Furans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Ansvarig rektor: Björn Söderqvist Ceder

Transkript

1 Furans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Ansvarig rektor: Björn Söderqvist Ceder 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Planens utformning 6 Vision 6 Grunduppgifter 6 Definitioner 6 Uppföljning och utvärdering 8 Kartläggning och analys 9 Främjande arbete 9 Förebyggande arbete 13 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer 14 Organisation och ansvarsfördelning 15 Delaktighet och inflytande 15 Dokumentation 15 Kommunikation och förankring 15 Bilagor 16 Bilaga 1: Lagstöd 16 Bilaga 2: Arbetsgång kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 19 Bilaga 3: Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 21 2

3 Inledning Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolan och skolan arbetar med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. 3

4 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Viktiga datum för likabehandlingsarbetet 4

5 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet 5

6 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Vision Alla elever på skolan ska känna sig trygga, känna glädje och lust till lärande. Vi har nolltolerans mot kränkande behandling och mobbing. Vi arbetar aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling och mobbing. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från vuxna på skolan. Grunduppgifter Furulunds skola Furan har ca 320 elever från förskoleklass till årskurs 5. Eleverna är organiserade i åldershomogena grupper. Furans rektor är Björn Söderqvist Ceder. Skolan har sex arbetslag indelade årskursvis. Personalen i arbetslagen träffas varje vecka och har frågor om elevernas trivsel och trygghet på dagordningen. Furans elevhälsoteam, bestående av rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator träffas varje vecka och är hela tiden uppdaterade. Elevhälsoteamet leds av rektor. Skolan har ett Trygghetsteam med representanter från varje arbetslag. Trygghetsteamet träffas en gång i veckan. Denna plan är både en likabehandlingsplan och en årlig plan. Denna plan innefattar förskoleklass, skola, de olika fritidshemmen för år f- 3 samt fritidsklubben för år 4-5. Se Lagstöd i Bilaga 1. Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. 6

7 Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningar/trakasserier kan vara: fysiska: till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar verbala: till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög psykosociala: till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning text- eller bildburna: till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 7

8 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering Föregående års plan har utvärderats genom diskussioner i samtliga arbetslag, Trygghetsteamet och Elevhälsoteamet. Vi har även utvärderat gemensamma aktiviteter på APT och i klasserna för att bättre få en bild av hur det fungerat. Arbetslagen har diskuterat sin del i det främjande arbetet och samtliga anser att de fullständigt eller i stor utsträckning har nått sina mål. Personalbrist har identifierats som den största anledningen till att målen inte nåtts fullt ut. I Trygghetsteamet utvärderades samtliga planerade insatser. Överlag ser vi att vi har genomfört det vi planerat att göra. De punkter som inte har genomförts är en föreläsning som blev inställd samt en nybyggnation av grupprum som blev framskjutet. Arbetet med gemensamma kompisdagar och trivselledare har varit en stor del av föregående läsårs främjande arbete och i utvärderingarna kan vi se att det uppskattas mycket av såväl elever som personal. I utvärderingen kan vi även se att vi behöver arbeta vidare med andra redan etablerade punkter. I arbetet med att förbättra skolans toalettmiljöer kan vi se en stor förbättring vilket vi kommer att arbeta vidare med. Den största förändringen har skett efter vår kartläggning där det tydligt framkommer att toalettmiljöerna behöver förbättras. Vi fortsätter även att se över skolans gränsmarkeringar. Utöver detta ser Trygghetsteamet ett behov av att öka arbetet med diskrimineringsgrunder och normkritik på Furan. Kritik som kommit upp är att fritidshem och fritidsklubb inte finns med i föregående års plan vilket kommer åtgärdas. Rektor och personal har arbetat på att förbättra olika ledstänger, exempelvis ärendegången till Elevhälsoteamet och arbetsgång vid misstanke eller kännedom om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vidare har Elevhälsoteamet börjat använda ett dokumentationssystem med säker inloggning, PMO, i sitt arbete, vilket skapat större tydlighet i arbetet och underlättat uppföljning i elevärenden. Årets plan kommer att utvärderas på arbetsplatsträff tillsammans med personal på skolan i april. Rektor är ansvarig för utvärderingen. 8

9 Kartläggning och analys Kartläggning och analys Kartläggningen som ligger till grund för den årliga planen är den årliga GR-enkäten och Trygghetsteamets trygghetsenkät. I GR-enkäten, som elever i år 2 och 5 svarar på, har vi kunnat ta del av elever och vårdnadshavares perspektiv på skoldag och fritidshem eller fritidsklubb. I trygghetsenkäten har samtliga elever och vårdnadshavare fått möjlighet att svara. Sammanlagt fick vi in 239 svar från eleverna och 113 svar från vårdnadshavarna. I enkäten har vi kunnat identifiera uppfattningen av trygghet och trivsel på skolan och i respektive klass. Det har gett oss ett bra underlag för att kunna arbeta vidare med vårt trygghetsarbete såväl generellt sett på skolan som i respektive arbetslag. Enkätens resultat har förankrats och diskuterats i samtliga klasser och arbetslag. Det har även tagits upp på såväl elevråd som husråd för att få ett så tydligt resultat som möjligt. I trygghetsenkäten framgår det att eleverna överlag trivs och känner sig trygga i sin klass, på skolan och på fritids. Det gäller även på nätet som framförallt används av de äldre eleverna. Vi kan även se att vårdnadshavarna generellt sett har en samstämmig syn med eleverna på samtliga punkter. Vi har även identifierat otrygga platser på skolan och sett att rastverksamheten, skolgården och språkbruket är områden som behöver förbättras. Skolgården behöver framförallt bli roligare och tillgänglig för alla. Vi ser även att vi behöver arbeta mer aktivt med att förankra vår likabehandlingsplan då 63% av eleverna och 37% av vårdnadshavarna inte känner till den. GR-enkäten visar i stort sett samma resultat som trygghetsenkäten. Dessutom kan vi se att år 2 och 5 på Furan har en samstämmig syn med övriga skolor i Partille och i GR-regionen. De punkter där elevernas svar skiljer sig från övriga gäller framförallt skolmiljö där både år 2 och 5 tycker att skolmiljön är sämre än övriga skolor. För år 5 gäller det även trivsel och trygghet. Förutom detta kan vi se att eleverna tycker att skoltoaletterna behöver förbättras, vilket även framkom i trygghetsenkäten. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Övergripande mål Att skapa en empatisk skolmiljö där alla behandlar varandra med respekt och tolerans. Att alla får insikt om alla människors lika värde, i och utanför skolan. Alla elever blir sedda och får en lust till lärande. Delmål Vid läsårets slut ska personal och elever ha ökad kunskap om diskrimineringsgrunderna och Likabehandlingsplanens innehåll och innebörd. 9

10 Planerade aktiviteter under läsåret Gemensamma kompisdagar med skolans elever. Eleverna arbetar då i åldersblandade grupper. Vid vårens tillfälle leds grupperna av elever i årskurs 5 med stöd från pedagoger. Föreläsning med specialpedagog från Vallhamras A-grupper för skolans personal om att möta elever med AST. Trivselledarverksamhet som leds av elever vid två rasttillfällen per vecka Skolans nystartade schackklubb med deltagare från alla åldersgrupper. Elevrådet upprättar regler för gemensamma rastverksamheter; rundpingis, fia, schack och kingout. Förskoleklasserna Arbeta med samarbetsövningar, ledstjärnor och massage. Reda ut konflikter direkt. Prata om hur rasten har varit. Det viktiga är att tydlighet och samsyn ska genomsyra dagen. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Ett tillfälle ht- 16 Ett tillfälle vt-17 Trygghetsteamet Vt -17. Våren Rektor. Vt-17. Hela året Personal från Trygghetsteamet. Vt- 17. September -16 Tre pedagoger Vt- 17. September -16 Löpande under terminen. Elevrådet och samtliga rastvärdar Vt -17 Arbetslaget. Vt- 17. Årskurs 1 Arbeta med samarbetsövningar, kompissamtal, ledstjärnor och massage. Prata om hur rasten har varit. Löpande under terminen. Arbetslaget. Vt- 17. Årskurs 2 Höstterminen inleddes med ett vänskapstema som mynnade ut i ledstjärnor som vi arbetar vidare med. EQ Löpande under terminen. Arbetslaget. Vt

11 inkluderas i undervisningen sker kontinuerligt. Vi arbetar även med samarbetsövningar och stjärnkompisar. Målsättning att eleverna ska lära känna alla i år 2, även de i den andra klassen. Vi löser konflikter direkt och strävar efter att alltid ha en vuxen från arbetslaget ute på rasterna. Årskurs 3 EQ-arbete. Stjärnkompisar, har en egen blogg. Läser bok med tema. Samtal om hur man ska bete sig på raster och som kompis. Reda ut konflikter vid behov. Som personal komma ihåg att lyfta även de mer tysta barnen. Styrda byten av plats i klassrum, bamba och i kapprummen med syfte att barnen ska lära känna varandra ännu bättre. Löpande under terminen. Arbetslaget. Vt- 17. Årskurs 4 Vi stävar efter att alla vi vuxna har ett gemensamt förhållningssätt eleverna för att de ska känna trygghet i att alla vuxna står för samma sak. Vi strävar efter tydlighet inför lektioner, raster och olika situationer för att skapa trygghet. Vi redovisar tydligt vad som händer under dagen på. Kollar av inför raster så att ingen blir ensam. Vi försöker lösa eventuella konflikter efter skoldagens slut för att situationen ska ha chans att lugna ner sig samt för att undvika ältande bland vissa grupper. Vi arbetar för att behålla det tillåtande klimat som råder eleverna emellan. Vi prioriterar tid för klassråd och diskussioner kring Löpande under terminen. Arbetslaget. Vt

12 delaktighet på olika nivåer. Årskurs 5 Arbetar med EQ-arbete med exempelvis teater, livslinje och praktiska övningar. Gemensamma regler för olika rastaktiviteter. Arbetar i tvärgrupper som förberedelse inför år 6. Arbetar med ledstjärnor som eleverna gjort gemensamt. Ser till att alla elever får komma till tals genom namnkort. Löpande under terminen. Arbetslaget. Vt- 17. Fritidshem och fritidsklubb Gemensamma planerade aktiviteter under hela läsåret för att stärka Vi-känslan på fritids. På fritidskategorin arbetar vi kontinuerligt för ett gemensamt tankesätt och gemensamma regler. Det bidrar till en röd tråd i arbetet för att alla barn ska ha en betydelsefull fritidsverksamhet. Vi arbetar även för att förbättra rastverksamheten och göra den tillgänglig för alla. För att öka barnens delaktighet i verksamheten har vi kontinuerligt fritidsråd på avdelningarna. Trygghetsteamet För att öka kunskapen kring diskrimineringsgrunderna kommer Trygghetsteamet arbeta fram material som är anpassat efter årskurs och gemensamt för hela skolan. Målet är att alla elever ska ha samma kunskapsgrund när de går ut årskurs 5. Detta kommer att ske parallellt med att det implementeras hos personalen. Trygghetsteamet Vt-17 12

13 Förebyggande arbete Övergripande mål Elever och personal är delaktiga i att skapa en arbetsplats fri från mobbing och kränkande behandling. Delmål Det förebyggande arbetet ska baseras på vad eleverna själva tagit upp som förbättringsområden. Vidareutveckla Trygghetsteamets roll. Öka elevernas inflytande över sin arbetsmiljö. Ökat kunnande om nätetik. Planerade aktiviteter under läsåret Skoltoaletter Fortsatt dialog med städansvariga för att ytterligare förbättra toalettmiljöerna. Mellanlagra toalettpapper, arbeta med toalettrutiner i klasserna. Omklädningsrum Vuxennärvaro vid både förflyttning till omklädningsrummet och vid ombyte. Skolans fysiska gränser Gränsmarkeringar ses över och förtydligas i samtal samt rundvandring med eleverna. Skolgårdsmiljö Trivselledarverksamhet och arbete för att ta fram fler lekalternativ genom diskussioner i elevrådet och skolgårdsansvarig pedagog. Etik på nätet Diskussioner gällande lagstiftning, vilka konsekvenser olika ageranden på nätet kan få. Elevenkät där skolans samtliga elever görs delaktiga i att identifiera förbättringsområden i skolan, Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Löpande under läsåret. Löpnade under läsåret. Vt 17. Löpande under terminen. Löpande under läsåret och större fokus under vt-16. Rektor och servicechef. Pedagoger. Rektor och pedagoger. Trivselledaransvariga, elevrådet, rektor, servicechef och PartilleBo. Rektor, IKT- pedagog och samordnare. Början av ht-16. Trygghetsteamet. Vt- 17. I Elevenkät vid årsskiftet I Elevenkät vid årsskiftet I elevenkät vid årsskiftet I elevenkät vid årsskiftet I elevenkät vid årsskiftet

14 både gällande platser samt aktiviteter och sammanhang. Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbning inte sker. Delmål Elever, skolpersonal och vårdnadshavare är väl insatta i ärendegången för kränkande behandling. Planerade aktiviteter under läsåret För att öka möjligheten att upptäcka och agera vid akuta situationer har skolan rastvärdar på strategiska platser på skolgården. Presentation och genomgång av reviderad ärendegång och blankett för Utredning gällande misstanke/kännedom om kränkande behandling etc. Som en del av arbetsgången gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har skolan ett Trygghetsteam som utgör en del av det främjande, förebyggande, utredande och åtgärdande arbetet. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Dagligen. Rastvärdar enl. schema. Vt- 17. På APT under hösten Rektor och kurator. Vt- 17. Trygghetsteamet träffas veckovis. Rektor och kurator. Vt

15 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser För ärendegång vid misstanke/kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling, se bilaga 2. För blankett Utredning vid misstanke/kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling, se bilaga 3. Organisation och ansvarsfördelning Rektor har det övergrupande ansvaret gällande Likabehandlingsarbetet på skolan. Som ett led i Likabehandlingsarbetet har skolan ett Trygghetsteam bestående av representanter från samtliga arbetslag. Teamet träffas en gång i veckan. Uppdraget består i att ha samtal med elever enligt steg 2 i ärendegången (se Bilaga 2), ansvara för Kompisdagar och genomföra andra Likabehandlingsuppdrag. Vidare är frågor om trivsel och trygghet punkter som tas upp i skolans Elevråd och Fritidsråd. Furans elevhälsoteam har också Likabehandling som en punkt på dagordningen. Delaktighet och inflytande Elever medverkar genom elevråd och fritidsråd. Vårdnadshavare görs delaktiga genom föräldramöten, husråd och skolans hemsida samt arbetslagens bloggar. Både elever och vårdnadshavare görs delaktiga genom att vi tar tillvara på materialet från GR- enkäten i Likabehandlingsarbetet. Personalen på skolan görs delaktiga i hela utformandet av planen genom den årliga planen för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Kunskap och planering av planen görs bla på APT, stängningsdagar, via mail- utskick och genom att ha trygghet och trivsel som ständig punkt på arbetslagens träffar. Dokumentation Samtliga ärenden då elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta i skolan ska utredas. Utredningarna ska dokumenteras. Dokumentation sker på avsedd blankett, som tydligt visar hur ärendet utretts, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följts upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Kommunikation och förankring Likabehandlingsplanen förankras hos personal och vårdnadshavare genom information på skolans hemsida, genomgång av planen med pedagogisk personal. Planen förankras gentemot vårdnadshavare genom husrådet och gentemot elever genom det dagliga arbetet. 15

16 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation 16

17 Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: 17

18 Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 18

19 Bilaga 2: Arbetsgång misstanke/kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. När en elev kränks av en annan elev. Steg 1. Den vuxne på skolan som upptäcker eller får kännedom om kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentor meddelas. Rektor meddelas genom att kopia på utredningen (minus rutan för uppföljningssamtal) lämnas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. Mentor eller någon ur elevens arbetslag talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det har hänt tidigare. Bestäm en tid för uppföljning med eleven ca en vecka senare. Mentor eller någon ur elevens arbetslag talar med den elev eller de elever som utfört den kränkande behandlingen. Om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras, att de inte får förekomma enligt lag och att de genast ska upphöra. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Formulera åtgärder och dokumentera samtalen genom blanketten Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mentor eller någon ur elevens arbetslag kontaktar samtliga vårdnadshavare till de inblandade eleverna för att berätta vad som har hänt, vad som har beslutats och ärendegången. Dokumentera samtalen på blanketten. Håll eleverna under uppsikt. Håll uppföljningssamtalen och dokumentera dessa på blanketten. Har kränkningarna upphört, lämna dokumentationen till skolans arkiv. Om kränkningar inte upphört lämnas dokumentationen till Trygghetsteamet genom representant från arbetslaget. Steg 2. Två medlemmar från Trygghetsteamet tar över ärendet. Mentor meddelas. Mentor informerar samtliga vårdnadshavare till inblandade elever om Trygghetsteamets uppdrag. Medlemmar från Trygghetsteamet samtalar med inblandade en och en. En medlem håller i samtalet och den andra dokumenterar. Skapa en handlingsplan med eleven. 19

20 Uppföljning efter ca 2 veckor. Hur har handlingsplanen hållit? Har kränkningarna upphört, lämna dokumentationen till skolans arkiv. Om kränkningar inte upphör lämnas dokumentation till Elevhälsoteamet. Steg 3. Rektor kallar till Elevhälsokonferens med de elever som är inblandade och deras vårdnadshavare. En ny handlingsplan upprättas. Mötet dokumenteras. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphör vidtas ytterligare åtgärder, ex kontakt med Stödenheten (om det inte gjorts tidigare), andra myndigheter eller polis. Samtliga insatser dokumenteras. När en elev kränks av en vuxen. Händelsen anmäls till rektor. Vårdnadshavare informeras. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärenden. Dokumentation görs. Rektor följer upp ärendet med eleven och dennes vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. 20

21 Ort och datum: Bilaga 3: UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen Datum: Plats: Tidpunkt: Inblandade: Detta har hänt: Vilken typ av kränkning rör utredningen? Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: 21

22 Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningen avser: Elev elev Personal elev Information till vårdnadshavare Namn på vårdnadshavare: Datum: Information till vårdnadshavare Namn på vårdnadshavare: Datum: Information till annan personal på skolan Namn på personal: Datum: Åtgärder Planerat uppföljningssamtal Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 22 (23)

23 MK Utredning upprättad av Datum Uppföljningssamtal Datum: Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 23 (23)