Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ensittarevägens förskola 2018/2019 Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling... 1 Ensittarevägens förskola 2018/ Innehållsförteckning... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Lagar som styr likabehandlingsarbetet... 4 Två lagar en plan... 4 Ombud och ombudsmän... 5 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO... 5 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet... 6 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet... 7 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling... 8 Vision... 8 Grunduppgifter... 8 Definitioner... 9 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 9 Uppföljning och utvärdering av årlig plan 2017/ Hur blev det? Var är vi? Analys Kartläggning och analys Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Rutiner för akuta och åtgärdande insatser i förskolan Dokumentation Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Partille kommun 2 (26)

3 Andra lagar Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Bilaga 4: Tillgänglighet Bilaga 5: Björndammens förskolors kartläggningsmodell Partille kommun 3 (26)

4 Inledning Det här dokumentet har tagits fram som ett stöd för personal i förskolor och skolor i Partille kommun vid upprättandet av likabehandlingsplan och årlig plan. Riktlinjerna bygger på Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012), Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015) och Diskrimineringsombudsmannen 2012, Lika rättigheter i skolan. Ett alternativ till Partilles riktlinjer är diskrimineringsombudsmannens verktyg Mer information om detta finns på diskrimineringsombudsmannens hemsida Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla Partille kommun 4 (26)

5 elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan. Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Partille kommun 5 (26)

6 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet Partille kommun 6 (26)

7 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Partille kommun 7 (26)

8 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Vision Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andras situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Verksamheten ska även syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. För att visionen ska hållas levande utgår vi från den i vårt teamplansarbete. Grunduppgifter Denna plan har som syfte att täcka både skollagen och diskrimineringslagens krav på likabehandlingsplan och årligplan i denna verksamhet. Den omfattar Ensittarevägens förskola, fem avdelningar. Planen gäller fr.o.m t.o.m Ansvarig för planen är förskolechef Åsa Hansson. Lagstöd (Se bilaga 1 i detta dokument). Barnen blir delaktiga: Barnen blir delaktiga i denna plan genom ett aktivt arbete med normer och värden som förskolans läroplan beskriver. Detta värdegrundsarbete avstannar aldrig och har en central roll på vår förskola och pågår dagligen. Med barnen har vi trygghetsvandringar på förskolan, där pedagogerna använder sig av ett framarbetat material, där det skapas möjligheter för barnen att uttrycka tankar kring sin trivsel och trygghet i förskolans miljö. Vårdnadshavarna blir delaktiga: På föräldramötet i oktober blir vårdnadshavarna informerade om vårt likabehandlingsarbete. Det finns också en plan upphängd i våra hallar. Personalen blir delaktig: Personalen är delaktig i att ta fram planen genom att utvärdera innevarande läsårs kartläggning och belysa risker. Under läsåret kommer en likabehandlingsgrupp att skapas som träffas reglerbundet för att arbeta utifrån våra främjande och förebyggande åtgärder. Förankring: Partille kommun 8 (26)

9 När planen är fastställd i oktober delas den ut på varje avdelning och det är vars och ens ansvar att ta del av den. Vårdnadshavarna får ta del av planen genom att den anslås i tamburen på varje avdelning, att informera om att planen finns är pedagogernas ansvar. Presentation av den nya planen görs för pedagogerna på APT i november. Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Partille kommun 9 (26)

10 Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Uppföljning och utvärdering av årlig plan 2017/2018 Hur blev det? Boken Utmaningar i förskolan av David Edfeldt låg till grund för pedagogiska forum under höstterminen. Alla pedagoger läste utvalda delar av boken och till forumen fanns förutbestämda diskussionsfrågor. Detta var en medveten förändring från tidigare år. Skillnaden var att pedagogerna fokuserade på samma ämne och samma texter. Syftet med detta var att de skulle ha samma utgångspunkt och även att diskussionerna kunde fortsätta i arbetslagen. Tidigare har det bara varit möjligt att delge varandra utifrån samtalen de haft på forumen och det har inte funnits tid att fördjupa sig. Under vårterminen valde vi att ta in ytterligare litteratur som utgångspunkt för det fortsatta pedagogiska forumen. Detta gjordes pga att det uttrycktes ett önskemål från pedagogerna om fördjupning i samma ämne. Boken hette Beteendeproblem i förskolan av David Edfeldt och Bo Hejlskov. Upplägget med att läsa delar av boken fortsatte vi med på samma sätt som ovan. Kapitlen startade med ett case och fortsatte med forskning. Casen blev utgångspunkt för diskussionsfrågorna på pedagogiska forumen. Även här resulterade det i engagerade pedagoger och givande samtal med många aha-upplevelser. Flera av pedagogerna tog med sig texterna direkt tillbaka till sin verksamhet och resulterade även i ett kritiskt granskande av sitt eget förhållningssätt. På föräldramötet fick vårdnadshavare diskutera frågan Vad har du som vårdnadshavare för förväntningar på mottagandet när du lämnar ditt barn på förskolan?. Utifrån de svar Partille kommun 10 (26)

11 vi fick in samlades några ifrån likabehandlingsgruppen för att analysera och sammanställa materialet. Här efter skapades ett mål med fokus på trygghet vid lämning på förskolan. Detta material behöver förankras bättre hos samtliga pedagogerna för att efterlevas i verksamheten. Det nya stödmaterial för trygghetsvandringar som skapades under föregående verksamhetsår har använts. Stödmaterialet för observationer i barnens lek för de yngre barnen inte har använts alls. Resultaten av barnens tankar som framkommit genom trygghetsvandringarna är att de känner trygghet i att de kan fråga en fröken om de behöver hjälp. Toaletterna är ett ställe som varje år upplevs otryggt för några av barnen. I år framkom det att några barn inte gillar att dörren kan öppnas när de sitter på toaletten. Här har pedagogerna tillsammans med barnen skapat skyltar där det står öppet/stängt. En annan avdelning har skapat en röd respektive en grön skylt för att kommunicera om toaletten är ledig eller upptagen. Att skapa lösningar tillsammans med barnen är något vi ser har varit positivt, både för barnens delaktighet och att det skapar trygghet genom det har ett verktyg att använda sig av. Var är vi? Analys Fokus på samma texter har resulterat i att diskussionerna på forumen skapade fler engagerade pedagoger och alla hade läst texterna. I verksamheten har vi även fångat upp att pedagogerna refererat till texter i boken, stödteamets utbildning samt diskussioner från forum. Det har framkommit är att arbetslagen praktiskt har kunnat använda sig av olika sätt att organisera sin barngrupp/verksamhet, samt rutiner för att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas och bli trygg på förskolan. Att sedan diskutera påhittade case gjorde att samtalen involverade fler pedagoger och gav ett större engagemang. Vi tolkar detta som att det blir mer känsligt att ha med sig situationer från den egna verksamheten. Genom utöka pedagogernas kunskaper kring barn som utmanar i förskolan menar vi att pedagogerna har fått ett flertal verktyg och ett reflekterande förhållningssätt som de kan använda sig av dagligen tillsammans med både barn och kollegor. Dokumentet (den så kallade arbetsplanen vid lämning på förskolan) som skapades utifrån analysen av vårdnadshavarnas tankar kring trygghet vid mottagandet på förskolan är något som vi inte arbetat med i den utsträckningen som vi planenerat. Då detta inte är implementerat och förankrat hos pedagoger och vårdnadshavarna är det svårt att se om detta arbeta skapat en större trygghet hos vårdnadshavarna och barnen. Att arbeta med trygghetsvandringar är något vi upplever är en givande metod för att fånga barnens trygghet på förskolan. Stödmaterialet utvärderas, förändras och förbättras varje verksamhetsår och detta ser vi är viktigt att fortsätta med. Det stödmaterial som skapades för att observera de yngre barnens trygghet på förskolan har inte använts. Vi tror att det beror på att det var väldigt omfattande och tog för mycket tid. Detta är något vi behöver tänka nytt kring inför nästa verksamhetsår. Partille kommun 11 (26)

12 Pedagogernas självskattning visar på att barnens möjlighet till trygghet och samspel är god. På den ena förskolan ligger resultatet på samma skattning som året innan medans på den andra förskolan finns ingen jämförelse från året innan. Trots att resultaten är goda ser vi det som en mycket viktig fråga att arbeta vidare med. För att öka skattningen och även vårdnadshavarnas svar från enkäten tror vi att det är viktigt att fortsätta arbetet med fler områden i arbetsplanen. Kartläggning och analys Under kartläggningen framkom brister som kunde åtgärdas omgående av pedagogerna själva, förskolechef eller vaktmästare. De andra riskerna som uppmärksammades har förts in i respektive avdelnings teamplaner där pedagogerna beskriver hur arbetet med dessa brister kommer att se ut samt skriva in åtgärderna i kartläggningsmallen. Kartläggningen uppdaterades kontinuerligt under läsåret på arbetslagens SKA-träffar. Kartläggningarna utvärderades i apriljuni. Därefter skapades en ny kartläggning i augusti-september, utifrån de risker som fortfarande inte åtgärdats, samt de nya risker som framkommit då trygghetsvandringar och husmodellen genomförts. På en avdelning där de äldre barnen är framkom att det fanns tillfällen då barn skrattar åt varandra när de t ex en kille tar på sig en kjol och en flicka tar på sig en Spiderman-dräkt. Detta har pedagogerna tagit upp till diskussion och arbetat aktivt med barnen genom samtal. De upplever inte längre att dessa situationer uppkommer. Vidare har barnen även pratat om att killar inte kan vara kära i killar och att tjejer inte kan vara kära i tjejer. Pedagogerna samtalar även här med barnen och detta är fortfarande ett aktuellt område. Toaletterna och skötrummet är ett återkommande riskområde. Här arbetar pedagogerna dagligen för att motverka de risker som finns både bland de äldre-och yngre barnen. Det som framkommer är att det handlar om exponering på skötbord och toalett. Då det gäller skötbord försöker använder man åtgärder som gardiner och begränsning av antal barn i skötrummet samtidigt. På toaletterna öppnar barnen dörren då kompisen sitter på toaletten och här arbetar pedagogerna hela tiden för att testa olika lösningar som t ex röda och gröna cirklar för att visa om det är ledigt eller upptaget. De nya kartläggningarna visar att man fortfarande står inför samma utmaningar för att motverka risker som ovan. Vi har analyserat GR-enkäten och här har vi fortsatt lågt resultat på Kulturell mångfald. Därför ska vi fortsätta att arbeta med vårt mål under likabehandlingsrubriken i teamplanen: Varje barn i vår verksamhet ska känna sig stolta över sitt ursprung och sitt kulturella arv. Främjande arbete Målet med förskolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla barn och all personal, där alla barn har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att personal och barn både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Partille kommun 12 (26)

13 Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt och målinriktat. Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och utbildningen. (Skolverket, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Sid. 12) Övergripande mål: Alla barn ska känna sig värdefulla, trygga och respekterade i vår förskola, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning hos någon anhörig, könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Delmål: All personal ska påbörja arbetet med att utveckla ett normkritiskt perspektiv med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Planerade under läsåret aktiviteter Samtala med barnen, dela in dem i barnen i mindre gruppen och ställa frågor utifrån mall för trygghetsvandringar, gå runt med barnen i de olika rummen och eventuellt att kunna film. Kompetensutveckling i form av att alla pedagoger ska få kunskap kring ett normkritiskt perspektiv och förhållningssätt. Kompetensutveckling, Från jag till vi, grupprocesser. Tidpunkt Ansvarig Nuläge Vårterminen 2019 Förskolechef samt samtliga arbetslag 2018/2019 Förskolechef, likabehandlingsgrupp. Höstterminen 2018 Förskolechef, Barn och elevhälsa/uf Vi fortsätter att arbete med vårt framarbetade material. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer och tar sikte på att minimera risken för kränkningar. Arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Övergripande mål: Utifrån de riskfaktorer vi uppmärksammar i samband med vår kartläggning av pedagogiska, sociala- och fysiska miljöer, ska vi arbeta förebyggande för att minimera risken för kränkande behandling. Partille kommun 13 (26)

14 Delmål: Vi ska kontinuerligt reflektera över och uppdatera våra rutiner för att ha bästa möjliga uppsikt över de platser/lekytor som barnen befinner sig på, både inne och ute, samt inkludera vikarier och annan personal som inte ingår i grundarbetslaget. Planerade aktiviteter under läsåret Fortsätta arbetet med att skapa en plan för ett likvärdigt bemötande och förhållningssätt för rutinsituationer. Kontinuerlig uppföljning av kartläggningen. Fortsätta arbeta med vårt mål under likabehandlingsrubriken i team-planen: Varje barn i vår verksamhet ska känna sig stolta över sitt ursprung och sitt kulturella arv. Föräldramöte möjlighet att lämna in tankar kring målet ovan. Tidpunkt Ansvarig Utvärderas 2018/2019 Förskolechef, likabehandlingsgruppen 2018/2019 Förskolechef samt samtliga arbetslag 2018/2019 Förskolechef samt samtliga arbetslag 2018/2019 Förskolechef samt samtliga arbetslag Maj/juni 2019 Maj/juni 2019 Utvärderas maj Enkätutvärdering för vårdnadshavare vårterminen Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkningar på vår förskola. Planerade aktiviteter under läsåret Genomgång av rutiner för akuta situationer med samtliga pedagoger. Tidpunkt Ansvarig Utvärderas APT november 2018 Förskolechef, likabehandlingsgruppen Maj/juni 2019 Partille kommun 14 (26)

15 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna ska följa varje barns utveckling. Pedagogerna ska vara med i barnens lek. Pedagogerna håller alltid god uppsikt över de platser där barn leker. Kontinuerlig dialog i arbetslaget. God och tät kontakt med vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Det är viktigt att den personal som finns närmast de inblandade barnen tar barnen på allvar, lyssnar och uppmärksammar. Om personalen upptäcker att det faktiskt har skett en kränkning skall personalen vidta åtgärder så att det inte upprepas. Åtgärderna anpassas efter situationen och barnens ålder. Sedan kontaktas vårdnadshavare och förskolechef som i sin tur anmäler till huvudman. Detta sker så skyndsamt som möjligt. Pedagogerna ansvarar för att upptäcka och utreda händelsen och att den dokumenteras. Förskolechefen ansvarar för förvaringen av dokumentationen. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn och vårdnadshavare skall alltid i första hand kunna vända sig till den personal som finns på barnets avdelning. Om vårdnadshavarna vill vända sig till någon som är kunnig men ej direkt involverad på avdelningen kan de kontakta: Åsa Hansson, förskolechef, , asa.hansson@partille.se Malin Osterloh, utvecklingspedagog, , malin.osterloh@edu.partille.se När ett barn kränks av en vuxen person Om ett barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till förskolechefen som i sin tur anmäler det till huvudman. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Förskolechefen utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechefen följer upp ärendet med barnets vårdnadshavare. 5. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur undervisningen med berört barn fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Blanketter: Anmälan till huvudman. Utredning vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Rutiner för akuta och åtgärdande insatser i förskolan Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med barnets vårdnadshavare. Partille kommun 15 (26)

16 Om ett barn i förskolan utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen ska det anmälas till rektor eller förskolechefen. För övrigt följs samma arbetsgång som i skolan. Dokumentation Alla enskilda ärenden då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta i förskolan eller skolan ska dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att: Partille kommun 16 (26)

17 det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. Partille kommun 17 (26)

18 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Partille kommun 18 (26)

19 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner I en likabehandlingsplan bör det vara lätt att följa en röd tråd mellan vision, kartläggning, nulägesanalys, mål, åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Vision Det finns en kortfattad, övergripande vision som tydligt markerar förskolan/skolans inställning till likabehandling. Grunduppgifter Det framgår tydligt vilka verksamheter som planen omfattar. Det framgår vem som är ansvarig. Lagstöd Det finns hänvisningar till de lagar som är aktuella, främst Skollagen och Diskrimineringslagen. Det står tydligt att planen är både likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Definitioner Det finns definitioner på ord och begrepp som används i planen. Kartläggning och analys Planen är tydligt anpassad till den eller de verksamheter den gäller för. De verksamheter som planen avser är belysta utifrån dess specifika förutsättningar. Det finns en beskrivning av hur kartläggningen har gått till, vad den visar och vilka slutsatser som dras utifrån det. Analysen av kartläggningen är tydligt beskriven. Mål Målen är konkreta och utvärderingsbara. Målen när det gäller det främjande arbetet är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Målen när det gäller det förebyggande arbetet är kopplade till verksamhetens identifierade riskområden. Främjande insatser Alla diskrimineringsgrunderna nämns. Det är tydligt hur arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier inom de olika diskrimineringsgrunderna sker. Arbetet för att motverka kränkande behandling framgår tydligt. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Partille kommun 19 (26)

20 Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från verksamhetens identifierade risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet är tydligt kopplat till resultatet av kartläggningen. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Arbete vid akuta situationer - åtgärdande insatser Det finns rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det framgår tydligt vem som ska göra vad och när det ska ske. Det finns rutiner för kommunikationen med vårdnadshavare. Det finns tydliga rutiner och ansvarsfördelning för akuta situationer. Organisation och ansvarsfördelning Det finns en tydlig organisation för likabehandlingsarbetet på förskolan och i skolan, där det tydligt framgår vem som gör vad och när det sker. (Trygghetsteam, kamratstödjare, olika personalgrupper, EHT) Delaktighet och inflytande Det framgår i planen hur barn, elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i planens upprättande, uppföljning och utvärdering, anpassat efter barns och elevers ålder och mognad. Det framgår hur elever görs delaktiga med att arbeta fram ordningsregler. Dokumentation Planen innehåller en beskrivning av rutinerna för dokumentationen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Kompetensutveckling Det finns en plan för personalens kompetensutbildning utifrån behoven i verksamheten. Kommunikation och förankring Det finns rutiner för hur planen förankras hos barn, elever, vårdnadshavare och personal. Kvalitetsarbete Arbetet med likabehandlingsplanen är en tydlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Partille kommun 20 (26)

21 Uppföljning och utvärdering Rutiner för hur verksamheten följer upp och utvärderar insatserna beskrivs i planen. En redogörelse för hur de planerade insatser som har genomförts och effekterna av detta arbete ska beskrivas i efterföljande års plan. Redan när mål och åtgärder formuleras bör man tänka på hur de ska kunna följas upp. Form Likabehandlingsplanen ska präglas av helhetstänkande och innehålla en tydlig röd tråd. Språk och formalia bör ses över. Innehållsförteckning och tydliga stycken med rubriker som underlättar för att hitta det som söks. Partille kommun 21 (26)

22 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Utvärdering Likabehandlingsplanen och den årliga planen är verktyg som ska användas i det dagliga arbetet och vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den ska utvärderas årligen och nya mål ska sättas upp inför att den årliga planen arbetas fram i oktober varje år. Utvärderingen innebär en beskrivning av vilka insatser som genomförts och effekterna av detta arbete. Följande information bör vara med sammanfattningen av läsårets utvärdering: hur planen har utvärderats och vilka som har varit delaktiga i det arbetet. en sammanfattning av resultatet av innevarande års likabehandlingsarbete. hur årets plan ska utvärderas och vem som är ansvarig för det. Frågor inför utvärdering Vilka insatser har genomförts? Hur gick det? Vilka resultat kan vi se utifrån de insatser som gjorts, kopplat till målen? Ser vi andra effekter av insatserna än de som angavs i målen? Vilka insatser har inte genomförts? Varför det? Ska de föras till nästa plan? Kartläggning Syftet med kartläggningen är att synliggöra hur barn och elever uppfattar sin situation och identifiera de riskområden som finns i verksamheten och i vilka sammanhang de uppstår. Om planen omfattar fler än en verksamhet ska varje verksamhets förutsättningar tydligt beaktas i likabehandlingsarbetet. Det ska också tydligt framgå vilka verksamheter mål och aktiviteter avser. Kartläggningen kan bestå av enkäter, organiserade samtal, trygghetsvandringar, dokumentation från elevhälsans team och trygghetsteam kan också utgöra en del av kartläggningen. Kartläggningen ska belysa såväl fysisk miljö, socialt samspel och pedagogiska miljöer och kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna. Umgänge på nätet är en naturlig del av barns och elevers vardag och bör ingå i kartläggningen. Information behöver samlas in från barn/elever, personal och vårdnadshavare, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen blir en sammanställning av all denna information, för att identifiera riskområden i verksamheten. Förslag på möjliga kartläggningsmetoder: Partille kommun 22 (26)

23 Planerade samtal med barn och elever Enkäter för elever (skola), personal och vårdnadshavare, både förvaltningens och egna Trygghetsvandringar Observationer Personalen granskar varandra Diskussioner på föräldramöten och föräldraråd. Elevhälsoteamet, skolsköterskans hälsobesök Elevråd, elevskyddsombud Incidentrapporter Frånvarorapporter (skola) Dokumentation vid kränkande behandling Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt DO s husmodellen SPSM s värderingsverktyg för tillgänglighet i skolan Fundering: På vilket sätt fångar kartläggningsmetoderna in diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och kränkande behandling? Inför val av kartläggningsmetoder bör man fråga sig på vilket sätt de valda kartläggningsmetoderna fångar in diskrimineringsgrunderna, tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling. Analys Syftet med analysen är att identifiera de risker som kan innebära att barn och elever blir utsatta för diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier eller kränkande behandling. Analysen innebär att verksamheten kritiskt granskar, drar slutsatser och skapar en förståelse för orsakerna till den information som kommit fram i kartläggningen. Analysen svarar på frågan varför barn och elever upplever otrygghet och/eller otillgänglighet i den miljö, vid de olika situationer som har framkommit. Elever, personal och vårdnadshavare ska involveras i detta arbete. Följande information bör vara med: hur verksamheten har tagit fram information om nuläget på förskolan eller skolan. hur elever och personal involverats i arbetet med kartläggning och analys. en beskrivning, i sammanfattande form, av det som framkommit kartläggningen och av den analys som gjorts. Insatserna i det förebyggande arbetet ska tydligt kunna kopplas till kartläggning och analys. Frågor inför analys: Vilka riskområden har vi identifierat? Hur visar det sig? I vilka situationer visar det sig? Vilka är orsakerna till de identifierade riskområdena? Partille kommun 23 (26)

24 Hur vet vi det? Vad saknar vi kunskap om? Partille kommun 24 (26)

25 Bilaga 4: Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att: barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute (Specialpedagogiska myndigheten (2014),Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Sid. 13) Partille kommun 25 (26)

26 Bilaga 5: Björndammens förskolors kartläggningsmodell Partille kommun 26 (26)