Bromma stadsdelsnämnd

Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2018 i korthet. Östermalms stadsdelsnämnd

Tertialrapport Tertial för Bromma stadsdelsnämnd

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Nytorgets förskolor. stockholm.se

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Förvaltningens förslag till beslut

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Dnr Sida 1 (5)

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN. Förskoleverksamhet. Kvalitetsarbetets innehåll SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

för Rens förskolor Bollnäs kommun

2.1 Normer och värden

Redovisning av demokratimedel

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Branschråd Förskola Dagordning Godkännande av dagordning Minnesanteckningar - Köhantering och avgiftshantering

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Kvalitetsredovisning. Strukturella förutsättningar och organisation. Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande

Kvalitetsredovisning förskola 2015

Arbetsmarknadsenheten Verksamhetsberättelse VB 2013

KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN. Förskoleverksamhet. Kvalitetsarbetets innehåll SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Brukarundersökning inom den kommunala förskolan i Farsta 2019

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Tyck till om förskolans kvalitet!

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kompletterande uppföljning av Skolinspektionens tillsyn i förskolan på Södermalm

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

2.1 Normer och värden

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

STADSDELSNÄMND NORRMALM. Uppföljning av budget 2003 verksamhetsberättelse FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN OCH DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNA BILAGA 1

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning

Bilaga 5 SAMMANSTÄLLNING AKTIVITETER PROGRAM FÖR DELAKTIGHET

Beslut efter kvalitetsgranskning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kommentarer till kvalitetshjulet

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehå llsfö rteckning

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Beslut och verksamhetsrapport

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Uppföljning inom Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Bränninge/ Stureby/ Örby korttidshem

Kvalitetsredovisning förskola 2017 för Kungsholmens stadsdelsnämnd

Bilaga 6. Uppföljning plan för delaktighet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsberättelse 2012 Gruppbostäder 2

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan 2017 för Bromma stadsdelsnämnd

Kvalitetsrapport Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Sjöstjärnan

Senast ändrat

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Förskolan Sjöstjärnan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Vasaparkens förskolor

Årsrapport 2016 Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Anmälan av skolinspektionens granskning av förskolan i Stockholm

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Ekonomisk månadsrapport för oktober 2010

Blackebergs förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Utveckling av hemtjänsten

Beslut efter kvalitetsgranskning

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING. Svar på Skolinspektionens inspektionsra p- port gällande kommunala förskolor i Skä r- holmens stadsdelsförvaltning.

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Transkript:

Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 15-17-1.2.1. Sid 1 (93) Handläggare Sofia Thole Kling Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Verksamhetsberättelse VB för Bromma stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens verksamhetsberättelse med bokslut för, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Nämnden ansöker om ombudgetering av 3.5 mnkr av tillgänglighetsmedel till 2017. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Lena Holmdahl Stadsdelsdirektör Peter Dacke Avdelningschef Administration Sammanfattning Förvaltningen bedömer att Bromma stadsdelsnämnd i huvudsak bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål utifrån en samlad bedömning av indikatorernas målvärden, genomförda aktiviteter och det arbete som utförts inom verksamheterna. I början av hade förvaltningen ett ekonomiskt underskott men vid årets slut en budget i balans. Bromma stadsdelsnämnd 08-508 06 000 bromma@ Ärendets beredning Från och med årsskiftet /2017 har det som tidigare kallats verksamhetsområden i förvaltningen bytt namn till avdelningar. I rapporten hänvisas till verksamhetsområden för utfall under men till avdelningar för framtida åtgärder och nulägesbeskrivning.

Sid 2 (93) Ärendet har beretts inom Administrativa avdelningen i samverkan med övriga verksamhetsavdelningar. Ärendet redovisas i förvaltningsgruppen den 26 januari, i pensionärsrådet den 31 februari, i rådet för funktionshinderfrågor den 31 februari och i ungdomsrådet den 24 februari.

Sid 3 (93) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 6 1. Ett Stockholm som håller samman...6 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...7 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla...14 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar...19 1.4 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo...23 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla...25 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...27 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet...30 2. Ett klimatsmart Stockholm...38 2.1 Energianvändningen är hållbar...38 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade...40 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning...41 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva...42 2.5 Stockholms miljö är giftfri...43 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund...44 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...45 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion...45 3.2 Stockholm är en företagsvänlig stad...47 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva...47 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...50 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...52 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika...53 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...54 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...59 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention...61 4.5 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld...63 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla...64 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...68

Sid 4 (93) 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning...71 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar... 72 av resultaträkning - uppföljning av driftbudget...72 Särskilda satsningar...81 Resultatenheter...82 Investeringar...87 Ombudgeteringar...88 Medel för lokaländamål...88 av balansräkning...88 Övrigt...89 Synpunkter och klagomål... 89 Övrigt... 91 Bilagor Bilaga 1: Sdn06 Bilaga 2: uh018a Bromma Bilaga 3: Uppföljningsrapport for internkontrollplanen Bilaga 4: Uppföljning av Brommas Miljöhandlingsplan Bilaga 5: Slutrapport klimatåtgärder Bilaga 6: Nyckeltal Bilaga 7: Nämndens protokollsutdrag VB

Sid 5 (93) Sammanfattande analys Förvaltningen bedömer att verksamhetsplanens mål i huvudsak uppnås. På övergripande nivå uppfylls inriktningsmålen delvis för 1. Ett Stockholm som håller samman och 2. Ett klimatsmart Stockholm. Målen uppfylls helt för inriktningsmålen 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm och 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm. För närmare analys, se respektive mål. Förvaltningen har under året påbörjat arbetet med att genomföra stadens handlingsplan för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. Målet med handlingsplanen är att minska personalomsättningen vilket ska leda till en bättre stabilitet och kontinuitet för klienter och brukare. För att kunna rekrytera och behålla förskollärare har en extra lönesatsning gjorts. Silvia-utbildade undersköterskor inom äldreomsorgen har prioriterats i den ordinarie löneöversynen. Förvaltningen har ett aktivt engagemang i den ut- och nybyggnation som är aktuell i Bromma. Stadsdelens nya bostadsområden ska bli trygga och innehålla den service och mötesplatser som finns i Brommas övriga bostadsområden. Därför är det viktigt att förskolor, skolor, gruppbostäder och parkmark säkerställs när detaljplaner tas fram. Detta är utgångspunkten i det lokala utvecklingsprogrammet som togs fram i samband med tertial 2. Förvaltningen öppnade en ny förskola med fem avdelningar i Annedal i januari. Medborgarna har fått fler möjligheter att mötas och uppleva kultur under året, bland annat genom en aktiv samverkan med föreningslivet samt via det nyöppnade medborgarkontoret. Under har förvaltningen arbetat med de utmaningar som den stora ökningen av ensamkommande barn har inneburit. En ny enhet har utvecklats inom verksamhetsområdet för Socialtjänst och fritid för ensamkommande barn och ungdomar. Efter rekrytering av personal, utveckling av arbetsformer för utredning och uppföljning har förvaltningen under hösten kommit ikapp med arbetet. Verksamhetens fokus ligger på att barnen och ungdomarna ska få en bra etablering i samhället. Med hjälp av enheter, föreningar och entreprenader har förvaltningen kunnat öka antalet sommarjobb och erbjuda dessa till sammanlagt 382 ungdomar. Som ett led i arbetet med ett "Stockholm som håller samman" erbjöds 117 av dessa platser till ungdomar i Hässelby-Vällingby. Statliga medel har beviljats för olika satsningar i äldreomsorgen och förvaltningen ingår i flera projekt för att nöjdheten med tjänsterna och tryggheten i verksamheten ska vara hög. Förvaltningens verksamheter har sänkt energiförbrukningen, ökat återvinningen och andel ekologisk mat samt källsorterar mer. Vitvaror har bytts ut och mängden kemikalier har minskat i förskolorna. I början av hade förvaltningen ett ekonomiskt underskott på grund av att behoven inom äldreomsorgen hade ökat under hösten. Även inom Vuxenenheten och Enheten för bistånd till personer med funktionsnedsättning fanns ett underskott. Åtgärder har vidtagits för att minska underskotten. Vid årets slut hade förvaltningen en budget i balans.

Sid 6 (93) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman Förskolorna är viktiga i en expanderande stadsdel som Bromma. I januari startade förvaltningen ytterligare en förskola med fem avdelningar i Annedalsområdet. Andelen inskrivna barn är stor, vilket underlättar arbetet med ett sammanhållet Stockholm. Förvaltningen har stärkt förskolepersonalens kompetens inom området för barns språkutveckling genom utbildningen "Flerspråkighet i förskolan". Det ger större möjligheter för fler barn till samma möjligheter att lära, leka och utvecklas. För att möta det ökade behovet av särskilt stöd för barn i förskolorna sjösattes under en organisation som gör att varje förskoleenhet kommer att få tillgång till specialpedagogskompetens i den egna organisationen. Under året har förvaltningen skapat jämlika livschanser i Bromma genom arbete i socialpsykiatrins verksamheter även om de årsmål vi ställt inte nåtts till fullo. Renoveringen av Västerorts aktivitetscenter kan ha påverkat många brukares nöjdhet. Trots en ökad inflyttning av barnfamiljer har andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd minskat i jämförelse med tidigare år. Föräldrastödsutbildningar hölls under året och antalet grupper som hållits för ABC har motsvarat behovet. Bromma är en trygg stadsdel som fått fler mötesplatser. Med utökade aktiviteter i stadsdelen, organiserade av bland annat medborgarkontoret, ger vi Brommabor fler möjligheter att träffas. Äldreomsorgens träffpunkter för äldre har också utökat sina aktiviteter för att nå fler målgrupper. Också i årets medborgarundersökning ser vi att Brommaborna känner sig tryggare än genomsnittsstockholmaren. För att öka kompetensen om riskidentifiering har förvaltningens olika verksamhetsområden identifierat risker med avseende på internkontroll och säkerhet. Vi samarbetar med andra stadsdelar i Västerort, Västerorts kvinnojour, Brottsofferjouren och Advokatjouren. Behovet av bostäder för alla är en utmaning för oss. Det pågår en stadsövergripande utredningen om profil- och intressentboende för äldre där avdelningen för äldreomsorg deltar. Eftersom detaljplaner är försenade har byggprojektet där förvaltningen planerat bostäder med särskild service försenats. Antalet besökande ungdomar ökar på fritidsgården i Blackeberg. Verksamheten på fritidsgården Café U i Blackeberg har spelat en viktig roll för ensamkommande ungdomar i stadsdelen. Fritidsverksamheten samarbetar med medborgarkontoret och personal på boendet för ensamkommande ungdomar för att bredda verksamheten. Förvaltningen söker nya former för att erbjuda ungdomar ett varierat utbud av fritidsaktiviteter. Bland annat har fritidsverksamhet startat på Alviksskolan och Äppelviksskolan. Barn och ungdomar med behov av extra stöd har fått information om aktiviteter riktade till målgruppen i Bromma och närliggande stadsdelar. Kulturverksamheten har utvecklats under året. Enstaka event, temadagar och återkommande arrangemang har genomförts på olika ställen och ofta i samverkan med andra aktörer.

Sid 7 (93) Berättartävlingen "Bromma berättar" och firandet av Blackebergsdagen var ett par av de större eventen. Antalet besökare inne på biblioteket och medborgarkontoret var under dagen cirka 1 500. Arbetet med kulturnätverk Väst, som omfattar verksamma inom föreningsliv, fritid och kultur, har intensifierats under året och utökats med aktörer från Hässelby- Vällingby. För att säkerställa god kvalitet inom äldreomsorgens verksamhet är delaktighet och inflytande viktigt. Boende på vård- och omsorgsboenden upplever i stor utsträckning att de får ett beslut anpassat till sina behov enligt förvaltningens individuppföljningar. En hemtjänstenhet har deltagit i ett verksamhetsnära utvecklingsprojekt som genomförts i samarbete med Äldreförvaltningen bland annat i syfte att öka delaktigheten för de äldre. Statliga medel har beviljats för olika satsningar i äldreomsorgen och förvaltningen ingår i flera projekt för att nöjdheten med tjänsterna och tryggheten i verksamheten ska vara hög. Vi arbetar också för att erbjuda äldre ett tryggt mottagande i hemmet efter sjukvård och öka samverkan med primärvården genom projektet "Tryggt mottagande i hemmet". Upplevelsen av trygghet på vård- och omsorgsboenden har sjunkit något vilket kan bero på de korta boendetiderna, stora omvårdnadsbehov vid inflyttning och svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Anhöriga till brukare inom äldreomsorgen har under året fått information för att de och deras anhöriga ska få en ökad livskvalitet. Vid bedömningen av en enskilds behov och utformningen av hjälpinsatser beaktas även den anhöriges situation. Med en utökning av bemanningen inom olika personalkategorier vill vi höja kvaliteten på äldreomsorgen. Inom ramen för EU-projektet DigIT deltog cirka 520 medarbetare i en kartläggning av kunskapsnivån inom digital teknik som ska följas upp med utbildningar i syfte att ge personal ökade möjligheter att stödja brukarna. Biståndshandläggarnas individuella uppföljning visar att brukarna upplever att de har möjlighet att påverka hur hjälpen ska utföras. Beställarenheten har fortsatt att utveckla samverkan med landstinget främst för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt. Utbildning och fortbildning till Silviasystrar och Silviasjuksköterskor samt övrig personal i vård- och omsorgsboende har genomförts kring nutrition, mat och måltider i samarbete med Äldrecentrum. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Uppfylls delvis Brommas kommunala förskolor arbetar för att erbjuda alla barn som är inskrivna i förskolan en god och innehållsrik verksamhet som vilar på demokratins grunder och de mänskliga rättigheterna. I strävan att erbjuda alla barn i Bromma goda och jämlika uppväxtvillkor arbetar stadsdelen för att skapa likvärdighet i alla stadsdelens kommunala förskolor. Det systematiska barnsäkerhetsarbetet är en del i arbetet, liksom det systematiska kvalitetsarbetet. Andelen förskollärare av totalt antal anställda årsarbetare är lägre än det satta årsmålet. Rekrytering av behöriga medarbetare till förskolan är ett eskalerande problem, då det är ett

Sid 8 (93) stort antal förskollärare och barnskötare som väljer att lämna yrket eller byter arbetsplats. Resultatet av detta är brist på kontinuitet, vilket kan skapa känslan av otrygghet för föräldrar/vårdnadshavare och barn, samt mindre stabilitet i förskolornas arbetslag. Vi har ett lägre antal barn per avdelning än det satta årsmålet och även ett lägre antal förskolebarn per årsarbetare. Förskolornas processinriktade arbetssätt bygger på att barnen har en tillhörighet på en avdelning, men barngruppen delas upp i mindre grupper under dagen för att kunna arbeta med förskolans projekt på ett sätt där barnen blir hörda, sedda och kan känna sig viktiga. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,8 % 0,9 % 0,9 % 3,3 % VB Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av totalt antal anställda (Årsarbetare) 38,7 % 3 % 36 % 35,13 % 40 % 40 % VB Det råder stor brist på utbildade förskollärare i hela staden och rekryteringsmöjligheterna är begränsade. Vi ser ingen tendens till en ökad tillgång på utbildade pedagoger. Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normk ritik Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 12 % 4 % 96 % 26 % 11 % Öka 0 % 0 % 0 % 0 % Andel nöjda föräldrar 86 % 86 % 85 % 87 % 88 % 85 % Förskoleundersökningens resultat visar att stadsdelen inte når målet för andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare. Andelen nöjda föräldrar/vårdnadshavare är högre i stadsdelen än i staden totalt. I de öppna svaren i förskoleundersökningen nämns exempelvis personalbrist, förändringar i barngrupper och personalgrupper, brist på verksamhet och brist på utevistelse som skäl för lägre betyg. Antal barn per grupp 15,8 barn/avd. 15,8 barn/avd. 16 16 VB Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 4,86 st 4,94 st 4,9 4,9 VB 3,5 3,6 3,8 3,8 Våren fick Stockholm stads förskolor ta del av den Webbaserade kvalitetsindikatorn, WKI. WKI innehåller, jämfört med Stockholm stads kvalitetsindikator, delvis nya kriterier inom de olika områdena. Det har medfört ett lägre utfall än årsmålet, då pedagogerna gjort en mer kritisk granskning av sitt arbete. De kriterier som pedagogerna lyfter som utvecklingsområden i de åtgärdsplaner som nu är en del av WKI är framför allt IKT, medvetet arbete med de mänskliga rättigheterna och arbetet med pedagogisk dokumentation.

Sid 9 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning. -01-01 -12-01 Stadsdelen samarbetar med berörda Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och möjlighet till vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare. Stadsdelsnämnderna ska initiera ett arbete för att öka inskrivningsgraden i områden med i dag låg andel inskrivna barn. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda behov av och förutsättningar för att på sikt kunna införa en rätt till en nära förskola som gör att förskolebarn och deras föräldrar inte behöver transportera sig orimligt långt. Stadsdelen samarbetar med berörda Utbildningsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda en sänkning av åldern för allmän förskola till två års ålder. Stadsdelen samarbetar med berörda Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna följa upp andelen förskollärare och vid behov bistå stadsdelsnämnderna i arbetet att ta fram handlingsplaner för att öka andelen förskollärare. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda och ta fram förslag till IT-kunskapscertifiering av verksamhetsansvariga på förskolor. Stadsdelen samarbetar med berörda Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan. Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram kvalitetsmått för förskolan i syfte att verka för små barngrupper, god personaltäthet, utbilningsnivå och ändamålsenliga miljöer. Stadsdelen samarbetar med berörda Nämndmål: 1.1.1 Barnen i Brommas förskolor förstår grundläggande demokratiska värden (Normer och värden) Uppfylls helt Beskrivning Förskolorna ska stimulera barnen att utveckla demokratiska värderingar. Förhållningssätt och bemötande som vilar på demokratins grunder ska därför genomsyra verksamheten.

Sid 10 (93) Förväntat resultat Barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar, visa hänsyn till andras situation och hjälpa varandra. Förskolorna har ett utforskande och undersökande arbetssätt som tar sin utgångspunkt i barnens frågor och intressen. För att ge barnen så goda möjligheter att göra upptäckter och använda sig av varandras kunskaper och olikheter som möjligt organiserar sig avdelningarna ofta i mindre grupper. På så vis finns det större utrymme för barnens tankar, idéer, förslag och tillvägagångssätt. Det processinriktade arbetssättet leder till att barnen får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och erfarenheter. Ett utvecklingsområde är att mer systematiskt observera hur varje barns intresse och frågor får samma utrymme. Flera av förskolorna har haft fokus på ett normkritiskt förhållningssätt under året, men vi behöver fortsätta arbeta för att utmana våra egna föreställningar. Ett normkritiskt förhållningssätt är ett utvecklingsområde för stadsdelen. Även om det sammalagda resultatet från förskoleundersökningen i frågor gällande förskolans arbete med normer och värden samt barns inflytande visar att stadsdelen når det satta årsmålet och har ett resultat som är samstämmigt med stadens utfall, behöver resultatet ändå analyseras och utvärderas eftersom resultatet i de olika frågorna skiftar mellan att nå målet med liten marginal till att inte nå målet. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel föräldrar/vårdnadshavar e som är nöjda med förskolans arbete med normer och värden samt barns inflytande. 89 % 90 % 88 % VB Nämndmål: 1.1.2 Barnen i Brommas förskolor lär, leker och utvecklas i en god pedagogisk miljö (Utveckling och lärande) Uppfylls helt Beskrivning Brommas kommunala förskolor har tagit ställning för en barnsyn, en kunskapssyn och ett pedagogiskt arbetssätt som bygger på en stark övertygelse om barns egna drivkrafter. I förskolan får alla barn en verksamhet där omsorg, utveckling, lek och lärande bildar en helhet i en god pedagogisk miljö. Grunden till barnets livslånga lärande läggs i mötet med förskolepersonalen och med andra barn. I våra förskolor ges utrymme för barnen att fundera, undra, undersöka, utforska och problematisera i små grupper kring de olika frågor som väcks. I meningsfulla sammanhang och med många uttryckssätt hittar barnen vägar att lösa problem, få svar på och vidareutveckla sina frågor.

Sid 11 (93) Förskolepersonalen arbetar med pedagogisk dokumentation och reflektion tillsammans med barnen. Arbetssättet synliggör barnens intressen, erfarenheter och behov samt driver ett utforskande och processinriktat arbete framåt. Förskolorna arbetar med systematisk uppföljning där enhetens förväntade resultat följs upp med hjälp av de reflektions- och uppföljningsprotokoll som alla förskolor i Bromma utvecklar. Uppföljningen utvärderar också i vilken utsträckning arbetslagen skapar förutsättningar för barnens delaktighet i lärprocesser. Förskolornas verksamhet följs även upp med hjälp av stadens kvalitetsindikator, en självvärdering som ingår i stadens integrerade ledningssystem. Förväntat resultat Barnen ingår i lärprocesser och reflekterar över sitt eget lärande. Alla arbetslag använder pedagogisk dokumentation och reflektion som ett viktigt verktyg i sitt kvalitetsarbete. Alla arbetslag når minst resultatet 3 av 5 möjliga i kommunfullmäktiges kvalitetsindikator. Brommas förskolor uppvisar goda resultat i förskoleundersökningen men vi kan se en liten minskning i förhållande till årsmålen för våra indikatorer, vilket vi även gjorde. Stadsdelens och stadens resultat är i stort sett lika. En slutsats vi kan dra är att föräldrarna är nöjda, men nöjdheten minskar. Ett par av förskoleenheterna hade en tämligen låg svarsfrekvens i undersökningen, vilket kan ha påverkat resultatet. Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation och reflektion får förskolepersonalen syn på barnens förändrade intressen, erfarenheter och behov. Arbetssättet är en del av det omfattande utvecklingsarbete som förskolorna bedrivit inom ramen för förvaltningens arbete med mål och resultatstyrning. Förskolecheferna har fått mandatet att vidareutveckla Bromma förskolors uppföljningsmodell till ett eget material för att bättre följa upp enheternas individuella åtaganden. Förskolorna i Bromma arbetar projektinriktat och utforskande. Barnen ingår i en verksamhet där de får undersöka olika ämnesområden, exempelvis skapande, kultur, rörelse, matematik och naturvetenskap. I förskolornas verksamhet finns utrymme för kommunikation, lek, lärande och kreativitet med många olika material och utforskande av omgivningen. För att fortsätta stärka kompetensen inom området för barns språkutveckling har stadsdelen satsat på utbildningen "Flerspråkighet i förskolan" även under våren. Utöver det har Idébanken erbjudit kurser i TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och Ord, Bild och Ton där barn och pedagoger får ta del av metoder och material för skapande verksamhet i förskolan. Förskolornas kulturombud har deltagit i möten tillsammans med stadsdelens bibliotekarier.

Sid 12 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel arbetslag där pedagogisk dokumentation och reflektion används systematiskt för att utveckla verksamheten Andel föräldrar/vårdnadshavar e som är nöjda med barns utveckling och lärande. 100 % 100 % 100 % VB 80 % 82 % 82 % VB Förskoleundersökningens öppna svar visar bland annat att föräldrar/vårdnadshavare saknar dokumentation av barnens utveckling och lärande, samt att flera efterlyser mer riktad verksamhet mot bokstäver, läsning och matematik med siffror. Förskolorna kan därför behöva se över hur de dokumenterar men även hur de kommunicerar barns utveckling och lärande med föräldrar/vårdnadshavare. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolorna fortsätter utveckla arbetet med Bromma förskolors uppföljningsmodell utifrån mål- och resultatstyrning. 2013-01-01-12-31 Nämndmål: 1.1.3 Barnens olika förutsättningar och behov tas tillvara i förskolorna (Barns inflytande) Uppfylls helt Beskrivning Alla barn i Brommas förskolor, oavsett förutsättningar och behov, ska ha samma möjligheter till en rolig, trygg och lärorik tid. Jämställdhet och ett normkritiskt förhållningssätt är en del av förskolans uppdrag och alla barn ska självklart ges samma möjligheter att utmana sina intressen och förmågor. Förskolechefen ansvarar för att barn som behöver extra stöd får det och att det sker i samverkan med föräldrar/vårdnadshavare. Bromma driver också en språkförskola med plats för åtta barn med grav språkstörning. Förväntat resultat Alla barn ges samma förutsättningar till lek och lärande Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas och revideras utifrån de enskilda barngruppernas behov. Förskolorna går igenom och reviderar sina likabehandlingsplaner årligen för att planen ska vara anpassad till aktuella förhållanden. Förskolorna arbetar aktivt med att ge alla barn samma goda möjligheter att få utmana sina förmågor och intressen. Barn i behov av särskilt stöd har de senaste åren ökat i förskoleverksamhet. Varje förskoleenhet har därför numera tillgång till

Sid 13 (93) en specialpedagog som arbetar minst halvtid inom enheten. I förskolans läroplan (LPFÖ 98:) är det tydligt formulerat att lärande, omsorg och utveckling bildar en helhet. Leken är en grundläggande del i barns lärande och därför måste miljön på förskolorna vara utformade så att alla barn kan få samma förutsättningar att kommunicera, leka och lära. Barnen lär sig ansvar, solidaritet och respekt genom ett klimat där alla får berätta, tänka och komma till tals. För skapa förutsättningar för detta har förskolorna valt att systematiskt dela in barnen i mindre grupper vid de olika aktiviteterna. För att ta till vara på barnens synpunkter på olika sätt använder förskolorna sig av exempelvis intervjuer, reflektion och pedagogisk dokumentation. I arbetet med pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen får barnen en större delaktighet i att forma sin vardag och den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionen utförde en granskning av Bromma stadsdelsförvaltning under våren. Stadsdelen fick påpekande gällande hur hanteringen av rapportering kring kränkande behandling sköttes. Rutiner för hantering fanns, men de var inte inarbetade i alla verksamhetens led. Stadsdelen har därför påbörjat ett arbete med utbildning om kränkande behandling och diskriminering, där förskolornas ledningsgrupper fick starta med en utbildningsdag i oktober. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel förskolor som årligen reviderar sina likabehandlingsplaner utifrån situationen i den enskilda barngruppen. Andel föräldrar/vårdnadshavar e som tycker att alla barn ges lika möjligheter att utvecklas 100 % 100 % 100 % 91 % 90 % 90 % VB Nämndmål: 1.1.4 Barnens bästa tas tillvara genom en god samverkan med föräldrar/vårdnadshavare och skola (Förskola och hem samt Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet) Uppfylls delvis Beskrivning Förskolan behöver föräldrars synpunkter för sin utveckling och det är förskolans ansvar att erbjuda fungerande samverkansformer. För att ge barnen en trygg övergång från förskola till skola samverkar förskolor och skolor utifrån de riktlinjer för övergång mellan de två verksamheterna som kommunfullmäktige beslutat om. Förskolechefer och rektorer har ett särskilt ansvar för att denna samverkan kommer till stånd.

Sid 14 (93) Förväntat resultat Förskolorna erbjuder ett flertal former för samverkan med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolorna följer den handlingsplan för övergång förskola-skola som gemensamt tagits fram i stadsdelen. Alla sexåringar som går över till skolan får med sig en övergripande pedagogisk dokumentation om sin tid på förskolan. Särskild uppmärksamhet ägnas barn i behov av särskilt stöd vid deras övergång till skolan. Resultatet i förskoleundesökningen visar att många vårdnadshavare/föräldrar är nöjda med den samverkan som erbjuds, men att förskolorna behöver se över formerna för samverkan, kommunikationen med föräldrar/vårdnadshavare och vilken delaktighet som förälder/vårdnadshavare erbjuds. Förskolorna vill skapa delaktighet genom föräldramöten, utvecklingssamtal, dagliga samtal samt i vecko- eller månadsbrev. I de öppna svaren i förskoleenkäten går att utläsa en önskan om fler utvecklingssamtal och andra former av föräldramöten. Överlämnandet från förskola till skola har följt den handlingsplan som formulerats i samverkan mellan förskolor och skolor. Alla barn som gått över till förskoleklassen i skolan har fått med sig en övergripande pedagogisk dokumentation från förskolan. För alla barn i behov av särskilt stöd har enskilda överlämnandesamtal hållits, där samordnaren från stadsdelsförvaltningen deltagit. Från och med 2017 kommer förskoleenheternas specialpedagoger delta i överlämnandesamtalen för barn i behov av särskilt stöd. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel föräldrar/vårdnadshavar e som är nöjda med förskolans samverkan med hemmet. 84 % 84 % 85 % VB Formerna för samverkan behöver se över, då föräldrar/vårdnadshavare efterlyser fler utvecklingssamtal, en annan form för föräldramöten och mer direkt kommunikation med förskolan. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Brommas handlingsplan för övergång förskola-skola revideras och används i samverkan med mottagande skolor. -01-01 2017-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Uppfylls delvis Förvaltningens förebyggande arbete innebär att upptäcka och förhindra faktorer som kan ha negativa konsekvenser för barn och ungdomar och att ge vuxna förutsättningar för ett

Sid 15 (93) självständigt liv. Se analyser under respektive indikator. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 80,1 % 77,9 % 83,1 % 89,5 % 84 % 84 % VB Årsmålet är uppnått för barn 0-12 år. Av de barn i åldersgruppen som varit aktuella för insats har 85,3 % av barnen inte återkommit inom 12 månader efter avslut. Årsmålet är inte uppnått för ungdomar 13-19 år. 25 % av de ungdomar som varit aktuella för någon insats har återaktualiserats inom 12 månader efter avslut. Andel enskilda som har fått stöd i enlighet med sitt beslut inom socialpsykiatrin 95,45 % 100 % 91,67 % 15,58 % 90 % tas fram av nämnden Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes 45,5 % 36,4 % 72,7 % 31,5 % 45 % 35 % VB 67 % 74 % 58 % 81 % 80 % 80 % Det har skett en negativ utveckling gällande frågan i stadens brukarundersökning om brukarna tycker att utredningen av deras behov av stöd var bra. Andelen nöjda brukare med insatsen boendestöd har minskat med 14 % och med insatsen sysselsättning med 5 % sedan. För övriga insatser har vi inget resultat. Under har socialpsykiatrin haft en ansträngd personalsituation vilket har lett till korta administrativa förlängningar samt tillfälliga handläggare. För socialpsykiatrins målgrupp är det viktigt med kontinuitet och att de känner förtroende för sin handläggare. Att ha korta kontakter med olika handläggare kan därför påverka bedömning negativt. Personalsituationen på enheten har stabiliserats vilket ökar förutsättningarna för större nöjdhet hos målgruppen. Enheten ska också se över utredningsförfarandet. Den utredningsmanual som används är omfattande och kan upplevas krävande av målgruppen. Enheten ska under 2017 arbeta vidare med frågor om bemötande och delaktighet, hur information om utredningsförfarandet ges till brukare inför en utredning och hur en utredning genomförs på bästa sätt utifrån brukarens individuella behov. Andel uppnådda delmål inom socialpsykiatrin 46,03 % 31,79 % 75 % tas fram av nämnden På grund av en ansträngd personalsituation på Vuxenenheten (socialpsykiatrin) har enheten till viss del valt att prioritera bort uppföljning i den mall som resultatet är hämtat ifrån. En annan orsak till det låga resultatet är att många mål är formulerade på lång sikt. Om mål är formulerade på lång sikt blir de i stor utsträckning registrerade som delvis uppnådda i uppföljningsmallen. Enheten ska under 2017 arbeta för att tillsammans med klienterna formulera delmål på kortare sikt för att nå högre måluppfyllnad.

Sid 16 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 20 % 10 % 10 % 38 % 25 % 25 % Målet har inte uppnåtts helt på grund av att flera av de pågående försökskontrakten påbörjades under. Kontrakten ska pågå minst ett år innan ansökan om övertagande kan ske. Av de försökskontrakt som påbörjats tidigare år har flera hyresgäster haft pågående avbetalningar och skuldsaneringar vilket medfört att ansökan om övertagande inte varit möjlig. Under året har 20 försökskontrakt pågått varav 6 inleddes under. Fyra personer, 2 kvinnor och 2 män övertog kontrakt, 7 hyresgäster närmade sig ansökan om övertagande och 5 hyresgäster hade behov av förlängd försöksperiod. Antal hemlösa 85 st 45 st 40 st 131 st 130 st tas fram av nämnden Socialförvaltningen genomför vartannat år en kartläggning av antalet hemlösa i staden. Enligt kartläggningen är det är ungefär lika många kvinnor i förhållande till män som är hemlösa i Bromma. I andra stadsdelar är män i hemlöshet betydligt fler. Hemlöshetsräkningen 2014 redovisade 131 hemlösa i stadsdelen. Det gjordes ingen räkning. Antalet personer i hemlöshet har enligt kartläggningen överlag minskat i staden. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna genomföra en översyn av arbetet med stadens budget- och skuldrådgivning Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna se över rutiner och arbetssätt för alkohol- och tobakstillsyn. Socialnämnden ska återkomma med förslag på åtgärder för hur arbetet kan utvecklas för att nå upp till en effektiv, likställig och rättssäker myndighetsutövning i hela staden Avvikelse Aktiviteten är påbörjad men inte avslutad. Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden kartlägga arbetet med ensamkommande barn som försvinner eller avviker samt stärka arbetet riktat mot ensamkommande barn som vistas i stadens riskmiljöer och utveckla insatser anpassade efter målgruppen Förvaltningen har inlett samarbete med socialnämnden för kartläggning av ensamkommande barn som avviker.

Sid 17 (93) Nämndmål: 1.2.1 Brukarna inom socialtjänst och fritid är nöjda och trygga Uppfylls helt Beskrivning För att brukarna ska känna sig nöjda och trygga inom förvaltningens verksamheter och för att insatser ska stödja den enskilde till ett självständigt liv, är personalens engagemang och kompetens viktig. Nya medarbetare erbjuds en gedigen introduktion samt stöd i form av handledning och mentorskap för att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning och trygga en god kompetensförsörjning. Den enskildes egna resurser och möjligheter ska respekteras, liksom rätten att uttala önskemål och ta egna beslut efter förmåga, ålder och livssituation. Förmågan och viljan att klara sig i sitt vardagsliv uppmuntras genom ett väl utarbetat, individuellt stöd. I dialog med den enskilde formuleras målen med den beviljade insatsen. Det ska vara tydligt för den enskilde vilka mål som ska uppnås. Ett särskilt fokus riktas mot personer som är hemlösa eller riskerar att bli hemlösa. Framförallt inriktas det vräkningsförebyggande arbetet på vräkningshotade barnfamiljer. Förväntat resultat Brukarna känner sig nöjda och trygga med de insatser som ges inom förvaltningens verksamheter. De som har någon form av kontakt med förvaltningen uppfattar att de får ett gott och professionellt bemötande, en professionell handläggning samt att insatserna som ges leder till det resultat som önskas och en utveckling av den enskildes förmåga. Resultatet mäts genom kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer. Förvaltningen bedömer att målet har uppnåtts trots att andelen brukare på Västerorts aktivitetscenter är mindre nöjda än föregående år. Den stora renovering som pågått under av lokalerna på Västerorts Aktivitetscenter kan antas ha påverkat många brukares nöjdhet. Renoveringen är klar våren 2017, då förväntas en positiv utveckling av andelen nöjda brukare. Tendensen är fortsatt ökad efterfrågan av boendestöd. Brommas boendestöd i egen regi har växt och organisationen har utökats med en bitr. enhetschef för att säkra verksamhetens kvalitet och utveckling.

Sid 18 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som är placerade av socialtjänsten som träffat sin handläggare minst 4 gånger under Andel nöjda brukare - boende (socialpsykiatri) 100 100 100 % 80 80 % På grund av för låg svarsfrekvens i Stockholms stads brukarundersökning har förvaltningen inte fått något resultat som visar andel nöjda brukare på Långskeppets socialpsykiatriska boende. Under november-december har en brukarrevision genomförts på enheten. Resultatet av revisionen redovisas i början av 2017. Andel nöjda brukare - boendestöd (socialpsykiatri) 86 92 85 % Det har skett en negativ utveckling sedan enligt stadens brukarundersökning. Svarsfrekvensen är också lägre än - 43% mot tidigare 50%. Den mest påtagliga negativa utvecklingen gäller frågan i brukarundersökningen om brukarna tycker att utredningen av deras behov av stöd var bra. Andelen nöjda har minskat med 14 % sedan. Detta är en av förklaringarna till varför den övergripande nöjdheten hos brukarna har minskat. Andel nöjda brukare - sysselsättning (socialpsykiatri) 81 94 73 98 90 % En trolig förklaring till den minskade nöjdheten är den ombyggnation och renovering av Västerorts Aktivitetscenters lokaler som pågått under året vilket påverkat verksamheten. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Påbörja samtal med närliggande stadsdelar om en regionalisering av anhörigstöd för anhöriga till personer under 65 år. Samverkan ska öka mellan socialtjänstens enheter genom att fungerande rutiner upprättas med brukarens behov i fokus. Nämndmål: 1.2.2 Föräldrar är trygga i sin föräldraroll Uppfylls delvis Beskrivning Föräldrastödsprogrammen ABC (Alla Barn i Centrum) och Komet erbjuds till föräldrar i Bromma. ABC är ett generellt program som erbjuds alla föräldrar i Bromma. Programmet ska ge föräldrar stöd samt redskap för att stärka relationen mellan barn och föräldrar. ABC vänder sig till föräldrar med barn 3-12 år där två utbildade gruppledare från Bromma förskolor ansvarar för åldrarna 3-6 år. Komet är ett program som bygger på att lära ut ett bra sätt att kommunicera med barn och ungdomar. Bromma erbjuder Barnkomet till föräldrar med barn 3-11 år och Ungdomskomet till föräldrar med ungdomar 12-18 år.

Sid 19 (93) Förväntat resultat Föräldrar till barn och ungdomar i Bromma som behöver stöd i sin föräldraroll deltar i programmet/utbildningen Komet alternativt ABC under. Två föräldragrupper för ABC med totalt 30 föräldrar/vårdnadshavare till barn 3-6 år har genomförts under. Antalet grupper har motsvarat behovet. Efterfrågan för ABC föräldrastöd har minskat i stadsdelen. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Antal föräldrar som deltar i föräldrastödsprogramm en Komet (3-18 år) och ABC (6-12 år) 37 17 20 67 50 Årsmålet har inte uppnåtts. Efterfrågan på programmen ABC 6-12 år och Komet 12-18 år har varit lågt under året. Ingen grupp i Komet 12-18 år har kunnat hållas under hösten på grund av för få intresserade föräldrar. Däremot står föräldrar i kö till programmet Komet 3-11. Våren 2017 kommer två medarbetare utbildas till ledare i Komet 3-11 år. Detta innebär att behovet av fler grupper för denna åldersgrupp kommer att kunna mötas. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Två personal inom Socialtjänst och fritid ska gå gruppledarutbildning för att leda föräldragrupper i föräldrastödsprogrammet Komet. Avvikelse Aktiviteten har inte genomförts under. Två medarbetare ska gå gruppledarutbildning 2017. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Uppfylls helt Bromma har sedan tidigare goda resultat i medborgarenkäten för stadsmiljö inom upplevd trygghet i den stadsdel där man bor och fortsätter med det. Nytt för är att resultatet också redovisas könsuppdelat. Män upplever att stadsdelen är tryggare än vad kvinnor gör. Detta verkar gälla också för staden som helhet. På samtliga frågor relaterade till trygghet i medborgarundersökningen ligger Bromma över snittet i staden. för den upplevda tryggheten når över KF: s årsmål såväl på totalen som uppdelat i män och kvinnor.

Sid 20 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel genomförda åtgärder inom ramen för risk och sårbarhetsanalys (RSA) 89 % 60 % 100 % 100 % Andelen genomförda åtgärder inom ramen för risk- och sårbarhetsanalys har ökat från 57 procent föregående år till 89 procent samtidigt som ambitionen med arbetet höjts. Arbetet med att förebygga sårbarheter pågår kontinuerligt. Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 82 % 88 % 77 % 83 % 80 % 75 % Också årets medborgarundersökning visar att Brommaborna känner sig tryggare än vad genomsnittsstockholmaren gör. På frågan "På det hela taget tycker jag att min stadsdel är trygg att bo i" svarar 82 procent att det stämmer helt eller ganska bra medan resultatet på samma fråga för staden som helhet är 74 procent. Skillnaden i upplevd trygghet skiljer sig dock mellan könen i Bromma där 88 procent av männen känner sig trygga medan utfallet för kvinnor är 77 procent. Av männen i Stockholm är det bara männen på Östermalm som känner sig tryggare än männen i Bromma. Av kvinnorna i Stockholm kommer Bromma på delad femteplats tillsammans med Södermalm och Älvsjö. Att män upplever sig tryggare gäller för 12 av 14 stadsdelar (med undantag för Norrmalm och Älvsjö). Ytterligare statistik från brukarundersökningen visar att det finns könsskillnader också i hur trygga invånare upplever sig vara i parker och grönområden, när de går ensamma hem på kvällen och om de ofta avstår från att gå ut på torg, parker och gångvägar efter mörkrets inbrott. Skillnaden i dessa fall innebär att män känner sig tryggare än kvinnor. Fler män än kvinnor är också nöjda med belysningen i stadsdelen. På samtliga frågor ligger Bromma över snittet i staden. Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 67 % 62 % 70 % 63 % 64 % 64 % Förvaltningen arbetar strukturerat för att öka medborgarnas nöjdhet. Detta sker genom bl.a. genom kontinuerlig uppföljning av entreprenörens åtaganden, brukarmöten, trygghetsvandringar och annonsering i lokaltidningen där vi uppmanar medborgarna att ge förslag till förbättringar. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram en analys av gängkriminaliteten i Stockholm och utforma förslag på förebyggande och motverkande insatser som bidrar till en socialt hållbar utveckling Avvikelse Aktiviteten har inte genomförts. I Bromma finns för närvarande ingen gängkriminalitet, det kan vara en orsak till att förvaltningen inte har blivit involverad. Stadsdelsnämnderna kan bidra i trafiknämndens arbete med konceptet Levande Stockholm Stadsdelsnämnderna ska utveckla de sociala mötesplatserna för äldre De öppna mötesplatserna Mary s café och Friskvårdscentrum har utökat sitt utbud av sociala aktiviteter och sitt samarbete till förmån för externa besökare, boende på Mälarbacken och deras anhöriga.

Sid 21 (93) Nämndmål: 1.3.1 Bromma är en trygg stadsdel att bo och vistas i Uppfylls helt Beskrivning Stadsdelsområdet ska upplevas som tryggt av boende, brukare, personal och andra som vistas i området. Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för ett tryggt område. Stadens brottsförebyggande riktlinje som utgår från stadens Trygghets- och säkerhetsprogram, regeringens nationella ANDT-strategi (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) samt Brommas samverkansavtal med polisen inklusive lokal lägesbild är vägledande för arbetet. Stadsdelens parker är en stor tillgång för såväl Brommabor som besökare. Upprustning och underhåll sker med hänsyn till nämndens parkplan och med tillgänglighet och trygghet i ständigt fokus. I likhet med tidigare år kommer vi att anordna trygghetspromenader tillsammans med representanter från trafikkontoret, polisen och fastighetsägarna för att ge medborgarna möjlighet att lämna förslag på platser där tryggheten kan förbättras. Förväntat resultat Invånarna i Bromma anser att stadsdelen är trygg att leva i. Se analys under mål 1.3. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Löpande uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet (internkontrollplan) Nämndmål: 1.3.2 Parker och parkstråk är trygga och välskötta Uppfylls helt Beskrivning I Bromma finns cirka 250 hektar anlagd parkmark inklusive närmare 80 lekplatser. Stadsdelen har också cirka 520 hektar naturmark som inkluderar de tre naturreservaten Judarskogen, Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta samt de tre strandbaden Ängbybadet, Solviksbadet och Johannelundsbadet. Förvaltningen har delvis ansvar för de 16 koloniområden som finns i Bromma. Det är viktigt att Brommaborna är nöjda med skötseln av det gröna rummet, att stadsmiljön är attraktiv, trygg och tillgänglig och att den bidrar till en bättre livskvalitet och hälsa. Det är en utmaning för stadsdelen att möta behoven från nya medborgare som flyttar till Bromma, dels via generationsskifte i äldre bostadsområden och dels i tillkommande nyexploaterade områden. Utöver ökade resurser för att bevara de rekreativa värdena och tryggheten i naturmarker finns behov av exempelvis upprustning av lekparker, bättre

Sid 22 (93) belysning och tillgänglighetsanpassning. Fler medborgare ökar användandet av befintliga parkanläggningar vilket leder till högre slitage och växande behov av exempelvis renhållning. Förvaltningen ser därför positivt på de i kommunfullmäktige avsatta medlen för reinvesteringar. Förvaltningen avser att under senare delen av påbörja upprättande av förfrågningsunderlag för att under våren 2017 handla upp skötseln av Brommas park- och naturmark. Målet är, i enlighet med nämndens miljöhandlingsplan, att i förfrågningsunderlaget öka kraven på kommande entreprenörers ekologiska och biologiska kompentens samt att i funktions- och utförandebeskrivningen tydliggöra skötselkraven med bl.a. fokus på biologisk mångfald. Förväntat resultat Brommabornas nöjdhet med skötseln av stadsdelens parker ska öka. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel som i medborgarundersöknin gen anser att det är rent och städat i stadsdelen. 72 % 66 % 76 % 65 % 68 % Förvaltningen når årsmålet på totalen men i den könsuppdelade redovisningen ligger måluppfyllelsen två procentenheter under KF: s årsmål för männen. Notabelt är det stor skillnad mellan män och kvinnors uppfattning av hur välstädat det är i stadsdelen. Andel som känner sig trygga där de bor när de går ensamma hem på kvällen 77 % 84 % 70 % 75 % 75 % Förvaltningen arbetar, tillsammans med trafikkontoret, kontinuerligt med trygghetsskapande åtgärder. Förutom att anordna trygghetspromenader tillsammans med boende, polis och tekniska förvaltningar så annonserar förvaltningen i lokaltidningen med uppmaning till allmänheten att skicka in förslag till trygghetsförbättrande åtgärder. Som resultat av annonseringen så inkom, under året, 43 brev med synpunkter som stadsdelen och andra berörda förvaltningar därefter beaktat i verksamhetsarbetet och fortlöpande söker åtgärda. För ytterligare analys, se indikatorn Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor under mål 1.3.1. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen övervakar entreprenörens snöröjning så att bl.a. parkvägar, trappor och räcken är tillgängliga vintertid. Har skett genom systematisk entreprenadkontroll, dagliga kontakter med allmänheten och medborgarundersökningar.

Sid 23 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra trygghetspromenader tillsammans med polis, boende, trafikkontoret, bostadsbolag m.fl. Under året har två trygghetspromenader genomförts i samarbete med stadsdelsförvaltningen, polis, allmänhet och tekniska förvaltningar. Den första skedde under våren i stadsdelen Höglandet då cirka 15 brister upptäcktes som främst gällde uthängande buskar och vegetation över gångbanor. Buskarna skymde bland annat sikten och dolde på vissa platser vägmärken och gatunamnsskyltar. Den andra promenaden skedde under hösten i stadsdelen Ålsten då ett tiotal brister upptäcktes som gällde bristande gatuunderhåll, uthängande vegetation, klotter, trasig belysning och behov av papperskorgar m.m. Andra problem som identifierades var även den problematik som uppstår vid förskolor i form av t.ex. klotter och skadegörelse. Tillgängligheten förbättras i parker och lekparker (En stad för alla mål 7) Uppfylls helt. Tillgängligheten beaktas fortlöpande i de investeringsprojekt förvaltningen genomför. Med särskilda medel, efter ansökan hos kommunstyrelsen, byggs dessutom strandpromenaden om på sträckan Äppelviken-Ålsten för att bli tillgängligare för personer med funktionshinder. Verka för att utöka antalet brukaravtal avseende t.ex. bikupor och grönmarksskötsel KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Uppfylls delvis Se analys vid indikator "Antal påbörjade bostäder med särskild service". Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 10 0 tas fram av nämnden Förvaltningen har bevakat och yttrat sig i samtliga planerade byggprojekt, som vi fått oss tillsända för yttrande, och lagt fram önskemål om servicebostäder där vi ansett att behov funnits. Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 0 10 tas fram av nämnden Planarbete för flera byggprojekt där förvaltningen har planerat gruppbostäder pågår, men det har ännu inte fattats beslut om nya detaljplaner, så byggena och därmed också gruppbostäderna är försenade.

Sid 24 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnen och stadsdelsnämnderna utreda hur tillgången till bostäder med särskild service LSS och SoL kan säkerställas. Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden göra en översyn av behovet och finansieringen samt placeringen av korttidsboende Avvikelse Äldrenämnden har påbörjat översyn i samarbete med stadsdelsförvaltningar. Stadsdelsnämnderna, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden samt fastighetsnämnden ska i samråd med varandra säkerställa att prövning sker om att bostadsexploateringsprojekt kan innehålla en andel om minst fem procent lägenheter för särskilt boende med prioriterad inriktning på boenden för personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning En mycket omfattande bostadsexploatering planeras i flera av de stadsdelar som ingår i Bromma stadsdelsnämnds geografiska område. Förvaltningen bevakar alla nya bostadprojekt och anmäler intresse för att det ska planeras bostäder med särskild service i nya bostadsområden. Äldrenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, stads-byggnadsnämnden och Micasa ta fram en åtgärdsplan för att säkerställa behovet av äldreboendeplatser under perioden 2020-2040 Planering pågår. Äldreförvaltningen har kallat stadsdelsförvaltningarna i Västerort till möte för planering inför 2040. Äldrenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna och Micasa göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende samt intressentboenden, med inriktning att öka antalet boenden i staden Äldrenämnden har påbörjat översyn i samarbete med stadsdelsförvaltningar. Nämndmål: 1.4.1 Det byggs bostäder med särskild service i Bromma Uppfylls delvis Beskrivning Behovet av grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning är stort i hela staden. Vid planeringsmöten för bostadsexploateringar i Bromma kommer förvaltningen att fortsätta anmäla behov av nya lägenheter i grupp- och servicebostäder. Det pågår en planering för färdigställande av en servicebostad med 10 platser under 2017. Förväntat resultat En servicebostad med tio platser påbörjas under. Förvaltningen bevakar och yttrar oss i samtliga planerade byggprojekt, som vi får för yttrande, och beskriver kontinuerligt behovet av servicebostäder. Se även analys under indikatorn "Antal påbörjade bostäder med särskild service".

Sid 25 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Bevaka planerade byggnadsprojekt Nämndmål: 1.4.2 De äldre i Bromma har ett tryggt boende Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen samverkar med äldreförvaltningen och Micasa i planeringen av olika boendeformer för äldre utifrån deras behov. Förväntat resultat Det ska finnas trygga och anpassade boenden för de äldre. Utredningen "Äldres boende i Stockholms stad" (ÄBO) har bland annat resulterat i att stadsdelsförvaltningarna ska ansvara för aktivitetscenter på trygghetsboenden. Förvaltningen avvaktar Äldreförvaltningens och Micasas utredning om de ekonomiska förutsättningarna. Förvaltningen deltar i den årliga äldreboendeplaneringen. För att säkerställa att behovet av äldreboende tillgodoses på längre sikt håller en stadsövergripande åtgärdsplan för åren 2020-2040 på att tas fram. I den ska markplanering, stadsplanering och äldreboendeplanering samordnas. Ett stadsgemensamt projekt för utredning av profil- och intressentboenden pågår under ledning av äldreförvaltningen. Även korttidsboenden utreds i projektet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Uppfylls helt I stadsdelen finns det goda möjligheter till fritidsverksamhet och idrottsutövning. Bromma har två idrottsplatser där staden erbjuder ett varierat utbud för idrott. Fritidsverksamheten samverkar med skolor och idrottsföreningar för att utöka utbudet av idrotts- och fritidsaktiviteter. För barn och ungdomar med funktionsnedsättning finns riktade verksamheter som välkomnar barn och unga från hela Stockholms stad. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrottsoch fritidsaktiviteter 82,87 % 90 % 77 % 77 %

Sid 26 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Indikatorns utfall som mäter om målet är uppfyllt fångar upp både insatser som görs inom verksamhetsområdet "Barn kultur och fritid" samt idrottsnämndens insatser. Indikatorns resultat har hämtas från stadens skolenkät. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska inventera och följa upp verksamheter inom ramen för uppdraget fritid för alla I stadsdelen och i närliggande stadsdelar finns ett antal föreningar som erbjuder fritids- och idrottsaktiviterer för barn och ungdomar med behov av extra stöd. Aktiviteterna presenteras i en broschyr som spridits till verksamheter inom socialtjänst och fritid och till berörda målgrupper. Nämndmål: 1.5.1 Brommas ungdomar har ett varierat utbud av fritidsaktiviteter Uppfylls helt Beskrivning Fritidsgårdar fyller en viktig funktion för ungas utveckling och självkänsla. Besökare på fritidsgårdar har tillgång till ett brett utbud av fritidsaktiviteter för att tilltala unga med olika intressen. Fritidsgårdsverksamheterna i Bromma erbjuder ledarledda aktiviteter på kvällar, helger och på lov. I verksamheten erbjuds aktiviteter såsom musik, dans och konst. Ett särskilt fokus finns på sång- och musikverksamhet. Under sommaren kommer förvaltningen fortsätta med en "rullande fritid". Det sker snabba förändringar i ungdomars fritidsvanor. För att verksamheterna ska kunna matcha ungdomars behov och önskemål måste fritidsgårdarna hålla sig uppdaterade. Föreningar som vänder sig till Brommas barn och ungdomar med verksamhet som kompletterar nämndens verksamheter kan ansöka om föreningsstöd från stadsdelsnämnden. Förväntat resultat Ungdomar som besöker stadsdelens fritidsgårdar är nöjda med de fritidsaktiviteter som erbjuds på fritidsgårdarna. Det är en trend i Bromma att många ungdomar boende i stadsdelen väljer andra fritidsaktiviteter än den traditionella fritidsgårdsverksamhetens utbud av aktiviteter. Västerleds fritidsgård har under de senaste åren haft ett lågt antal besökare. Lokalerna har därför sagts upp vid årsskiftet /2017. Det pågår ett arbete med att utveckla fritidsverksamheten för att resurserna ska användas på bästa sätt för Brommas ungdomar. Bland annat har förvaltningen startat fritidsverksamhet på Alviksskolan, Äppelviksskolan och Nya Elementar. Kontakter har tagits med övriga kommunalt drivna skolor för att utveckla liknande samarbete. Arbetet med att utveckla ett samarbete med föreningar har påbörjats, det har dock varit svårt att nå föreningarna, men arbetet fortsätter under 2017.

Sid 27 (93) Verksamheten på fritidsgården Café U i Blackeberg har spelat en viktig roll för ensamkommande ungdomar i stadsdelen. Verksamheten har haft ett lyckat samarbete med boendet i Blackeberg för ensamkommande ungdomar. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel fritidsgårdsbesökare som är nöjda med de fritidsaktiviteter som erbjuds på Brommas fritidsgårdar 90 90 90 % Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fritidsgårdarna ska möta ensamkommande flyktingbarns behov av fritidsverksamhet Förvaltningen informerar om aktiviteter i Stockholm som vänder sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Ny form för mätning av antal besökare på Brommas fritidsgårdar ska tas fram av förvaltningen KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Uppfylls helt Utöver kulturverksamhet som riktar sig specifikt till ungdomar och barn har förvaltningen också arrangerat eller bidragit till arrangemang för allmänheten. Förvaltningen bidrar till gemenskap och tillit i stadsdelen genom aktiviteter som utgör trygga, jämställda och tillgängliga mötesplatser. Under året har Kulturförvaltningen varit en viktig samarbetspartner och arbetet tillsammans har bland annat resulterat i aktiviteter som diktverkstad, filmvisningar, pysselverkstad, parkernas dag, stickcafé och japansk teprovning. Under året har även ett antal större kulturaktiviteter genomförts bland annat Blackebergsdagen, konstrunda och "Bromma berättar". Blackebergsdagen hölls i slutet av november, nästan på dagen 60 år efter att Blackeberg invigdes. På torget fanns en julmarknad med lokala hantverkare och konstnärer, ponnyridning samt uppträdanden utomhus med musik, körer och lokala artister. I samarbete med Bromma hembygdsförening visades gamla filmer från Bromma och Blackeberg och även en mindre fotoutställning. Besökare kunde också prova på argentinsk tango inne på Teater Kaskad. Antal besökare som var inne på biblioteket och medborgarkontoret under dagen var ca 1500 personer. Ett annat arrangemang som genomförts under året är Konstrundan i Bromma Västerort med stöd från både Hässelby-Vällingby och Bromma stadsdelsnämnder. 28 konstnärer visade upp sina verk på 14 platser i båda stadsdelarna. Besöksantalet var ca 300 personer under kvällen. Föreningen Alvikstorpets vänner hade som ambition att bidra till ett närmande mellan de olika stadsdelarna och att få människor att röra sig över stadsdelsgränserna och hitta nya mötesplatser.

Sid 28 (93) "Bromma berättar" är en berättartävling som pågått under året för alla från 13 år och uppåt. Totalt kom det in över 50 bidrag i kategorierna bild, text och muntlig framställning. Projektet är ett samarbete mellan förvaltningen, Blackebergs bibliotek och den ideella föreningen OffStockholm. Arbetet med kulturnätverk Väst har intensifierats under året. Nätverket omfattar verksamma inom föreningsliv, fritid och kulturfältet i Bromma, och utökades under hösten med att bjuda in också aktörer från Hässelby-Vällingby. Nära 140 personer ingår i nätverket som ses varannan månad. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter 90 % 75 % 72 % Det finns inget utfall för indikatorn Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter i skolenkäten som utgör indikatorns källa. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. Nämndmål: 1.6.1 Brommas ungdomar erbjuds kulturaktiviteter Uppfylls helt Beskrivning Ungdomar ska, oavsett förutsättningar, ges möjlighet att själva utöva olika former av kultur. Stadsdelsnämnden ska stödja verksamheter som tillgodoser kulturutövning för stadsdelens ungdomar. På fritidsgårdar och parklekar är arbete med kultur en del av utbudet. Kulturverksamheter som riktar sig till ungdomar i Bromma har fortsatt möjlighet att söka föreningsstöd. Förväntat resultat Brommas ungdomar 10-17 år upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter. Två professionella kulturaktiviteter ska erbjudas under av fritidsgårdarna i samarbete med Brommas kultursekreterare. I samverkan mellan fritidsverksamheten och Brommas kultursekreterare har två kulturaktiviteter genomförts. Aktiviteterna har varit välbesökta.

Sid 29 (93) Familjefest i parkleken Blacken den 6 juni med musik och trolleri med cirka 300 besökare. Familjefestival i Björklunds hage med afrikansk dans av Urkraft och musikprogram med Aya Baya band med ca 600 besökare. Alviks Sportklubb beviljades föreningsbidrag för att genomföra en musik- och dansfestival för barn och ungdomar. Ca 200 personer besökte festivalen den 28 maj i Alviks kulturhus. Alvikstorpets vänförening beviljades föreningsbidrag för att bland annat barn och ungdomar ska kunna ställa ut sin konst i galleri Galleraget och arbeta med keramik. Aktiviteterna har fallit väl ut och föreningen planerar för fortsatt verksamhet. Västerleds fritidsgård har ordnat musikverksamhet fyra kvällar per vecka. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Antal professionella kulturupplevelser som erbjudits på fritidsgårdarna under. 100 % 2 Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fritidsgårdarna utser ett kulturombud som samverkar med kultursekreteraren kring kulturaktiviteter för, med och av barn och unga. Nämndmål: 1.6.2 Barnen i Bromma förskolor deltar i eget skapande och i kulturaktiviteter Uppfylls delvis Beskrivning Det egna skapandet utgör en stor och viktig del i förskolans dagliga verksamhet när barnen uttrycker sig på en mängd olika sätt genom exempelvis bild och form, sång och musik, dans och drama. I stadens strategiska barn- och ungdomsprogram Kultur i ögonhöjd definieras att kultur skapas både av barn, för barn och med barn. All förskolepersonal ska vara väl förtrogen med programmet och genom det få redskap att arbeta för, av och med barns kulturaktiviteter. Personalen ska ha god kulturkompetens. Stadsdelens bibliotek är en viktig samarbetspartner för förskolorna. Stadsdelen har en samordnare för kultur i förskolan som regelbundet sammankallar förskoleenheternas kulturombud för att planera kulturaktiviteter. På webbplatsen "Kulan" kan förskolorna ta del av ett rikt och anpassat kulturutbud med syfte att skapa mötesplatser mellan förskola och kulturliv. Barnen i förskolan ska få ta del av minst en professionell kulturupplevelse per termin. Förskolornas omfattande arbete med kultur, både barnens eget skapande och kulturaktiviteter, ska synliggöras mer för att skapa en större kunskap om det i föräldragruppen.

Sid 30 (93) Förväntat resultat Barnen deltar i eget skapande och kulturaktiviteter. Kulturförvaltningens program Kultur i ögonhöjd beskriver hur förskolan ska arbeta för att arbeta med kultur utifrån begreppen kultur för, av och med barn. I förskolornas verksamhet med skapande verksamhet i olika material, musicerande och drama får barnen delta i kultur av och med barn. Kultur för barn kan innebära besök på bibliotek, en teaterföreställning som spelas på förskolan eller som barnen ser på en teater eller ett museibesök. I förskoleundersökningen är 88 procent av vårdnadshavarna nöjda med hur deras barn uppmuntras till att utveckla sin förmåga att skapa och uttrycka sig i olika former, medan 63 procent upplever att förskolan ger deras barn möjlighet att ta del av och möta olika sorters kulturutbud på och utanför förskolan. I sammanställningen av andel barn som fått minst en professionell kulturupplevelse per termin får Brommas förskolor resultatet 84,77 procent. Barnen i Brommas förskolor har god tillgång till kreativt skapande material av olika slag. De får måla, bygga och arbeta med lera. De får uppleva musik i olika former, både genom att själva sjunga och spela men även genom att lyssna på olika slags musik. Förskolorna arbetar med många olika uttryckssätt, dit även skapande med hjälp av digitala medel räknas. Resultatet från förskoleundersökningen kan ses som ett tecken på att förskolorna behöver utveckla hur de kommunicerar verksamheten med vårdnadshavarna. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn som fått minst en professionell kulturupplevelse per termin 84,77 % 100 % VB Resultatet för år är att vi inte når årsmålet på 100 %, vilket bland annat beror på att kulturutbudet för barn i åldrarna 1-3 år, där kulturupplevelsen kan iscensättas på förskolan av kulturutövarna för att de yngsta barnen ska kunna ta del av det, är tämligen begränsat. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Varje förskoleenhet har minst ett kulturombud. -01-30 -12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Uppfylls delvis Äldreomsorgens olika enheter har under året arbetat aktivt för att uppnå goda resultat. Bedömningen är att målet uppfylls delvis och de förbättringsområden som ses ingår i

Sid 31 (93) enheternas kvalitetsarbete under 2017. För att följa upp måluppfyllelsen har biståndshandläggarna intervjuat de äldre som har hemtjänst och de som bor i vård- och omsorgsboende och ställt direkta frågor om hur de upplever att omsorgen utförs. Totalt har 306 individuppföljningar genomförts under året och resultatet visar en hög grad av nöjdhet hos de äldre. Måluppfyllelsen har också följts upp genom Socialstyrelsens årliga brukarundersökning där de äldre bl.a. besvarat frågor om de känt sig nöjda och trygga med äldreomsorgens insatser. Generellt sett har brukarundersökningens resultat visat något lägre måluppfyllelse jämfört med individuppföljningarna. Skillnaden mellan resultaten kan ha flera orsaker, som t ex vem som besvarat frågorna, intervjusättet med personliga besök jämfört med skriftliga frågor eller förekomsten av demenssjukdom. Även de olika enheterna genomför egna uppföljningar. På äldreförvaltningens uppdrag har genomförts 26 verksamhetsuppföljningar med syfte att följa upp att ramavtal och överenskommelser följs samt att stödja utförarna i sitt kvalitetsarbete. Fokusområde för hemtjänstens uppföljningar under har varit utbildningsnivån. Personalens utbildningsnivå är ett utvecklingsområde och kommer att följas upp vid verksamhetsuppföljning 2017. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som får en daglig utevistelse - vård och omsorgsboende Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 99,72 % 100 % 99,6 % 97,33 % 95 % 95 % 100 % 100 % 100 % 92 % 95 % 95 % 83 % 86 % 86 % 86 % Det könsuppdelade resultatet visar att 86 % av männen och 83 % av kvinnorna är nöjda med sin hemtjänst. Brukarundersökningen visar att i stort sett alla hemtjänstenheter har fått sänkt resultat i varierande grad. En orsak kan vara den försämrade kontinuiteten. Andelen nöjda omsorgstagare - vårdoch omsorgsboende (äldreomsorg) 80 % 76 % 81 % 79 % 85 % 85 % Kontinuitet i omsorgen - hemtjänst i ordinärt boende 12,7 8,99 10 Maximalt 10 personer Målet uppnås inte. Resultatet varierar mellan alla enheter både i kommunal och privat regi. Små hemtjänstenheter med få anställda visar oftast en bättre kontinuitet. En stor del av de andra stadsdelsförvaltningarna uppvisar ett liknande resultat. Staden håller på att ta fram en rapport där varje hemtjänstenhet ska själva kunna ta fram och följa sin kontinuitet. En orsak till den försämrade kontinuiteten kan vara den höga sjukfrånvaron vilket medför ett stort behov av vikarier. Förvaltningen arbetar aktivt för att sänka sjukfrånvaron inom hemtjänstenheterna i egen regi. En dialog med de privata utförarna kommer att utökas genom bland annat samverkansmöten.

Sid 32 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 65 % 59 % 67 % 60 % 70 % 70 % Resultatet bygger på Socialstyrelsens brukarundersökning. En ökning ses sedan föregående år men målet uppnås inte helt. Resultatet varierar mellan de olika enheterna där tre av sju enheter i Bromma uppnår målet. Biståndshandläggarnas individuppföljningar visar att 93 % upplever att måltiden är en trevlig stund på dagen. Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 84 % 87 % 83 % 88 % 86 % 85 % 81 % 88 % 79 % 81 % 84 % 84 % 83 % 77 % 85 % 89 % 90 % 90 % Resultatet bygger på Socialstyrelsens brukarundersökning. Jämfört med tidigare år har det skett en generell minskning för alla enheter utom en. En möjlig orsak till den minskade tryggheten kan vara att de äldre ofta är multisjuka med stora omvårdnadsbehov vid inflyttningen vilket också kan medföra att boendetiden blir kort. En annan orsak kan vara de svårigheter som funnits på vissa enheter att rekrytera sjuksköterskor. Några åtgärder som kan bidra till ett bättre resultat kan vara fortsatt rekrytering av sjuksköterskor och utbildningsinsatser inom palliativ vård. Biståndshandläggarnas individuppföljningar visar att 97 % känner sig trygga i sitt boende. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska ta fram rutiner för att äldre som inte beviljas bistånd till boende får annat stöd så att behovet av tryggare boende säkras Befintliga rutiner har setts över och kompletterats. Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior alert och svenska palliativregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Andelen registrerande enheter i palliativregistret har ökat. Registreringarna varierar mellan enheterna. Andelen registrerande enheter i Senior alert är oförändrat dock växlar frekvensen av registrerade riskbedömningar. Totalt sett har antalet riskbedömningar minskat i förhållande till. Målet att utveckla registreringarna i nationella register och analysarbetet för att utveckla och säkra vården kvarstår. Ytterligare resultat kommer att redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Äldrenämnden får i uppdrag, att utreda och i samarbete med stadsdelsnämnderna, Micasa AB och servicenämnden fastlägga en strategi för trygghetslarm i särskilt boende, inklusive ansvar för upphandling av dessa larm Stadsdelsnämnden har pågående avtal för samtliga vård- och omsorgsboenden och deltar i den pågående upphandlingen av trygghetslarm för eventuella framtida behov.

Sid 33 (93) Nämndmål: 1.7.1 Brukarna inom äldreomsorgen är delaktiga och kan påverka utredningen, planeringen, innehåll och utförande av insats Uppfylls delvis Beskrivning Brukare som har insatser från äldreomsorgen är utifrån sina förutsättningar delaktiga i planering och utförande av insatser och deras upplevelser och önskemål är vägledande. Biståndshandläggarna arbetar med en utredningsmetod för kartläggning och bedömning av behov i den dagliga livsföringen, som är inriktad på den äldres beskrivning av sin livssituation, sina önskemål och sitt behov av stöd och hjälp. Mål med beviljade insatser formuleras, som tydligt anger vad som är önskvärt att uppnå. Målen formuleras i samråd med den äldre och i termer som gör att målen kan följas upp. Service, vård och omsorg utformas tillsammans med den äldre och/eller deras företrädare och dokumenteras i genomförandeplanen. I genomförandeplanen ska även individuella, sociala och andra aktiviteter beskrivas. Insatserna utförs så långt möjligt enligt de äldres önskemål, så att de känner att de har möjlighet att påverka innehållet i insatsen och bestämma över sitt eget liv. De anställda ska känna till och förstå syftet med dokumentation och vilka uppgifter som ska dokumenteras enligt socialtjänstlagen. Förväntat resultat Brukarna är utifrån sina förutsättningar delaktiga i utredning och planering, och kan påverka innehåll och utförande av insatserna i sin vardag Indikatorns resultat hämtas från den brukarundersökning som gjorts under våren och visar att målet inte helt nåtts. Ett verksamhetsnära utvecklingsprojekt har genomförts i samarbete med Äldreförvaltningen för att utveckla hemtjänsten bland annat i syfte att öka delaktigheten för de äldre. Projektet har även berört beställarenheten och deras arbetssätt med beställningar. Resultatet av projektet hanteras nu av Äldreförvaltningen och kommer att ligga till grund för anvisningar och initiativ som stödjer en fortsatt utveckling av hemtjänst i staden. Förväntningarna är att detta ska leda till en ökad delaktighet för brukarna i hemtjänsten. God samordning och planering är av stor vikt för en bra kontinuitet och effektivitet och ger förutsättningar att möta förändrade behov. Ett sätt att följa upp de äldres delaktighet och möjlighet att påverka är biståndshandläggarnas individuella uppföljning. Under perioden har totalt 306 intervjuer genomförts där personer som beviljats hemtjänst eller särskilt boende har fått svara på frågor. Av de tillfrågade var 236 kvinnor och 67 män (3 personer har inte uppgett kön). Av de tillfrågade anser en hög andel (92 %) av de boende på vård- och omsorgsboende att de har möjlighet att påverka hur hjälpen ska utföras. Andelen för hemtjänsttagare är lägre (71 %).

Sid 34 (93) Delaktigheten kan ha påverkats av den svårighet som finns att rekrytera och behålla biståndshandläggare. En handlingsplan har upprättats för att förbättra arbetssituationen för biståndshandläggare och socialsekreterare. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare i ordinärt boende som upplever att de fått ett beslut anpassat till sina behov. 73 % 77 % 71 % 77 % Resultatet för var 76 % varför en minskning kan ses för i stort sett alla enheter. Enheten för biståndshandläggning har under gjort fortlöpande omprövningar av hemtjänsten utifrån rättsäker och likställd biståndshandläggning. Nämndmål: 1.7.2 Brukarna inom äldreomsorgen är nöjda och trygga Uppfylls delvis Beskrivning Biståndshandläggarnas kompetens om vardagen för de mest sjuka äldre är av stor vikt för att vården och omsorgen ska kunna utformas på bästa sätt. För att brukarna ska känna sig nöjda och trygga inom äldreomsorgens verksamheter är personalens engagemang och utbildning viktig. Det är angeläget att kompetensen håller en hög nivå. Målet är att all tillsvidareanställd omvårdnadspersonal ska ha grundutbildning. Inom de kommunala demensenheterna finns ett stort antal Silviasystrar och Silviasjuksköterskor med spetskompetens. I rollen som handledare sprider de kunskap om de demenssjukas behov både till de demenssjukas anhöriga och till kollegor. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska hållas levande i det praktiska arbetet genom att utrymme ges för dialog om vad som är ett värdigt liv för de äldre och hur personalens arbetssätt kan påverka förutsättningarna för detta. Äldres utsatthet ska motverkas. Insatser mot våld i nära relationer ska också gälla äldre. Förväntat resultat Brukarna känner sig nöjda och trygga med de insatser som ges. Resultatet mäts genom kommunfullmäktiges indikatorer. Medborgare i Brommas stadsdelar upplever att de är trygga i sin livssituation och vet var de ska vända sig om de behöver rådgivning, stöd eller någon form av information. De som har någon form av kontakt med förvaltningen uppfattar att de får ett gott och professionellt bemötande, en professionell handläggning samt att insatserna som ges leder till det resultat som önskas. Indikatorernas resultat hämtas från brukarundersökningen som genomfördes våren. Resultaten visar att målet inte helt uppnås. På vård- och omsorgsboendena har nöjdheten stigit

Sid 35 (93) något och fler upplever att måltiden är en trevlig stund på dagen. Samtidigt har upplevelsen av trygghet sjunkit vilket delvis kan orsakas av de korta boendetiderna samt stora omvårdnadsbehov vid inflyttning. Även svårigheterna att rekrytera sjuksköterskor kan vara en orsak. Målet för dagverksamheterna uppnås. 100 procent av de svarande känner sig både nöjda och trygga. Projektet "Tryggt mottagande i hemmet" har som syfte att erbjuda äldre ett tryggt mottagande i hemmet efter sjukhusvård samt öka samverkan med primärvården. Undersköterskor till mottagningsteamet har rekryterats och fått utbildning under hösten. Verksamheten startar upp i början av 2017 och förväntas leda till en ökad trygghet i hemmet med förbättrad samordning av olika aktörers insatser. Samordnad Individuell Planering (SIP) blir en form för samverkan med landstinget. Utbildning och fortbildning för Silviasystrar och Silviasjuksköterskor samt övrig personal i vård- och omsorgsboende har genomförts vid flera tillfällen i samarbete med Äldrecentrum respektive Sophiahemmets Högskola. De två dietister som har anställts med stimulansmedel för region Västerort har bidragit till ökat fokus på nutritionsfrågor både bland brukare och bland personal. Stimulansmedel har gett möjlighet att utöka bemanningen inom både hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Detta har medfört att andra arbetssätt med specialteam har kunnat testas. Under året har förvaltningen haft svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till vård- och omsorgsboenden vilket kan ha påverkat brukarnas upplevelse av trygghet. Den lägre tillgången på sjuksköterskor är ett problem som delas med många verksamheter i staden. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsatt utveckling av hemtjänsten Projekt om utveckling av hemtjänsten har genomförts med mål att öka den enskildes inflytande över hur och när insatser utförs samt förbättra samverkan runt den enskildes behov. Äldreförvaltningen arbetar vidare med resultatet och implementering ska ske i hela staden. Förvaltningen ska utveckla rutiner och metoder för att motverka att äldre utsätts för våld. Gemensam plattform skapas för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete baserat på enheternas lokala ledningssystem. Gemensam plattform finns framtagen i form av en samarbetsyta. Samarbetsformer utarbetas för kultursekreterare och äldreomsorgens verksamheter Tillagningskök vid Mälarbackens vård- och omsorgsboende -10-27 2017-12-31 Processen har försenats och det nya köket beräknas klart under 2017. Utveckla nöjdhet kring mat och matkvalité från restaurang i egen regi. Tranebergs kök har under slutet av genomfört en enkät bland matlådekunder. Resultatet ser till stor del positivt ut. Många synpunkter och förslag lämnades i samband med enkäten vilka enheten nu arbetar vidare med. Dialog förs mellan enheter och kök.

Sid 36 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla samverkan med landstinget 2014-01-01-12-31 Fortsatt utveckling av samarbetet med landstinget har pågått under året i projektet SVEA. Projekt Tryggt mottagande i hemmet, för att säkra en trygg utskrivning efter sjukhusvistelse, har startats. Teamarbetare har anställts och utbildats under hösten. Utveckla samverkan med Micasa kring lokal- och fastighetsfrågor Samverkansmöten mellan förvaltning och Micasa sker fortlöpande. Verksamheterna ska bearbeta och analysera resultaten från kvalitetsregistren för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen. Översyn av hemtjänstens organisation -11-23 2017-12-31 Nämndmål: 1.7.3 Anhöriga till äldre med omvårdnadsbehov får stöd och information Uppfylls helt Beskrivning Anhöriga ska från första kontakten och under hela den närståendes vårdtid uppleva att de får ett aktivt stöd och adekvat information för att klara av sin situation. Personalen ska ge dem respekt och erkännande, lyssna till vad de har att förmedla och se till att deras närstående får adekvat hjälp. Syftet med att stödja anhöriga är framförallt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom anhörigstöd få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa kan minskas. Anhörigstödet är en förebyggande verksamhet som genom personliga lösningar ska medverka till ökad livskvalitet för både den som vårdar (anhörig) och den som vårdas (närstående). Stödinsatserna ska anpassas utifrån den närståendes behov. Stödet till anhöriga ska även omfatta uppsökande verksamhet. Förväntat resultat Ökad livskvalitet för den som vårdar och den som vårdas. Anhöriga ska känna sig nöjda med det bemötande och den information de får. Bedömningen är att målet nås. Brukarundersökningen visar att 88 procent av anhöriga till brukare med hemtjänst och 85 procent av anhöriga till boende på vård- och omsorgsboende upplever ett gott samarbete med personalen. Vid bedömningen av en enskilds behov och utformningen av hjälpinsatser beaktas även den anhöriges situation. Anhöriga har erbjudits enskilda stödsamtal samt getts möjlighet att delta i anhörigcirklar och anhörigcafé. Anhörigråd finns på vård- och omsorgsboenden. Uppsökande verksamhet genom informationsmöte om äldreomsorg har genomförts med ett 25-tal besökande.

Sid 37 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel anhöriga som upplever att samarbetet fungerar bra med personalen (hemtjänst) Andel anhöriga som upplever att samarbetet fungerar bra med personalen (vård- och omsorgsboende) 88 % 90 % 87 % 84 % 85 % 83 % 86 % 88 %

Sid 38 (93) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm Bromma stadsdelsförvaltning bidrar i huvudsak till en hållbar livsmiljö. Under året har arbete med förvaltningens egna miljöhandlingsplan gjorts (se bilaga 5). Bland annat har andelen ekologiska livsmedel ökat och kompensationsåtgärder begärts när naturmark tas i anspråk i planprocesser. Förvaltningens miljöpåverkan har minskat också med hjälp av arbete med att sänka energiförbrukningen, öka återvinning och källsortering av material samt minska mängden kemikalier i förvaltningens förskolor. Med beviljade investeringsmedel genomfördes energieffektiviseringar inom förskolan genom utbyte av belysningsarmatur, torkskåp, vitvaror samt sopskåp. Stadsdelen har också med beviljade medel bytt ut de madrasser som förskolebarnen vilar på för att minska mängden kemikalier i förskolan. Nivå 1 i Kemikaliecentrums handlingsplan är inarbetad i samtliga av förvaltningens förskolor. Med hjälp av stadens nya livsmedelsavtal och ökad kunskap har många verksamheter hög andel ekologiska livsmedel. 100 procent av förvaltningens olika fordon utgörs av miljöfordon, som elbilar och elcyklar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Uppfylls delvis Precis som under förbrukade förvaltningen 2,9 GWh under i de lokaler där förvaltningen betalar för energin separat från lokalhyran. Till det tillkommer förbrukningen i de lokaler där hyresvärden står för energiförbrukningen och kostnaden är inbakad i hyran, till exempel de flesta lokaler som förvaltningen hyr av Sisab och Micasa. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Köpt energi (GWh) 2,9 GWh 1,14 GWh 1 880 GWh Under hösten utfördes flera åtgärder för att minska energiförbrukningen, särskilt inom förskolan, effekten av dessa åtgärder kommer ses på 2017 års förbrukning. Men årsmålet kommer inte att nås då det inte är möjligt med tanke på den faktiska förbrukningen. Nämndmål: 2.1.1 Förvaltningens verksamheter bidrar till ett klimatneutralt Stockholm Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen har tagit fram en ny resepolicy och reviderat den befintliga miljöhandlingsplanen. I den reviderade planen trycker förvaltningen bland annat på behovet

Sid 39 (93) av mer energisparande åtgärder, miljöeffektivare transporter och stärkt miljökompetens bland personalen. Det som påverkar miljön mest och som förvaltningen har rådighet över är energianvändning, kemikalier, transporter, inköp av varor och tjänster samt avfallshantering. Brommas handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor utgör ett viktigt policydokument som ligger till grund för miljöarbetet inom förvaltningen tillsammans med de mål och indikatorer som fastställts av fullmäktige. Stadens upphandling av cyklar och elcyklar ger möjlighet till ökat cykelresande i tjänsten. En ökad andel ekologiska livsmedel eftersträvas. Förvaltningen stödjer enheterna genom att anordna seminarier och kurser samt ge miljöombuden grundläggande miljökunskaper. Med beviljade investeringsmedel genomförs energieffektiviseringar inom förskolan genom utbyte av belysningsarmatur, torkskåp samt sopskåp. Förvaltningen söker även under ekonomiska medel för att, i enlighet med stadens visioner, fortsätta det påbörjade miljöarbetet I samband med remissyttranden bevakar förvaltningen att en klimatneutral utveckling gynnas i den fysiska planeringen av stadsdelsområdet samt föreslår relevant grönkompensation när bebyggelse medför intrång i park- och grönområden. Förväntat resultat Miljöpåverkan minskar inom förvaltningens verksamheter. Förvaltningens miljöpåverkan har under minskat då förvaltningen har arbetat med att sänka energiförbrukningen, öka återvinning och källsortering av material samt minska mängden kemikalier i förvaltningens förskolor. Förvaltningen var ambitiös med införandet av miljökörkortet för chefer och miljöombud, men tyvärr var utbildningen för omfattande för att målet skulle uppnås. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling Andel miljöombud som genomgått grundläggande utbildning i miljökunskap (miljökörkortet) 39,22 % 25 % 21,21 % 20 % 100 % Förvaltningens bedömning är att det inte är möjligt att kunna uppnå målet. En anledning kan bl.a. vara att utbildningen upplevs ta för lång tid att genomföra. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Brommas handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor ska inarbetas. Arbetet med Brommas handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor kommer att avslutas. Istället kommer Kemikaliecentrums Vägledning för kemikaliesmart förskola användas av förskolorna.

Sid 40 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Brommas verksamheter beaktar miljöplanens samtliga sex målområden Utöka möjligheterna att kunna sortera ut matavfall KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Uppfylls delvis Av förvaltningens 26 bilar är två elbilar, inga laddhybrider och 18 elhybrider. Elhybriderna räknas dock inte in i detta mål. Alla bilar är miljöbilar. Förvaltningen har testat elbilar inom äldrevården, hemtjänsten. Detta har inte fungerat då bilarna rullar dygnet runt och inte står stilla tillräckligt länge för att laddas. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel elbilar 7,7 % 11,5 % 20 % 14 % VB Av förvaltningens 26 bilar är två elbilar, inga laddhybrider och 18 elhybrider. Elhybriderna räknas dock inte in i detta mål. Alla bilar är miljöbilar. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska medverka till att skapa fullvärdiga cykelpendlingsstråk samt att med trafiknämnden utreda hur medel för investeringar och reinvesteringar av huvudstråken för cykel som ligger inom stadsdelarnas ansvar ska finansieras och byggas Nämndmål: 2.2.1 Miljöbelastningen från stadsdelens transporter och resor ska minska Uppfylls helt Beskrivning Målet handlar om att ställa krav på entreprenören att i sin verksamhet ha effektiva transporter samt att så långt som möjligt resa effektivt i tjänsten. Miljöförvaltningens och trafikkontorets skrift Upphandlingsguide för miljöanpassade och trafiksäkra transporter ska användas när förfrågningsunderlag inför upphandlingar tas fram. Förvaltningen ska verka för att för att möjligheterna till samåkning i privata fordon i stadsdelen underlättas samt att minst 30 procent av tjänstebilarna ska vara elbilar och att antalet laddningsstationer för elbilar utökas. I planremissvar och i samband med exploateringsprojekt beaktar och verkar förvaltningen för låga p-tal och mobilitetstjänster av olika slag.

Sid 41 (93) Förväntat resultat Upphandlingar bidrar till att miljöbelastningen från stadsdelens transporter och resor minskar. Se analys under mål 2.2. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Uppfylls helt Skötseln av Brommas natur- och parkmark blir mer hållbar. Död ved lämnas där det är möjligt och inga gifter används, förutom vid bekämpning av Jättebjörnloka. En ny upphandling av parkskötseln pågår under årsskiftet -2017, där högre ekologisk kompetens kommer krävas. En ny skötselplan togs fram under, för Johannelunds ekmiljöer. Förvaltningen arbetade under för att lyfta fram park- och naturområdenas betydelse i planprocesser. Nämndmål: 2.3.1 Bromma har en hållbar mark- och vattenanvändning Uppfylls helt Beskrivning Stadsdelen har cirka 520 hektar naturmark som inkluderar de tre naturreservaten Judarskogen, Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta. Naturreservaten samt vissa speciella naturområden har skötselplaner. Förvaltningen har dock en ambition att upprätta flera skötselplaner och då med inriktning på att naturmarksskötseln ska beakta den biologiska mångfalden. Se analys under mål 2.3. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel skötselplaner för stadsdelens naturområden 22,23 % 20 % Resultatet visas i procent av antalet kvadratmeter, totala ytan naturområden och den del som har skötselplaner, i kvadratmeter. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Bromma upprättar skötselplaner för områden där det är lämpligt

Sid 42 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen har tagit fram en skötselplan för Margretelund, Johannelund och Himmelfärdsberget som ligger i Traneberg. Dessa området har mycket värdefulla ekbestånd, med livsmiljöer för rödlistade arter knutna till ek. Ekbestånden finns nämnda i Länsstyrelsens kartläggning av värdefulla träd liksom i Stockholm stads ekdatabas. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Uppfylls delvis De flesta enheter källsorterar i någon utsträckning, men endast ca 70 procent källsorterar alla fraktioner (papper, förpackningar, glas och metall). Andelen som sorterar ut sitt matavfall har ökat. Totalt har 23 förskoleenheter utrustats med sopskåp. Detta för att öka förutsättningarna för att sortera ut matavfall och förpackningar. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska arbeta med att skapa goda möjligheter till stadsodling i Stockholm Stadsdelsnämnderna ska involveras i programmet för avfallshantering i stadens offentliga rum Nämndmål: 2.4.1 Alla verksamheter i förvaltningen källsorterar Uppfylls delvis Beskrivning Medvetenheten om källsorteringens betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling höjs bland såväl personal som brukare i förvaltningen. Med beviljade investeringsmedel och eventuellt extra medel, efter förnyad ansökan, sätter förvaltningen upp sopskåp på förskolorna vilket ger utökade möjligheter för verksamheterna att källsortera. Förväntat resultat Alla verksamheter i förvaltningen källsorterar (papper, förpackningar, glas, metall). Se analys under mål 2.4. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel enheter som källsorterar 70,24 % 100 % De flesta enheter källsorterar i någon utsträckning, men endast ca 70 % källsorterar alla fraktioner (papper, förpackningar, glas och metall).

Sid 43 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skapa förutsättningar för verksamheter att källsortera Utbilda kockar för att öka kunskapen om ekologisk mat och onödigt matsvinn KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Uppfylls helt I förskoleenheterna är arbetet med att se över barnens miljö en pågående process. Genom att följa Kemikalicentrums handledning för kemikaliesmarta förskolor har förskolorna en tydlig plan för sitt arbete. Brommas förskolor har arbetat med att rensa ut plast och farliga ämnen ur barnens miljö sedan stadsdelens plan för kemikaliesmart förskola började inarbetas under. Nivå 1 i Kemikaliecentrums handlingsplan ska nu vara inarbetad och förskoleenheterna ska nu börja se över hur arbetet med att gå vidare med nivå 2 ska påbörjas. Stadsdelen har sökt och fått ekonomiskt stöd för att kunna byta ut de madrasser som barnen vilar på, för att på så vis rensa bort gammalt skumgummi ur barnens direkta närhet. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Andel bygg- och anläggningsentreprena der i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) 100 % 100 % 50 % 100 % 100 % 40 % Bromma stadsdelsförvaltning har inte varit ansvarig byggherre för några entreprenader under. De ombyggnationer som skett har utförts av Sisab eller Micasa. Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. 33,35 28 % 35 %

Sid 44 (93) Nämndmål: 2.5.1 Brommas barn går i en kemikaliesmart förskola Uppfylls helt Beskrivning Att åstadkomma en kemikaliesmart miljö är ett långsiktigt arbete. En del åtgärder är enkla och billiga att utföra medan andra är större och kostnadskrävande vilket gör att de måste genomföras på sikt. En grundläggande del i miljöarbetet är att se över vad som finns på förskolan och avlägsna sådant som barnen inte bör ha i sin omgivning eller som leksaker. Ansvaret är förskolechefens, men kan delegeras till andra. Rutinerna för det systematiska miljöarbetet och egenkontrollen ska dokumenteras. Förväntat resultat Förskolorna vidtar åtgärder för att minska barns exponering för kemikalier. Se analys under mål 2.5. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.6 Inomhusmiljön i Stockholm är sund Uppfylls helt Förvaltningen har i samband med ny- om och tillbyggnader samt vid åtgärder efter skyddsronder beaktat att inomhusmiljön i våra lokaler är sund. Nämndmål: 2.6.1 Inomhusmiljön i Bromma är sund Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen ska i samband med ny- om och tillbyggnader samt vid åtgärder efter skyddsronder beakta att inomhusmiljön i våra lokaler är sund.

Sid 45 (93) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Att stärka samverkan mellan akademin och samhället är en av de viktigaste strategiska frågorna för staden i framtiden. Förvaltningen bidrar till detta genom att samverka med högskolor och universitet för att öka kunskapen kring evidensbaserade metoder och insatser, men även för att attrahera framtida medarbetare. Samverkan fortsätter med högskolor och universitet inom alla verksamhetsområden. Många enheter tar emot praktikanter. Förvaltningen bidrar till ett ekonomiskt hållbart Stockholm genom att arbeta för en företagsvänlig stad; bland annat med deltagande i Bromma företagsgrupp och som lots för företagare om stadens verksamheter samt kommande bygg- och planeringsprojekt. Andelen personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen i Bromma är låg jämfört med staden totalt. Befolkningsökningen i stadsdelen kan antas leda till att antalet personer med behov av ekonomiskt bistånd ökar framöver. Enheter, föreningar och entreprenader har hjälpt till att öka antalet sommarjobb och erbjuda dessa till sammanlagt 382 ungdomar. Som ett led i arbetet med ett Stockholm som håller samman erbjöds 117 av dessa platser till ungdomar i Hässelby-Vällingby. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Uppfylls helt Att stärka samverkan mellan akademin och samhället är en av de viktigaste strategiska frågorna för staden i framtiden. Förvaltningen bidrar till detta genom att samverka med högskolor och universitet för att öka kunskapen kring evidensbaserade metoder och insatser, men även för att attrahera framtida medarbetare. Förvaltningen når det uppsatta årsmålet för indikatorn om verksamhetsförlagda utbildningsplatser inom socialtjänsten och höjer ambitionerna ytterligare till 2017. Förskolorna i Bromma samarbetar med Stockholms universitet, Södertörns högskola, Mälardalens högskola och Karlstads universitet. Socialtjänsten samarbetar med Ersta-Sköndals högskola. Brommas äldreomsorg, som är en av fyra akademiska noder i staden, samarbetar med Karolinska Institutet och Socialhögskolan. Förvaltningens administrativa verksamhetsområde har tagit emot en praktikant från Företagsuniversitetet. Nämndmål: 3.1.1 Förvaltningen samverkar med högskolor och universitet för kunskapsutbyte Uppfylls helt

Sid 46 (93) Beskrivning Stadsdelen samverkar med högskolor och universitet i regionen inom områdena förskola, socialtjänst och äldreomsorg. Se även bilaga 4 till tertialrapport 2. Förväntat resultat Verksamhetsområde Socialtjänst och fritid erbjuder fler verksamhetsförlagda utbildningsplatser än till studenter från Ersta Sköndals högskola. Verksamhetsområde Äldreomsorgs samarbete med universitet och högskolor fortsätter att utvecklas i syfte att uppnå en akademisk och evidensbaserad äldreomsorg. Förvaltningen kommer att fortsätta utöka antalet praktikplatser för socionomstudenter 2017. Att ta emot praktikanter är en bra rekryteringsgrund för verksamheten och för blivande socionomer. Praktikanter inom socialtjänsten har under året erbjudits traineeplatser som leder vidare till en anställning i förvaltningen. Äldreomsorgens olika verksamheter har ett utvecklat samarbete med högskolor och universitet och har under året tagit emot drygt 30 högskolestudenter för praktik. Förvaltningen har i samarbete med Sophiahemmets högskola anordnat utbildningseftermiddagar för Silviasystrar och -sjuksköterskor samt dietisterna. Förskoleenheterna har totalt 38 studenter från förskollärarprogrammen vid framför allt Stockholms Universitet, men även Södertörns högskola och Karlstads Universitet. Antalet studenter som VFU-placerades i Bromma under hösten var lägre än det antal handledare som önskade ta emot en student. I den totala summan studenter räknas även de barnskötare som studerar till förskollärare in. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Antal verksamhetsförlagda utbildningsplatser inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid för praktikanter från socionomprogrammet vid Ersta Sköndal högskola 5 4 5 st Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsatt samverkan med högskolor och universitet inom samtliga verksamhetsområden.

Sid 47 (93) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 Stockholm är en företagsvänlig stad Uppfylls helt Förvaltningen bidrar till måluppfyllelsen genom att regelbundet delta i Bromma företagsgrupp och fungerar som bland annat en lots för företagarna med information om stadens verksamheter samt kommande bygg- och planeringsprojekt. Nämndmål: 3.2.1 Förvaltningen har en god samverkan med företag i Bromma Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsförvaltning arbetar för goda relationer och ett gott samarbete med det lokala näringslivet. Förvaltningen bidrar till att skapa ett företagsvänligt klimat genom att delta i och stödja lokala företagarföreningar och agera som en länk mellan lokala företag, staden och olika myndigheter. Förväntat resultat En god samverkan finns mellan förvaltningen och det lokala näringslivet. Förvaltningen har där det varit relevant, knutit an de lokala utvecklingsprogrammen till uppföljningen av målet. Bland annat har förvaltningen tagit initiativ till ett utökat samarbete i kulturfrågor mellan företagscentrum och kulturförvaltningen. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsatt god samverkan med Brommas företagarförening En representant från förvaltningen har under året kontinuerligt deltagit i Bromma företagsgrupps styrelsemöten för att informera om pågående planering inom stadsdelen samt vara behjälplig i allehanda frågor som rör stadens verksamheter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Uppfylls delvis Andelen personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen i Bromma är låg jämfört med staden totalt. Befolkningsökningen i stadsdelen kan antas leda till att antalet personer med behov av ekonomiskt bistånd ökar framöver. Under 2017 behöver förvaltningen aktivt arbeta för att ta fram fler praktikplatser och platser

Sid 48 (93) för kommunala visstidsanställningar i förvaltningens egna verksamheter för att bidra till att KF:s årsmål uppfylls. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Antal aspiranter som fått kommunala visstidsanställningar Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 0,68 % 0,71 % 1 % 1,9 % VB 0,45 % 0,43 % 0,47 % 0,47 % 0,5 % 1,2 % VB 10 st 7 st 3 st 10 st 750 VB 5 st 5 st 10 st 500 st VB 5 praktiktillfällen har genomförts under. 3 kvinnor och 2 män har haft praktik i avvaktan på arbete. Målet har inte uppnåtts på grund av för få praktikplatser och bristande matchning mellan aspiranter och framtagna praktikplatser. Förvaltningens verksamheter behöver erbjuda fler praktikplatser inom olika områden. Antal tillhandahållna platser för feriejobb 382 360 st 10 000 st Förvaltningen ordnade fram och administrerade sammanlagt 382 platser för sommarjobb till ungdomar. 117 platser tilldelades Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning som ett led i att samverka för ett Stockholm som håller samman och för att uppnå kommunfullmäktiges mål att tillhandahålla 10 000 platser totalt i staden. Antal tillhandahållna platser för kommunala visstidsanställningar 8 12 st 800 st VB Förvaltningen har tillhandahållit 8 platser för kommunala visstidsanställningar vilket innebär att årsmålet inte är uppfyllt. Under 2017 kommer arbete att intensifieras för att kunna ta fram fler arbetsplatser inom sina olika verksamheter för kommunala visstidsanställningar. Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 254 st 124 st 130 st 180 st 250 st 8000 st Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med Stockholm Business Region, inom ramen för samarbetet med Start-up Stockholm, samt stadsdelsnämnderna utveckla möjligheten för unga stockholmare att driva sommarlovsföretag inom ramen för feriejobb.

Sid 49 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadens nämnder och bolag utveckla ett utbud av platser för kommunala visstidsanställningar som motsvarar behoven hos aspiranterna. Stadens nämnder och bolag ska medverka i arbetet med att bereda platser för visstidsanställda. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utveckla metoder och insatser för att stödja Jobbtorgsaspiranter med psykosocial problematik. Under året skall ett centrum för särskilt stöd inrättas. Avvikelse När det gäller Centrum för särskilt stöd har en förstudie gjorts under. Utveckling av arbetet med målgruppen kommer fortsätta inom Jobbtorg Stockholm under 2017. Något särskilt center kommer inte inrättas då det i budget inte funnits några medel till det. Arbetsmarknadsnämnden ska utöka den uppsökande verksamheten riktad till arbetslösa unga upp till 29 år i samråd med stadsdelsnämnderna samt övriga berörda nämnder, bolag och externa aktörer. En utredning och ett handlingsprogram för att bryta ungas utanförskap i Stockholm ska tas fram i samråd med socialnämnden, utbildningsnämnden och övriga berörda nämnder Arbetsmarknadsnämnden har utökat det uppsökande arbetet för unga mellan 20-29 år. SUVAS är ett ESF-projekt som gick in i sin genomförandefas i juni. Det finns personal på varje jobbtorg för Unga som arbetar uppsökande i stadsdelarna. En handlingsplan har tagits fram tillsammans med utbildningsförvaltningen för målgruppen 16-19 år, det kommunala aktivitetsansvaret. Äldrenämnden ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna göra det möjligt för elever på omsorgsprogrammet och omsorgscollege att få feriejobb i stadens äldreomsorg. Nämndmål: 3.3.1 Invånarna i Bromma är självförsörjande Uppfylls helt Beskrivning Personer med arbetsförmåga hänvisas omgående till Jobbtorg Stockholm för stöd att komma ut i praktik, studier eller arbete och på sikt egen försörjning genom löneanställning. För de som står långt från arbetsmarknaden har stadsdelsnämnderna ett särskilt uppdrag att utveckla metoder och ge stöd för att öka deras anställningsbarhet. Att leva i ett långvarigt bidragsberoende kan skapa ett socialt utanförskap och bli en faktor som i sig försvårar inträde på arbetsmarknaden. Personer som saknar arbetsförmåga får stöd i kontakter med läkare och Försäkringskassan för att kunna få sin försörjning genom sjukersättning. Förvaltningen fortsätter under, i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen, arbeta med att få ut unga arbetslösa försörjningsstödstagare i praktik och/eller arbete genom att bland annat erbjuda praktikplatser inom förvaltningens olika verksamhetsområden. Förvaltningen kommer att erbjuda 360 ungdomar sommararbete.

Sid 50 (93) Förväntat resultat Andelen brukare med ekonomiskt bistånd minskar i förhållande till befolkningen jämfört med. Andelen personer i Bromma som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen i stadsdelen är 0,68 procent vilket är lågt i jämförelse med övriga stadsdelar. Trenden har varit att andelen minskat under de senaste åren. Genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapas förutsättningar för den enskilde att ta ansvar för sin egen försörjning. Personer med arbetsförmåga hänvisas till Arbetsförmedlingen och/eller till Jobbtorget. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel unga 18-25 år som har ekonomiskt bistånd av totalt antal personer med ekonomiskt bistånd i Bromma 8 % 9 % 9 % KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Uppfylls helt Förvaltningen redovisar ett ekonomiskt utfall som uppfyller stadens mål och krav på budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar Nämndens prognossäkerhet T2 100 % 99,93 % 100 % 100 % VB 100,3 % 99,9 % 100 % 100 % VB 0 % -1 % +/-1 % +/- 1 %

Sid 51 (93) Nämndmål: 3.5.1 Verksamhetsområden (VO) och enheter bedriver verksamheten inom budgetramen Uppfylls delvis Trots att förvaltningen som helhet uppnår kommunfullmäktiges s uppställda mål avseende en budget i balans uppnås inte nämndens budgethållningsmål för samtliga organisatoriska nivåer och enheter. Två av fyra verksamhetsområden och elva av sexton resultatenheter redovisar negativa resultat för. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Upphandlade leverantörer används (internkontrollplan)

Sid 52 (93) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Under året har förvaltningen öppnat upp för olika former av kunskapsspridning och arbetsformer gällande arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor men med ett tydligare fokus på brukarperspektivet inför kommande år. Arbetet med könsuppdelad statistik har påbörjats. Sjukfrånvaron bland personal har minskat till 7,4 procent från föregående års utfall på 7,5 procent. Att antalet långtidssjukskrivningar minskat bidrar starkt till att förvaltningen når årsmålet. Vi tror att det systematiska arbetsmiljöarbetet har hjälpt till att minska sjukfrånvaron. Genomförd internkontroll visar att arbetsmiljöarbetet på enheterna är välfungerande och systematiskt. Fysiska arbetsmiljöronder genomförs samt riskbedömning och handlingsplaner upprättas utifrån bland annat resultaten från den senaste medarbetarenkäten. Årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet används för att informera medarbetarna på arbetsplatsträffar. Förvaltningens måluppfyllelse för att leva upp till mänskliga rättigheter och vara fritt från diskriminering är god utifrån kommunfullmäktiges indikatorer för förskola, funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg. I förvaltningens löpande arbete gentemot brukare inom äldreomsorg, förskola, socialtjänst och fritid men också i arbete med den egna personalen och i aktiviteter som främjar den lokala demokratin, pågår kontinuerligt arbete med de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen arbetar främjande och förebyggande. Bland annat har en ny träffpunkt för hbtq-ungdomar, "Indigo", öppnats. Socialtjänsten har ökat personalens medvetenhet om barnperspektivet under året. Inom ekonomiskt bistånd ska ett nytt sätt för arbete med barnkonsekvensanalyser användas i alla utredningar. På vuxenenheten har kvaliteten på utredningar, beslut och uppföljningar höjts utifrån ett barnperspektiv. En ny enhet för ensamkommande barn och ungdomar har öppnats. Verksamhetens fokus ligger på att målgruppen ska få en bra etablering i samhället. Antalet ärenden som kommer till förvaltningen där det förekommer våld i familjen är stort. Under har Familjefrid fortsatt sitt arbete med att minska våldet i nära relationer. Stöd ges i olika former till våldsutsatta. Verksamheten ger även stöd till den som utövat våld. Familjefrid har startat en referensgrupp med representanter från förvaltningens olika enheter i syfte att möjliggöra kunskapsöverföring mellan de olika enheterna. Personer med funktionsnedsättning som beviljats insatser i Bromma är nöjda med den egna påverkan på insatsens utformning, trygghet på LSS-boende (vuxna och barn), daglig verksamhet och inflytande över det stöd de får på grupp- och serviceboenden, sett till förvaltningens måluppfyllelse. För ett flertal indikatorer uppnås inte nämndens årsmål. En anledning kan vara att enheternas aktiviteter inte hunnit få genomslag på grund av att undersökningen genomfördes i början av. Medborgarkontoret, som öppnade i februari, har erbjudit service och ett stort antal aktiviteter under året. Med fler möjliga mötesplatser mellan individer med olika bakgrund och annan lokal kraft som föreningar och sociala organisationer ökar förutsättningarna för invånarnas delaktighet och inflytande. Besökare har förstås fått stöd i kontakt med myndigheter och hjälp med att öka sin digitala kompetens. Också äldreomsorgen har arbetat med att minska den digitala klyftan. Den höjda kompetensen beräknas öka kvaliteten inom olika områden i

Sid 53 (93) äldreomsorgen genom att möta den äldres skiftande behov och önskemål av hjälp med och genom digital teknik. Vi når dock inte helt målen för demokrati och inflytande på grund av utfallet på indikatorer om inflytande över boendestöd, gruppboenden, förskola, hemtjänst och vård- och omsorgsboende av varierande orsaker. Inte heller når vi målet om antal medborgarförslag. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Uppfylls helt När det gäller arbetet med uppföljning av könsuppdelad statistik har detta påbörjats under året och kommer att intensifieras under 2017. Fokus kommer att vara fritidsverksamhet samt myndighetsutövande verksamheter inom socialtjänst och äldreomsorg då dessa påbörjar jämställdhetsanalyser utifrån könsuppdelad statistik. Förvaltningen har arbetat planmässigt och aktivt för att göra medarbetare delaktiga i arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Arbetet har genomförts på enheternas arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper och i förvaltningsgruppen. Enheterna tar upp jämställdhets- och mångfaldsplanen minst en gång per år enligt hjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Däremellan diskuterar de attityder, värderingar och förhållningssätt utifrån förvaltningens värdegrund HÖRA. Internkontroll av jämställdhetsoch mångfaldsarbetet har genomförts under året. Enheternas jämställdhetsombud har träffats i jämställdhetsnätverket två gånger under året. Nya jämställdhetsombud har utbildats. Alla nyanställda informeras om förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan. Alla har också tillgång till nya och uppdaterade verktyg som filmer och litteratur på intranätet. Vid rekrytering används stadens riktlinjer för kompetensbaserad rekrytering samt stadens rekryteringsverktyg för att säkra rekryteringsprocessen. Genom tydliga kravprofiler och ett noggrant urvalarbete har kandidater med rätt kompetens kunnat anställas. Ett dokument med övergripande riktlinjer för rekrytering av chefer har tagits fram. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska mäta och analysera den statistik som relaterar till individer uppdelad efter kön Stadsdelsnämnderna verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att syliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön Arbetet med att analysera och arbeta vidare med den könsuppdelade statistiken har påbörjats och kommer att intensifieras under 2017.

Sid 54 (93) Nämndmål: 4.1.1 Förvaltningen har ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Uppfylls helt Beskrivning Brommas arbete mot diskriminering och ojämlikhet ska intensifieras. Vägen dit går via ett långsiktigt och systematiskt arbete baserat på målstyrning och uppföljning. Tillsammans med kansliet för demokrati och mänskliga rättigheter kommer vi att utveckla ett arbete med genusbudgetering i stadsdelen. Jämställdhet och mångfald är viktiga frågor för förvaltningen. Vi ska i större utsträckning kommunicera om jämställdhet inom förvaltningen och fortsätta utveckla könsuppdela statistik, särskilt för inkomna ärenden och beslut om insatser. Mångfald inom verksamheterna är en styrka och arbetet med HBTQ- frågorna kommer att stärkas. Förväntat resultat Alla i Bromma ska ges samma förutsättningar oberoende av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Se analys under mål 4.1. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Uppfylls helt Arbetsmiljö Under året har personalenheten genomfört en internkontroll av det systematiska arbetsmiljöarbetet på förvaltningens enheter. Resultatet av internkontrollen visar att arbetsmiljöarbetet på enheterna är välfungerande och systematiskt. Fysiska arbetsmiljöronder genomförs samt riskbedömning och handlingsplaner upprättas utifrån bland annat resultaten från den senaste medarbetarenkäten. Årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet används för att informera medarbetarna på arbetsplatsträffar. Fokus har varit att utbilda och informera om nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS :4. Kompetensförsörjning Arbete med kompetensförsörjning har genomförts kontinuerligt utifrån förvaltningens kompetensförsörjningsplan, medarbetarsamtal och lönesamtal. Stadens/förvaltningens modell för kompetensbaserad rekrytering säkerställer rekryteringsprocessen. Serviceförvaltningen/HR-service har vid ett chefsmöte informerat angående vilket stöd de kan

Sid 55 (93) ge i rekryteringar samt att de anordnar utbildningar i kompetensbaserad rekrytering. Svårigheter har varit att rekrytera främst inom befattningar som förskollärare, socialsekreterare, biståndshandläggare, sjuksköterskor och chefer med erfarenhet. Samverkan har skett med högskolor vad gäller studenter, forskning och utveckling. Samtliga verksamheter har samverkat och tagit emot praktikanter från högskolor. Förvaltningen har utarbetat introduktionsplaner samt använt sig av mentorskap och systematiserad handledning och har erbjudit fortbildning för att attrahera och behålla medarbetare. Personalomsättningen har minskat betydligt under från 11 procent till 5,2 procent. Minskningen kan vara ett resultat bland annat av att förvaltningens satsning på introduktion och mentorskap. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Peri od Aktivt Medskapandeindex 83 83 83 Ingen medarbetarenkät genomfördes under. Vi har därför inte årsmål eller utfall. Föregående år nådde vi vårt årsmål på 83, att jämföra med KF:s årsmål på 82. Index Bra arbetsgivare fastställs Ingen medarbetarenkät genomfördes under. Underlag för att sätta målvärden på indikatorn finns tillgängliga först inför arbetet med verksamhetsplanen för 2017. Index Psykosocial arbetsmiljö fastställs Underlag för att sätta målvärden på indikatorn finns tillgängliga först inför arbetet med verksamhetsplanen för 2017. Sjukfrånvaro 7,4 % 5,1 % 7,8 % 7,5 % 7,5 % tas fram av nämnden VB Sammantaget uppnår förvaltningen sitt årsmål. Sjukfrånvaron var under perioden 1 december till och med 30 november 7,4 %, och har minskat i jämförelse med perioden 1 december 2014 till och med 30 november 7,5 %. Minskning har skett av sjukfrånvaron främst från dag 366 eller mer. Sjukfrånvaro dag 1-14 2,2 % 2,2 % 2,2 % 2,1 % 2,1 % tas fram av nämnden VB Sjukfrånvaron dag 1-14 har minskat från januari till november. Sjukfrånvaron för kvinnor har minskat mest från 2,6 procent för perioden januari 2014 till november till 2,2 procent för perioden januari till november. Sjukfrånvaron har totalt sett minska men årsmål på 2,1 procent har inte uppnåtts. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska erbjuda fler personer med funktionsnedsättning anställning i staden

Sid 56 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska sträva efter hög personalkontinuitet i beviljade hemtjänstinsatser Sjukfrånvaron medför behov av ökat antal vikarier vilket kan påverka kontinuiteten negativt. Förvaltningen arbetar aktivt med åtgärder i syfte att sänka sjukfrånvaron. Nämndmål: 4.2.1 Förvaltningen är en bra arbetsgivare med goda arbetsplatser Uppfylls helt Beskrivning Den utvecklande arbetsplatsen skapas av chefer och medarbetare tillsammans. Vi har en tillåtande miljö där vi alla tar ansvar och är delaktiga i vad som sker och vad som beslutas. Förväntat resultat Chefer i Bromma stadsdelsförvaltning har högre värden på medarbetarenkäten i jämförelse med stadens genomsnitt. Chefer och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget, är delaktiga och medverkar i arbetet för att nå de uppsatta målen. Förvaltningen har under året fortsatt att arbeta för utvecklade arbetsplatser för att ha en tillåtande miljö där alla tar ansvar. En metod för detta har även varit ett kontinuerligt arbete på alla enheter med förvaltningens värdegrund HÖRA. Genomförandet av Stockholms stads handlingsplan för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare har påbörjats under. I och med den framtagna handlingsplanen har staden en samordnad strategi för att för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. Målet med genomförandet av handlingsplanen är att kunna behålla och rekrytera socialsekreterare och biståndsbedömare och därmed kunna erbjuda kommuninvånarna en god verksamhet. Genomförandet av planen fortsätter under 2017. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetarenkäten följs upp på arbetsplatsträffar och behandlas i samverkan och handlingsplan upprättas efter behov Seminarier och information om kompetensbaserad rekrytering och riktlinjer om lönesättning Kompetensförsörjning är ett kontinuerligt arbete under hela året utifrån förvaltningens kompetensförsörjningsplan, medarbetarsamtal och lönesamtal. Stadens/förvaltningens modell för kompetensbaserad rekrytering säkerställer rekryteringsprocessen. Serviceförvaltningen/HR-service har vid ett chefsmöte informerat angående vilket stöd de kan ge i rekryteringar samt att de anordnar utbildningar i kompetensbaserad rekrytering. Inför löneöversyn har förvaltningens chefer uppdaterats om förvaltningens riktlinjer för lönesättning. Tre introduktioner för nyanställd personal har genomförts samt introduktion för nya chefer.

Sid 57 (93) Nämndmål: 4.2.2 Sjukfrånvaron är låg Uppfylls helt Beskrivning Under har sjukskrivningstalen i Stockholm stad som helhet liksom i förvaltningen sakta ökat. För att stävja denna utveckling har förvaltningen arbetar utifrån en handlingsplan för att minska sjukskrivningstalen år. Handlingsplanen består av tre delar, en hälsofrämjande del, en förebyggande del och en efterhjälpande del som avser arbetet med rehabilitering. Inom den hälsofrämjande delen arbetar förvaltningen i samarbete med hälsocoacher och enhetschefer. Förvaltningen har cirka 70 utbildade hälsocoacher med uppdrag att vara ett stöd till medarbetare och chefer i hälsoarbetet samt inspirera på arbetsplatsen i hälsofrämjande aktiviteter. Medarbetarna uppmuntras till friskvård med möjlighet till subventionerade friskvårdsaktiviteter. Friskvårdstimme kan tas ut motsvarande en timme per vecka om arbetet så tillåter. I det förebyggande arbetet ingår diplomeringsutbildning i hälsa och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud samt att genomföra internkontroll av enheternas systematiska arbetsmiljöarbete. I den delen som avser rehabilitering fortsätter arbetet med att upprätta åtgärdsplaner på enhetsnivå för att uppnå målet om sänkt sjukfrånvaro. Andra efterhjälpande insatser som tillämpas är förstadagsintyg, hälsosamtal genom Previa, samt arbete enligt stadens rehabiliteringsprocess. Förvaltningen följer utvecklingen av sjuklönekostnaderna samt sjukfrånvaron på förvaltnings-, verksamhetsområdes- och enhetsnivå varje månad. Det är av stor vikt att tidiga signaler på ohälsa upptäcks, och att åtgärder som underlättar tidig återgång till arbetet snarast sätts in samt att chef håller kontinuerlig kontakt med sjukfrånvarande medarbetare. Förväntat resultat Den totala sjukfrånvaron uppgår till högst 7,5 procent. Sjukfrånvaron har under minskat i förhållande till. et för blev 7,4 procent för den rullande 12-månadersperioden december till november. Personalenhetens internkontroll av det systematiska arbetsmiljöarbetet har visat att enheterna har ett aktivt hälso- och friskvårdsarbete i enlighet med förvaltningens riktlinjer. Sjukfrånvaron följs upp varje månad på enhets-, VO- och förvaltningsnivå, med särskild fokus på enheter med hög sjukfrånvaro. Personalenheten har uppdaterat rutinerna mot hot och våld. Förvaltningens chefer följer rutiner kring sjukfrånvaro till exempel vid tidiga signaler på ohälsa, kontakt med företagshälsovården, handlingsplaner för åtgärder på arbetsplatsen/återgång i arbete efter sjukfrånvaro och nära samarbete med hälsocoach. På arbetsplatsträffar har hälsa och friskvård varit en punkt på dagordningen. Stadsdelens nätverk för hälsocoacher och nyhetsbrev har ytterligare gett inspiration och kunskap till hur vi kan skapa hälsofrämjande arbetsplatser.

Sid 58 (93) Sammantaget har åtgärder som ett aktivt hälso- och friskvårdsarbete, ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbetet och ett strukturerat arbete med sjukfrånvaron i enlighet med stadens rehabiliteringsprocess bidragit till att sjukfrånvaron har gått ner. I nedanstående ruta redovisas sjukfrånvaron för respektive verksamhetsområde. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Sjukfrånvaro Administration 2 % 2,8 % 1,3 0,5 % 1,2 % VB Årsmålet är inte uppnått och sjukfrånvaron har totalt sett ökat. Trots att målet inte nås bedöms resultatet ligga inom en normal variation. Sjukfrånvaro Förskola 7,3 % 5,2 % 7,5 7,7 % 7,4 % VB Arbetet med att sänka sjukfrånvaron inom förskolan kommer att fortsätta enligt plan under 2017. Årsmålet är uppnått och sjukfrånvaron har totalt sett gått ner. Sjukfrånvaro Socialtjänst och fritid 5,6 % 1,5 % 6,7 % 5,8 % 5,4 % VB Årsmålet är inte uppnått men sjukfrånvaron har totalt sett gått ner. Sjukfrånvaro Äldreomsorg 8,5 % 7,2 % 8,7 % 8 % 8 % VB Arbetet med att sänka sjukfrånvaron inom äldreomsorgen analyseras och åtgärdsplaner för återgång i arbetet/arbetsinriktad rehabilitering har upprättats där möjlighet för återgång finns. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Diplomeringsutbildning i hälsa och arbetsmiljö för chefer och skyddsombud Personalenheten har i samarbete med företagshälsovården under oktober genomfört en tredagars diplomeringsutbildning i arbetsmiljö- och hälsa för chefer och skyddsombud. Satsningen syftar till att öka kunskapen inom arbetsmiljöområdet, det systematiska arbetsmiljöarbetet och hälsofrämjande arbetssätt och på sikt minska sjukfrånvaron. Enheterna analyserar sjukfrånvaron och upprättar handlingsplaner för att minska sjukfrånvaron Förvaltningens chefer arbetar strukturerat med att minska sjukfrånvaron vid sina enheter utifrån stadens rehabiliteringsprocess. PAkonsulterna arbetar med att analysera sjukfrånvaron per enhet tillsammans med enhetschefer. Diskussion om vilka insatser som behöver göras i syfte att minska sjukfrånvaron görs kontinuerligt och samverkan sker med företagshälsovården. Rehabiliteringsprocessens olika steg ställer höga krav på arbetsgivaren när det gäller att utreda och rehabilitera. Sjukfrånvaron följs upp varje månad på förvaltnings-, verkssamhetsområdes- och enhetsnivå. Erbjuda riktad information och seminarier med inriktning på hälsa för respektive verksamhetsområde Två nyhetsbrev till chefer och hälsocoacher med inriktning "Energi för hjärnan" och "Mat för energi". En riktad insats för Äldreomsorgen tillsammans med företagshälsovården med tema tidiga signaler på ohälsa. Översyn av ombudsorganisation och aktiviteter för dessa i dialog

Sid 59 (93) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Uppfylls helt Förvaltningens måluppfyllelse är god utifrån kommunfullmäktiges indikatorer för förskola, funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg under detta mål. I förvaltningens löpande arbete gentemot brukare inom äldreomsorg, förskola, socialtjänst och fritid men också i arbete med den egna personalen och i aktiviteter som främjar den lokala demokratin, pågår kontinuerligt arbete med de mänskliga rättigheterna. Främjande arbete Förskolepersonal inklusive chefer och pedagogiska ledare har gått stadens utbildningar om hbtq och normkritik för att lära sig och kunna omsätta teorin i praktik ute i verksamheterna. Ett mer medvetet arbete med mänskliga rättigheter har inletts i samband med införandet av stadens nya kvalitetsindikator. Hbtq-mötesplatsen Indigo öppnade i december sin verksamhet för unga i Alviks kulturhus. Fältgruppen i Bromma som är hbtq-certifierad kläckte idén och har redan fått kontakt med en ny grupp ungdomar. Medborgarkontoret har genom bland annat läxhjälp tillsammans med Röda Korset arbetat främjande avseende etnisk mångfald och rätten till utbildning. Förebyggande arbete Frågorna om upplevelse av diskriminering i stadens brukarundersökning är nya för i år. Stadsdelsförvaltningen når målen för samtliga indikatorer på övergripande nivå. Av de verksamheter som föredömligt arbetat mot diskriminering är två exempel, som också definierat risker, stadsdelens grupp- och servicebostäder samt enheten för arbete och försörjning. Stadsdelens grupp- och servicebostäder vann kvalitetsutmärkelsen i klassen socialtjänst samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning för sitt målmedvetna arbete med värdegrunds- och bemötandefrågor. Ändå visar resultatet på årets brukarundersökning att målet nås på totalen och för män men inte för kvinnor. Enheten för arbete och försörjning har naglat fast vad förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan betyder för den egna verksamheten. Konkreta exempel på hur enheten kan arbeta förebyggande avseende olika diskrimineringsgrunder har tagits fram för enheten. Ingen anmälan vad gäller diskriminering har inkommit i samband med rekrytering. Sverigefinska minoritetsfrågor Under har regelbundna aktiviteter för sverigefinnar arrangerats i samverkan mellan Bromma och Hässelby-Vällingby. En utförlig annonsering i lokalpressen har gjorts under hösten och foldrar har tryckts upp om de aktiviteter som ordnats. Aktiviteterna har planerats ihop med bland andra finska föreningen i Bromma, och samråtts med sverige-finska samrådsgruppen. En aktivitet som riktades till allmänheten var firandet av

Sid 60 (93) självständighetsdagen den 6 december med musikkonsert och finskt julfika på Trappan i Vällingby. Blackebergsdagen hade också finska inslag. De yngsta har fått uppleva finskspråkig barnteater och en konsert på finska på den finska förskoleavdelningen i Hässelby-Vällingby. Mötesplatser för äldre finskspråkiga har ordnats i Alviks kulturhus och på Växthuset i Vällingby. Förutom umgänge med kaffe och samtal på finska har deltagarna fått information eller kunnat delta i olika aktiviteter av praktisk karaktär (som information om sverige-finnars rättigheter) och kulturell art som bokcirkel, gästande kända personer, museibesök, musikframföranden och lässtunder på finska. I förskolan kan det erbjudas platser på avdelningar där viss verksamhet kan erbjudas på finska. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare i dagverksamhet för äldre som inte upplever diskriminering Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning som inte upplever diskriminering 96 % 96 Öka 89 % 88 Öka Indikatorns resultat är hämtat från stadens brukarundersökning och bygger på frågan "Upplever du att du under det senaste året har blivit diskriminerad i ditt boende?" Frågan har ställts till personer med insatserna daglig verksamhet, gruppboende och korttidsvistelse i kommunal och privat regi. 84 procent av kvinnorna upplever att de inte blivit diskriminerade i sitt boende 92 procent av männen upplever att de inte blivit diskriminerade i sitt boende. Det finns en skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelse av att bli diskriminerad. Det är svårt att dra några slutsatser av resultatet, utvecklingen av indikatorns resultat behöver följas. Andel brukare inom social-psykatrin som inte upplever diskriminering 88 % 88 Öka Indikatorns resultat är hämtat från stadens brukarundersökning. 87 procent av kvinnorna upplever att de inte blivit diskriminerade i sin insats. 89 procent av männen upplever att de inte blivit diskriminerade i sin insats. Andel brukare som inte upplever diskriminering inom förskolan och familjedaghem 98 % 98 Öka års förskoleundersökning är den första där vårdnadshavarna fått besvara frågan om de upplever att deras barn eller de som vårdnadshavare diskriminerats i förskolans verksamhet. et är en sammanräkning av andel vårdnadshavare som inte upplevt att deras barn diskriminerats, samt andel vårdnadshavare som inte upplever att de själva diskriminerats inom förskolan. 1 procent har svarat att de upplevt diskriminering och 1 procent ville inte uppge något svar. 98 procent är ett gott resultat, men förskoleenheterna måste arbeta för att skapa ett klimat så vi i 2017års undersökning når de vårdnadshavare som i årets undersökning inte vill uppge något svar. Varje anmälan om upplevd diskriminering ska rapporteras till huvudman. I Bromma stadsdel finns inga kommunala familjedaghem, vilket gör att vi inte kan redovisa något resultat för den formen av verksamhet.

Sid 61 (93) Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fritidsledare ska erbjudas kompetensutveckling i genus, antirasism och mänskliga rättigheter Kommunstyrelsen ska skyndsamt genomföra en översyn i samråd med stadsdelsnämnderna, socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden samt Stockholms stadshus AB i syfte att säkerställa en ändamålsenlig organisation, process, resursfördelning samt uppföljning för flyktingmottagandet. Stadsdelsnämnden samarbetar med berörda på initiativ av kommunstyrelsen. Stadsdelsnämnderna ska inventera och succesivt avlägsna exkluderande design inom nämndens ansvarsområde Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och Micasa AB göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende och intressentboende med olika typer av språklig och/eller kulturell inriktning samt hbtq-inriktning Utbildningsnämnden ska fortsätta arbetet med att utveckla hbtqkompetensen inom skolan och förskolan i samråd med kommunstyrelsens kansli för mänskliga rättigheter samt stadsdelsnämnderna. Förskolepersonal inklusive chefer och pedagogiska ledare har gått stadens utbildningar om hbtq och normkritik för att lära sig och kunna omsätta teorin i praktik ute i verksamheterna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Uppfylls helt Fokus på barnets bästa är vägledande i arbetet inom socialtjänsten. Barnens delaktighet uppfylls genom att de blir lyssnade på och de ges relevant information utifrån ålder och mognad. Olika verktyg används för att öka barn och ungdomars delaktighet och inflytande. På Vuxenenheten har medvetenheten kring barnperspektivet ökat under året, vilket har påverkat enhetens utredningsarbete, beslut och uppföljningar. Förvaltningens fältgrupp har öppnat en ny träffpunkt för hbtq-ungdomar, "Indigo" i Alviks kulturhus. Indigo öppnades under december och har haft 19 besökare fördelat på tre tillfällen. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska skapa fler träffpunkter för unga. Särskilt fokus ska riktas mot flickor och hbtq-personer Utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska i samarbete ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola Stadsdelsnämnden samarbetar med berörda på initiativ av utbildningsnämnden och kommunstyrelsen.

Sid 62 (93) Nämndmål: 4.4.1 Barn/ungdomar som kommer ensamma till Bromma har skydd och hjälp Uppfylls helt Beskrivning Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. I Barnkonventionens artikel 22 står att alla flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp om de kommer ensamma. Stadsdelen har en beredskap för att arbeta med en allt större målgrupp ensamkommande barn och ungdomar. I detta ingår att använda sig av närsamhällets möjligheter. Förväntat resultat Ensamkommande flyktingbarns behov utreds inom 3 månader. Under har förvaltningen arbetat med de utmaningar som den stora ökningen av ensamkommande barn har inneburit. En ny enhet har utvecklats inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid för ensamkommande barn och ungdomar. Efter rekrytering av personal, utveckling av arbetsformer för utredning och uppföljning har förvaltningen under hösten kommit ikapp med arbetet. Verksamhetens fokus ligger på att barnen och ungdomarna ska få en bra etablering i samhället. Familjevården rekryterar familjehem för ensamkommande barn och ungdomar. Två socialsekreterare arbetar särskilt med att rekrytera och utreda familjehem till ensamkommande barn och ungdomar. Det är svårt att hitta familjehem till målgruppen då Bromma stadsdelsnämnd konkurrerar om hemmen med övriga stadsdelar i staden samt med andra kommuner och familjehemsföretag. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel utredningar gällande ensamkommande flyktingbarns behov som avslutas inom 3 månader 87 % 85 % Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildning i Barnkonventionen till alla som arbetar med myndighetsutövning inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid -01-01 -12-31 Avvikelse Utbildning i barnkonventionen har inte genomförts. Flertalet berörda enheter bedömer att kunskapen om barnkonventionen är god inom enheterna. De enheter som behöver mer kunskap om innebörden av konventionen ska under 2017 genomföra insatser som ökar kompetensen inom området.

Sid 63 (93) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.5 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Uppfylls helt Våld i nära relationer uppmärksammas i hög utsträckning av olika aktörer i samhället. Antalet ärenden som kommer till förvaltningen där det förekommer våld i familjen är stort. inkom 403 anmälningar (39 % av totala antalet anmälningar) där barn eller ungdomar var berörda av våld i familjen. Om barn och unga är berörda inleds det alltid utredning. Under har Familjefrid fortsatt sitt arbete med att minska våldet i nära relationer. Stöd ges i olika former till våldsutsatta. Verksamheten ger även stöd till den som utövat våld. Familjefrid har startat en referensgrupp med representanter från förvaltningens olika enheter. Gruppens syfte är kunskapsöverföring mellan de olika enheterna, information och översyn av rutiner samt att genomföra stadens program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Antal personer som utsatts för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten 114 st 0 st 30 st tas fram av nämnden Under inkom 96 anmälningar/ansökningar till Familjefrid gällande vuxna personer över 18 år där det förekommit våld i nära relationer. har antalet ökat till 114 personer. Av dessa personer är 109 kvinnor. Det har även skett en ökning av antalet ärenden som varit hedersrelaterade. Våldsutsatta vuxna kan finnas inom alla verksamhetsområden, d.v.s. individ och familj, funktionsnedsättning, äldre, missbruk och ekonomiskt bistånd. Det redovisade resultatet för indikatorn är baserat på antalet anmälningar/ansökningar som inkommit till Familjefrid. Det kan finnas ett mörkertal eftersom alla personer som utsatts för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten inte önskar kontakt med Familjefrid. Det uppsatta årsmålet "30 st" är felaktigt. Nämndmål: 4.5.1 Barn lever under trygga uppväxtvillkor Uppfylls helt Beskrivning Tidiga insatser för barn och ungdomar är av stor betydelse för trygga uppväxtvillkor. Socialtjänsten ska alltid inleda en utredning (11 kap. 1,2 SoL) vid misstanke om att ett barn lever med våld i nära relation. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder. Förväntat resultat Alla barn som bevittnat eller utsatts för våld erbjuds stödsamtal.

Sid 64 (93) Vid kännedom om våld i familjer där det finns barn, inleds alltid en utredning för att säkra barnens säkerhet och trygghet. Barn och ungdomar som bevittnat våld eller utsatts för våld erbjuds alltid stödsamtal. Målsättningen är att säkerställa att barn och ungdomar ges möjlighet till trygga och utvecklande uppväxtvillkor samt skydd i utsatta situationer. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel ärenden med våld i nära relationer som inte återaktualiserats på samma grund inom 12 månader. 100 % 80 % Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska utveckla rutiner och metoder för att inventera antal kvinnor och män över 18 år som är våldsutsatta. Avvikelse Förvaltningen har inte upprättat rutiner/metoder för att inventera antal vuxna kvinnor och män kända av socialtjänsten som är våldsutsatta. Statistik förs på Familjefrid över inkomna anmälningar/ansökningar. Övriga enheter väntar på mall för uppföljning som enligt uppgift ska utarbetas av socialförvaltningen och stadsledningskontoret. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Uppfylls delvis Resultatet för indikatorerna hämtas från stadens brukarundersökning. Undersökningen genomfördes under våren. Den tidiga undersökningen kan antas vara en av orsakerna till att årsmålen för flera av indikatorerna inte har uppfyllts. Enheternas aktiviteter för att uppfylla årsmålen hade inte hunnit få genomslag vid tiden för undersökningen. Grupp- och servicebostäderna i Bromma som drivs i kommunal regi belönades med stadens kvalitetsutmärkelse. Det är resultatet av en målmedveten satsning under flera år där både medarbetare och chefer varit delaktiga i arbetet. Deltagandet i kvalitetsutmärkelsen innebär att alla delar i verksamheten har blivit genomlyst vilket inneburit att kvaliteten i verksamheten har utvecklats.

Sid 65 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 86 % 88 % 83 % 85 % 88 % 88 % Resultatet för indikatorn har viktas utifrån antalet svarande/ insatsform gällande LSS-insatserna gruppboende, daglig verksamhet, korttidsboende och barnboende. I jämförelse med års resultat är utvecklingen positiv trots att nämndens årsmål inte har uppnåtts helt. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 77 % 78 % 76 % 79 % 76 % 76 % Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 70 % 72 % 68 % 73 % 75 % tas fram av nämnden Indikatorn bygger på frågan "Det är lätt att ta sig fram i staden (gator, torg, affärer, stationer, färdmedel)" Resultatet för indikatorn har sjunkit i jämförelse med års resultat. Brommas resultat är dock högre än för staden totalt som är 66 procent. Andel personer som upplever att de varit delaktiga i upprättandet av genomförandeplaner 79 % 80 % 77 % 86 % 80 Fastställs Att delta i upprättandet av sin genomförandeplan är grundläggande för brukarens möjlighet till självbestämmande och delaktighet. Indikatorn är ny för i år. Det resultat som presenteras för gällde frågan "Har du en genomförandeplan" vilket inte är lika med att vara med och upprätta sin genomförandeplan. Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerande bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 82 % 84 % 78 % 83 % 88 % tas fram av nämnden Indikatorns utfall är hämtat från stadens brukarundersökning och bygger på frågan "Jag har stöd / hjälpmedel jag behöver i min bostad". et visar andelen personer med funktionsnedsättning totalt i stadsdelen som bor i grupp- och servicebostäder som drivs i kommunal och privat regi som upplever att de har en fungerande bostad. Andelen nöjda brukare har minskat något i jämförelse med föregående år. 89 procent av brukarna i verksamheter som Bromma driver i egen regi, uppger att de har en fungerande bostad med de hjälpmedel som de behöver.

Sid 66 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Brukarens upplevelse av trygghet - LSSboende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 90 % 88 % 92 % 91 % 90 % 90 % Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 89 % 93 % 84 % 82 % 89 % 89 % 87 % 82 % 94 % 88 % 89 % 89 % Resultatet för indikatorn är hämtad från stadens brukarundersökning. Totalt för Bromma stadsdelsnämnd inkom 7 svar vilket ger en svarsprocent på 24 %. Den låga svarsfrekvensen gör resultatet osäkert. Stadsdelen har ingen kommunalt driven verksamhet utan de korttidsboenden som finns i stadsdelen är upphandlade enligt LOV. Nöjda brukare - LSSboende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 84 % 86 % 82 % 87 % 89 % 89 % Resultatet är hämtat från stadens brukarundersökning. et visar andelen nöjda brukare totalt i stadsdelen som bor i grupp- och servicebostäder som drivs i kommunal och privat regi. Andelen nöjda brukare har minskat något i jämförelse med föregående år. När det gäller resultatet för grupp- och servicebostäder i egen regi antas minskningen bero på att inflyttningen varit stor under året. Erfarenheten visar att det tar en viss tid innan man trivs i sin nya bostad. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska bygga bort enkelt avhjälpta hinder Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och socialnämnden göra en översyn av behovet av äldreboende för personer som bor i gruppbostad enligt LSS Avvikelse Aktiviteten har inte genomförts under. Stadsdelsnämnden samarbetar med berörda på initiativ av äldrenämnden och socialnämnden.

Sid 67 (93) Nämndmål: 4.6.1 Personer med funktionsnedsättning upplever att de blir väl bemötta av förvaltningens personal Uppfylls delvis Beskrivning Ett bra bemötande är en viktig faktor för god kvalitet. Genom ett bra bemötande skapas förutsättningar för delaktighet och verksamhetsutveckling. Förväntat resultat En ökning av andelen brukare som upplever att de blir väl bemötta av förvaltningens personal jämfört med resultatet i års brukarundersökning. Se analyser under respektive indikator. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare på grupp- och serviceboenden, som drivs i egen regi, som anser att de har inflytande över det stöd de får. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av biståndsenhetens personal. 88 % 80 % 45 % 49 % 38 % 61 % 75 % Resultatet för indikatorn hämtas från stadens brukarundersökning. Utvecklingen för indikatorn är negativ jämfört med föregående års resultat. Brukarundersökningen genomfördes under våren. Den på året tidiga undersökningen kan antas vara en av orsakerna till att årsmålet för indikatorn inte har uppfyllts. Enhetens aktiviteter för att uppfylla årsmålet hade inte hunnit få genomslag vid tiden för undersökningen. Enheten har arbetat aktivt med bemötandefrågor under året och arbetar också för att beslut om insatser ska löpa över längre tid än tidigare för att skapa trygghet för brukaren. En ytterligare orsak till det låga resultatet kan vara den tidigare höga personalomsättningen på enheten. För målgruppen är det viktigt med kontinuitet och att de känner förtroende för sin handläggare. Att ha korta kontakter med olika handläggare kan därför påverka bedömningen negativt. Åtgärder för att minska personalomsättningen har genomförts vilket har bromsat den tidigare höga omsättningen av personal. Enheten för bistånd till personer med funktionsnedsättning är en väl fungerande verksamhet.

Sid 68 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av personalen på gruppoch servicebostäder i egen regi. 83 % 96 % 90 % Resultatet hämtas från stadens brukarundersökning. Indikatorn mäts genom frågan "Personalen lyssnar på mig". Resultatet har sjunkit i jämförelse med års mycket höga resultat. En ny servicebostad med 10 platser har öppnats som vid tiden för brukarundersökningen inte hade funnit sin form fullt ut. Erfarenheten visar, att det tar tid för brukare att trivas i sin nya bostad. Ett antagande är att detta påverkat resultatet i års brukarundersökning. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska hålla en serie seminarier under med fokus på tillgänglig kommunikation med syfte att öka kunskapen om hur alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar. Avvikelse Ett seminarium har genomförts. Personal ska utbildas i klarspråk KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Uppfylls delvis En viktig mötesplats och sluss till myndigheter öppnades med förvaltningens nya medborgarkontor i Blackeberg. Medborgarkontoret har erbjudit service och ett stort antal aktiviteter under året. Med fler möjliga mötesplatser mellan individer med olika bakgrund och annan lokal kraft som föreningar och sociala organisationer ökar förutsättningarna för invånarnas delaktighet och inflytande. Besökare har förstås fått stöd i kontakt med myndigheter och hjälp med att öka sin digitala kompetens. Också äldreomsorgen har arbetat med att minska den digitala klyftan. Den höjda kompetensen beräknas öka kvaliteten inom olika områden i äldreomsorgen genom att möta den äldres skiftande behov och önskemål av hjälp med och genom digital teknik. Vi når dock inte helt målen för demokrati och inflytande på grund av utfallet på indikatorer om inflytande över boendestöd, gruppboenden, förskola, hemtjänst och vård- och omsorgsboende av varierande orsaker. Inte heller når vi målet om antal medborgarförslag.

Sid 69 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare med boendestöd som anser att de har inflytande över det stöd de får av sina boendestödjare. 84 % 85 % 84 % 88 % fastställs Målet uppnås inte fullt ut. Orsaker kan vara att insatsen inte alltid kan utföras på tid brukaren önskar och/eller att brukaren upplever att beviljade stödtimmar inte räcker till de insatser brukaren önskar ha stöd med. Andel brukare på stadens gruppboenden som anser att de har inflytande över det stöd de får. 80 % 81 % 78 % 89 % fastställs Indikatorns resultat bygger på frågan i stadens brukarundersökning "Jag har själv varit med och planerat det stöd jag får". Det finns ett samband mellan resultatet för denna indikator och resultatet för indikatorn "Andel brukare som varit med och gjort sin genomförandeplan" (indikator under mål 4.6). Om brukaren inte deltagit i upprättandet av sin genomförandeplan försvåras brukarens möjlighet att påverka utformningen av det stöd som ges. Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten 80 % 80,02 % 80,95 % 82 % 82 % Enligt resultatet av förskoleundersökningen når Brommas förskolor inte målet, även om resultatet ökat från års undersökning. Förskoleenheterna erbjuder olika former för föräldrasamverkan, exempelvis föräldraråd, föräldramöten och utvecklingssamtal, och anslår dokumentation av verksamheten (ofta med bild och text) för föräldrarna att ta del av. I föräldraundersökningen finns möjlighet att lämna en kommentar till de olika frågorna. Gällande delaktighet och inflytande i verksamheten efterlyses bland annat fler utvecklingssamtal, andra former på föräldramöten och mer frekvens och innehåll i den dokumentation som föräldrarna får ta del av. Andel äldre med hemtjänst som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras 83,97 % 86,81 % 83 % 86 % 86 % Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsdelsnämnderna initiera en satsning för att stärka ungas organisering och öka kunskaperna om mänskliga rättigheter. Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsdelsnämnderna ta fram förslag på hur det civila samhället kan stärkas, med särskilt fokus på ytterstaden och kvinnors organisering, samt bidra till att förutsättningar skapas för att det civila samhället kan göras delaktigt i stadens utveckling, i enlighet med det arbete som pågår inom ramen för den sociala hållbarhetskommissionen Stadsdelsnämnderna ska utarbeta lokala utvecklingsprogram i samverkan med invånare och i samarbete med stadens övriga nämnder och styrelser

Sid 70 (93) Nämndmål: 4.7.1 Bromma är en stadsdel där invånarna är delaktiga och har inflytande Uppfylls delvis Beskrivning Bromma Medborgarkontor öppnas i början av. Medborgarkontoret ska göra invånarna mer delaktiga och ge dem möjlighet till mer inflytande. kommer också ett planeringsråd att sammanträda varannan månad i syfte att öka invånarnas insyn och delaktighet i stadens plan- och byggprocesser. Förväntat resultat Staden och stadsdelens information blir mer tillgänglig. Den digitala klyftan minskar och mötesplatserna mellan invånarna blir fler. Invånarnas möjligheter för delaktighet och inflytande utvecklas. För att göra stadens och stadsdelens information mer tillgänglig har kommuninvånarnas möjligheter att lämna synpunkter och felanmälan varit framträdande i lokaltidningsannonser. Förvaltningen har höjt kraven på främjandet av delaktighet när projekt ska kommuniceras. Med hjälp av en mall ska också möjligheter till återkoppling bli ännu bättre. Medborgarkontoret har sedan starten i februari marknadsfört verksamheten aktivt både avseende råd och stöd om kommunal verksamhet, stöd från offentlig sektor och anordnade aktiviteter. Bland annat har skräpplockardag, medborgarförslagsverkstad, politikercafé, läxhjälp, språkfika, stickcafé, rådgivning kvinnojouren och budget- och skuldrådgivning anordnats. Förvaltningens samarbete med föreningar och sociala företag syftar förutom att ordna aktiviteter också till att synliggöra för medborgare vilka organisationer som finns, och erbjuda en kanal för människor att engagera sig. För att öka möjligheten till lokalt inflytande för ungdomar har tre gymnasieklasser i Bromma fått information om medborgarförslag och Kulturstöd för unga. Arbete med att minska den digitala klyftan har genomförts. Användningen av de publika datorerna på medborgarkontoret är frekvent med fler än 50 användare per vecka och 243 ärenden som rört IT-stöd under året. Äldreomsorgen i Bromma ingår i EU-projektet DigIt för att öka den digitala kompetensen hos medarbetare inom vård och omsorg. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare som upplever att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål (vård- och omsorgsboende) 73 % 68 % 75 % 78 %

Sid 71 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Antal medborgarförslag 24 11,5 12,5 30 Ett medborgarförslag skickades in av en förening. Könsfördelningen var annars jämn. Att förvaltningen inte nått målet om 30 medborgarförslag beror troligtvis inte på bristande information om dessa eftersom information tillkommit från medborgarkontoret jämfört med tidigare år. Medborgarundersökningen för ställer inte direkta frågor om invånarnas kännedom om medborgarförslag. Antalet besökare till stadsdelsnämndens sammanträden har dessutom varit större än föregående år. En förklaring kan vara att förslagsställare har fått bättre förståelse för stadsdelsnämndens ansvarsområden. Status Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Aktiviteter som främjar till delaktighet och aktiviteter för återkoppling är stående delar i förvaltningens kommunikationsplanering av kampanj- och projektarbete Bromma Medborgarkontor anordnar 1 aktivitet per månad och ger stöd i datoranvändning och e-tjänster Bromma Medborgarkontor följer upp antal besökare per vecka och nöjdhet med servicen Det nya planeringsrådets funktion synliggörs i förvaltningens kommunikationsinsatser Informera om medborgarnas möjligheter att lämna in medborgarförslag Inkomna medborgarförslag presenteras inför och efter nämndbeslut i stadsdelsförvaltningens information till invånarna. -01-01 2017-12-31-01-01-12-31 Inkomna medborgarförslag har i mån av annonsutrymme och nyhetsprioritering presenterats inför och efter nämndbeslut i stadsdelsförvaltningens månadsannons. Planeringsrådet ökar informationsutbytet mellan aktörer i beredningen av ärenden om stadsplanering och yttrande över detaljplaner (aktörer = förtroendevalda i Bromma, förvaltningen, centrala förvaltningar, näringslivet, lokala föreningar och allmänheten) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Uppfylls delvis Under året har Bromma stadsdelsförvaltning i de upphandlingar som varit aktuella för stadsdelen arbetat aktivt för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Vi har i dessa upphandlingar ställt krav på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ska ingå. Tillsammans med Hässelby-Vällingby slutfördes under upphandling av städtjänster.

Sid 72 (93) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 59 % 60 % Tas fram av nämnden VB Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Nämnden erhöll i kommunfullmäktiges ursprungliga budget en ram som uppgick till 1 400,4 mnkr. I samband med årets tertialuppföljningar har kommunstyrelsen tillfört förvaltningen ytterligare netto 32,5 mnkr, varför slutlig budget uppgår till 1 432,9 mnkr. Förvaltningen har genomfört sitt uppdrag till en nettokostnad av 1 437,2 mnkr. När hänsyn även tas till resultatenheternas fonddispositioner, 4,3 mnkr, blir det samlade och slutliga resultatet ett överskott med netto 0,1 mnkr. Nämndens ekonomiska resultat jämfört med årets tertialprognoser (mnkr): T1 T2 Bokslut - 5 0 0,1 I tertialrapport 2 var förvaltningens prognos att nettokostnaderna för året skulle uppgå till 1 431,6 mnkr. Avvikelsen mot det faktiska utfallet (1 432,9 mnkr) blev således 0,0 procent. Det innebär att stadens mål och indikator för prognossäkerhet (max +/-1,0 %) uppnås. Resultatet för fördelas efter organisatoriskt ansvar enligt nedan: Verksamhetsområde Budget Avvik Fonddisp. Resultat Äldreomsorg 544,7 560,6-15,9 2,5-13,4 Socialtjänst och Fritid 426,1 431-4,9-0,4-5,3 Förskola 376,2 378,4-2,2 2,2 0 Administration 64,9 62,6 2,2 2,2 Stadsdelsnämnd 2,1 1,9 0,2 0,2 Stadsdelsdirektören 3,8 3,2 0,6 0,6 Buffert 15,2-0,5 15,7 15,7 Total 1 432,9 1 437,2-4,3 4,3 0,1 et fördelat efter ändamål: Verksamhet Budget Avvik Fonddisp. Resultat Nämnd och förvaltning Individ och familjeomsorg 44,4 41,2 3,2 3,2 112,4 117-4,6 0-4,6 Stadsmiljö 25,6 25,7-0,1-0,1 Förskolan 376,2 378,4-2,2 2,2 0 Äldreomsorg 547 562,1-15,1 2,5-12,6

Sid 73 (93) Verksamhet Budget Avvik Fonddisp. Resultat Omsorg om funktionshindrade 250,9 252,1-1,2-0,4-1,6 Kultur och fritid 14,3 13,7 0,6 0,6 Ekonomiskt bistånd 45,4 42,9 2,5 2,5 Arbetsmarknad 7,8 6,3 1,5 1,5 Övrig verksamhet (del av buffert) 9-2,1 11,1 11,1 Slutsumma 1 432,9 1 437,2-4,3 4,3 0,1 Nedan kommenteras utfallet enligt de centrala anvisningarna per verksamhet. Resultaten inkluderar, för att vara rättvisande, också köp och försäljning med interna motparter. Individ och familjeomsorg Nämnden budget för verksamheten har uppgått till netto 112,4 mnkr och utfallet blev ett underskott med netto 4,6 mnkr. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut - 1,3-4,2-4,6 Barn och ungdomsverksamheten redovisar överskott med 2,8 mnkr, vilket har flera orsaker. Antalet akuta ärenden som krävt omedelbara placeringar har varit lägre jämfört med och samtidigt har verksamheten i enlighet med sin planering lyckats med att utveckla egna öppenvårdsresurser som medfört färre externa köp. Detsamma gäller rekrytering av egna jourfamiljer, vilket medfört minskade externa köp av både jourhems- och HVB-platser. Dessutom har medel på 3,9 mnkr fördelats för förstärkning (inhyrning socialsekreterare, täckning av placeringskostnader, uppstart av nya enheter och kompetensutveckling) utifrån antalet mottagna ensamkommande barn o ungdom. Verksamheten har även tilldelats extra stimulansmedel med 0,2 mnkr. För vuxna redovisar missbruksvården underskott med 6,5 mnkr, vilket beror på ökade behov av insatser under året. Totalt är 315 placeringar gjorda omfattande 12 155 vårddygn, vilket är en ökning med 57 procent jämfört med. Nettokostnaderna ökade med 4,9 mnkr jämfört med eller 30 procent. Samtliga placeringar har skett på grund av att alternativet öppenvård inte kunnat tillgodose vårdbehoven. Antalet vårddygn för LVM-insats har ökat med 124 dygn i december, vilket är det främsta orsaken till verksamhetens underskott. Socialpsykiatrin redovisar underskott med 1,9 mnkr, vilket till största delen beror på ökade kostnader för köpta boenden. Vuxna, missbruk Snitt Dec Plan Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec HVB/ Behandlingshem 1,3 1 2 3 4 4 4 4 4 5 5 4 3 2 6 LVM-vård vuxna 1,4 3 1 3 5 4 3 2 1 1 1 1 1 3 4 Familjehemsvård vuxna 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0

Sid 74 (93) Vuxna, missbruk Snitt Dec Plan Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Stöd- och omvårdnadsboende 14,9 20 12 19 18 13 15 12 15 10 9 7 10 10 13 Andra boendeform 14,8 16 14 17 20 14 12 17 21 7 7 13 14 11 19 Öppenvård 0,9 4 3 8 3 1 0 0 1 1 1 0 0 0 1 Boendeplacering 32,4 40 32 42 47 35 34 35 41 23 22 25 28 27 42 Av de utförande enheterna redovisar boendestödsgruppen budget i balans samtidigt som Västerorts aktivitetscentrum (VAC) överskrider budget med 0,3 mnkr på grund av flyttkostnader i samband med ombyggnation. Resultatenheten Långskeppet redovisar balans och enhetens utgående fond (1,1 mnkr) till 2017 blir därmed oförändrad. Jämfört med bedömningen i tertialrapport 2 avviker framförallt vuxenenheten. Här har utfallet jämfört med prognosen försämrats med 0,4 mnkr. Individ och familjeomsorgens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Differens % Bruttokostnader 204,2 152,3 51,9 34 % varav personal 71,7 63,5 8,2 13 % varav lokaler 7,9 8,6-0,7-8 % varav verksamhetsköp 104,8 66,6 38,2 57 % varav övrigt 19,8 13,6 6,2 46 % Intäkter - 87,2-37,4 49,8 133 % Nettokostnaderna ökade med 2,1 mnkr eller 1,8 procent. Bruttokostnadernas ökning med 34,1 procent förklaras huvudsakligen av ökade behov av insatser i form av vård och boenden samt kostnadsökningar för ensamkommande barn och ungdomar. Bromma hade under året 144 ensamkommande barn, varav 22 barn var placerade hos stadens eget HVB-hem. Den stora ökningen av antalet ensamkommande barn skedde de sista två månaderna och har i stort sett legat på oförändrad nivå under hela. De samlade placeringskostnaderna för denna målgrupp uppgick till 56 mnkr. Dessa har dock finansierats av ökade statsbidrag. Personalkostnaderna har ökat med 12,9 procent jämfört med, varav 87,0 procent hänförs till den nya upprättade enheten för ensamkommande barn och ungdom. Lokalkostnaderna minskade med 0,7 mnkr jämfört med. Vuxenenhetens hyresbestånd av försöks- och träningslägenheter har ökat för att bemöta behoven och ökningen motsvarade 18 lägenheter jämfört med. Hyreskostnader för VAC har nedjusteras med cirka 0,8 mnkr under byggnationsperioden. Kostnaderna för externa verksamhetsköp har ökat med 45,6 procent jämfört med och detta förklaras av ökade placeringskostnader för ensamkommande barn och ungdom. "Övrigt"-kostnadernas ökning avser uppdragstagare i familjehem och kontaktpersoner samt inhyrd personal för att täcka vakanser inom barnenheten, ungdomsenheten och vuxenenheten. Intäkternas ökning beror till största delen på projektmedel som har initierats under året och

Sid 75 (93) kostnadsersättningar för ensamkommande flyktingbarn samt ej utnyttade PRIO-medel från tidigare år. Ekonomiskt bistånd inkl. flyktingmottagandet Nämndens budget för verksamheten har uppgått till 45,4 mnkr och utfallet blev ett överskott med 2,5 mnkr. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut 0 1 2,5 Överskottet förklaras av ökade intäkter i samband med flyktingmottagandet. För Brommas del är medelbidraget i kronor/hushåll lägst i hela staden. Medelbidraget per hushåll uppgick till 8161 kr för och har ökat med 5,0 procent mellan och. Detta förklaras av ökade boende kostnader för flyktingfamiljer. I ett 12-månadsperspektiv var medelantalet biståndshushåll 348 vilket innebär en minskning med 2,3 procent jämfört med. Handläggningskostnaderna uppgick till 12,8 mnkr eller 25,9 procent av den totala kostnaden, vilket är en minskning med 2,1 procent jämfört med. Arbetsmarknadsåtgärder Nämndens budget för verksamheten har uppgått till 7,8 mnkr och utfallet blev ett överskott med 1,5 mnkr. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut 0 0,5 1,5 Överskottet förklaras av färre anställda under offentligt skyddat arbete (OSA). Förvaltningen har i snitt haft 15 i stället för 21 OSA-anställda och sju personer har visstidsanställning riktad till grupper som står långt från arbetsmarknaden. 382 ungdomar har erhållit feriearbeten under sommaren, varav 117 till Hässelby-Vällingby, vilket är 22 fler än nämndens mål. För Brommas del är detta en betydande ökning med 75 jämfört med. Fritid och kultur Nämndens budget för verksamheten - som omfattar fritidsverksamhet för barn och ungdom, kulturverksamhet samt konsumentvägledning - har uppgått till 14,3 mnkr. et blev ett överskott med 0,6 mnkr. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut 0 0 0,6 Överskottet avser kolloverksamheten respektive lägre personalkostnader på grund av vakanser. Ansökningar om sommarkolloplats inkom för 449 barn, vilket var 112 fler än. Totalt 354 barn utnyttjade erbjudna platser medan 95 valde att avböja.

Sid 76 (93) Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Differens % Bruttokostnader 16,1 14 1,8 15 % varav personal 9 8,7 0,3 3 % varav lokaler 1,2 1,3-0,1-1 % varav verksamhetsköp 3,5 2,8 0,7 25 % varav övrigt 2,4 1,2 1,2 100 % Intäkter - 2,4-1,1 1,3 118 % Nettokostnaden har ökat med 0,8 mnkr eller 6 procent. Intäktsökningen förklaras av medel för sommaraktiviteter om 0,8 mnkr, hyresintäkter för 4H samt ökade kolloavgifter. Ökningen av verksamhetsköp avser kolloverksamheten medan ökningen för "övrigt" beror på inköp av inventarier och lokalanpassning. Äldreomsorg Nämndens budget för verksamheten har uppgått till 547,0 mnkr. et blev ett underskott med 15,1 mnkr före resultatdispositioner och 12,6 mnkr efter resultatdispositioner. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut - 13-10,7-12,6 Förvaltningen flaggade redan i årets första prognos för en obalans i verksamhetens ekonomi, att behovet insatser inte svarade mot den befolkningsminskning som låg till grund för kommunfullmäktiges resurstilldelning. På stadens uppdrag svarar Sweco för såväl befolkningsprognosen som beräkningen av resursbehovet i respektive stadsdelsområde. Sweco bekräftade under våren att befolkningsprognosen för Bromma inte stämde. Den större delen av befolkningsavvikelsen avsåg Beckomberga och inflyttning från andra stadsdelar och kommuner till Tunets trygghetsboende. Inför kommunfullmäktiges budget 2017 reviderade Sweco sin befolkningsprognos. Åtgärder vidtogs vidare inom myndighet- och beställarfunktionen för att bromsa kostnadsutvecklingen Den utförande verksamheten (anslagsenheter och resultatenheter) redovisar underskott med totalt netto 1,4 mnkr. Bromma hemtjänst har haft svårigheter att anpassa kostnaderna efter sina intäkter. Resultatet för var ett underskott på 3,9 mnkr och resultatet för är förbättrat men fortfarande ett fortsatt underskott på 2,9 mnkr, trots att stimulansmedel har erhållits såväl och. Ytterligare åtgärder behöver vidtas. Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Differens % Bruttokostnader 774 781,8-7,8-1 varav personal 339,7 288,1 51,6 18 varav lokaler 46,7 47-0,3-1

Sid 77 (93) Differens % varav verksamhetsköp 351,9 413,3-61,4-15 varav övrigt 35,7 33,4 2,3 7 Intäkter - 211,9-194,8-17,1-9 Personalkostnadens ökning beror återigen främst på återtagandet av Tallbacken i egen regi. Av samma skäl minskade kostnaden för verksamhetsköp. Nettokostnaden har totalt sett minskat med 24,9 mnkr eller 4 procent jämfört med. Det kan förklaras av att ökade intäkter på grund av högre priser vid försäljning av vårdinsatser samt att förvaltningen tillförts bidrag från äldreförvaltningen för ökad bemanning. Även återtagandet av Tallbacken i egen regi har inneburit lägre nettokostnader per insats jämfört med tidigare externa vårdköp. Dessutom har personalkostnaden, trots en total ökning, relativt sett minskat till följd av att pf-påslaget minskat från och med. Insatsvolymerna framgår av tabellen nedan: Äldreomsorg Snitt Plannivå Jan Snitt feb-juli Aug Sep Okt Nov Dec Totala antalet hjälptagare Antal trygghetslarm Hemtjänst i ordinärt boende Personer med dagverksamhet Personer på servicehus Månadsplatser korttidsboende Månadsplatser med heldygnsomsorg (SBF) 2 011 1 990 2 074 2 055 2 047 2 028 2 039 2 042 2 054 1 139 1 178 1 205 1 210 1 190 1 176 1 181 1 190 1 205 1 166 1 156 1 226 1 186 1 171 1 146 1 157 1 154 1 168 84 76 82 84 81 81 79 82 82 82 78 78 80 80 76 75 77 78 16 15 14 12 9 7 8 7 8 443 429 442 447 457 462 466 465 459

Sid 78 (93) Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Nämndens budget för verksamheten har uppgått till 250,9 mnkr och utfallet blev underskott med 1,2 mnkr före resultatdispositioner och 1,6 mnkr efter resultatdispositioner. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut - 1,5-1,5-1,6 Underskottet beror till största delen på ökade kostnader inom utförarenheten för personligt stöd. I utfallet ingår även ett underskott med 0,3 mnkr för biståndsenheten, vilket avser sjuklönekostnader för personlig assistans avseende externa utförare. Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Differens % Bruttokostnader 284 263 21 8 % varav personal 59 54,7 4,3 8 % varav lokaler 13 11,9 1,1 9 % varav verksamhetsköp 179,9 176,3 3,6 2 % varav övrigt 32,1 20,1 12 60 % Intäkter 31,9 30,9 1 1 % Totalt sett har nettokostnaderna ökat med 20,0 mnkr (8,6 %) jämfört med år. Nettokostnaderna för personal och lokal ökade jämfört med på grund av nystart av Björnsonsgatans servicebostad. Kostnaderna för verksamhetsköp ökade med 2 procent på grund av ökade volymer (behov av insatser) samt prisökningar. Ärendevolymer Snitt dec- 15 Plan jan Särskild boende enligt LSS Snitt feb - sep nov dec Snitt Bostad enl LSS, vuxna Bostad enl LSS, barn 84 90 84 91 93 96 92 93 5 5 4 6 9 8 8 9

Sid 79 (93) Ärendevolymer Snitt dec- 15 Plan jan Snitt feb - sep nov dec Snitt Korttidsvistelse, barn, vuxna Särskild boende enligt SoL Bostad enligt SoL,vuxna Särskild boende enligt SoL Korttidsboende enligt SoL 71 68 73 72 76 71 67 74 0 4 4 4 4 4 5 5 4 3 4 3 4 4 2 2 4 3 3 2 3 2 1 1 2 Sysselsättning 0 Daglig verksamhet LSS Dag verksamhet enligt SoL Personlig assistent 177 182 192 185 190 193 191 190 9 9 9 10 9 10 11 10 0 LASS 69 68 68 69 66 67 67 66 LSS 9 8 8 9 7 4 4 6 Förskoleverksamheten Nämndens budget för verksamheten har uppgått till 376,2 mnkr och utfallet blev ett underskott med 2,2 mnkr före resultatdispositioner och balanserat efter resultatdispositioner. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut 0 0 0 Den slutliga tilldelningen av budgetschabloner baserades på årets genomsnittliga inskrivningstal 2 808 barn. Det innebar minskade prestationer med i medeltal 64 barn per månad jämfört med 2 872 barn i ursprunglig kommunfullmäktigebudget och att 6,4 mnkr av preliminära medel fick återföras. Samtidigt tillfördes förvaltningen totalt 10,0 mnkr för följande: 2,8 mnkr för att barnomsorgsgarantin uppfylldes, 6,9 mnkr som kompensation för lokaler med höga hyror och 0,3 mnkr för kapitalkostnader i samband med klimatinvesteringar. Resultatenheterna redovisar ett sammantaget nettounderskott relativt årets intäkter med 3,6 mnkr, vilket enligt stadens regler medför en minskad fondering till 19,3 mnkr. En resultatenhet, Åkeslunds förskolor, aviserar fondunderskott till 2017 med 1,5 mnkr, vilket innebär att enheten i samband med bokslutet kommer att upphöra som resultatenhet. Kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Differens % Bruttokostnader 412,9 401,4 11,5 3 % varav personal 309,1 298,3 10,8 4 % varav lokaler 65,2 63,5 1,7 3 %

Sid 80 (93) Differens % varav verksamhetsköp 14,4 13,2 1,2 9 % varav övrigt 24,2 26,3-2,1-8 % Intäkter 34,5 32,6 1,9 6 % varav föräldraavgifter 28,9 27,7 1,2 4 % varav övriga intäkter 5,6 4,9 0,7 14 % Bruttokostnaderna ökade med totalt 2,9 procent under. Nettokostnaden per barn (exkl. öppen förskola och språkförskola) uppgick till 132,2 tkr (130,1 för ) vilket innebär en ökning med 1,7 procent. Personalkostnadernas ökning (3,6 %) är en följd av löneökningar med fortsatt satsning på förskolelärarna samt en särskild låglönesatsning för barnskötarna. Lokalkostnaderna ökade med 1,7 mnkr (2,7 %). Lokalbeståndet har varit oförändrat under året. Verksamhetsköp och entreprenader ökade med 9,1 procent eller 1,2 mnkr. Övriga kostnader har minskat med 2,1 mnkr (8 %) och avser till största delen inventarieköp, förbrukningsmaterial, data/tele samt livsmedel. Taxeintäkterna ökade med 1,2 mnkr (4,3 %) samt övriga intäkter ökade med 0,7 mnkr (14,3 %) till 5,6 mnkr. Föräldraavgifterna för uppgick till i snitt 845 kr per barn och månad (826 för ). Stadsmiljö Nämndens budget för verksamheten har uppgått till 25,7 mnkr och utfallet blev ett marginellt underskott med 0,1 mnkr. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut 0 0-0,1 Den milda vintern innebar färre snö- och halkbekämpningspådrag och frigjorde medel för det stora behovet av beskärningar och inklippningar i stadsnära naturområden och längs gångvägar. Underskottet kan förklaras av de ökade driftkostnaderna för stadsdelens plaskdammar (kolsyrepatroner samt tre bajamajor). Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Differens % Bruttokostnader 27,8 27,6 0,2 1 % varav personal 2,8 2,4 0,4 16 % varav lokaler 0,7 0,4 0,2 54 % varav verksamhetsköp 6,9 6,6 0,4 6 % varav övrigt 17,4 18,2-0,8-5 % Intäkter - 2,1-2,4 0,3-13 %

Sid 81 (93) Nettokostnaden för verksamheten ökade med 0,5 mnkr eller 2 procent jämfört med. Förvaltningen redovisar ökade driftskostnader med 313 tkr för arbete i samband med avvisning av fattiga EU-medborgare. Nämnd och förvaltning Nämndens budget för verksamheten - som omfattar stadsdelsnämnden, stadsdelsdirektören och administrativa verksamhetsområdet - har uppgått till 44,4 mnkr. et blev ett överskott med 3,2 mnkr, vilket främst beror på vakanser och tjänstledigheter. Budgetutfallet jämfört med prognoserna i årets tertialrapporter: T1 T2 Bokslut 0,5 1,1 3,2 Verksamhetens kostnader och intäkter har utvecklats enligt nedan: Diff. % Bruttokostnader 42 43,2-1,2-3 % varav personal 24 23,7 0,3 1 % varav lokaler 1,9 2,1-0,2-10 % varav verksamhetsköp 0,6 0,6 0 0 % varav övrigt 15,6 16,8-1,2-7 % Intäkter 0,8 1,4-0,6-43 % Övrig verksamhet Övrig verksamhet utgör en del av förvaltningens reserv för oförutsedda kostnader och var budgeterad till 9,0 mnkr. Reserven har under året utökats med extraordinära engångsintäkter motsvarande 2,1 mnkr, varav 1,5 mnkr avsåg äldre PRIO-medel medan 0,6 mnkr var till flyktingmottagandet. Särskilda satsningar Förvaltningens verksamhetsplan fastställdes utifrån de riktlinjer och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige tilldelat nämnden. Förvaltningen har generellt höjt ersättningsnivåerna till utförarverksamheten i motsvarande grad som stadens satsningar. Lönerörelsen har bedrivits enligt de centrala överenskommelserna. Därutöver har förändrade budgetutrymmen satsats på att möta förändrade behov i verksamheterna till följd av befolkningsförändringar och prisökningar för köpta resurser/insatser. Förskoleverksamheten Ökningen av det socioekonomiska anslaget med 11,2 procent har i förvaltningens verksamhetsplan följts upp med en ökad budget för barn med behov av särskilt stöd med 16 procent och ökning av det socioekonomiska stödet till förskolor i Blackeberg med 23 procent.

Sid 82 (93) Barn, kultur och fritid Fritidsverksamheten utvecklar nya arbetssätt för att möta nya behov. Verksamheten samverkar med medborgarkontoret, skolor, föreningar och idrottsförvaltningen för att öka tillgängligheten och utbudet av aktiviteter. Individ- och familjeomsorg Alla socialsekreterare och enhetschefer som arbetar med barn och ungdom går sedan januari en utbildning i systemteori. Utbildningen kommer att pågå under tre terminer. En socialsekreterare på Barnenheten har en projektanställning, som finansieras med Priomedel, med uppdrag att implementera arbetet med SIP (samordnad individuell plan) på alla enheter inom barn och ungdom. I projektanställningen ingår också den fortsatta implementeringen av metoden Signs of Safety. Familjevården kommer att delta i Skolfam i höst. I Skolfam ingår barn i åldern 6-12 år som är familjehemsplacerade av Stockholms stad i Stockholms stad. Skolfam syftar till att förbättra barnens möjligheter till en positiv framtid genom att fokusera på goda utbildningsresultat. Inom socialpsykiatrin pågår ett stort arbete där Prio-medel kommer att användas för att utveckla verksamheten. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Enheten för bistånd till personer med funktionsnedsättning har anställt en gruppledare för att stödja biståndsbedömare och avlasta enhetschef. Äldreomsorg En stadsgemensam upphandling har genomförts gällande gratis broddar till personer över 75 år med hemtjänst och/eller trygghetslarm. Förvaltningen administrerar inköp och utdelning under hösten. Förvaltningen har fått ökade resurser för biståndsbedömning för att kunna tillgodose de äldres behov. Äldreomsorgen har samtidigt under året haft ett stort underskott på grund av stora, oväntade inflyttningar av personer med omfattande omvårdnadsbehov varför de ökade resurserna inte fått önskad effekt. Demokrati- och utvecklingsarbete Under mål 4.7 beskrivs närmre hur vi arbetat under andra tertialen för att göra Bromma till en stadsdel där invånarna är delaktiga och har inflytande. De medel som stadsdelen tilldelats för demokrati- och utvecklingsarbete har täckt kostnader för lön av två samhällsvägledare samt en halvtid kultursekreterare, hyra av lokal i Blackebergs bibliotek, löpande kostnader (el, städning, datorer, telefoni m.m.), aktiviteter samt marknadsföring av dem. Resultatenheter Förvaltningens resultatenheter redovisar ett underskott i relation till årets intäkter med 5,5 mnkr. Ingående fondmedel på 42,2 mnkr minskar till en utgående fond på 37,8 mnkr sedan hänsyn tagits till stadens spärregler för fondering samt till att Åkeslunds förskolor upphör som fristående resultatenhet.

Sid 83 (93) Äldreomsorg Inom äldreomsorgen redovisar de fyra resultatenheterna underskott för året med 2,3 mnkr. Tre enheter redovisar ett underskott för året medan den fjärde visar ett överskott. Utav dessa medför samtliga enheter positiva fondsaldon till 2017. Totalt minskar fonderingen med 2,5 mnkr. Brommagårdens äldreboende Årets utfall Fond In Fond Ut - 418 2 966 2 548 Då enheten har haft ovanligt stor omsättning på lägenheter (18 lediga platser jämfört med 12 som tidigare om åren) har detta inneburit större behov av sjuksköterskeinsatser i livets slutskede samt sjukare äldre som har flyttat in. Enhetens storkök drabbades även av trasigt kylrum och diskmaskin; kostnader som var stora och som inte budgeterats för. Gruppboendet redovisar ett underskott på 0,3 mnkr, ålderdomshemmet ett underskott på 0,2 mnkr och dagverksamheten ett överskott på 0,1 mnkr. Fondöverföringen till kommande år är 2,5 mnkr. Mälarbackens vård- och omsorgsboende Årets utfall Fond In Fond Ut - 2348 12 369 10 021 Mälarbackens vård- och omsorgsboende redovisar ett underskott på 2,3 mnkr och en positiv fondering till 2017 med 10,0 mnkr. Beläggningen för enheten har sammantaget varit lägre än beräknat. Enheten har haft vakanta sjukskötersketjänster vilket har inneburit höga kostnader för bemanning av inhyrningssjuksköterskor under året. En omfattande upprustning av tvättstugan har skett samt så har ett större inköp av madrasser inhandlats. Sörklippans äldreboende Årets utfall Fond In Fond Ut - 420 1 747 1 327 Sörklippans äldreboende redovisar ett underskott på 0,4 mnkr. Detta kan delvis förklaras av att verksamheten haft tomma platser under sommaren. Fondöverföringen till kommande år är 1,3 mnkr. Under har verksamheten haft en ovanligt stor omsättning av boenden. Totalt har 27 av 44 lägenheter ledigförklarats på grund av dödsfall eller i något enstaka fall på grund av flytt till annat boende. Nästan vid samtliga sådana tillfällen drabbas verksamheten av ett inkomstbortfall. Under maj-juni hade enheten totalt fem tomma lägenheter och efterfrågan var under den perioden mycket liten vilket orsakade ett rejält inkomsttapp. Utbildningsnivån på personalgruppen är hög: 95 procent är undersköterskor och av dessa är 11 personer Silviasystrar. Så gott som samtliga arbetar heltid, vilket ur ett kontinuitets- och kvalitetsperspektiv är bra. Årets lönerevision blev dock mycket kostsam då undersköterskor och särskilt Silviasystrarna fick höga påslag.

Sid 84 (93) Tranebergs restaurang Årets utfall Fond In Fond Ut 838 411 1 091 Enheten redovisar ett överskott på 0,8 mnkr. Under har enheten utökat sin försäljning samtidigt som personalstyrkan inte förändrats. Fondöverföringen till kommande år är 1,1 mnkr. Förskolan Förskoleverksamhetens resultatenheter redovisas underskott för året med 3,6 mnkr. Åtta av elva enheter redovisar underskott för året. En av dessa aviserar fondunderskott till 2017 med 1,5 mnkr, vilket innebär att den i samband med bokslutet kommer att upphöra som resultatenhet. Abrahamsbergs förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut -651 1 714 1 062 Enheten framhåller att man har ett kalkylerat underskott då man gjort vissa satsningar. Enheten har inte haft fullt i alla barngrupper hela året och har försökt anpassa personaltimmar där det är möjligt. Alviks förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut 73 2 132 2 205 Enheten redovisar ett mindre överskott trots att den saknat barn under hösten och då särskilt på förskolorna i Minneberg. Enheten har dock för närvarande fulla barngrupper. Enheten har anställt flera förskollärare och erfarna barnskötare där den tidigare hade outbildade barnskötare. Ledningsfunktionen har vidare varit reducerad med en tillförordnad förskolechef fram till augusti och en pedagogisk ledare på 15 t/v hela året. Beckomberga, Blackeberg och Olovslunds förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut - 167 312 145 Enheten pekar på minskade intäkter i samband med övergång till skolan samt till att i vissa av enhetens områden finns ett överskott av platser i förhållande till behoven. Blackebergs förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut - 954 2 673 1 718 Enheten förklarar underskottet med att man inte har haft fulla grupper hela året samt extra resurser för barn med speciella behov.

Sid 85 (93) Bromma kyrka förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut 227 4 486 4 542 Enheten understryker att den har sin verksamhet i ett område med många barn, vilket bidragit till att alla platser varit tillsatta. Enheten har också tagit in fler barn för att stadsdelen ska kunna klara garantiregeln. En annan bidragande faktor till årets överskott är att enheten, på grund av den rådande arbetsmarknadssituationen, inte kunnat rekrytera planerat antal förskollärare. Bällsta-Annedals förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut 581 2 443 3 024 Enheten förklarar sitt överskott med att ha fördelen att ligga i ett barnrikt område, vilket skapat förutsättningar för trygga intäkter. Enheten har under året aktivt arbetat med att minska på sitt matsvinn, med minskade inköp av livsmedel som resultat. Mariehälls förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut - 489 2 443 1 954 Enheten redovisar att den största delen av underskottet beror på ökade personalkostnader då många nyrekryteringar gjorts under året. Enheten ser en fördel i att ligga i ett barnrikt område, men under årets sista månader uppstod en del tomma platser då familjer hastigt flyttade och platserna inte tillsattes. Nockeby förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut - 323 655 332 Enheten framhåller bristen på barn i området, många av de blivande skolbarnen sa upp sina platser i juni och juli och det saknades 46 barn i augusti. Vidare har enheten haft hög sjukfrånvaro. Ulvsunda förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut - 603 1 720 1 117 Ulvsundas förskolor pekar på att man har haft en del tomma förskoleplatser under året. Enheten har också använt en del av sin fond till investeringar i möbler, material och konferens för att skapa en bättre ljudnivå på förskolorna och förbättra den pedagogiska miljön.

Sid 86 (93) Åkeslunds förskolor Årets utfall Fond In Underskott - 309-1 190-1 499 Enheten ligger i ett område med vikande barnunderlag och har trots åtgärder inte kunnat vända den negativa ekonomiska utvecklingen. Enheten anser sig ha en relativt sett högre kostnadsnivå på personalsidan som följd av en stor andel äldre medarbetare och förskollärare (45 %). Äppelviken-Ålstens förskolor Årets utfall Fond In Fond Ut - 945 4 113 3 170 Enheten hänvisar till att inte ha haft fullt i alla barngrupper hela året. Tolv barn har saknats samtidigt som kompensationen för barn med särskilda behov har minskat under hösten. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Grupp- och servicebostäder Årets utfall Fond In Fond Ut 389 2 066 2 455 Grupp och servicebostäder redovisar, inom del som gäller stöd och service till funktionsnedsatta, ett positivt utfall på 0,4 mnkr och ökar sin fond till 2017 från 2,1 mnkr till 2,5 mnkr. IOF/socialpsykiatri CJ Långskeppet Årets utfall Fond In Fond Ut 366 1 113 1 138 Enheten blev resultatenhet 2005 och har redovisat överskott sedan dess, vilket också stärktes vid införandet av det nya ersättningssystemet enligt LOV. På grund av stadens takregler får enheten inte ytterligare öka sitt fondöverskott, varför 1,1 mnkr förs till förvaltningens utfall.

Sid 87 (93) Investeringar Investeringar, reinvesteringar samt medel för tillgänglighetsåtgärder För tilldelades stadsdelsnämnden 18,2 miljoner kronor för investeringar, reinvesteringar samt för tillgänglighetsåtgärder, i parker och grönområden. Anslag för mindre ospecificerade investeringar fördelas via resursfördelningsnyckeln och övriga anslag erhålls efter särskild ansökan från centrala medelreserven. På grund av försenad upphandling av anläggningsentreprenör har bara en liten del av de inplanerade tillgänglighetsåtgärderna kunnat genomföras varför vi har ansökt om budgetjustering med 3,5 mnkr till 2017. Upprustning av strandpromenad mellan Äppelviken och Ålsten Ett arbete i samarbete med Trafikkontoret har inletts med att göra strandpromenaden mellan Alvik och Ålsten mer tillgänglig. Arbetet med att bygga en gångbrygga längs vattnet har påbörjats och slutförs under 2017. Beckomberga lekplats Förvaltningen har, tillsammans med Trafikkontoret, påbörjat ett arbete med utveckling och förnyelse av parken intill Styresman Sanders väg för att göra parkytorna mer attraktiva. Två av tre etapper är klara. Syftet är att skapa mer utmanande aktiviteter för alla åldrar. Alviks strand I parken har arbete med upprustning och tillgänglighet påbörjats. Bakgrunden är att parken är vattensjuk och förutom dräneringsåtgärder har nya sittplatser, utegym och upprustning av gångvägar planerats in. Parkupprustning Vid Ängbybadet och vid parkleken Björklunds hage har källsorteringskärl satts upp. Vidare har räddningsstege tillkommit nedanför Ljunglöfska slottet, parkbänkar och papperskorgar har bytts ut i parker och vid gångvägar. Lillsjöns utegym har kompletterats med belysning. Lekutrustning För att skapa utökade möjligheter för lek och spontanidrottande har förvaltningen bland annat rustat en lekplats vid Ålsten. Därutöver har projektering genomförts av lekplatser utifrån den lekplatsinventering som färdigställts under året. Parkvägar Med investerings- och reinvesteringsmedel har vi rustat upp trappor samt gång- och cykelvägar. Bland annat i Åkeslund, Alvik och Traneberg har ny beläggning samt tillgänglighetsåtgärder gjorts. Tillgänglighet lekplatser, parkvägar och parkmöblering I alla ny- och ombyggnadsprojekt ingår att förbättra tillgängligheten. Det har skett vid upprustningar av lekplatserna Snurran, Vidängsvägen och Bubbelparken. Vid renovering av trappor och gångvägar har barnvagnsramp och räcken satts upp. Johannelundsbadet har fått en ny badramp.

Sid 88 (93) Träd och plantering En trädplan har tagits fram över Stora Mossens träd på förgårdsmark som i och med det har inventerats och statusbenämnts. Ombudgeteringar Investeringsbudgeten Förvaltningen ansöker om ombudgetering av 3.5 mnkr av tillgänglighetsmedel till 2017, vilket också har aviserats i verksamhetsplanen för 2017. Anledningen är att upphandlingen av anläggningsentreprenör försenats varför bara en liten del av de inplanerade åtgärderna längs strandpromenader, lekplatsen i Nockebyhov samt ledplatsen i Johannesfred kunnat genomföras. Medel för lokaländamål Förvaltningen har inte sökt medel för lokaler under. av balansräkning Bokslutet har upprättats enligt den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed och i överensstämmelse med riktlinjerna i regler för ekonomisk förvaltning. Detta innebär bland annat att nedanstående principer har följts: Matchningsprincipen: Tillgångar/intäkter och skulder/kostnader har periodiserats på likartat sätt. Försiktighetsprincipen: Kostnader/skulder ska aldrig undervärderas och intäkter/tillgångar aldrig övervärderas. Väsentlighetsprincipen: Kostnader och intäkter har periodiserats om de påverkat resultatet väsentligt. I årets bokslut har lägst 60 tkr varit riktmärke för vad som normalt ansetts varit väsentlig storlek. Balansräkningens förändringar mot år Balansomslutningen har under året ökat med 79,1 mnkr från 152,8 mnkr till 231,9 mnkr. Den ökade balansomslutningen är på tillgångssidan till största del hänförlig till ökade statliga fordringar på 55,2 mnkr, vilket avser upplupna intäkter från Migrationsverket och Socialförvaltningen för ensamkommande flyktingbarn. Även anläggningstillgångarna har ökat med ca 20,9 mnkr. På skuldsidan består den ökade omslutningen av förändring av eget kapital på 62,5 mnkr, samtidigt som de upplupna kostnaderna har ökat med 2,7 mnkr och leverantörsskulderna med 14,7 mnkr. Resultaträkningens förändringar mot år Totalt sett har verksamhetens intäkter ökat med 86,2 mnkr och verksamhetens kostnader ökat med 142,1 mnkr jämfört med år - sammantaget en kostnadsökning med netto 55,9 mnkr. Förändringen av intäkter avser i huvudsak ökade bidrag från Migrationsverket för ensamkommande barn (48,7 mnkr) samt ökad försäljning av verksamhet (32,1 mnkr) vilket

Sid 89 (93) främst avser vård- och omsorgsplatser inom äldreomsorg. I november övergick Tallbackens vård- och omsorgsboende till Bromma stadsdelsnämnd från privat entreprenad och därmed ökad försäljning av platser. På kostnadssidan består ökningen till största del av löner och personalkostnader (68,4 mnkr) vilket till stor del avser att Tallbackens personal har återtagits samt köp av verksamhet (60,2 mnkr), huvudsakligen inom Socialtjänst och fritid för flyktingmottagande. Övrigt Förvaltningen redovisar ökade driftskostnader med 313 tkr för arbete i samband med avvisning av fattiga EU-medborgare. Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål är värdefull information för förvaltningens arbete med att utveckla kvaliteten i verksamheten. De ger möjlighet att förebygga och åtgärda brister och att identifiera förbättringsområden. För parkfrågor används stadens system för synpunkts- och klagomålshantering. Antalet inkomna ärenden för hela i Synpunktsportalen (SPP) uppgår till 906, att jämföra med 926 under. Ärendena i Synpunktsportalen är fördelade på följande kategorier, med fjolårets resultat inom parentes: Frågor 272 (279) Klagomål 343 (445) Idéer 66 (56) Felanmälan 208 (119) Beröm 17 (27) De flesta klagomålen rör sig om driftstörningar och borde därför ha registrerats som felanmälan. Felanmälningarna vidarebefordras direkt till entreprenören för åtgärd. Därutöver har ett antal ärenden gällt privat fastighetsmark. Det absolut största antalet frågor handlar om trädärenden. Handläggningen kring detta är omfattande och tar mycket tid och resurser i anspråk. Antal positiva synpunkter Fjolårets resultat anges inom parentes. VO Administration VO Förskola VO Socialtjänst och fritid VO Äldreomsorg Tillgänglighet 0 (0) 15 (5) 9 (15) 4 (4) Bemötande 1 (0) 34 (10) 17 (41) 73 (82) Kompetens 0 (0) 22 (8) 14 (14) 38 (71) Kontinuitet 0 (0) 2 (0) 0 (4) 52 (14) Information 0 (0) 22 (8) 3 (9) 3 (2) Handläggning 0 (0) 2 (2) 10 (17) 2 (0)

Sid 90 (93) VO Administration VO Förskola VO Socialtjänst och fritid VO Äldreomsorg Insatsens innehåll 0 (0) 17 (8) 5 (35) 24 (62) Annat 1 (0) 2 (4) 58 (0) 19 (0) SUMMA 2 (0) 116 (45) 116 (135) 215 (235) Många positiva synpunkter har inkommit under året. Både inom äldreomsorgen och socialtjänsten handlar många av dessa om personalens bemötande och kompetens. Äldreomsorgen har också fått positiva synpunkter på kontinuitet. Socialtjänsten har många positiva synpunkter under rubriken "Annat", vilket förklaras av att verksamheten är komplex. Bemötande, kompetens och information ligger högt på förskolans tre-i-topplista. Nytt för är att det nya medborgarkontoret får in synpunkter. Majoriteten av dessa rör inte medborgarkontorets verksamhet utan andra verksamheter i stadsdelen eller staden som då slussas vidare. Besökare kommer ibland in och tackar för hjälpen men detta har inte räknats som synpunkter. Antal klagomål Fjolårets resultat anges inom parentes. VO Administration VO Förskola VO Socialtjänst och fritid VO Äldreomsorg Tillgänglighet 0 (0) 71 (61) 11 (4) 10 (29) Bemötande 0 (0) 28 (10) 12 (11) 11 (4) Kompetens 0 (0) 10 (0) 5 (4) 8 (4) Kontinuitet 0 (0) 8 (3) 0 (4) 11 (3) Information 0 (0) 15 (8) 3 (5) 5 (6) Handläggning 0 (0) 1 (3) 11 (23) 1 (0) Insatsens innehåll 0 (0) 15 (13) 5 (5) 21 (19) Annat 0 (0) 31 (11) 34 (11) 20 (2) SUMMA 0 (0) 179 (109) 81 (67) 87 (67) De klagomål som kommit in har tagits upp med berörd personal och på relevanta möten som kvalitetsrådsmöten eller arbetsplatsträffar. Vilka åtgärder som ska vidtas har diskuterats på mötena innan de utförs. Återkoppling har skett till de som lämnat klagomålen. Klagomål bemöts med en aktiv dialog och uppföljningar med brukare och anhöriga. Klagomål till förskolan handlar i stor utsträckning om tillgänglighet men även "annat" och bemötande hamnar högt. Att andelen klagomål inom förskolans område ökat kraftigt är snarare ett resultat av att förskolan blivit bättre på att registrera och dokumentera klagomål än att själva klagomålen ökat i frekvens. "Annat" utgör också största portionen av socialtjänstens och äldreomsorgens klagomål. Ett flertal klagomål har inkommit från brukare med verksamhet på Västerorts aktivitetscenter med anledning av de olägenheter renoveringen av verksamhetens lokaler inneburit för brukarna under året. Med undantag för parkfrågor har administration inte mottagit några klagomål från brukare. Äldreomsorgen har mottagit ett antal klagomål som riktat sig mot olika hemtjänstutförare. Dessa klagomål har vidarebefordrats till berörd utförare för hantering och åtgärder.

Sid 91 (93) Rapporterade kränkningar i förskolan Barn får aldrig utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling i förskolan. Om medarbetare får reda på att någon blivit utsatt för sådant ska den som driver förskolan snabbt utreda situationen och vidta åtgärder. Rapporteringen ska ske från medarbetare till förskolechef och från förskolechef vidare till huvudman som ska rapportera händelsen till nämnd. Enligt skollagen har huvudmannen ansvar för att se till att anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 10 följs, att utreda uppgifter om kränkande behandling och attmvidta åtgärder för att förhindra framtida kränkningar. Vid Skolinspektionens granskning av förvaltningen påpekades att stadsdelen behöver se över rutinerna för rapportering kring kränkning och kränkande behandling. Avdelningen för förskola redovisar därför siffror för anmälda kränkningar i tertialrapporter och verksamhetsberättelse. Anmälda kränkningar 0701-1231 Kränkning rapporterad från förskola till huvudman Antal Barn- Barn 3 Vuxen- Barn 3 Kränkning rapporterad till Skolinspektionen av förälder/ vårdnadshavare 4 Övrigt Rapporterade incidenter Antalet rapporterade incidenter har ökat stadigt; från 197 incidenter år 2010 till 305 incidenter under. Trenden är densamma i staden och det går inte att säga om antalet inträffade

Sid 92 (93) incidenter faktiskt ökar eller om ökningen beror på att medarbetare rapporterar i högre utsträckning. Troligtvis har medvetenheten om vikten av att rapportera incidenter i alla fall höjts och inte minst i samband med att staden byter verktyg för incidentrapportering fr.o.m. januari 2017. Chefer och skyddsombud har gått utbildning i det nya verktyget. Antalet incidenter fördelar sig relativt jämnt mellan 16 och 45 - i noder under året som har toppar i februari, juni och november. Allra flest incidenter inträffade i juni. Olycksfall är den vanligaste incidenttypen. Det är lika vanligt med olycksfall där den drabbade är brukare som där den drabbade är anställd. Den typiska brukaren som råkar ut för olycksfall är ett barn på en förskola som ramlar och slår sig. När det gäller olycksfall för anställda är den typiskt drabbade (fler än 60 procent av incidenterna) anställd inom äldreomsorgen. Olyckorna har olika karaktär och kan till exempel vara halkskador och stickskador i samband med hantering av sprutor/kanyler. Hot och/eller våld är den näst vanligaste incidenttypen. I de flesta fall är det personal som utsätts för hot och/eller våld och incidenterna inträffar i huvudsak i samband med personlig kontakt inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Antalet inträffade hot/våldsincidenter har dock minskat från 43 föregående år till 27 för, vilket är i nivå med vad som rapporterades 2014. Under antog förvaltningen nya allmänna riktlinjer mot hot och våld och gick igenom rutiner på särskilt utsatta enheter, vilket delvis kan förklara minskningen. 18 tillbud har rapporterats med avseende på brukare. Tillbud innebär att den som rapporterar incidenten uppmärksammat att en skada kunnat uppstå. Att uppmärksamma incidenter av detta slag är en viktig del av det löpande förebyggande arbetet i verksamheterna. På femte plats av mest frekventa incidenterna kommer skadegörelse av egendom som drabbar allmänheten med 15 inträffade fall. Därpå följer färdolycksfall (13), skadegörelse av egendom där verksamheten drabbas (13), nedskräpning/tjuvtippning (12), tillbud med avseende på anställda (9) inbrott (7) varpå skalskyddet förstärkts, arbetssjukdom (4), skadedjur (4), brand (4), hot/våld mot brukare (3), innemiljö (3), stöld med avseende på brukare (3), skadad egendom (3), ordningsstörning (2), glaskross (2), stillastående system (2) och stöld med avseende på verksamheten (2).