Furans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Ansvarig rektor: Björn Söderqvist Ceder

Transkript

1 Furans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Ansvarig rektor: Björn Söderqvist Ceder 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Planens utformning 6 Vision 6 Grunduppgifter 6 Definitioner 6 Uppföljning och utvärdering 8 Kartläggning och analys 9 Främjande arbete 9 Förebyggande insatser 11 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer 12 Organisation och ansvarsfördelning 13 Delaktighet och inflytande 13 Dokumentation 13 Kommunikation och förankring 13 Bilagor 14 Bilaga 1: Lagstöd 14 Bilaga 2: Arbetsgång kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 17 Bilaga 3: Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 19 2

3 Inledning Bakgrund Lagar som styr likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Två lagar en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas: en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. 3

4 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Viktiga datum för likabehandlingsarbetet 4

5 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet 5

6 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Vision Alla elever på skolan ska känna sig trygga, känna glädje och lust till lärande. Vi accepterar aldrig kränkande behandling och mobbing. Vi arbetar aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling och mobbing. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från vuxna på skolan. Grunduppgifter Furulunds skola Furan har ca 320 elever från förskoleklass till årskurs 5. Eleverna är organiserade i åldershomogena grupper. Furans rektor är Björn Söderqvist Ceder. Skolan har sex arbetslag, Björnbäret och Hallonet i år f och 1, arbetslag 2, arbetslag 3, arbetslag 4, arbetslag 5. Personalen i arbetslagen träffas varje vecka och har frågor om elevernas trivsel och trygghet på dagordningen. Furans elevhälsoteam, bestående av rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator träffas varje vecka och är hela tiden uppdaterat. Elevhälsoteamet leds av rektor. Skolan har ett Trygghetsteam med representanter från varje arbetslag. Trygghetsteamet träffas en gång i veckan. Denna plan är både en likabehandlingsplan och en årlig plan. Denna plan innefattar förskoleklass, skola, de olika fritidshemmen för år f- 3 samt fritidshemmet Klubben för år 4-5. Se Lagstöd i Bilaga 1. Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. 6

7 Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningar/trakasserier kan vara: fysiska: till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar verbala: till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög psykosociala: till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning text- eller bildburna: till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 7

8 Uppföljning och utvärdering Föregående års plan har utvärderats igenom diskussioner och observationer från personal i Elevhälsoteamet och i Trygghetsteamet. I diskussionerna framkommer det att Furan har jobbat med flera insatser från föregående års plan. Rektor och personal har arbetat på att förbättra olika ledstänger, exempelvis ärendegången till Elevhälsoteamet och arbetsgång vid misstanke eller kännedom om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor och personal på skolan har också arbetat kring att tydligöra roller och uppgifter i exempelvis Trygghetsteam och Elevhälsoteam i syfte att öka teamens främjande och förebyggande arbete. Vidare har Elevhälsoteamet börjat använda ett dokumentationssystem med säker inloggning, PMO, i sitt arbete, vilket skapat större tydlighet i arbetet och underlättat uppföljning i elevärenden. Personalen har på flera sätt arbetat med att skapa trygghet, samarbete och ett gott språkbruk direkt med eleverna genom exempelvis Kompissamtal, etik på nätet, konflikthantering och annat EQ- arbete. Lägerskola och utflykter har gjorts. Skolreglerna med både innehåll och konsekvenser har implementerats bland elever och vårdnadshavare. Nybyggnation av grupprum i år 4 har genomförts. Sammanfattningsvis kan vi se att arbetet med detta har gett goda effekter och att både elever och personal gjorts delaktiga i arbetet. Årets plan kommer att utvärderas på arbetsplatsträff tillsammans med personal på skolan i april. Rektor är ansvarig för utvärderingen. Kartläggning och analys Kartläggning inför den årliga planen har gjorts genom de årliga GR- enkäterna, som elever i år 2 och 5 svarar på. Genom GR- enkäten har vi kunnat ta del av elever och vårdnadshavares perspektiv av både skoldag och fritidshem. Kartläggning har också gjorts genom dokumentation, diskussioner och observationer från Elevrådet, Elevhälsoteamet och Trygghetsteamets möten samt arbetsplatsträffar med personalen. I kartläggning framkommer det att skolgårdsmiljön är ett förbättringsområde. Det framkommer också att omklädningsrum, toaletter, gränsmarkeringar mot Lunden och nätetik är områden vi behöver jobba på att förbättra. Sammanfattningsvis kan vi se att skolan behöver fortsätta sitt arbete med att förbättra såväl de fysiska, som den sociala miljön. Dels handlar det om att öka trivseln genom att rusta upp de fysiska lokalerna, men det handlar också om att öka elevernas känsla av trivsel och trygghet genom att lägga ännu mer fokus på det främjande arbetet. Av Trygghetsteamet, Elevrådet och Fritidsrådets möten och diskussioner framkommer att skolgårdsmiljön behöver förbättras. En förklaring till att den behöver förbättras är att många rastaktiviteter går ut på fysisk aktivitet och för elever som inte kan eller vill delta i dem är urvalet av aktiviteter mindre. Bristen på olika möjligheter till styrd sysselsättning kan innebära att elever hamnar i konflikt med varandra. Skolan behöver arbeta med detta 8

9 för att skapa miljöer och sammanhang där alla elever trivs. Vi behöver också fortsätta vårt arbete i att skapa en miljö i skolan som ger fler elever möjlighet att lyckas. Innevarande års kartläggning baseras på GR- enkäten. Vi kan dra slutsatser om att vi behöver insatser för att låta samtliga elever komma till tals vad gäller att identifiera förbättringsområden på skolan. GR- enkätens resultat är övergripande. Furan behöver skapa en elevenkät i syfte att kartlägga de platser och sammanhang som skapar otrygghet. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Övergripande mål Att skapa en empatisk skolmiljö där alla behandlar varandra med respekt och tolerans. Att alla får insikt om alla människors lika värde, i och utanför skolan. Alla elever blir sedda och får en lust till lärande. Delmål Vid läsårets slut ska personal och elever ha ökad kunskap om diskrimineringsgrunderna och Likabehandlingsplanens innehåll och innebörd. Planerade aktiviteter under läsåret Nybyggnation av grupprum hos år 3. Gemensamma kompisdagar med skolans elever. Föreläsning med Bo Hejlskov för intresseanmäld personal. Föreläsning av specialpedagog på Vallhamra A-gruppen för skolans personal. Trivselledarverksamhet. Trygghetsteamet kommer att börja föra diskussioner gällande diskrimineringsgrunderna och normkritik. Sedan ska övriga i personalen få kännedom om diskrimineringsgrunderna och normkritik Hallonet: EQ- arbete, samarbetsövningar, massage. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Vt-16. Rektor. Vt-16. Ett tillfälle ht- 15 Ett tillfälle vt-16 Trygghetsteamet Vt Rektor. Vt Rektor. Vt-16. Med start september -15. Med start på träffar med Trygghetsteamet under läsåret Löpande under terminen. Personal från Trygghetsteamet. Rektor och skolkurator. Vt- 16. Vt- 16. Arbetslaget. Vt

10 Välja bok med teman. Ledstjärnor. Kolla av efter rasten hur rasten har varit. Björnbäret: Kompissamtal, massage, samtal om helgen, kolla av efter rasten hur rasten har varit. År 2: Massageövningar. EQarbete. Samtal om hur man ska bete sig på raster och som kompis. Reda ut konflikter direkt v.b. Som personal komma ihåg och lyfta också de mer tysta barnen. Styrda byten av plats i klassrum, bamba och i kapprummen med syfte att barnen ska lära känna varandra. År 3: Struktur och tydlighet med syfte att skapa inkluderande undervisning. Samtal med eleverna vid konflikter. Samsyn gällande ex. konflikter mellan skola och fritids. År 4: Dela ordet mellan eleverna i klassen i syfte att låta alla elever komma till tals. Samtal med eleverna om rasterna. EQ- arbete med ex Kompisring och lära kännaövningar, massage och Kompissamtal. År 5: Samtal med elever om hur man bör vara gentemot varandra. Samtal med eleverna vid konflikter. Samarbete och samsyn med vårdnadshavare. Fördela ordet genom namnkort. Strukturera rastaktiviteterna. Närvaro i kapprummet, EQfrågor i undervisningen. Planering av övergång inför årskurs 6. Löpande under terminen. Löpande under terminen. Löpande under terminen. Löpande under terminen. Löpande under terminen. Arbetslaget. Vt- 16. Arbetslaget. Vt- 16. Arbetslaget. Vt- 16. Arbetslaget. Vt- 16. Arbetslaget. Vt

11 Förebyggande arbete Övergripande mål Elever och personal är delaktiga i att skapa en arbetsplats fri från mobbing och kränkande behandling. Delmål Det förebyggande arbetet ska baseras på vad eleverna själva tagit upp som förbättringsområden. Vidareutveckla Trygghetsteamets roll. Öka elevernas inflytande över sin arbetsmiljö. Ökat kunnande om nätetik. Planerade aktiviteter under läsåret Skoltoaletter: fortsatt dialog med städansvariga för att ytterligare förbättra toalettmiljöerna. Mellanlagra toalettpapper, arbeta med toalettrutiner i klasserna. Omklädningsrum: vuxennärvaro vid både förflyttning till omklädningsrummet och vid ombyte. Skolans gränser: gränsmarkeringar ses över. Skolgårdsmiljö: Trivselledarverksamhet och arbete för att ta fram fler lekalternativ genom diskussioner i elevrådet och skolgårdsansvarig pedagog. Etik på nätet: Diskussioner gällande lagstiftning, vilka konsekvenser olika ageranden på nätet kan få. Elevenkät där skolans samtliga elever görs delaktiga i att identifiera förbättringsområden i skolan, både gällande platser samt aktiviteter och sammanhang. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Löpande under läsåret. Löpnade under läsåret. Rektor och servicechef. Pedagoger. I Elevenkät vid årsskiftet I Elevenkät vid årsskiftet Ht- 15. Rektor. I elevenkät vid årsskiftet Löpande under terminen. Löpande under läsåret och större fokus under vt-16. Trivselledaransvariga, elevrådet, rektor, servicechef och PartilleBo. Rektor, IKT- pedagog och samordnare. Början av vt-16. Trygghetsteamet. Vt- 16. I elevenkät vid årsskiftet I elevenkät vid årsskiftet

12 Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbning inte sker. Delmål Elever, skolpersonal och vårdnadshavare är väl insatta i ärendegången för kränkande behandling. Planerade aktiviteter under läsåret För att öka möjligheten att upptäcka och agera vid akuta situationer har skolan rastvärdar på strategiska platser på skolgården. Presentation och genomgång av reviderad ärendegång och blankett för Utredning gällande misstanke/kännedom om kränkande behandling etc. Som en del av arbetsgången gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har skolan ett Trygghetsteam som utgör en del av det främjande, förebyggande, utredande och åtgärdande arbetet. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Dagligen. APT APT Trygghetsteamet träffas veckovis. Rastvärdar enl. schema. Vt- 16. Rektor och kurator. Vt- 16. Rektor och kurator. Vt- 16. Rutiner för akuta och åtgärdande insatser För ärendegång vid misstanke/kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling, se bilaga 2. För blankett Utredning vid misstanke/kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling, se bilaga 3. 12

13 Organisation och ansvarsfördelning Rektor har det övergrupande ansvaret gällande Likabehandlingsarbetet på skolan. Som ett led i Likabehandlingsarbetet har skolan ett Trygghetsteam bestående av representanter från samtliga arbetslag. Teamet träffas en gång i veckan. Uppdraget består i att ha samtal med elever enligt steg 2 i ärendegången (se Bilaga 2), ansvara för Kompisdagar och genomföra andra Likabehandlingsuppdrag. Vidare är frågor om trivsel och trygghet punkter som tas upp i skolans Elevråd och Fritidsråd. Furans elevhälsoteam har också Likabehandling som en punkt på dagordningen. Delaktighet och inflytande Elever medverkar genom elevråd och fritidsråd. Vårdnadshavare görs delaktiga genom föräldramöten, husråd och skolans hemsida samt arbetslagens bloggar. Både elever och vårdnadshavare görs delaktiga genom att vi tar tillvara på materialet från GR- enkäten i Likabehandlingsarbetet. Personalen på skolan görs delaktiga i hela utformandet av planen genom den årliga planen för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Kunskap och planering av planen görs bla på APT, stängningsdagar, via mail- utskick och genom att ha trygghet och trivsel som ständig punkt på arbetslagens träffar. Dokumentation Samtliga ärenden då elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta i skolan ska utredas. Utredningarna ska dokumenteras. Dokumentation sker på avsedd blankett, som tydligt visar hur ärendet utretts, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följts upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Kommunikation och förankring Likabehandlingsplanen förankras hos personal och vårdnadshavare genom information på skolans hemsida, genomgång av planen med pedagogisk personal. Planen förankras gentemot vårdnadshavare genom husrådet och gentemot elever genom det dagliga arbetet. 13

14 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation 14

15 Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. 15

16 Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 16

17 Bilaga 2: Arbetsgång misstanke/kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. När en elev kränks av en annan elev. Steg 1. Den vuxne på skolan som upptäcker eller får kännedom om kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentor meddelas. Rektor meddelas genom att kopia på utredningen (minus rutan för uppföljningssamtal) lämnas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. Mentor eller någon ur elevens arbetslag talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det har hänt tidigare. Bestäm en tid för uppföljning med eleven ca en vecka senare. Mentor eller någon ur elevens arbetslag talar med den elev eller de elever som utfört den kränkande behandlingen. Om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras, att de inte får förekomma enligt lag och att de genast ska upphöra. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Formulera åtgärder och dokumentera samtalen genom blanketten Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mentor eller någon ur elevens arbetslag kontaktar samtliga vårdnadshavare till de inblandade eleverna för att berätta vad som har hänt, vad som har beslutats och ärendegången. Dokumentera samtalen på blanketten. Håll eleverna under uppsikt. Håll uppföljningssamtalen och dokumentera dessa på blanketten. Har kränkningarna upphört, lämna dokumentationen till skolans arkiv. Om kränkningar inte upphört lämnas dokumentationen till Trygghetsteamet genom representant från arbetslaget. Steg 2. Två medlemmar från Trygghetsteamet tar över ärendet. Mentor meddelas. Mentor informerar samtliga vårdnadshavare till inblandade elever om Trygghetsteamets uppdrag. Medlemmar från Trygghetsteamet samtalar med inblandade en och en. En medlem håller i samtalet och den andra dokumenterar. Skapa en handlingsplan med eleven. 17

18 Uppföljning efter ca 2 veckor. Hur har handlingsplanen hållit? Har kränkningarna upphört, lämna dokumentationen till skolans arkiv. Om kränkningar inte upphör lämnas dokumentation till Elevhälsoteamet. Steg 3. Rektor kallar till Elevhälsokonferens med de elever som är inblandade och deras vårdnadshavare. En ny handlingsplan upprättas. Mötet dokumenteras. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphör vidtas ytterligare åtgärder, ex kontakt med Stödenheten (om det inte gjorts tidigare), andra myndigheter eller polis. Samtliga insatser dokumenteras. När en elev kränks av en vuxen. Händelsen anmäls till rektor. Vårdnadshavare informeras. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärenden. Dokumentation görs. Rektor följer upp ärendet med eleven och dennes vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. 18

19 Ort och datum: Bilaga 3: UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen Datum: Plats: Tidpunkt: Inblandade: Detta har hänt: Vilken typ av kränkning rör utredningen? Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: 19

20 Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningen avser: Elev elev Personal elev Information till vårdnadshavare Namn på vårdnadshavare: Datum: Information till vårdnadshavare Namn på vårdnadshavare: Datum: Information till annan personal på skolan Namn på personal: Datum: Åtgärder Planerat uppföljningssamtal Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 20 (21)

21 MK Utredning upprättad av Datum Uppföljningssamtal Datum: Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 21 (21)