Likabehandlingsplan/ Årlig plan. Ensittarevägens förskola 2014/2015

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Årlig plan Ensittarevägens förskola 2014/2015

2 Innehållsförteckning Del 1 Om riktlinjerna Vision... 3 Bakgrund... 3 Del 2 Planens utformning Grunduppgifter... 7 Definitioner..8 Årligplan... 9 Uppföljning och analys Kartläggning och analys...12 Främjande insatser...13 Förebyggande insatser.14 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer.15 Bilagor Bilaga 1: lagstöd 18 2

3 Vision Förskola ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Verksamheten ska även syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. Bakgrund Skollagen kräver att kränkande behandling anmäls I den nya skollagen infördes skyldighet för lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn, som i sin tur är skyldig att anmäla det till huvudmannen, det vill säga till förvaltning och till nämnd. 6 kap.10 (SFS 2010:800). Vad är kränkande behandling? Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Gemensamt för alla former av kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck, och kan äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av barn, ungdomar eller vuxna och kan drabba alla. Vilken lag styr vad? Diskrimineringslagen och skollagen skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver hur förskolan och skolan arbete med att främja likabehandling förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprätta rutiner för akuta situationer och beskriva det åtgärdande arbetet; upptäcka, utreda, åtgärda följa upp och dokumentera 3

4 Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan! Viktiga ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering. Se modell över ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO. 4

5 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Tidsplan för likabehandlingsarbetet I april och maj görs den nya kartläggningen för den kommande planen parallellt med utvärderingen av innevarande års plan. Tidsplan för likabehandlingsarbetet Den 15 oktober varje år ska ny plan vara klar. I augusti och september presenteras en analys av den nya kartläggningen för personal, barn, elever och föräldrar. Mot bakgrund av analysen och utvärderingen av föregående års åtgärder formuleras nya åtgärder. Förslag till ny plan görs och antas när barn och elevers åsikter beaktats. 5

6 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet VISION Som tydligt markerar skolans inställning. Främjande arbete Förebyggande arbete Akut arbete MÅL Främja lika rättigheter. MÅL Förebygga trakasserier och kränkningar. MÅL Upptäcka, utreda och åtgärda akuta situationer gällande trakasserier och kränkningar. ÅRLIG KARTLÄGGNING DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. UTVÄRDERING En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i nästa års plan. 6

7 Grunduppgifter Denna plan har som syfte att täcka både skollagen och diskrimineringslagens krav på likabehandlingsplan och årligplan i denna verksamhet. Den omfattar Ensittarevägens förskola, fem avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. Planen gäller fr.o.m t.o.m Ansvarig för planen är förskolechef, Karin Rådesjö. Ensittarevägens förskolas vision: Förskola ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Verksamheten ska även syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. För att visionen ska hållas levande utgår vi från den i vårt teamplansarbete. Barnen blir delaktiga: Barnen blir delaktiga i denna plan genom ett aktivt arbete med normer och värden som förskolans läroplan beskriver. Detta värdegrundsarbete avstannar aldrig och har en central roll på vår förskola, vi kallar det EQ arbete. Föräldrarna blir delaktiga: På föräldramötet i september blir vårdandshavarna informerade om vårt likabehandlingsarbete. De fick också sitta i mindre grupper och dikutera frågan På vilka platser på förskolan kan barn känna trygghet/otrygghet? Tänk både inne och utemiljö. Personalen blir delaktig: Personalen är delaktiga i att ta fram planen genom den kartläggning som vi gjort på APT i april. Vi har också startat upp en likabehandlingsgrupp på pedagogiska forum där vi har möjlighet att föra ännu mer djupgående diskussioner. Det ger oss också möjlighet att använda oss av vardagliga händelser och dilemman som kommer direkt ur verksamheten. Förankring: När planen är fastställd i oktober delas den ut på varje avdelning och det är vars och ens ansvar att ta del av den. Vårdnadshavarna får ta del av planen genom att den anslås i tamburen på varje avdelning, att informera om att planen finns är pedagogernas ansvar. 7

8 Definitioner Det är bra att beskriva de olika begrepp som förekommer i er plan. Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Trakasserier Uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras i verksamheten eller utanför. Kränkningar och trakasserier kan vara - Fysiska - till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar. - Verbala - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög - Psykosociala - till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning - Text- och eller bildburna - till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms Mobbning som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 8

9 Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Årlig plan Systematiskt likabehandlingsarbete Årsupplägg Aug: Sept: Ped-forum Se separat planering Avd. presenterar sitt likabehandlingsarbete på föräldramötet. Frågor till föräldrar på föräldramöte tas fram och föräldrarna diskuterar frågan. Föräldrarnas åsikter är en del i vår kartläggning i april. Okt: Ped.forum Se separat planering Planen fastställs den 15 oktober. Presentation av den nya planen görs på APT. Gå igenom rutiner för akuta situationer med samtliga pedagoger. Nov: Dec: Ped.forum - Se separat planering Ped.forum - Se separat planering 9

10 Jan: Feb: Mars: Ped.forum - Se separat planering Ped.forum - Se separat planering Ped.forum - Pedagoger och ledningsteam utvärderar åtgärder/planerade aktiviteter (åtgärder/planerade aktiviteter på främjande, förebyggande och åtgärdande) Vi lämnar ut en enkät till föräldrar. April: Föräldrarna utvärderar trygga/otrygga platser i en enkät Ped.forum - Likabehandlingsgruppen går igenom rutiner för akuta situationer Kartläggning genom husmodellen på respektive hus på APT. Maj/Juni: Sammanställning av kartläggningen, Främjande och förebyggande åtgärder förs in i planen. Detta ansvarar Monica, Stina och Ulrika för. Teamplan: Avstämning kring arbetet med trygghet till UF 30 juni. (Detta datum kan komma att ändras). Likabehandlingsarbete är ett av tre fokusområden i områdets teamplan. Varje avdelning beskriver sitt förhållningssätt och arbetssätt utifrån förskolans vision med målformulering som har sin grund i läroplanen, Lpfö 98/10. Se respektive avdelnings teamplan. Uppföljning och utvärdering Hur blev det? Var är vi? Fokus för vårt likabehandlingsarbete under läsåret 2013/2014 har varit barns trygghet på förskolan. Enligt vår utvärdering från pedagogiska forum i november 2013 kan vi se att pedagogerna utrycker att husmodellen har varit till god hjälp vid kartläggningen av verksamheten. Personalen har försökt att utgå ifrån barnperspektivet genom både observationer i vardagen och diskussioner i kollegiet. I områdets teamplan är ett utav fokusområdena delaktighet. I utvärderingen har pedagogerna även gett förslag på hur barnen kan göras delaktiga i kartläggningen. Det skulle kunna vara genom att: Samtala med barnen, dela in dem i mindre grupper och ställa frågor, gå runt med barnen i de olika rummen och eventuellt kunna filma. Personalen påtalar vikten av att uppmuntra barn att få tycka olika. Personalen menar också att det finns en svårighet i att göra de allra yngsta barnen delaktiga i kartläggningen, här ser vi vikten av att komplettera med föräldraenkäter. Utvärdering som gjordes i november 2013 delgavs samtliga pedagoger på APT i mars På höstens föräldramöten fick föräldrarna diskutera frågan Var och på vilket sätt kan barnen känna trygghet/otrygghet i verksamheten?. Vid utvärdering av den här frågan upptäckte vi att många 10

11 föräldrar tenderade att fokusera mest på risken för fysiska skador i olika miljöer. Men den slutsats som utkristalliserade sig från slutdiskussionerna var att där vuxna finns är barnen trygga. De äldre barnen fick vara delaktiga i utvärderingen genom en gemensam barn/förälder enkät. Ett stort kliv framåt i likabehandlingsarbetet har tagits genom områdets kurator, Monica Hjalmarsson, som har varit ett bollplank och stöd på APT och för resursteamet. Hela området har kommit en bit längre på väg när det gäller att arbeta med förskolans normer och värden. Avdelningarnas utvärderingar visar att pedagogerna hela tiden arbetar med sitt förhållningssätt för att möta barnen där barnen är. I utvärderingarna framhåller pedagogerna att de ser effekter i barnens sätt att umgås med varandra. T.ex. så har pedagoger sett att situationsteater hjälper barnen att förstå olika situationer. Den Do utbildning som skulle vara en vidareutveckling på DO s första utbildning gällande likabehandlingsarbete gav ingen ny kunskap till resursteamet då innehållet visade sig vara ungefär det samma som året innan. Främjande: Delmål 2013/2014: Skapa en likabehandlingsgrupp på pedagogiskt forum Detta är genomfört och en pedagog från varje avdelning deltar var tredje vecka. Förebyggande: Delmål 2013/2014: Skapa god föräldrakontakt vid inskolningen. Under våren 2014 har utveckling och lärande gruppen gjort en inskolningsprocessbeskrivning för Björndammens förskolor. Här finns också dokument för inskolningssamtal och uppföljningssamtal. Materialet utvärderas i november Möta varje barn där det befinner sig. Under våren 2014 har delaktighetsgruppen skapat dokument för utvecklingssamtal där uppföljning ingår. Materialet utvärderas under senare delen av våren Öppna dialoger i olika forum där pedagoger deltar. Ett Ledstjärnearbete har inletts där diskussioner har förekommit om pedagogers arbets- och förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och kollegor. Detta arbete har avstannat då likabehandlingsarbetet grundat sig mer på teamplansarbetet och pedagogiska forum. Vi har istället använt oss av forskningsbaserade artiklar i våra pedagogiska samtal. Åtgärder och insatser vid akuta situationer: Delmål 2013/2014: Vi ska gå igenom och utvärdera insatser och rutiner för akuta situationer en gång per termin. Detta skall göras av likabehandlingsgruppen. Frågan har aktualiserats och diskuterats men vi har inte kunnat göra en utvärdering då inga akuta situationer har krävt insatser. 11

12 Delaktighet: När det gäller barnens delaktighet i vardagsarbetet känner vi att vi kommit en bit på väg och vi utvecklar det alltefter ålder och mognad. Vi vill dock göra barnen mer delaktiga i likabehandlingsplanens upprättande och vi har tagit fram strategier för detta till 2015 års kartläggning. Föräldrarnas delaktighet har varit ett bidrag i kartläggningen genom enkät och frågeställningar som diskuterats på föräldramöte. Reflektionerna från föräldrarna har varit att mötet och samtalen mellan föräldrar har varit meningsfullt. Förankring: Görs enligt plan Kartläggning och analys Även i år har vi kartlagt genom att använda oss av DO s husmodell. Varje arbetslag har fått frågan Var och på vilket sätt kan barnen känna trygghet/otrygghet i verksamheten? med infallsvinkel individ, grupp och organisationsnivå. De har tittat på verksamhetens miljö och identifierat platser och situationer där barn riskerar att bli kränkta och/eller diskriminerade. Personalen har under första delen av terminen lagt ner stort arbete på att lära känna och förstå barnen för att kunna identifiera risker i miljöer och situationer, utifrån barnens perspektiv. Föräldrarna har fört diskussioner på föräldramöten utifrån frågan Var och på vilket sätt kan barnen känna trygghet/otrygghet i verksamheten? Diskussionerna visar att föräldrarnas åsikt är att där vuxna inte finns med är det otryggt för barnen, finns vuxna på plats blir det tryggt. En del av föräldrarnas synpunkter har lett till åtgärder i det främjande arbetet. Främjande insatser: Tre främjande insatser finns kvar från föregående plan gällande inköp av böcker, rutiner för återkommande vikarier och översyn av inskolning från småbarnsavdelning till storbarnsavdelning. Dessa finns med som fortsatt åtgärd då de ej blivit genomförda under det gångna året. Förbyggande insatser: Blåklockans gungor är borttagna med Violens gungor finns kvar därför kvarstår detta att åtgärda. Några toaletter behöver ringklockor därför kvarstår denna åtgärd. Åtgärdande insatser: Insatser planerade aktiviteter under läsåret är genomförda och vi anser att vi har goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda. Vart ska vi? Varje förskola har en egen vision när det gäller likabehandlingsarbetet. För att visionerna ska kunna bli en tillgång i likabehandlingsarbetet har ledningen nu valt att lyfta fram dem i teamplanerna för att vart och ett av arbetslagen ska kunna forma sitt likabehandlingsarbete efter visionen. Visionen bryt ner i mål och delmål inom respektive område: Främjande Förebyggande och Åtgärdande, se kommande text. 12

13 Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten Arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar att verksamheten även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder. Övergripande mål: Områdets likabehandlingsplan skall vara ett levande redskap i alla relationer. Delmål: Öka kunskapen om likabehandlingsplanens innehåll i likabehandlingsgruppen. Lära av varandras tankar utifrån respektive avdelning på förskolan gällande fokusområdet likabehandling i teamplanen. Detta görs idag: EQ-arbete Harmoniseringssamtal Konflikthantering Likabehandlingsgrupp Utvecklingssamtal Återkommande översyn av rutiner gällande överlämningar av barn till annan avdelning. Återkommande översyn gällande den harmoniseringsplan som gäller för övergång mellan förskolan till skola. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Efter 15 okt när likabehandlingsplanen Ht-14 och vt-15 Resursteam är klar så sker fördjupade diskussioner kring planens innehåll i likabehandlingsgruppen. Under de två första gångerna av Ht-14 Resursteam likabehandlingsgruppens träffar hösten 2014 diskuterar vi fokusområdet likabehandling i teamplanerna på respektive avdelning. Bli erbjuden föreläsning på Lärorikt Ht-14 mässan oktober 2014 angående likabehandling i förskolan. Beställa in böcker för barn med barnkonventionen i fokus. Ev. Alla 2014/2015 Förskolechef Resursteam barns rätt Förhållningsätt utifrån ledstjärnor 2014/2015 Förskolechef 13

14 Upprätta rutiner för att kunna ha återkommande vikarier som barnen känner. Återkommande översyn av överskolningsrutiner mellan småbarnsoch stora barns avdelning. Information om tillägg i diskrimineringslagen gällande bristande tillgänglighet. 2014/2015 Förskolechef, resursteam och pedagoger 2014/2015 Förskolechef, resursteam och pedagoger. Apt okt 2014 Monica Hjalmarsson Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer och tar sikte på att minimera risken för kränkningar. Arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Övergripande mål: Att alla barn, föräldrar och pedagoger är trygga och vågar lyfta alla typer av frågor och händelser. Delmål: Skapa god föräldrakontakt vid inskolningen Möta varje barn där det befinner sig. Öppna dialoger i alla forum där pedagoger deltar. Detta görs idag: Pedagogtätt vid utomhusvistelse Dagliga samtal med barnen Dagliga samtal med föräldrar För att öka tryggheten i utemiljön på småbarnsavdelningarna är det viktigt att pedagogerna hela tiden finns med i barnens aktiviteter. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Anpassa av- och påklädningsyta för Hösten 2014 Vaktmästare barn med funktionsnedsättning. Sätta upp påminnelser vid alla grindar på gården som visar på vikten av att Hösten 2014 Förskolechef och vaktmästare stänga grindarna på rätt sätt. Informera på föräldramöten och inskolning om vikten att stänga Hösten 2014 Pedagogerna grindarna på rätt sätt. Öka tryggheten på toaletterna genom att sätta in en klocka så barnen kan påkalla uppmärksamhet. Öka tryggheten vid gungorna. Åtgärd: Pedagogerna är med och nära och hör vad som sägs och vad som händer. Hösten 2014 Ht-13 Pedagoger och ev. vaktmästare. Pedagoger Fsk.chef Delvis gjord vt-14 Kvarstår. Inspektera gungorna 14

15 Uppmuntra de äldre barnen att gunga med de yngre. Diskussion kring gungornas vara eller icke vara. säkerhet. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer Det åtgärdande arbetet omfattar arbetet att upptäcka, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, både när ett barn eller en elev kränks av personal och när ett barn eller en elev kränks av andra barn eller elever. Övergripande mål: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkningar på vår förskola Delmål: Vi ska gå igenom och utvärdera insatser och rutiner för akuta situationer en gång per termin. Detta skall göras av likabehandlingsgruppen. Detta görs idag: Insatser och rutiner gås igenom på Apt i oktober. Utvärderar insatser och rutiner för akuta situationer en gång per termin av likabehandlingsgruppen. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig 15

16 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna ska följa varje barns utveckling Pedagogerna håller alltid god uppsikt som innebär att de hör och ser barnens lek. Kontinuerlig dialog i arbetslaget. God och tät föräldrakontakt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Det är viktigt att den personalen som finns närmast de inblandade barnen tar det på allvar, lyssnar och uppmärksammar. Om personalen upptäcker att det faktiskt har skett en kränkning skall personalen vidta åtgärder så att det inte upprepas. Åtgärderna anpassas efter situationen och barnens ålder. Sedan kontaktas föräldrarna och vid behov förskolechefen. Detta sker så skyndsamt som möjligt. Pedagogerna ansvarar för att upptäcka och utreda händelsen och att den dokumenteras. Förskolechefen ansvarar för förvaringen av dokumentationen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar skall alltid i första hand kunna vända sig till den personal som finns på barnets avdelning. Om föräldrarna vill vända sig till någon som är kunnig men ej direkt involverad på avdelningen kan de kontakta: Stina Dahl, specialpedagog, , stina.dahl@edu.partille.se Ulrika Höij, utvecklingspedagog, , ulrika.hoij@partille.se Karin Rådesjö, förskolechef, , karin.radesjo@partille.se När ett barn kränks av en vuxen person Om ett barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till förskolechefen. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Förskolechefen utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechefen följer upp ärendet med barnets föräldrar. 5. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur undervisningen med det berörda barnet fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefens chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. 16

17 Blanketter: Anmälan till huvudman Utredning vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Dokumentation I förskolor och skolor ska alla enskilda ärenden då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. 17

18 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etniska tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det förebyggande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet upprättas årligen delaktighet av barn och elever redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation 18

19 Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Använd dessa blanketter: Anmälan till förskolechef/rektor och huvudman vid misstanke om kränkande behandling. Utredning vid misstanke om diskriminering, repressalier eller kränkande behandling. 19

20 Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 20