Likabehandlingsplan med årlig plan. Djupedals förskola

Transkript

1 Oktober 2016 Likabehandlingsplan med årlig plan Handlingsplan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

2 Innehåll Vision... 3 Grunduppgifter... 3 Definitioner... 4 Årlig plan 16/ Uppföljning och utvärdering... 5 Kartläggning och analys... 6 Sammanställning utefter kartläggning Likabehandling, Öjersjö Service... 7 Främjande arbete... 7 Förebyggande arbete... 8 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer... 9 Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier: Organisation och ansvarsfördelning Kommunikation och förankring

3 Vision I Öjersjö känner alla barn och elever sig betydelsefulla genom trygghet, delaktighet och tillgänglighet utifrån vars och ens förutsättningar och möjligheter. Grunduppgifter Öjersjö ligger i Partille kommun och innefattar verksamhet för barn och elever mellan 1 och 16 år. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård med grundskola och grundsärskola, förskolorna Djupedal, Hallen, Hultet och Gökegård samt öppna n Grodden. Denna likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling omfattar Gökegårds, och ansvarig förskolechef är Karin Bomb. Öjersjös Förskolor där det goda mötet och det goda lärandet står i centrum Vi fyller varje barns tid på n med lustfylld lek och lärande. Detta gör vi genom personlig professionalism, värna om allas lika värde och se möjligheter framåt. Vi möter varje barn och vårdnadshavare med glädje, nyfikenhet och kunskap. Vi lär och utvecklas tillsammans och arbetar mot nya möjligheter. Vi skapar framtiden och starten på det livslånga lärandet grundas hos oss. Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och n. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i och skola finns i bilaga 1. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje år skall två planer för likabehandlingsarbetet upprättas, dels en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) och dels en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800). Denna plan är utarbetad för att uppfylla kraven från bägge lagarna. 3

4 Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskall och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. 4

5 Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Årlig plan 16/17 Uppföljning och utvärdering: Utvärdering av årets likabehandlingsarbete har gjorts genom elektroniska enkäter till vårdnadshavare och pedagoger. Barnen deltog i utvärderingen genom en trygghetsvandring, samt kartläggningssamtal för de yngsta barnen. Vi strävar efter att i största möjliga utsträckning vara ett hus där alla, är en viktig del av en större helhet. Vi har därför valt att utvärdera likabehandlingsarbetet tillsammans på hela huset, som en enhet. De planerade aktiviteter som föregående plan presenterade har varit i fokus genom hela vår vardag tillsammans med barnen. Lärmiljöerna har utvecklats, främst på barnens hemvister. I de större gemensamma utrymmena finns fortfarande behov av vidare utveckling. Vår verksamhet har erbjudit alla barn olika alternativa aktiviteter utifrån dokumentation och observationer i barngruppen. Dock skulle kopplingen till våra teamplaner och veckoreflektioner samt likabehandlingsplanen kunna vara tydligare. Likabehandlingsarbetet kan då bli tydligare och mer synlig i vårt dagliga arbete på. Vårdnadshavarnas nuvarande upplevelse, utifrån begreppet trygghet visar tydligt att hemvisterna är den plats där vårdnadshavare upplever att barnen är trygga och har en lustfylld tillvaro. Enligt enkäten som vårdnadshavarna har svarat på framkom det även att vår mötesplats/torget samt tamburen, upplevs som en otrygg plats för barnen på n. Barnes trygghetsvandring genomfördes med barn från 3-6 år, dvs de äldre barnen på vår. Våra yngsta barns inflytande ges via kartläggningssamtalen i samarbetet med vårdnadshavare. Trygghetsvandringen genomfördes genom att barnen fick dokumentera med kamera via ipad och utifrån två frågeställningar framkom deras tankar och reflektioner. Följande frågeställningar användes: Vart på n tycker du att det är roligt att leka? Vart på n upplever du att det inte är roligt att leka? 5

6 Barnens bilder visar att torget är en trygg och lustfylld plats att leka på vilket även stärks i de dialoger som genomfördes med barnen. De platser som barnen själva valde att lyfta som otrygga är vissa delar av vår utemiljö på ns gård. Det är framförallt utemiljöerna som känns otrygga och inte lika inbjudande. I samband med hämtning och lämning vid vår mötesplats/torget upplever våra vårdnadshavare en lägre grad av trygghet. Vid kartläggningssamtalen hösten 2015 var detta en faktor som lyftes i dialog med våra vårdnadshavare. Vår utvärdering bygger på en låg svarsfrekvens från pedagoger och vårdnadshavare vilket gör oss medvetna om att det speglar en smal bild av hela vår verksamhet. Kartläggning och analys Utifrån barnens trygghetsvandring, vårdnadshavares upplevelser, kartläggningssamtal samt pedagogers reflektioner och diskussioner, har vi nu kartlagt hur samtliga uppfattar sin situation på. Vi har därmed identifierat och fått syn på, eventuella sammanhang och miljöer där kränkningar kan tänkas ske. På är det tydliga att mötet i våra gemensamma utrymmen och verksamheten vid utevistelse på ns gård ska utvecklas. Det är framför allt mottagandet på morgonen vid frukostsituationen och överlämnandet vid hemgång som skapat frågor från både vårdnadshavare och pedagoger. Det är när andra pedagoger än de som barnet har tillbringat större delen av dagen inte är tillgänglig som otryggheten ökar. Detta framkommer tydligt i vårdnadshavarnas enkäter och vid kartläggningssamtalen. På ser vi att tydliga och gemensamma riktlinjer för frukosten samt mottagandet av barn som kommer under samma tid som vi serverar frukost är den faktor som skapat frågor och känslan av otrygghet. Under den gemensamma stunden på morgonen händer det mycket samtidigt och flera beslut behöver stundtals tas samtidigt. Pedagogernas upplevelse är därför att det brister i tydligheten kring vem som gör vad och att organisationen för dagen tar vårt fokus. Detta framkom vid gemensamt möte för reflektion och planering under hösten I sin utvärdering lyfter barnen utemiljöns brister och efterfrågar mer material och aktiviteter. gränsar till nybygget av Tallmossens som står klar ht I samband med byggstarten delades gården av och stora delar av vår gård togs i anspråk till förmån för vår nya, Tallmossen. Detta innebär att vi from vt 2016 har tillgång till mindre yta och färre fasta lekmaterial i form av klätterställningar och rutschkanor på gården. Inför läsåret kommer vårt likabehandlingsarbete främst gå i linje med att hitta goda och hållbara strategier vid frukosten samt överlämningar av barnen på torget. Hela huset ska utveckla en gemensam samsyn kring, hur en meningsfull start på dagen ser ut, samt vem som gör vad. I detta arbete ingår dokumentation och reflektion som underlag för vidare utveckling. I denna process ingår även att se till alla barns olikheter och behov. Vår utemiljö ska utifrån barnens upplevelser, ses över utifrån utbudet av material och hur vi pedagoger kan tillföra en mer lustfylld verksamhet utomhus. Vi ska även prata 6

7 vidare kring hur vi bästa sätt kan fördela oss på gården för att säkra tryggheten för barnen. Utifrån de kartläggningssamtal vi nu gjort under ht 2016, kommer vi även att lyfta kommunikation, samspel samt alla barns möjligheter till att vara delaktiga i sin vardag. Inför utformningen av denna likabehandlingsplan, har vi nya konstellationer av barngrupper samt arbetslag, detta har medfört att vi har identifierat ytterligare behov som vi tar med oss i vårt framtida likabehandlingsarbete på. Främjande arbete Sammanställning utefter kartläggning Likabehandling, Öjersjö Service Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetet riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Övergripande mål: barn och elever i Öjersjö ska vara väl förtrogna med diskrimineringsgrunderna utifrån mognad och ålder. Delmål: Under läsåret 2016/2017 kommer vi att fokusera på att utveckla hållbara strategier vid samarbete på hela huset samt främja barns lika rättigheter och ge alla barn möjlighet till kommunikation och samspel. Öjersjös vision med det goda mötet i centrum står i centrum och ska finnas väl förankrat i vår verksamhet. Planerade aktiviteter under läsåret Barnen ska ges möjlighet till att utveckla sina förmågor i kommunikation och samspel. Genom tydliggörande pedagogik i form av bildstöd samt tydliga rutiner vid övergångar och dagens struktur, bildar detta en röd tråd genom hela vår verksamhet. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret Utemiljöns utformning och innehåll, ska främja lustfylld aktiviteter och en trygg vistelse på. Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret

8 Vi planerar och genomför kartläggningssamtal med vårdnadshavare. Utveckla tydliga samt hållfasta rutiner vid samarbetet i våra gemensamma utrymmen. Vi ska värna om ett tillåtande klimat. Barnen är i fokus och normkritiska värderingar ska styra. Det goda mötet är i centrum. Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret barn ska känna att de har möjlighet till delaktighet i sin vardag, utifrån sina egna förutsättningar. Genom att arbete i mindre grupper och olika konstellationer, vi ska arbeta medvetet för respekt för allas lika värde Kontinuerligt i vardagen under hela läsåret Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Övergripande mål: Utifrån Öjersjös årliga kartläggning av lärmiljön, kartläggningssamtal, enkäter från föräldrar och personal samt barnintervjuer identifierar vi riskfaktorer och vidtar åtgärder för att minimera barns och elevers utsatthet. Delmål: Under läsåret 2016/2017 kommer vi att kontinuerligt, genom reflektion och medvetet förhållningssätt identifiera eventuella riskfaktorer som kan leda till kränkning mellan barn-barn och vuxen-barn. 8

9 Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Vi ska kontinuerligt kartlägga och analysera vår miljö och de sammanhang som erbjuds på n. Med hjälp av vårt systematiska kvalitetsarbete vid exempelvis arbetslags planeringar ansvarar samtliga pedagoger för att delge eventuella risker som uppkommit och identifierats. Det kollegiala lärandet. Kontinuerligt under hela läsåret pedagoger ska ha ett medvetet och professionellt språk i sin yrkesroll och under sin vistelse på n. Genom uppdragsmedvetenhet och förankrad respekt till allas lika värde ska detta kommuniceras tydligt i samtliga möten, som sker i n. Kontinuerligt under hela läsåret Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Det innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 9

10 Övergripande mål: Barn och elever i Öjersjö har tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt hanterar uppkomna situationer. Delmål: Säkerställa att alla barn, pedagoger och vårdnadshavare vet vilka åtgärder som vidtas om diskriminering eller kränkning sker på n samt hur likabehandlingsarbetet konkretiseras i vardagen i n. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Vi ska informera vårdnadshavare om att vi har en Likabehandlingsplan, vad den innehåller samt var den går att hitta. Kontinuerligt under hela läsåret Vid föräldramöte. Likabehandlingsplanen ska presenteras och konkretiseras för alla pedagoger i verksamheten. Gemensamma diskussioner kring centrala begrepp i innehållet och hur vi kan genomföra dokumentation, uppföljning och utvärdering på ett kvalitativt sätt. Kontinuerligt under hela läsåret

11 Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier: När ett barn kränks av ett annat barn Om ett barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annat barm följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Personal som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om att kränkning förekommit skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till förskolechef. Förskolechef anmäler i sin tur händelsen till huvudman. 2. Pedagog talar med vårdnadshavare till det barn som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att n nu kommer att åtgärda detta. Pedagog gör en handlingsplan för att säkerställa att inte kränkning sker igen. Dokumentera samtalet i blanketten: %20om%20k%c3%a4nnedom_misst%c3%a4nkt%20kr%c3%a4nkande % docx 3. Pedagoger är extra uppmärksamma på inblandade barn under perioden. 4. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Dokumentera samtalen på blanketten i ärendet. 5. Denna handlingsplan upprepas enligt steg 2, 3 och 4 till kränkningarna upphört När ett barn kränks av en vuxen person Om en barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till förskolechef som anmäler till huvudman och ansvarar för det vidare arbetet i ärendet. 2. Vårdnadshavare informeras av förskolechef. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet med personen som utfört kränkningen. Dokumentation görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 11

12 5. Förskolechef följer upp genom att vara extra uppmärksam på barnet.. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Vårdnadshavare kan vända sig till Barn- och elevombudet. Organisation och ansvarsfördelning Rektor/förskolechef ansvarar för skolans program för likabehandling. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns med på mentorssamtal, utvecklingssamtal, kartläggningssamtal, arbetslagens träffar, vårdnadshavarråd. Vuxnas förhållningssätt till varandra, vårdnadshavare, barn och elever lyfts i förskolechefs samtal med sina anställda. Delaktighet och inflytande För att arbetet med likabehandlingsplanen skall fungera så bra som möjligt för oss på ser vi det som mycket viktigt att all personal är väl förtrogen med planen. Arbetet med likabehandlingsplanens framtagande har gjorts av pedagogerna tillsammans med rektor och kurator. Samtlig personal på har gemensamt efter diskussioner tagit fram de metoder och åtgärder i hur arbetet med värdegrunden skall ske. Detta kommer vi att redogöra nedan. Ansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen ligger givetvis på ALLA som arbetar på. Information om likabehandlingsplanen till nyanställd personal. Ansvarig: Förskolechef och arbetslaget Inför barnens kartläggnings och utvecklingssamtal samtalar pedagog-barn om bl.a. trivselfrågor och om hur det tycker och känner inför vistelsen på. Utifrån dessa svar vill vi anpassa vår verksamhet och forma våra rutiner. Vi pratar även dagligen med barnen om trivsel och kamratskap. Detta är ett sätt att ytterligare involvera barnen i likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Varje pedagog Likabehandlingsplanen kommer att finnas tillgänglig för vårdnadshavarna på Unikum. Ansvarig: Förskolechef 12

13 Dokumentation I skolor och förskolor skall alla enskilda ärenden dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett (nedan) som tydligt visar hur n/skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Den som mottagit information om att kränkningen skett ansvarar för att dokumentationen sker och att berörd övrig personal informeras. Ansvarig närmaste chef informeras om ärendet, som lyfter det i sitt elevhälsoteam (gäller grundskola/grundsärskola). Anmälan om ärendet går också från förskolechef/rektor till huvudman (blankett nedan). Dokumentation: k%c3%a4nnedom_misst%c3%a4nkt%20kr%c3%a4nkande% docx Anmälan till huvudman: l%20huvudman%20kr%c3%a4nkande%20behandling% docx Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig 30 oktober 2016 kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare, elever och personal. Vårdnadshavarna kommer att få planen presenterad på föräldramöten/föräldragårdsråd, och den kommer att finnas tillgänglig på Unikum. Planen kommer att presenteras i alla klasser och barngrupper, på en nivå som är anpassad efter elevernas mognad och ålder. Personalen på skolan kommer att få ta del av och diskutera planen på APT. Samtliga anställda skall ha ett eget exemplar. 13