Likabehandlingsplan/ Årlig plan

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Årlig plan Björndammens förskola 2016/2017

2 Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 2 (22)

3 Innehållsföteckning Innehållsföteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Lagar som styr likabehandlingsarbetet... 4 Två lagar en plan... 4 Ombud och ombudsmän... 4 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO... 5 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet... 5 Likabehandlingsplan och årlig plan mot... 7 kränkande behandling... 7 Vision... 7 Grunduppgifter... 7 Definitioner... 8 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 8 Årlig plan - systematiskt likabehandlingsarbete... 9 Uppföljning och utvärdering av årlig plan 2015/ Kartläggning och analys Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Rutiner för akuta och åtgärdande insatser i förskolan Dokumentation Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Andra lagar Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Bilaga 4: Tillgänglighet Bilaga 5: Björndammens förskolors kartläggningsmodell Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 3 (22)

4 Inledning Det här dokumentet har tagits fram som ett stöd för personal i förskolor och skolor i Partille kommun vid upprättandet av likabehandlingsplan och årlig plan. Riktlinjerna bygger på Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012), Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015) och Diskrimineringsombudsmannen 2012, Lika rättigheter i skolan. Ett alternativ till Partilles riktlinjer är diskrimineringsombudsmannens verktyg Mer information om detta finns på diskrimineringsombudsmannens hemsida Blanketter finns att hämta digitalt på Framsidan: Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan. Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 4 (22)

5 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Viktiga datum för likabehandlingsarbetet Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 5 (22)

6 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 6 (22)

7 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Vision På Björndammens förskola har alla lika värde, vi vill att barnen ska utveckla sin empati, känna omsorg och respekt för varandra. För att visionen ska hållas levande utgår vi från den i vårt teamplansarbete. Grunduppgifter Denna plan har som syfte att täcka både skollagen och diskrimineringslagens krav på likabehandlingsplan och årligplan i denna verksamhet. Den omfattar Björndammens förskola, tre avdelningar, på varje avdelning arbetar fyra till sju pedagoger i åldershomogena barngrupper. Planen gäller fr.o.m t.o.m Ansvarig för planen är förskolechef Åsa Hansson. Lagstöd (Se bilaga 1 i detta dokument). Barnen blir delaktiga: Barnen blir delaktiga i denna plan genom ett aktivt arbete med normer och värden som förskolans läroplan beskriver. Detta värdegrundsarbete avstannar aldrig och har en central roll på vår förskola, vi kallar det EQ arbete. Vårdnadshavarna blir delaktiga: På föräldramötet i september/oktober blir vårdnadshavarna informerade om vårt likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna sitter i mindre grupper och diskuterar frågor utifrån barnets trygghet på förskolan. Vad tror du att ditt barn behöver för att känna sig trygg i förskolan? Vad behöver du som vårdnadshavare för att känna dig trygg med ditt barns förskolevistelse? Vårdnadshavare utvärderar frågorna som diskuterades på föräldramötet i september/oktober genom en enkät. Personalen blir delaktig: Personalen är delaktig i att ta fram planen genom den kartläggning som gjordes på APT i april. Vi har fortsatt vår likabehandlingsgrupp på pedagogiska forum där vi har haft möjlighet att föra ännu mer djupgående diskussioner. Vi använder oss av dokumentation av miljön och diskuterar denna utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Förankring: När planen är fastställd i oktober delas den ut på varje avdelning och det är vars och ens ansvar att ta del av den. Vårdnadshavarna får ta del av planen genom att den anslås i tamburen på varje avdelning, att informera om att planen finns är pedagogernas ansvar. Presentation av den nya planen görs för pedagogerna på APT i november. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 7 (22)

8 Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 8 (22)

9 Årlig plan - systematiskt likabehandlingsarbete Kalendarium Aug: Sept: Okt: Ped. forum Se separat planering Ped. forum Se separat planering Frågor till vårdnadshavare på föräldramöte tas fram. Avd. presenterar sitt likabehandlingsarbete på föräldramötet. Vårdnadshavarna får diskutera frågorna. Detta material används sedan i analysen. Avd. presenterar sitt likabehandlingsarbete på föräldramötet. Vårdnadshavarna får diskutera frågorna. Detta material används sedan i analysen. Ped. forum Likabehandlingsgruppen följer upp kartläggningen från föregående termin. Planen fastställs den 15 oktober. Nov: Dec: Jan: Feb: Mars: Ped. forum Se separat planering Presentation av den nya planen görs på APT. Vi går också igenom rutiner för akuta situationer med samtliga pedagoger. Ped. forum Se separat planering Ped. forum Se separat planering Ped. forum Se separat planering Ped. forum Se separat planering April: Vårdnadshavare utvärderar frågorna som diskuterades på föräldramötet i september/oktober genom en enkät. Ped. forum Likabehandlingsgruppen går igenom rutiner för akuta situationer Kartläggning genom husmodellen på respektive hus på APT. Maj Juni: Pedagogerna utvärderar sina främjande och förebyggande åtgärder genom ett system där rött är ej åtgärdat, gult står för arbete påbörja och grönt innebär åtgärdat. Ped. forum Likabehandlingsgruppen utvärderar kartläggning från föregående termin. Sammanställning av kartläggningen, främjande och förebyggande åtgärder förs in i planen. Ansvariga Malin och Åsa. Avstämning kring arbetet med trygghet till UF 30 juni. Teamplan Likabehandlingsarbete är ett av tre fokusområden i områdets teamplan. Varje avdelning beskriver sitt förhållningssätt och arbetssätt utifrån förskolans vision med målformulering som har sin grund i läroplanen, Lpfö 98/10. Se respektive avdelnings teamplan. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 9 (22)

10 Uppföljning och utvärdering av årlig plan 2015/2016 Hur blev det? Fokus för vårt likabehandlingsarbete under läsåret 2015/2016 har varit barns trygghet på förskolan utifrån pedagogisk dokumentation. Vårdnadshavarna blir involverade i vårt arbete genom diskussioner på föräldramöten, föräldraenkät angående den egna förskolans likabehandlingsarbete. Pedagogerna har varit delaktiga genom en likabehandlingsgrupp på pedagogiska forum och genom kartläggning med husmodellen som grund. När det gäller barnens delaktighet i likabehandlingsarbetet har vi gått ett steg tillbaka. Trygghetsvandringar har inte utförts som planerat trots att vi diskuterade fram en strategi på pedagogiskt forum i april. Ett område där pedagogerna har tagit ett steg framåt är barnens delaktighet och deras ägande av sin egen dokumentation i bl.a. Unikum. Detta är också något som fokuserats på under pedagogiska forum för Likabehandlingsgruppen. Här frågor pedagogerna barnen i större utsträckning om de får fotografera dem och deras alster. Barnen får också i större utsträckning vara med och kommentera den dokumentation som finns på Unikums blogg och den dokumentationen i den egna lärloggen. Metoden som de pedagogerna som arbetar med de allra yngsta barnen är att vara aktiva och använda sig av observationer. Var är vi? Analys Under hösten 2015 var målet att diskussionerna på pedagogiska forum skulle utgå ifrån boken Vad berättas om mig och frågeställningar där som lyfter upp vikten av att inget barn ska kännas sig kränkt när det dokumenteras. Under hösten var också Unikum ett nytt dokumentationsverktyg på förskolorna och fokus blev istället mer på praktik och teknik. Det som ändå blev väldigt tydligt i diskussionerna var att pedagogerna började fråga barnen om de fick fotografera de alster som barnen skapat eller de aktiviteter som de utförde. Pedagogerna började också förklara mer för barnen varför de tog kort och genom Unikum blev det också tydligt för barnen vart korten hamnade. Då organisationen kring de pedagogiska forumen ändrades till starten av vårterminen valde ledningen att byta fokus då det kändes att området behövde en gemensam plattform och förståelse för Normer och värden. Avdelningarnas utvärderingar visar att demokratibegreppet lyfts fram för barnen genom konkreta aktiviteter i högre grad än tidigare. Det framkommer tydligt i utvärderingarna att där pedagogerna har möjlighet att vara närvarande och delaktiga i barnens lek där sprids också ett positivt och empatiskt klimat där alla är en tillgång i gruppen. Genom anteckningarna från föräldramötena syns tydligt att det som vårdnadshavarna ser som det viktigaste är att pedagogerna frågar barnen om de vill bli dokumenterade och att pedagogerna förklarar varför de dokumenterar. Analysen från pedagogiska forum visar att pedagogerna har en större medvetenhet kring detta och att det i stor utsträckning görs idag. Utifrån vårdnadshavarnas enkätsvar framkommer vidare att de känner sig trygga med den dokumentation som finns på Unikum och ledningen menar att de genom detta svar har tillit till pedagogernas professionalitet. Barnens delaktighet i kartläggningen är ett område där en ny strategi måste skapas. Här blir det tydligt att det behövs ett bättre verktyg än det som funnits under några år vilket varit trygghetsvandringar då dessa inte har genomförts under läsåret. Pedagogerna har belyst många konkreta exempel från diskussioner med barnen om huruvida de upplever dokumentationen trygg eller inte men det har inte funnits någon uttalad strategi för att dokumentera, utvärdera och analysera detta. Här finns inför nästa läsår två utvecklingsområden. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 10 (22)

11 När det gäller att lyfta frågan om åtgärder och insatser vid akuta situationer har detta aktualiserats och diskuterats men vi har inte kunnat göra en utvärdering då inga akuta situationer har krävt insatser. Kartläggning och analys Pedagogerna har på APT i maj gjort en kartläggning på förebyggande åtgärder, på varje diskrimineringsgrund, genom en schematisk bild både på inne- och utemiljön på respektive avdelning. Under kartläggningen framkom brister som kunde åtgärdas omgående av pedagogerna själva, förskolechef eller vaktmästare. De andra riskerna som uppmärksammades har förts in i respektive avdelnings teamplaner där pedagogerna beskriver hur arbetet med dessa brister kommer att se ut samt skriva in åtgärderna i kartläggningsmallen. Vi ser att en ny strategi behöver skapas då det gäller dokumentation samt uppföljningen av kartläggningen. Husmodellen som används fungerar men behöver vidareutvecklas för att bli ett levande dokument. Barnen på en avdelning påpekande under trygghetsvarndringar 2015 att de tycker att toaletterna är långt borta, mörka och att de känner sig ensamma när de är på toaletten. Efter en diskussion mellan pedagoger och förskolechef kontaktades vaktmästarna vilket ledde till att det nu har startats ett arbete med att skapa nya ingångar till toaletterna från lekhallarna. Denna åtgärd spred ringar på vattnet då övriga pedagoger på andra avdelningarna uppmärksammade vinsterna av de nya ingångarna. Pedagogerna menade att det skapades en större trygghet vid barnens toalettbesök då denna åtgärd gjordes. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten Arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar att verksamheten även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder. Övergripande mål: Områdets likabehandlingsplan ska vara ett levande redskap i alla relationer. Delmål: Barnen på äldrebarns avdelningar ska delta i en trygghetsvandring. På de avdelningar där de yngsta barnen är observerar och kartlägger pedagogerna i vilka miljöer barnen väljer att vara i. Detta görs idag: Harmoniseringssamtal Likabehandlingsgrupp Utvecklingssamtal Återkommande översyn gällande den harmoniseringsplan som gäller för övergång mellan förskolan till skola. Åtgärdad våren Information om tillägg i diskrimineringslagen gällande bristande tillgänglighet. Åtgärdat under APT vid två tillfällen under läsåret 2014/2015. Beställt in böcker för barn med Barnkonventionen i fokus. Åtgärdat läsåret 2015/2016. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 11 (22)

12 Planerade aktiviteter under läsåret Återkommande översyn av överinskolningsrutiner mellan yngrebarns- och äldrebarnsavdelning. Samtala med barnen, dela in dem i barnen i mindre gruppen och ställa frågor utifrån mall för trygghetsvarndringar, gå runt med barnen i de olika rummen och eventuellt att kunna film. Tidpunkt Ansvarig Nuläge 2016/2017 Förskolechef, utvecklingspedagog och gruppen för utveckling och lärande på pedagogiskt forum 2016/2017 Förskolechef, utvecklingspedagog och gruppen likabehandling på pedagogiskt forum Förstärka de nuvarande rutinerna för överinskolning. Skapa ett material som konkret berättar hur varje barns överinskolning ser ut. Påbörjad rutin/kartläggning över rum och situationer våren Återaktualisera och förbättra detta arbete då vi inte uppnått önskat resultat. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer och tar sikte på att minimera risken för kränkningar. Arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Övergripande mål: Efterleva kalendariet för likabehandlingsarbetet (se s. 8). Delmål: Vidmakthålla teamplanens struktur. Vidmakthålla de rutiner vi har för vårdnadshavares delaktighet i likabehandlingsarbetet. Vidmakthålla strukturen för likabehandlingsgrupperna. Detta görs idag: Dagliga samtal med barnen. Dagliga samtal med vårdnadshavare. En vuxen finns med i tvättrummet/toaletten och ombesörjer deras hygien när flera barn befinner sig där samtidigt. Hitta system och förhållningssätt i tambursituationen för att eliminera konflikter. Se över barnens placeringar vid matbordet så att alla får en trevlig matupplevelse utan att bli kränkta eller ifråga satta. Borden bör även vara placerade så att de är väl synligt från andra rum om den vuxne behöver gå ifrån bordet. Skapa individuella lösningar vid hämtning och lämning. En jämn fördelning sker av vikarier över avdelningarna vid behov. Intentionen är att ha minst två ordinarie pedagoger på varje avdelning. När många barn vistas på gården samtidigt ser pedagogerna över möjligheten att använda båda gårdarna vid fler tillfällen. Minimera risker för att barnen klättrar i staketet. Åtgärdat under 2015/2016. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 12 (22)

13 Planerade aktiviteter under läsåret Sätta upp påminnelser vid alla grindar på gården som visar på vikten av att stänga grindarna på rätt sätt. Diskrimineringsgrunden KÖN Åtgärder se kartläggning Diskrimineringsgrunden KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSIDENTITET Åtgärder se kartläggning Diskrimineringsgrunden FUNKTIONSNEDSTÄTTNING Åtgärder se kartläggning Diskrimineringsgrunden SEXUELL LÄGGNING Åtgärder se kartläggning Diskrimineringsgrunden ÅLDER Åtgärder se kartläggning ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLNING Åtgärder se kartläggning Tidpunkt Ansvarig Utvärderas 2016/2017 Förskolechef Kvarvarande från föregående år. Nya skyltar beställt under ht /2017 Förskolechef, Dammen, Skogen 2016/2017 Förskolechef, Ängen 2016/2017 Förskolechef, Dammen, Skogen 2016/2017 Förskolechef, Skogen 2016/2017 Förskolechef, Skogen 2016/2017 Förskolechef, Dammen, Ängen, Skogen Maj/juni 2017 Maj/juni 2017 Maj/juni 2017 Maj/juni 2017 Maj/juni 2017 Maj/juni 2017 Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkningar på vår förskola. Detta görs idag: Rutiner för akuta situationer revideras med samtliga pedagoger på APT i november. Utvärderar rutiner för akuta situationer med samtliga pedagoger i likabehandlingsgruppen i april. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 13 (22)

14 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna ska följa varje barns utveckling. Pedagogerna ska vara med i barnens lek. Pedagogerna håller alltid god uppsikt över de platser där barn leker. Kontinuerlig dialog i arbetslaget. God och tät kontakt med vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Det är viktigt att den personal som finns närmast de inblandade barnen tar barnen på allvar, lyssnar och uppmärksammar. Om personalen upptäcker att det faktiskt har skett en kränkning skall personalen vidta åtgärder så att det inte upprepas. Åtgärderna anpassas efter situationen och barnens ålder. Sedan kontaktas vårdnadshavare och förskolechef som i sin tur anmäler till huvudman. Detta sker så skyndsamt som möjligt. Pedagogerna ansvarar för att upptäcka och utreda händelsen och att den dokumenteras. Förskolechefen ansvarar för förvaringen av dokumentationen. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn och vårdnadshavare skall alltid i första hand kunna vända sig till den personal som finns på barnets avdelning. Om vårdnadshavarna vill vända sig till någon som är kunnig men ej direkt involverad på avdelningen kan de kontakta: Åsa Hansson, förskolechef, , asa.hansson@partille.se Malin Osterloh, utvecklingspedagog, , malin.osterloh@edu.partille.se När ett barn kränks av en vuxen person Om ett barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till förskolechefen som i sin tur anmäler det till huvudman. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Förskolechefen utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechefen följer upp ärendet med barnets vårdnadshavare. 5. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur undervisningen med berört barn fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Blanketter: Anmälan till huvudman Utredning vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Rutiner för akuta och åtgärdande insatser i förskolan Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med barnets vårdnadshavare. Om ett barn i förskolan utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen ska det anmälas till rektor eller förskolechefen. För övrigt följs samma arbetsgång som i skolan. Dokumentation Alla enskilda ärenden då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta i förskolan eller skolan ska dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 14 (22)

15 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 15 (22)

16 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 16 (22)

17 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner I en likabehandlingsplan bör det vara lätt att följa en röd tråd mellan vision, kartläggning, nulägesanalys, mål, åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Vision Det finns en kortfattad, övergripande vision som tydligt markerar förskolan/skolans inställning till likabehandling. Grunduppgifter Det framgår tydligt vilka verksamheter som planen omfattar. Det framgår vem som är ansvarig. Lagstöd Det finns hänvisningar till de lagar som är aktuella, främst Skollagen och Diskrimineringslagen. Det står tydligt att planen är både likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Definitioner Det finns definitioner på ord och begrepp som används i planen. Kartläggning och analys Planen är tydligt anpassad till den eller de verksamheter den gäller för. De verksamheter som planen avser är belysta utifrån dess specifika förutsättningar. Det finns en beskrivning av hur kartläggningen har gått till, vad den visar och vilka slutsatser som dras utifrån det. Analysen av kartläggningen är tydligt beskriven. Mål Målen är konkreta och utvärderingsbara. Målen när det gäller det främjande arbetet är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Målen när det gäller det förebyggande arbetet är kopplade till verksamhetens identifierade riskområden. Främjande insatser Alla diskrimineringsgrunderna nämns. Det är tydligt hur arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier inom de olika diskrimineringsgrunderna sker. Arbetet för att motverka kränkande behandling framgår tydligt. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från verksamhetens identifierade risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet är tydligt kopplat till resultatet av kartläggningen. Det framgår tydligt vem som gör vad och när det ska ske. Arbete vid akuta situationer - åtgärdande insatser Det finns rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

18 Det framgår tydligt vem som ska göra vad och när det ska ske. Det finns rutiner för kommunikationen med vårdnadshavare. Det finns tydliga rutiner och ansvarsfördelning för akuta situationer. Organisation och ansvarsfördelning Det finns en tydlig organisation för likabehandlingsarbetet på förskolan och i skolan, där det tydligt framgår vem som gör vad och när det sker. (Trygghetsteam, kamratstödjare, olika personalgrupper, EHT) Delaktighet och inflytande Det framgår i planen hur barn, elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i planens upprättande, uppföljning och utvärdering, anpassat efter barns och elevers ålder och mognad. Det framgår hur elever görs delaktiga med att arbeta fram ordningsregler. Dokumentation Planen innehåller en beskrivning av rutinerna för dokumentationen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Kompetensutveckling Det finns en plan för personalens kompetensutbildning utifrån behoven i verksamheten. Kommunikation och förankring Det finns rutiner för hur planen förankras hos barn, elever, vårdnadshavare och personal. Kvalitetsarbete Arbetet med likabehandlingsplanen är en tydlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Uppföljning och utvärdering Rutiner för hur verksamheten följer upp och utvärderar insatserna beskrivs i planen. En redogörelse för hur de planerade insatser som har genomförts och effekterna av detta arbete ska beskrivas i efterföljande års plan. Redan när mål och åtgärder formuleras bör man tänka på hur de ska kunna följas upp. Form Likabehandlingsplanen ska präglas av helhetstänkande och innehålla en tydlig röd tråd. Språk och formalia bör ses över. Innehållsförteckning och tydliga stycken med rubriker som underlättar för att hitta det som söks. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 18 (22)

19 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor Utvärdering Likabehandlingsplanen och den årliga planen är verktyg som ska användas i det dagliga arbetet och vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den ska utvärderas årligen och nya mål ska sättas upp inför att den årliga planen arbetas fram i oktober varje år. Utvärderingen innebär en beskrivning av vilka insatser som genomförts och effekterna av detta arbete. Följande information bör vara med sammanfattningen av läsårets utvärdering: hur planen har utvärderats och vilka som har varit delaktiga i det arbetet. en sammanfattning av resultatet av innevarande års likabehandlingsarbete. hur årets plan ska utvärderas och vem som är ansvarig för det. Frågor inför utvärdering Vilka insatser har genomförts? Hur gick det? Vilka resultat kan vi se utifrån de insatser som gjorts, kopplat till målen? Ser vi andra effekter av insatserna än de som angavs i målen? Vilka insatser har inte genomförts? Varför det? Ska de föras till nästa plan? Kartläggning Syftet med kartläggningen är att synliggöra hur barn och elever uppfattar sin situation och identifiera de riskområden som finns i verksamheten och i vilka sammanhang de uppstår. Om planen omfattar fler än en verksamhet ska varje verksamhets förutsättningar tydligt beaktas i likabehandlingsarbetet. Det ska också tydligt framgå vilka verksamheter mål och aktiviteter avser. Kartläggningen kan bestå av enkäter, organiserade samtal, trygghetsvandringar, dokumentation från elevhälsans team och trygghetsteam kan också utgöra en del av kartläggningen. Kartläggningen ska belysa såväl fysisk miljö, socialt samspel och pedagogiska miljöer och kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna. Umgänge på nätet är en naturlig del av barns och elevers vardag och bör ingå i kartläggningen. Information behöver samlas in från barn/elever, personal och vårdnadshavare, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen blir en sammanställning av all denna information, för att identifiera riskområden i verksamheten. Förslag på möjliga kartläggningsmetoder: Planerade samtal med barn och elever Enkäter för elever (skola), personal och vårdnadshavare, både förvaltningens och egna Trygghetsvandringar Observationer Personalen granskar varandra Diskussioner på föräldramöten och föräldraråd. Elevhälsoteamet, skolsköterskans hälsobesök Elevråd, elevskyddsombud Incidentrapporter Frånvarorapporter (skola) Dokumentation vid kränkande behandling Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt DO s husmodellen SPSM s värderingsverktyg för tillgänglighet i skolan Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 19 (22)

20 Fundering: På vilket sätt fångar kartläggningsmetoderna in diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier och kränkande behandling? Inför val av kartläggningsmetoder bör man fråga sig på vilket sätt de valda kartläggningsmetoderna fångar in diskrimineringsgrunderna, tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling. Analys Syftet med analysen är att identifiera de risker som kan innebära att barn och elever blir utsatta för diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier eller kränkande behandling. Analysen innebär att verksamheten kritiskt granskar, drar slutsatser och skapar en förståelse för orsakerna till den information som kommit fram i kartläggningen. Analysen svarar på frågan varför barn och elever upplever otrygghet och/eller otillgänglighet i den miljö, vid de olika situationer som har framkommit. Elever, personal och vårdnadshavare ska involveras i detta arbete. Följande information bör vara med: hur verksamheten har tagit fram information om nuläget på förskolan eller skolan. hur elever och personal involverats i arbetet med kartläggning och analys. en beskrivning, i sammanfattande form, av det som framkommit kartläggningen och av den analys som gjorts. Insatserna i det förebyggande arbetet ska tydligt kunna kopplas till kartläggning och analys. Frågor inför analys: Vilka riskområden har vi identifierat? Hur visar det sig? I vilka situationer visar det sig? Vilka är orsakerna till de identifierade riskområdena? Hur vet vi det? Vad saknar vi kunskap om? Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 20 (22)

21 Bilaga 4: Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att: barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute (Specialpedagogiska myndigheten (2014),Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Sid. 13) Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 21 (22)

22 Bilaga 5: Björndammens förskolors kartläggningsmodell Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 22 (22)