Oxledsskolan 2016/17 Årskurs f-3

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För förskoleklass, skola och fritidshem Oxledsskolan 2016/17 Årskurs f-3

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Planens utformning 6 Vision 6 Grunduppgifter 6 Definitioner 7 Uppföljning och utvärdering 8 Kartläggning och analys 9 Främjande arbete 10 Förebyggande insatser 11 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer 12 Organisation och ansvarsfördelning 15 Delaktighet och inflytande 15 Dokumentation 15 Kommunikation och förankring 16 Bilagor 17 Bilaga 1: Lagstöd 17 Bilaga 2: Checklista Likabehandlingsplaner 20 Bilaga 3: Utvärdering, kartläggning och analys - stödfrågor 23 Bilaga 4: Tillgänglighet 25 Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 2 (21)

3 Inledning Alla verksamheter inom skola, förskola och fritidsverksamhet är enligt lag skyldiga att upprätta en likabehandlingsplan (3 kap 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling 86 kap 8 skollagen SFS 2010:800). Detta för att främja likabehandling, förebygga mobbing och trakasserier och förhindra att kränkningar sker på skolan. De båda planerna har här slagits ihop till en årlig plan. Processen styrs framför allt av Skollagen och Diskrimineringslagen. Se mer om lagstöd på s. 13. Rektor ansvarar för att planen upprättas och utvärderas. EHT och trygghetsteamet driver det systematiska kvalitetsarbetet kring planen. All personal är ansvarig för att följa den och bidra till utveckling och genomförande av det åtgärdande, främjande och förebyggande arbetet. Oxledsskolans likabehandlingsplan finns till för att säkerställa att personal, barn och unga arbetar på ett effektivt och framgångsrikt sätt med att förhindra kränkningar och trakasserier på skolan. Vi inleder med ett citat ur skolverkets allmänna råd från 2009: Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Kommunens förskolor och skolor ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning I alla sociala sammanhang uppstår emellanåt spänningar och konflikter. På Oxledsskolan ser vi det som ett stort och viktigt uppdrag att lära barn leva i harmoni med andra människor och kommunicera på ett konstruktivt sätt. Konflikter är inte negativt i alla situationer, vi behöver dem för att lära samspel och göra omvärlden begriplig. Men genom vuxnas vägledning, uppmuntran till eget ansvar, tydlig förväntan och gränssättning hjälper vi barn och unga att hitta förhållningssätt och redskap att inleda och behålla goda relationer, samarbeta och förstå andra. När det råder en obalans i makt och styrka kan det uppstå en situation där en eller flera personer upplever sig kränkta och socialt utsatta. Det finns många och komplicerade orsaker till att sådana situationer uppstår. På Oxledsskolan utgår vi från att en harmonisk och trygg människa samspelar på ett konstruktivt sätt med sina medmänniskor, att vi alla har som mål att känna tillhörighet, bli respekterade, omtyckta och sedda. Det är därför av största vikt, både för den som utsätter andra för kränkning och den som blir utsatt, att situationer av förtryck och kränkning upphör. För att uppnå detta behöver barn och unga, tillsammans med oss vuxna, en tydlig Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 3 (21)

4 Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan. Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 4 (21)

5 Viktiga datum för likabehandlingsarbetet Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 5 (21)

6 Oxledsskolans vision En skola med fokus på undervisning och goda relationer, i en miljö präglad av samarbete, mångfald och respekt. Grunduppgifter Denna plan omfattar förskoleklass, grundskola och fritidshem Ansvarig rektor är Lena Åstedt Lagstöd: Se bilaga 1 Planen är både en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 6 (21)

7 Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Uppföljning och utvärdering Främjande arbete Planerade aktiviteter under läsåret 15/16 Arbetslagen samordnar sitt värdegrundsarbete. När och hur arbetar vi med värdegrundsfrågor under året? Alla elever får kännedom om diskrimineringsgrunderna. Kartläggning av personalens kännedom kring diskrimineringsgrunderna och hur man arbetar med dem. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Klart vt -16 Arbetslagen Sept. 16 Uppfyllt Klart vt -16 Arbetslagen Delvis uppfyllt APT jan 16 Rektor Sept. 16 Förebyggande arbete Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Representant från trygghetsteam Ht-15/Vt -16 Ingemar Mann Uppfyllt besöker elevrådet. Kartläggning av hur eleverna upplever sin arbetsmiljö i form av enkät, samtal gruppvis och några djupintervjuer. Klart v. 4 All undervisande personal.. Uppfyllt Arbetslaget hittar med stöd av specialpedagog gemensamt bemötande och strategier. Gemensamt mål för fritidshem och skola i teamplan. 15/1-16 Specialpedagoger/personal Uppfyllt 15/1-16 Teampiloterna Delvis uppfyllt Skolgårdsregler görs mer synliga för alla. vt 16 Trygghetsteamet Ej uppfyllt Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 7 (21)

8 Åtgärdande arbete Planerade aktiviteter under läsåret Föräldrar informeras om likabehandlingsplan och gång vid kränkande behandling. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Föräldramöte ht-15 Rektor Uppfyllt All personal uppmanas att läsa igenom ny likabehandlingsplan. Ny diskrimineringsgrund presenteras. APT dec. ht jan Rektor Uppfyllt Utvärdering av likabehandlingsplanen har även gjorts av EHT och alla arbetslag på skolan (inkl. förskoleklass och fritidshem). Skolan har haft de gemensamma fokusområdena trygghet och studiero samt delaktighet under två år. Alla arbetslag har utgått från analyser av vad man behövde lägga fokus i just deras elevgrupp och formulerat detta i sina teamplaner. Den samantagna bilden gällande skolan är att arbetet har varit framgångsrikt och att man har hittat strukturer att bevara och arbeta vidare med. Alla i fritidshemmets personal har i workshopform fortbildats i att skapa ett tillgängligt fritidshem för barn med neurologiska funktionshinder. Man har arbetat med samarbetsövningar, värderingsövningar, konflikthantering och reflekterande samtal i olika former både i skola på fritidshem och i förskoleklass. Man har även kontinuerligt lyft saker som har hänt i elevgrupperna till diskussion och låtit eleverna fundera på handlingsalternativ vid olika situationer. Arbete med diskrimineringsgrunderna har främst skett i åk 3, alla årskurser har arbetat med barnkonventionen. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 8 (21)

9 Kartläggning och analys Enkäter gällande trygghet och studiero i alla årskurser GR enkät Trygghetsvandring i åk 1 EHT protokoll Protokoll trygghetsteam Kränkningsanmälningar Utvärdering teamplaner gällande trygghet och studiero Verksamheten har tagit fram information om hur nuläget förskolan, skolan och fritidshem genom att granska ovanstående kartläggningar och dokument.. Eleverna har involverats genom deltagande i enkät, trygghetsvandring och intervjuer. De har även varit delaktiga genom samarbete mellan trygghetsteam och elevråd. Elever i åk 2 konstruerade (med lärares stöd) enkäten som sedan användes på hela skolan.personalen har deltagit genom att skapa, utföra och följa upp enkäter, trygghetsvandring och intervjuer. De har även gjort utvärderingar och deltagit i trygghetsteam. Fritidshemmen även utvärderat hur de arbetat med de olika åtgärderna i likabehandlingsplanen. Den sammantagna bilden som kartläggningen ger är att verksamheten behöver fokusera mer på att arbeta förebyggande och främjande gällande tillgängligheten gällande fritidshem, skolverksamhet och raster för elever med olika funktionshinder, främst neuropsykiatriska. När det gäller delaktighet ser vi att eleverna visserligen har deltagit i kartläggningen men att vi kan öka deras delaktighet i analysen och utformning av likabehandlingsarbetet. Arbetslagen har varit aktiva gällande främjande gällande trygghet och studiero men vi ser att arbetet kring diskrimineringsgrunderna behöver vidareutvecklas och tydliggöras. Våra ledstjärnor har nu mer formen av regler därför behöver vi om arbeta dem så att kopplingen till värdegrunden blir tydligare. Vi vill även öka elevernas delaktighet vid framtagandet av ledstjärnorna. Vid tidigare års kartläggning med hjälp av kartläggningsverktyget huset framkom att pedagogerna har behov av fortbildning gällande normkritiskt arbetssätt. Många kränkningar sker på rasttid och fritidstid. Vid kartläggningen framkommer att rastprat fungerar väl som en främjande och förebyggande åtgärd. Vid utvärdering framkommer att det finns behov av att lärare och fritidspedagoger har kommit överens om förhållningssätt som främjar trygghet och studiero. Gr enkäten visade att tryggheten på fritidshemmet i dåvarande åk 2 lämnade visst utrymme för förbättringar. Orsaker bakom var en omorganisation och att ordinarie personal i samband med detta stor utsträckning ersattes av vikarier, av olika orsaker. Efter utvärdering bestämdes att inte behålla den nya organisationen utan inför ht -16 skapa två fritidshem, för att främja elevernas trygghet. Vi har under främst våren tagit emot elever som är nyanlända. Några fall av kränkningar utifrån diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet har förekommit. Vid utvärdering i trygghetsteamet har vi kommit fram till att vi behöver ha en förändrad gång gällande kränkande behandling. Det är få utredningar som leder till allvarssamtal med trygghetsteamet och i de fall som leder vidare anser vi det vara bra om rektor direkt kopplas in. Vi ser även att all personal som arbetar med barnen i nuläget inte har kännedom om utredningar kränkande behandling som pågår. Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 9 (21)

10 Främjande arbete Främjande arbete Övergripande mål: Att skapa en empatisk skolmiljö, där både barn, unga och vuxna behandlar varandra med respekt och tolerans. Att varje barn får insikt om sitt och andra barns okränkbara värde, en gemensam förståelse för människors olika förutsättningar och en insikt om alla människors lika värde i och utanför skolans gränser. Arbete med alla diskrimineringsgrunderna Delmål: All personal och alla elever känner till diskrimineringsgrunderna. Alla elever har deltagit i värdegrundsarbete som syftar till att främja förståelse och ifrågasätta normer. Detta görs idag: Arbete med ledstjärnorna. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Elevrådet och fritidsrådet involveras i planeringen av arbetet med diskrimineringsgrunderna och ledstjärnorna. Vid elevråd och fritidsråd ht 16 Markus/trygghetsteam Arbetslagen planerar för sitt arbete med diskrimineringsgrunderna Kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder tillgänlighet Arbetet sker med hjälp av olika riktade material från trygghetsteamets länksamling. Klart nov 16 Arbetslagen med stöd av trygghetsteamet. Sept. 16 Kolla med arbetslag. Ledstjärnorna omarbetas med hjälp av elevrådet Klart ht 16 Samordnare Föreläsning normkritik Januari 17 Rektor/ Kurator Fortbildningspaket personal (främst spsms material) för att främja tillgängliga lärmiljöer. Ht 16 Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 10 (21)

11 Förebyggande arbete Förebyggande arbete Övergripande mål: Målet är att alla, både barn och vuxna, är delaktiga i att skapa en skolmiljö där alla känner sig trygga. Delmål: Vi utgår från elevernas upplevelser och våra iakttagelser och säkrar miljöer och situationer som kan kännas otrygga. Pedagoger har gemensamma strategier kring bemötande av elever för att undvika otrygga situationer. Alla elever görs delaktiga i det förebyggande arbetet genom elevrådet. Detta görs idag: Trivselledare och styrda rastaktiviteter skapar struktur och trygghet. I skolgårdsreglerna finns tydliga anvisningar för rastvärdar så att de täcker upp på otrygga platser. Rastprat hjälper barnen att känna sig trygga med vad de ska göra på sin rast. Arbetslaget hittar med stöd av specialpedagog gemensamt bemötande och strategier vid barn med särskilda behov. Planerade aktiviteter under läsåret Elevrådet deltar i utformandet av enkät. Alla nya pedagoger får information om hur rastprat går till och hur trivselledaraktiviteterna fungerar. Trygghetsvandring med elevrådet Återkoppling till alla arbetslag därefter planerade åtgärder som följs upp. Kartläggning av hur eleverna upplever sin arbetsmiljö i form av enkät, samtal gruppvis och några djupintervjuer. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Vt 17 Mars Kategori 26 okt Ht 16 Vt 17 Vt 17 Mars Trygghetsteamet Rektor, Paula, Cecilia, Angelica. Anneli, Markus All undervisande personal. Trygghetsteam All personal informeras av specialpedagog om gemensamt bemötande och strategier för barn med särskilda behov. Åldersanpassat förebyggande arbete gällande kränkningar på internet. Skolgårdsregler görs mer synliga för alla.. Ingår i årshjul och gås igenom varje läsårsstart och med ny personal och elever. Kontinuerligt vid behov. APT, servicemöten. Läsår 16/17 Ht 16 Nov Specialpedagoger/personal Fsk lärare och lärare med fördjupning av fritidspedagoger. Trygghetsteamet Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 11 (21)

12 Överenskommelse i storarbetslag (skola fritidshem i samma årskurs) om gemensamma förhållningssätt som gynnar trygghet och trivsel. Lärare och fritidspedagog berättar tillsammans att skolan har en likabehandlingsplan och vad den innebär. Riktat arbete i varje arbetslag utifrån analys av elevgruppens behov. Ex. Konflikthantering, hbtq frågor, samarbetsövningar. Ht 16 Nov Klart senast 1 feb. Trygghetsteamet/storarbetslag Lärare och fritidspedagoger Varje arbetslag Åtgärdande arbete Åtgärdande arbete Övergripande mål Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar inte sker. Delmål Använda kränkningar som sker som underlag för vårt förebyggande arbete. Hitta ett bra system när vi har vikarier för att informera om strategier kring olika elever/elevgrupper. Detta görs idag Personalen på skolan är tydliga med att kränkningar inte får förekomma på vår skola. All personal känner till likabehandlingsplanen och dokumenterar skyndsamt om kränkningar görs. Situationer som uppstår används som underlag för diskussioner med grupper eller enskilda om hur man är mot varandra/löser konflikter. Planerade aktiviteter under läsåret Ta upp aktuella ärenden gällande kränkande behandling i storarbetslag varje månad. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Kontinuerligt Trygghetsteam/arbetslag Vt 17 Om en elev kränks av en annan elev Arbetsgång vid diskriminering och kränkande behandling. Steg 1 Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 12 (21)

13 1. Den vuxne som uppmärksammar att en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling går aktivt in och stoppar trakasserier och informerar därefter mentor. 2. Den vuxne som uppmärksammar utreder situationen och samtalar med inblandade elever. Samtalen dokumenteras på avsedd blankett och lämnas till mentor och rektor. Rektor tar utredningen vidare till Trygghetsteamet samt anmäler till huvudman. 3. Mentor informerar vårdnadshavare innan skoldagens slut. 4. Vid behov kontaktas rektor omedelbart. 5. Uppföljning efter en till två veckor. Mentor bedömer behov och omfattning. Steg 2 Om kränkningarna ändå inte upphör 6. Om kränkningar inte upphör kallar rektor till EHK (Elevhälsokonferens) med elever och föräldrar. En handlingsplan upprättas. 7. Uppföljning efter en till två veckor. 8. Vid behov beslutar rektor om ytterligare åtgärder Om en elev kränks av en vuxen person Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 13 (21)

14 Rutiner då kränkningar på nätet upptäcks Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 14 (21)

15 Organisation och ansvarsfördelning På Oxledsskolan har vi ett trygghetsteam som består av rektor, kurator, pedagoger från varje storarbetslag och representant från servicearbetslaget. Aktuella utredningar gällande kränkande behandling delges på EHT. EHT deltar i likabehandlingsarbetet genom att utvärdera och stödja i utformandet av ny plan. EHT kan finnas även som stöd i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Delaktighet och inflytande Eleverna får delaktighet i planen genom att delta i kartläggningar, enkät och djupintervjuer. Elevrådet kommer även att få genomföra en trygghetsvandring och delta i analysen av resultaten av GR enkät och intern enkät. Eleverna deltar i utformandet av ordningsregler och i arbetet med ledstjärnor. Vårdnadhavare informeras genom informationsbroschyr, föräldrarådet och information på föräldramöten. Dokumentation Alla enskilda ärenden då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta i förskolan eller skolan ska dokumenteras. Det sker på en särskild blankett (se bilaga) som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Kommunikation och förankring Presentation av ny gång vid kränkande behandling för personalen. Likabehandlingsplanen presenteras för föräldrarådet. Info i veckobrev. Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras i storarbetslag och i servicearbetslaget. 10 Nov 16 Rektor APT Vt 17 v. 45 Ht 16 Rektor Vt 17 v.45 Nov Nov Trygghetsteamet Nov 17 Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen och arbetet mot kränkande behandling följs upp kontinuerligt under året av arbetslag och trygghetsteam och utvärderas i arbetslagen, EHT och trygghetsteamet i augusti/sept Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 15 (21)

16 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 16 (21)

17 kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 17 (21)

18 Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp. Bilaga 4: Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vad är tillgänglighet i förskolan och skolan? En tillgänglig lärmiljö ger de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i utbildningsverksamheten utifrån sina egna möjligheter. Tillgänglighet är en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling. Tillgänglighet inom utbildningsverksamheten innebär då en likvärdig funktionalitet för alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. En tillgänglig utbildning måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov, en väl fungerande utbildning är till för alla oavsett förutsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl förskolan eller skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda barn eller elever, med eller utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet i förskolan och skolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns och elevers behov. För barn och elever innebär tillgänglighet i förskolan och skolan både åtkomlighet och användbarhet i och av verksamheten. Det har sitt ursprung i barns och elevers rätt till utbildning och ur deras perspektiv behöver både stort som smått vara tillgängligt under hela dagen. För att verksamheten ska tillgodose alla barns och elevers rätt till lärande i ändamålsenliga lokaler och med det stöd som är nödvändigt för att utvecklas så långt som möjligt, behöver förskolor och skolor vara tillgängliga utifrån att: barn och elever behöver utbildning anpassad efter rättigheter och förutsättningar barn och elever behöver sociala relationer som är anpassade barn och elever behöver anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer barn och elever behöver rum för lärande som är anpassade, inne som ute (Specialpedagogiska myndigheten (2014),Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Sid. 13) Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 18 (21)

19 UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen (datum, plats): Inblandade: Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier, kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev - elev Personal elev Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 19 (21)

20 Uppföljning av utredning Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Kränkningen har upphört helt. Kränkningen har fortsatt, detta har hänt: Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 20 (21)

21 Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 21 (21)