor i Partille kommun vid upprättandet av likabehandlingsplan och årlig plan. I dokumentets första del beskrivs kort de lagar som skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den andra delen består av ett förslag till hur arbetet med likabehandlingsplan och den årliga planen kan organiseras. Förslaget är konstruerat som en mall där det finns informativa texter under varje rubrik. I slutet av dokumentet finns en checklista över vad som ska ingå i en likabehandlingsplan. På Framsidan finns också en mall som är fri från underrubriker och informativa texter. Riktlinjerna bygger på Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012), Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015) och Diskrimineringsombudsmannen 2012, Lika rättigheter i skolan. Ett alternativ till Partilles riktlinjer är diskrimineringsombudsmannens verktyg Mer information om detta finns på diskrimineringsombudsmannens hemsida Blanketter finns att hämta digitalt på Framsidan: Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 3 (21)

4 behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan. Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 4 (21)

5 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 5 (21)

6 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Vision "På vår förskola ska alla barn känna sig trygga, värdefulla och uppmärksammade". För att visionen ska hållas levande utgår vi från den i vårt teamplansarbete. Grunduppgifter Denna plan har som syfte att täcka både skollagen och diskrimineringslagens krav på likabehandlingsplan och årligplan i denna verksamhet. Den omfattar Stora Terrassens förskola, två avdelningar med barn 1-5 år. Planen gäller fr.o.m t.o.m Ansvarig för planen är förskolechef Karin Rådesjö. Lagstöd (Se bilaga 1 i detta dokument). Barnen blir delaktiga: Barnen blir delaktiga i denna plan genom ett aktivt arbete med normer och värden som förskolans läroplan beskriver. Detta värdegrundsarbete avstannar aldrig och har en central roll på vår förskola, vi kallar det EQ arbete. Vårdnadshavarna blir delaktiga: På föräldramötet i september/oktober blir vårdandshavarna informerade om vårt likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna sitter i mindre grupper och dikuterar frågor utifrån barn trygghet i verksamhetens dokumentation. Dokumentation på vår förskola har varit allt ifrån bilder, texter, målningar och andra skapande som barnen själva gjort, tillsammans med oss pedagoger eller tillsammans med de andra barnen på förskolan. Att synliggöra barnet vad säger barnen om det? o Är alla barn trygga med att bli dokumenterade? o När är det ok att fotografera barnet eller visa något som ett barn skapat? Och när är det inte? Vilka är era förväntningar som vårdnadshavare på den pedagogiska dokumentationen? Personalen blir delaktig: Personalen är delaktig i att ta fram planen genom den kartläggning som vi gjort på APT i april. Vi har fortsatt vår likabehandlingsgrupp på pedagogiska forum där vi har haft möjlighet att föra ännu mer djupgående diskussioner. Det ger oss också möjlighet att använda oss av vardagliga händelser och dilemman som kommer direkt ur verksamheten. Förankring: När planen är fastställd i oktober delas den ut på varje avdelning och det är vars och ens ansvar att ta del av den. Vårdnadshavarna får ta del av planen genom att den anslås i tamburen på varje avdelning, Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 6 (21)

7 att informera om att planen finns är pedagogernas ansvar. Presentation av den nya planen för pedagogerna görs på APT i november. Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 7 (21)

8 Årsupplägg: Aug: Årlig plan - systematiskt likabehandlingsarbete Sept: Okt: Ped-forum Se separat planering Avd. presenterar sitt likabehandlingsarbete på föräldramötet. Frågor till vårdnadshavare på föräldramöte tas fram och vårdnadshavarna diskuterar frågan. Vårdnadshavarnas åsikter är en del i vår kartläggning i april. Ped.forum Se separat planering Avd. presenterar sitt likabehandlingsarbete på föräldramötet. Frågor till vårdnadshavare på föräldramöte tas fram och vårdnadshavarna diskuterar frågan. Deras åsikter är en del i vår kartläggning i april. Planen fastställs den 15 oktober. Nov: Dec: Jan: Feb: Mars: April: Ped.forum Se separat planering Presentation av den nya planen görs på APT. Gå igenom rutiner för akuta situationer med samtliga pedagoger. Ped.forum Se separat planering Ped.forum Se separat planering Ped.forum Se separat planering Ped.forum Se separat planering Vårdnadshavare utvärderar frågorna som diskuterades på föräldramötet i september/oktober genom en enkät. Ped.forum Likabehandlingsgruppen går igenom rutiner för akuta situationer Kartläggning genom husmodellen på respektive hus på APT. Maj: Juni: Pedagogerna utvärderar sina främjande och förebyggande åtgärder genom ett system där rött är ej åtgärdat, gult står för arbete påbörja och grönt innebär åtgärdat. Sammanställning av kartläggningen, främjande och förebyggande åtgärder förs in i planen. Detta ansvarar Malin, Stina och Ulrika för. Avstämning kring arbetet med trygghet till UF 30 juni. Teamplan Likabehandlingsarbete är ett av tre fokusområden i områdets teamplan. Varje avdelning beskriver sitt förhållningssätt och arbetssätt utifrån förskolans vision med målformulering som har sin grund i Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 8 (21)

9 läroplanen, Lpfö 98/10. Se respektive avdelnings teamplan. Under Hur gör vi? blir det också tydligt att skriva in de åtgärder som kartläggningen visar behöver utföras. Uppföljning och utvärdering av årlig plan 2014/2015 Hur blev det? Fokus för vårt likabehandlingsarbete under läsåret 2014/2015 har varit barns trygghet på förskolan utifrån organisation, grupp och individ. Vårdnadshavarna blir involverade i vårt arbete genom diskussioner på föräldramöten, föräldraenkät angående den egna förskolans likabehandlingsarbete och GR s enkät angående kvalitet i förskolan. Pedagogerna har varit delaktiga genom att de gjort en kartläggning med husmodellen som grund. Gemensamma reflektioner kring normkritiskt perspektiv och hur våra normer påverkar vårt handlande har väckt stort intresse. En givande input i diskussionen var en filmad föreläsning med Gillis Herlitz som vi sett på förskolornas APT. När det gäller barnens delaktighet i likabehandlingsarbetet har pedagogerna hittat olika sätt för att göra barnen mer delaktiga i kartläggningsarbetet. Här har området tagit ett stort kliv framåt! Förskolorna har också köpt in barnböcker som tar upp mångfald som en tillgång. Böckerna tar upp mångfaldsfrågor utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Var är vi? Analys Utifrån vårdnadshavarnas enkätsvar på vår egen enkät kan vi utläsa att övervägande delen anser att arbetet med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är mycket viktigt. När det gäller hur känd planen är bland vårdnadshavarna kan vi konstatera att de flesta har sett att det finns en plan. Flertalet har också iakttagit att pedagogerna i området arbetar med dessa frågor på ett engagerat och professionellt sätt. En framgångsfaktor kan vara att båda avdelningarna har likabehandling som en punkt på höstens föräldramöten, där vårdnadshavarna får föra diskussioner med varandra utifrån en given fråga. Svarsfrekvensen på enkäten är låg, mindre är 50 %. Detta gör att vi kan tolka resultaten enbart som tendenser. Vi kan konstatera att de flesta vårdnadshavare vet att vi har en likabehandlingsplan men det är oklart hur pass insatta de är i planens innehåll. Vårdnadshavarna beskriver förskolans arbete som: kränkningar sköts professionellt, ert sätt att prata till och om barnen, barnens sätt att prata till och med varandra, ni är där redan när det händer. När det gäller den centrala föräldraenkäten ser vi att trivsel och trygghet rankas högt av vårdnadshavarna i området, mellan %. Genom dessa resultat menar vi att slutsatsen blir att vårdnadshavarna känner tilltro till pedagogernas sätt att arbeta med dessa frågor. Årets plan kommer att utvärderas enligt vår rutin, se årsupplägg under Årlig plan s.8. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 9 (21)

10 Främjande: Delmål 2014/2015: Öka barnen inflytande och delaktighet i kartläggningen. Vi fortsätter att arbeta med detta mål under 2015/2016. Förebyggande: Delmål 2014/2015: Vidmakthålla de rutiner vi har för vårdnadshavares delaktighet i likabehandlingsarbetet. Vi har använt oss av dessa rutiner så målet är uppfyllt och vi ser det som återkommande och viktigt mål. Vidmakthålla strukturerna för likabehandlingsgrupperna och årshjulsbaserat likabehandlingsarbete. Vi har använt oss av dessa rutiner så målet är uppfyllt och vi ser det som återkommande och viktigt mål. Åtgärder och insatser vid akuta situationer: Delmål 2014/2015: Vi ska gå igenom och utvärdera insatser och rutiner för akuta situationer en gång per termin. Detta skallgöras av likabehandlingsgruppen. Frågan har aktualiserats och diskuterats men vi har inte kunnat göra en utvärdering då inga akuta situationer har krävt insatser. Kartläggning och analys Pedagogerna har på APT i maj gjort en kartläggning på förebyggande åtgärder, på varje diskrimineringsgrund, genom en schematisk bild både på inne- och utemiljön på respektive avdelning. Under kartläggningen framkom brister som kunde åtgärdas omgående av pedagogerna själva, förskolechef eller vaktmästare. De andra riskerna som uppmärksammades har förts in i respektive avdelnings teamplaner där pedagogerna beskriver hur arbetet med dessa brister kommer att se ut. Pedagogerna ser bl. a. i sin kartläggning att risken för att prioritera svenska traditioner finns. De vill medvetandegöra detta genom att även planera in andra seder och traditioner som blir till nya traditioner. Detta visar på vikten av att hålla vårt interkulturella förhållningssätt levande där vi hela tiden strävar efter att vara öppna och mottagande inför influenser från andra kulturer. Såsom förskolans läroplan föreskriver Förskolans ska ströva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer [ ], Lpfö98/10, sid. 9. Kartläggningen visar också att både kön och ålder kan vara bidragande orsaker till att barn inte får vara med i lekar tillsammans med andra barn. Pedagogerna lyfter sin egen roll och vikten av den genom att belysa olika strategier för att hjälpa det berörda barnet/barnen. Slutsatsen blir att en närvarande pedagog är mycket viktig för barnens trygghet och lärande på förskolan. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten Arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 10 (21)

11 Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar att verksamheten även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder. Övergripande mål: Områdets likabehandlingsplan ska vara ett levande redskap i alla relationer. Delmål: Ge barnen inflytande och delaktighet i kartläggningen. Detta gör idag: Böcker om Barnkonventionen finns tillgängliga. Rutiner finns för att ha vikarier väl kända för barnen. Rutiner finns för överinskolning mellan småbarns- och storbarnsavdelning. Harmoniseringssamtal Konflikthantering Likabehandlingsgrupp Utvecklingssamtal Återkommande översyn gällande den harmoniseringsplan som gäller för övergång mellan förskolan till skola. Åtgärdad våren Information om tillägg i diskrimineringslagen gällande bristande tillgänglighet. Åtgärdat under APT vid två tillfällen under läsåret 2014/2015. Planerade aktiviteter under läsåret Återkommande översyn av överinskolningsrutiner mellan småbarns- och storbarnsavdelning. Beställa in böcker för barn med Barnkonventionen i fokus. Tidpunkt Ansvarig Nuläge 2015/2016 Resursteam Nya rutiner finns i dagsläget men det här är något som vi hela tiden måste ha ögonen på. 2015/2016 Pedagoger och resursteam Då pedagogerna upptäckte att förskolans litteratur inte belyser det samhälle vi lever i och det vi vill förmedla till barnen har man beställt in en samling böcker som belyser mångfald så som olika familjekonstellationer, kön, etnisk tillhörighet och religion. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer och tar sikte på att minimera risken för kränkningar. Arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Övergripande mål: Att alla barn, vårdnadshavare och pedagoger är trygga och vågar lyfta alla typer av frågor och händelser. Delmål: Vidmakthålla teamplanens struktur. Vidmakthålla de rutiner vi har för vårdnadshavares delaktighet i likabehandlingsarbetet. Vidmakthålla strukturen för likabehandlingsgrupperna och årshjulsbaserat likabehandlingsarbete. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 11 (21)

12 Detta görs idag: Utifrån ålder och mognad är pedagoger uppmärksamma så att lekar/lekregler blir förutsägbara. Uppmärksamma barns nyfikenhet och bemöter deras undringar gällande kroppens funktioner och utseende. Rutiner finns för hopslagning av avdelningarna på eftermiddag efter kl. 16:00. Planerade aktiviteter under läsåret Diskrimineringsgrund KÖN Åtgärder: se kartläggningsmall Diskrimineringsgrund FUNKTIONSNEDSÄTTNING- Åtgärder: se kartläggningsmall Diskrimineringsgrund ÅLDER- Åtgärder: se kartläggningsmall ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Åtgärder: se kartläggningsmall Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 2015/2016 Förskolechef, Norrgården Våren 2016 och Sörgården 2015/2016 Förskolechef och Sörgården Våren /2016 Förskolechef, Norrgården och Sörgården 2015/2016 Förskolechef, Norrgården och Sörgården Våren 2016 Våren 2016 Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkningar på vår förskola. Detta görs idag: Rutiner för akuta situationer revideras med samtliga pedagoger på APT i november. Utvärderar rutiner för akuta situationer med samtliga pedagoger i likabehandlingsgruppen i april. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 12 (21)

13 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna ska följa varje barns utveckling. Pedagogerna ska vara med i barnens lek. Pedagogerna håller alltid god uppsikt över de platser där barn leker. Kontinuerlig dialog i arbetslaget. God och tät kontakt med vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Det är viktigt att den personal som finns närmast de inblandade barnen tar barnen på allvar, lyssnar och uppmärksammar. Om personalen upptäcker att det faktiskt har skett en kränkning skall personalen vidta åtgärder så att det inte upprepas. Åtgärderna anpassas efter situationen och barnens ålder. Sedan kontaktas vårdnadshavarna och förskolechefen som i sin tur kontaktar huvudman. Detta sker så skyndsamt som möjligt. Pedagogerna ansvarar för att upptäcka och utreda händelsen och att den dokumenteras. Förskolechefen ansvarar för förvaringen av dokumentationen. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn och vårdnadshavare skall alltid i första hand kunna vända sig till den personal som finns på barnets avdelning. Om vårdnadshavaren vill vända sig till någon som är kunnig men ej direkt involverad på avdelningen kan de kontakta: Karin Rådesjö, förskolechef, , karin.radesjo@partille.se Stina Dahl, specialpedagog, , stina.dahl@edu.partille.se Ulrika Höij, utvecklingspedagog, , ulrika.hoij@partille.se Malin Osterloh, utvecklingspedagog, , malin.osterloh@edu.partille.se När ett barn kränks av en vuxen person Om ett barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till förskolechefen som i sin tur anmäler till huvudman. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Förskolechefen utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechefen följer upp ärendet med barnets vårdnadshavare. 5. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur undervisningen med berört barn fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektorschef. Blanketter: Anmälan till huvudman Utredning vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Rutiner för akuta och åtgärdande insatser i förskolan Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med barnets vårdnadshavare. Om ett barn i förskolan utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen ska det anmälas till rektor eller förskolechefen. För övrigt följs samma arbetsgång som i skolan. Dokumentation Alla enskilda ärenden då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta i förskolan eller skolan ska dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 13 (21)

14 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 14 (21)

15 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 15 (21)

16 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner I en likabehandlingsplan bör det vara lätt att följa en röd tråd mellan vision, kartläggning, nulägesanalys, mål, åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Vision Det finns en kortfattad, övergripande vision som tydligt markerar förskolan/skolans inställning till likabehandling. Grunduppgifter Det framgår tydligt vilka verksamheter som planen omfattar. Det framgår vem som är ansvarig. Lagstöd Det finns hänvisningar till de lagar som är aktuella, främst Skollagen och Diskrimineringslagen. Det står tydligt att planen är både likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Definitioner Det finns definitioner på ord och begrepp som används i planen. Kartläggning och analys Planen är tydligt anpassad till den eller de verksamheter den gäller för. De verksamheter som planen avser är belysta utifrån dess specifika förutsättningar. Det finns en beskrivning av hur kartläggningen har gått till, vad den visar och vilka slutsatser som dras utifrån det. Analysen av kartläggningen är tydligt beskriven. Mål Målen är konkreta och utvärderingsbara. Målen när det gäller det främjande arbetet är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Målen när det gäller det förebyggande arbetet är kopplade till verksamhetens identifierade riskområden. Främjande insatser Alla diskrimineringsgrunderna nämns. Det är tydligt hur arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier inom de olika diskrimineringsgrunderna sker. Arbetet för att motverka kränkande behandling framgår tydligt. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från verksamhetens identifierade risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet är tydligt kopplat till resultatet av kartläggningen. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Arbete vid akuta situationer - åtgärdande insatser Det finns rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det framgår tydligt vem som ska göra vad och när det ska ske. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 16 (21)

17 Det finns rutiner för kommunikationen med vårdnadshavare. Det finns tydliga rutiner och ansvarsfördelning för akuta situationer. Organisation och ansvarsfördelning Det finns en tydlig organisation för likabehandlingsarbetet på förskolan och i skolan, där det tydligt framgår vem som gör vad och när det sker. (Trygghetsteam, kamratstödjare, olika personalgrupper, EHT) Delaktighet och inflytande Det framgår i planen hur barn, elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i planens upprättande, uppföljning och utvärdering, anpassat efter barns och elevers ålder och mognad. Det framgår hur elever görs delaktiga med att arbeta fram ordningsregler. Dokumentation Planen innehåller en beskrivning av rutinerna för dokumentationen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Kompetensutveckling Det finns en plan för personalens kompetensutbildning utifrån behoven i verksamheten. Kommunikation och förankring Det finns rutiner för hur planen förankras hos barn, elever, vårdnadshavare och personal. Kvalitetsarbete Arbetet med likabehandlingsplanen är en tydlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Uppföljning och utvärdering Rutiner för hur verksamheten följer upp och utvärderar insatserna beskrivs i planen. En redogörelse för hur de planerade insatser som har genomförts och effekterna av detta arbete ska beskrivas i efterföljande års plan. Redan när mål och åtgärder formuleras bör man tänka på hur de ska kunna följas upp. Form Likabehandlingsplanen ska präglas av helhetstänkande och innehålla en tydlig röd tråd. Språk och formalia bör ses över. Innehållsförteckning och tydliga stycken med rubriker som underlättar för att hitta det som söks. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 17 (21)

18 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Utvärdering Likabehandlingsplanen och den årliga planen är verktyg som ska användas i det dagliga arbetet och vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den ska utvärderas årligen och nya mål ska sättas upp inför att den årliga planen arbetas fram i oktober varje år. Utvärderingen innebär en beskrivning av vilka insatser som genomförts och effekterna av detta arbete. Följande information bör vara med sammanfattningen av läsårets utvärdering: hur planen har utvärderats och vilka som har varit delaktiga i det arbetet. en sammanfattning av resultatet av innevarande års likabehandlingsarbete. hur årets plan ska utvärderas och vem som är ansvarig för det. Frågor inför utvärdering Vilka insatser har genomförts? Hur gick det? Vilka resultat kan vi se utifrån de insatser som gjorts, kopplat till målen? Ser vi andra effekter av insatserna än de som angavs i målen? Vilka insatser har inte genomförts? Varför det? Ska de föras till nästa plan? Kartläggning Syftet med kartläggningen är att synliggöra hur barn och elever uppfattar sin situation och identifiera de riskområden som finns i verksamheten och i vilka sammanhang de uppstår. Om planen omfattar fler än en verksamhet ska varje verksamhets förutsättningar tydligt beaktas i likabehandlingsarbetet. Det ska också tydligt framgå vilka verksamheter mål och aktiviteter avser. Kartläggningen kan bestå av enkäter, organiserade samtal, trygghetsvandringar, dokumentation från elevhälsans team och trygghetsteam kan också utgöra en del av kartläggningen. Kartläggningen ska belysa såväl fysisk miljö, socialt samspel och pedagogiska miljöer och kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna. Umgänge på nätet är en naturlig del av barns och elevers vardag och bör ingå i kartläggningen. Information behöver samlas in från barn/elever, personal och vårdnadshavare, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen blir en sammanställning av all denna information, för att identifiera riskområden i verksamheten. Förslag på möjliga kartläggningsmetoder: Planerade samtal med barn och elever Enkäter för elever (skola), personal och vårdnadshavare, både förvaltningens och egna Trygghetsvandringar Observationer Personalen granskar varandra Diskussioner på föräldramöten och föräldraråd Elevhälsoteamet, skolsköterskans hälsobesök Elevråd, elevskyddsombud Incidentrapporter Frånvarorapporter (skola) Dokumentation vid kränkande behandling Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt DO s husmodellen Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 18 (21)

19 SPSM s värderingsverktyg för tillgänglighet i skolan Fundering: På vilket sätt fångar kartläggningsmetoderna in diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och kränkande behandling? Inför val av kartläggningsmetoder bör man fråga sig på vilket sätt de valda kartläggningsmetoderna fångar in diskrimineringsgrunderna, tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling. Analys Syftet med analysen är att identifiera de risker som kan innebära att barn och elever blir utsatta för diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier eller kränkande behandling. Analysen innebär att verksamheten kritiskt granskar, drar slutsatser och skapar en förståelse för orsakerna till den information som kommit fram i kartläggningen. Analysen svarar på frågan varför barn och elever upplever otrygghet och/eller otillgänglighet i den miljö, vid de olika situationer som har framkommit. Elever, personal och vårdnadshavare ska involveras i detta arbete. Följande information bör vara med: hur verksamheten har tagit fram information om nuläget på förskolan eller skolan. hur elever och personal involverats i arbetet med kartläggning och analys. en beskrivning, i sammanfattande form, av det som framkommit kartläggningen och av den analys som gjorts. Insatserna i det förebyggande arbetet ska tydligt kunna kopplas till kartläggning och analys. Frågor inför analys: Vilka riskområden har vi identifierat? Hur visar det sig? I vilka situationer visar det sig? Vilka är orsakerna till de identifierade riskområdena? Hur vet vi det? Vad saknar vi kunskap om? Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 19 (21)

20 Bilaga 4: Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att: barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute (Specialpedagogiska myndigheten (2014),Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Sid. 13) Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 20 (21)

21 Bilaga 5: Björndammens förskolors kartläggningsmodell Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 21 (21)