Habilitering och Hjälpmedel

27 november 15 Pia Edmund Sammanfattad Månadsrapport Oktober 2015 Habilitering och Hjälpmedel VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR

1. Sammanfattning... 3 2. Verksamhet... 4 3. Tillgänglighet... 8 4. Ekonomi... 12 5. Medarbetare... 16 2

1. Sammanfattning Habilitering och Hjälpmedel bedriver en väl fungerande verksamhet. Divisionen arbetar utifrån ett måldokument som bryter ner Region Skånes strategikarta till mål och måltal på divisionsnivå. Divisionens måldokument bryts sedan ner och konkretiseras inom verksamheter och staber och vidare på enhetsnivå samt individnivå. I måldokumentet finns tre målområden; Tillgänglighet: Det är lätt för patienten att få kontakt samt att patienten får insatser i rätt tid och med rätt kompetens. Kvalitet: Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne och patientsäkerheten är hög. Nytta: Habiliteringen och rehabiliteringen har god effekt och brukarna är nöjda. Måluppfyllelsen är god inom alla områden. Tillgängligheten är hög inom alla områden och når de flesta månader en excellent nivå. Inflödet av patienter ökade under perioden med 5,2 procent. Antalet unika patienter som haft en vårdkontakt uppgår till 16 430 stycken. Produktionen ökade med 3,8 procent och uppgår för perioden till cirka 145 800 vårdkontakter. Även vad gäller produktivitet skedde en ökning. Denna uppgick till 4,5 procent. Totalt ackumulerat resultat för oktober uppgick till 9,4 miljoner kronor. Divisionens ekonomi för kärnverksamheten var i balans och resultatet för perioden uppgick till 22,6 miljoner kronor. Området Vårdval Hörselrehabilitering gick med ett underskott på -13,2 miljoner kronor. Kostnaden för främst rörelse- och hörselhjälpmedel ökade och verksamhetsområdet hjälpmedel förväntas överskrida budgeterat värde med 5 miljoner kronor för helåret. Det beror på ett ökat behov och förskrivningar samt prisökningar med anledning av nya avtal. Ett tillskott för helåret från Regionstyrelsen har skett motsvarande 6 miljoner kronor för hjälpmedel och 2 miljoner kronor för små barn med autism. Detta tillskott i samband med överskott på personalkostnader gör att kärnverksamheten förväntas generera ett överskott om 7,5 miljoner kronor. För området Vårdval Hörselrehabilitering prognosticeras däremot ett underskott på -11 miljoner kronor för helåret. Anledningen till detta underskott är högre kostnader för hörapparater sedan ett nytt avtal trädde i kraft 1 maj 2014 samt en ökad efterfrågan på hörapparatutprovningar. Antal anställda var per den sista september 799 medarbetare att jämföra med 790 samma period föregående år, vilket är en ökning med 9 anställda. Anställda omräknat till heltid - AoH var ca 738 vilket är 2 fler än samma period föregående år som var 736. 3

Använda Anställda omräknat till heltid - AAoH var 525 vilket är 4 fler än samma period föregående år som var 521. Sjukfrånvaron har minskat med 0,95 dagar eller 5,5 procent jämfört med föregående år. Divisionen har haft 16,4 sjukdagar per medarbetare tom september att jämföra med 17,3 dagar föregående år. Nivån är 1,4 dagar eller 9,4 procent högre än i Region Skåne som helhet. Den långa sjukfrånvaron har minskat medan den korta sjukfrånvaron har ökat. Det har skett en minskning med 8,6 procent av den långa medan den korta ökat med 1,1 procent. Flera aktiviteter har genomförts i verksamheten i syfte att minska sjukfrånvaron. Divisionen arbetar aktivt med förebyggande arbete och rehabiliteringsinsatser, och bland annat har samarbetet med företagshälsovården fördjupats. Uppföljning av sjukfrånvaro görs både på verksamhets- och enhetsnivå. 2. Verksamhet PRODUKTION Ackumulerad produktion per september 2015 är ca 145 800 vårdkontakter. Föregående år motsvarande period var antalet vårdkontakter 140 400 stycken. Det motsvarar en produktionsökning om 3,8 procent. Det har skett en produktionsökning inom alla verksamheterna. Produktionsprognosen visar en ökning, troligtvis tack vare fokus på produktionsplanering och förbättring av arbetssätt och registrering. Även mer producerande personal på vissa enheter, vilket innebär kortare ledtider samt öppen kalender spelar in. Ackumulerad produktion för Audionommottagningen är 5 300 vårdkontakter, en ökning med 19 procent. Den stora produktionsökningen förklaras både av en produktivitetsökning men också av problem med vakanser föregående år. Vårdproduktionen beräknas exklusive Riksgymnasiet. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna: anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. 4

Antal vårdkontakter 2013-2015, till och med oktober, exklusive Riksgymnasiet PRODUKTION TOLKVERKSAMHETEN Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men åtar sig även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Under perioden utfördes 7 950 vardagstolkningar. Utförda vardagstolkningar ökade med 10,3 procent eller 743 stycken jämfört med föregående år, medan antalet tolkanvändare ökade med 16,1 procent eller 150 stycken. Antalet tolkanvändare var 1 082 för aktuell period. Bristen, då det inte var möjligt att tillgodose behovet av tolk, ökade från 2,4 procent till 4,3 procent. PRODUKTION VÅRDVAL HÖRSELREHABILITERING Vårdval Hörselrehabilitering består av de auktoriserade audionommottagningarna. Vårdvalet administreras och finansieras via divisionen. Totalt finns det åtta olika företag och organisationer med 32 mottagningar varav endast en mottagning drivs i offentlig regi av Region Skåne, medan resterande drivs i privat regi. Antalet avslutade hörselrehabiliteringar till och med oktober är 8 936, vilket var en minskning med 517 stycken eller 5,8 procent jämfört med föregående år. Helårsprognosen är sedan tidigare nedjusterad till 11 000 utprovningar att jämföra med budget som är 11 200. Prognosen har nu nedjusterats ytterligare till 10 800 utprovningar. 5

Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar 2009 samt 2014-2015010. Avslutade bedömningar minskade med 1 315 stycken eller 10 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet utförda bedömningar för perioden var 13 158 stycken. Prognosen för antal bedömningar är nerjusterad till 15 700 besök att jämföra med budgeterat antal om 17 000 besök. Utveckling av antal hörselbedömningar 2009 samt 2014-2015010. Antalet väntande på bedömning har i genomsnitt varit samma som föregående år. 6

Utveckling av antalet väntade 2009 samt 2014-2015010. Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade sortiment har varierat mellan åren. Sedan det nya avtalet trädde ikraft 1 maj 2014 minskade andelen rekvisitioner kraftigt. Ackumulerad andel rekvisitioner var till och med oktober 38 procent att jämföra med budgeterat värde på 40 procent. Oktober månad separerat låg andelen på 39 procent. Helårsprognosen för andelen rekvisitioner beräknas till 38 procent. Utveckling andel rekvisition hörapparater 2011-2015 7

PRODUKTIVITET Produktiviteten ökade med 4,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är ett resultat av effektiviseringsarbete som löpande skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. Det skedde en produktivitetsökning inom alla verksamhetsområden på mellan 2 och 9 procent. PATIENTER Antalet patienter har ökat konstant under de senaste åren, vilket till viss del beror på den generella befolkningsökningen men till stor del på ett ökat remissinflöde. Antalet unika patienter som haft vårdkontakt under året uppgår under perioden till drygt 16 400 stycken för verksamheterna Barn- och ungdom, Vuxen och Syn-hörsel och döv, inklusive Audionommottagningen. Antalet patienter ökade under perioden med 807 stycken eller 5,2 procent. Det skedde en ökning av patientantalet inom alla verksamheter. Audionommottagningen tog emot knappt 2 100 patienter, vilket var en ökning med 5,8 procent. Utveckling av antalet patienter ackumulerat oktober 2013-2015. 3. Tillgänglighet Verksamheten håller en hög tillgänglighet och nådde totalt excellent nivå inom alla verksamhetsområden. Hög tillgänglighet uppnåddes främst genom god planering av resurser samt effektiva rutiner. Vidare var samverkan, internt mellan enheter i verksamheten och över 8

verksamhetsgränserna, också en faktor som bidrog till hög tillgänglighet och nytta för patienterna. Enkla och smidiga övergångar genomfördes för att skapa så hög kontinuitet som möjligt. Öppen kalender där andra än behandlaren sköter bokning och kallelser bidrog också till ökad tillgänglighet och bättre service. Alla enheter fokuserar på produktionsplanering. Arbete genomförs för att försöka komma fram till hur många tider för nybesök och återbesök som ska schemaläggas för att täcka behovet utifrån remisser och egenanmälan. TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR I uppföljningen per den 31 oktober 2015 uppfyllde alla verksamheterna kraven på tillgänglighet. Det sammanlagda genomsnittliga resultatet för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten var excellent med 90 procent som fått första besöket inom 60 dagar. Motsvarande tillgänglighet som uppnåddes samma period föregående år var 92 procent. Tillgänglighet inom 60 dagar, genomsnittligt för verksamheterna Barn- och ungdom, Vuxen och Syn-, hörseloch döv, utveckling och jämförelse mellan år. Väntetider Totalt antal väntande Andel inom 60 dagar Väntande längre än 60 dagar Totalt Habilitering & Hjälpmedel 679 90% 71 Tillgänglighet inom 60 dagar per den 2015-10-31, genomsnittligt för verksamheterna Barn- och ungdom, Vuxen och Syn-, hörsel- och döv. 9

TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR FÖR VERKSAMHETEN HJÄLPMEDEL Inom Hjälpmedelsverksamheten var utfallet excellent med 86 procent som fått utprovning eller uppföljning av hjälpmedel inom 60 dagar per den 31 oktober 2015, att jämföra med 88 procent föregående år. Tillgängligheten var excellent även under tidigare månader med undantag av augusti månad som hamnade på 78 procent. Tillgänglighet inom 60 dagar, verksamheten Hjälpmedel, utveckling och jämförelse mellan år TILLGÄNGLIGHET TOLKVERKSAMHETEN Tolkverksamheten tillsatte under perioden tolk till de allra flesta beställda uppdrag, trots att antalet utförda uppdrag ökade med drygt 10 procent. Även antalet tolkanvändare ökade. Denna ökning var 16,1 procent, jämfört med motsvarande period 2014. Tolkverksamheten tillgodosåg brukarnas behov av tolk till 93,7 procent, att jämföra med 97,6 procent för 2014, vilket betyder att bristen ökade med 1,9 procentenheter. Tolkcentralen har genomgått en stor effektivisering under de senaste åren då man ökade produktionen och samtidigt minskade bristnivån utan att tillföra resurser. TILLGÄNGLIGHET INOM 30 DAGAR FÖR BARN OCH UNGA MED AUTISMSPEKTRUM SAMT ADHD För barn och ungdomar med autismspektrumstörning och ADHD är kravet att garantera vård inom 30 dagar. Tillgängligheten för verksamheten är excellent och uppnår nivån 93 procent per oktober. Motsvarande period föregående år uppgick tillgängligheten till 97 procent. Resultatet har varit excellent under alla månader. 10

Tillgänglighet inom 30 dagar, utveckling och jämförelse mellan år TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR FÖR VERKSAMHETEN HÖRSELREHABILITERINGAR För området hörselrehabiliteringar (Vårdval Audionomer) utförda av auktoriserade audionommottagningar var tillgängligheten 100 procent för perioden januari-september. Det betyder att alla patienter fick sin bedömning inom 60 dagar. Utav dessa fick dessutom 96 procent sin bedömning inom 30 dagar. Tillgänglighet bedömning hörselrehabilitering okt 2014-sept 2015, utveckling och jämförelse med riket. Tillgänglighet inom 60 dagar för verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar januari-oktober 2015 11

4. Ekonomi EKONOMISKT RESULTAT OCH PROGNOS Divisionens ekonomi redovisas i 2 separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten Vårdval Hörselrehabiliteringar. Totalt resultat ackumulerat oktober månad uppgick till 9,4 miljoner kronor. Resultatet för divisionens kärnverksamhet uppgick till 22,6 miljoner kronor. Resultatet för verksamheten Vårdval Hörselrehabiliteringar uppgick till minus 13,2 miljoner kronor. Resultat okt Divisionens ekonomi för kärnverksamheten är i balans och förväntas ge ett överskott på helårsbasis på 7,5 miljoner utöver budget. Anledning till detta överskott är främst lägre personalkostnader pga vakanser, men också ett högre statligt bidrag för text- och bildtelefoni än budgeterat på drygt 2 miljoner kronor. Ett tillskott från regionstyrelsen på 8 miljoner kronor, helårsbasis, sköts till under juni månad, varav 6 miljoner kronor avser hjälpmedel och 2 miljoner kronor avser ökade behov av insatser för små barn med autismspektrumtillstånd - AST. Barn- och ungdomsverksamheten har dock haft svårigheter att med kort varsel anställa extra personal, för att kunna ge dessa ökade insatser, vilket också är en anledning till överskottet. Kostnaden för rörelse- och hörselhjälpmedel, exklusive hörapparater i vårdvalet, ökar och förväntas överskrida budgeterat värde för helåret med 5 miljoner kronor. Kalkylerat ursprungligt överskridande värde var 6 miljoner kronor. Det extra tillskottet motsvarande 6 miljoner kronor för hjälpmedel som sköts till från regionstyrelsen har helt eliminerat det förväntade underskottet för hjälpmedelsverksamheten. Anledningen till underskottet är ökad efterfrågan och förskrivning, enligt Hjälpmedelsguiden Skåne, samt högre priser för inköp. Förskrivning görs förutom av divisionen själv även till stor del av primärvård, kommuner samt sjukhus. Kostnadsökningarna avser främst: Prognos Totalt 9,4-3,5 Kärnverksamhet 22,6 7,5 Vårdval Hörsel -13,2-11,0 - Elrullstol av scootermodell flera förskrivare i primärvården ger fler patienter möjligheter. - Bolltäcken, eller hjälpmedel för sinnesstimulering, har mer än fördubblats och skrivs ut av psykiatrin mer än tidigare. - Avancerade hörapparater ingår inte i vårdvalet utan inom den övriga verksamheten. Priserna har ökat med mer än 50 procent på dessa produkter. 12

- Avskrivningar prognosticeras öka med 2,0 miljoner kronor under 2015 beroende på ökade inköp under hösten 2014 av dyra elrullstolar. Verksamheten vårdval hörselrehabilitering förväntas få ett underskott på - 11 miljoner kronor. VÅRDVAL HÖRSELREHABILITERING Anledningarna till underskottet för hörselrehabiliteringar är en underfinansiering utifrån efterfrågan och bedömt behov. Det förväntade underskottet var väl känt vid årets ingång. Regionbidraget finansierar inte fullt ut det ökade antalet hörapparatsutprovningar, bedömningar och kostnadsökningar för hörapparater som skett under de senaste åren. Antalet utprovningar förväntas uppgå till 10 800, vilket är 400 färre än budgeterat. Denna minskning motsvarar en kostnadsbesparing på knappt 2 miljon kronor. Antalet bedömningsbesök förväntas bli 1 300 färre än budgeterat värde om 17 000. Med anledning av att det tidigare avtalet för inköp av hörselgångsinsatser sades upp, på grund av leveransproblem, har dessa insatser fått köpas in till ett betydligt högre pris under årets första halva. Detta förväntas påverka kostnaderna negativt med cirka 1,5 miljoner kronor. För området hörselrehabiliteringar (Vårdval Hörselrehabilitering) prognosticeras ett underskott på 11 miljoner kronor. Anledningen till detta underskott är ökade kostnader för hörapparater sedan ett nytt upphandlat avtal trätt i kraft 1 maj 2014 samt en ökad efterfrågan på hörselrehabiliteringar. Dessa kostnadsökningar kan inte täckas av den årliga indexuppräkningen av regionbidraget. Rekvisitionspriserna som baseras på Region Skånes inköpspris för en hörapparat steg sedan föregående år från 1 800 kr till 2 100 kr. Andelen binaurala hörapparater (en hörapparat per öra och utprovning) ökar succesivt. Andelen uppgår till 88 procent både för hörapparater på rekvisition och för hörapparater som köps från regionens eget sortiment. Andelen rekvisitioner uppgick till 38 procent, vilket ligger i paritet med budgeterat värde om 40 procent. 13

Hörselrehabiliteringar Resultat i relation till regionbidrag och antal utprovningar, över tiden. Under åren 2009-2014 har verksamheten totalt genererat ett överskott om 48,2 miljoner kronor vilket har återredovisats. INTÄKTSUTVECKLING Divisionens intäkter bestod framför allt av regionbidrag som utgjorde cirka 91 procent av de totala intäkterna. Andra intäkter bestod bland annat av bidrag i form av statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, bidrag till tolkverksamheten, momsbidrag, asylbidrag samt projektmedel. Dessa var i princip oförändrade från 2014 till 2015 med undantag av momsbidraget som har ansökts om retroaktivt från 2011 och där utbetalning för 2011 samt delar av 2015 har gjorts. Regionstyrelsen utbetalade ett periodiserat tillskott på 8 miljoner kronor för 2015 i juni. Övriga intäkter utgjordes främst av patientavgifter och försäljning av hjälpmedel. Intäkterna bedöms totalt sett följa budgeten väl. Intäktsökningen, exklusive regionbidrag, motsvarade 47,5 miljoner kronor eller 43 procent, jämfört med föregående år. Denna procentuellt sett höga intäktsökning beror på det extra tillskottet från Regionstyrelsen samt den retroaktiva momsersättningen för köp av upphandlade privata vårdtjänster. 2015 gjordes också en förändring av redovisningen av egenavgifter för hörapparater vilka nu redovisas som 14

en intäkt, istället för som tidigare år, som en utbetald nettokostnad till audionommottagningarna. KOSTNADSUTVECKLING Utvecklingen för divisionens bruttokostnader ackumulerat oktober månad var cirka 4,1 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Den främsta anledningen till den ökade kostnadsutvecklingen, förutom lönekostnadsökning, var högre kostnader för hjälpmedel, främst inom områdena hörsel samt rörelse, motsvarande 7 miljoner kronor eller drygt 8 procent. Kostnaden för hörhjälpmedel, som ligger utanför hörapparater i vårdvalet, ökade med 1,1 miljoner kronor eller 12 procent jämfört med föregående år. Det avsåg merkostnader för delarna som används tillsammans med implantat samt avancerade hörapparater. Kostnaderna för hörapparater inom vårdvalet inklusive rekvisitioner, ökade med 1,9 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med föregående år, till följd av det ökade priset på hörapparater. Samtidigt har det skett en minskning av antalet utprovningar vilket å andra sidan minskat antalet förskrivna hörapparater. Anledning till de ökade kostnaderna för rörelsehjälpmedel var ökade förskrivningar på grund av ett ökat behov av främst elscootrar, men kostnadsökningen påverkades även av prisökningar. Dessa elscootrar förskrivs till cirka 50 procent av externa förskrivare utanför divisionen såsom primärvården, sjukhus och kommuner. Personalkostnaderna ökade med 8,6 miljoner kronor eller 3 procent jämfört med föregående år. Denna ökning avser löneökningar men speglar också att personalen ökat något. De regioninterna kostnaderna för IT-verksamhetssystem utgör en kostnadsökning om 4,0 procent, motsvarande 0,7 miljoner kronor. En utredning och analys kring några av dessa poster pågår. Kostnaderna för Regionservice var totalt sett 3,6 procent lägre än föregående år, motsvarande 2,2 miljoner kronor. Hyrorna minskade med 3,2 miljoner kronor eller 6,8 procent medan övriga poster ökade med 0,9 miljoner kronor eller 6,2 procent. Hyreskostnaden är lägre än föregående år men en anledning till detta är att Regionhuset i Kristianstad inte blivit fakturerat under året och eventuellt inte kommer att bli så. Regionservice debiterar inte faktiska kostnader 2015, med undantag av hyrorna, utan kostnaden baseras helt på föregående års utfall. 15

Bruttokostnadsutveckling INVESTERINGAR Investeringar inom Habilitering och Hjälpmedel består nästan uteslutande av inköp av hjälpmedel vars kostnader överstiger ett basbelopp. Utfallet för perioden uppgick till 7 miljoner kronor att jämföra med budgeterade 8 miljoner kronor för helåret. Prognosen för helåret är 10 miljoner kronor. Kostnadsökningen berodde främst på en ökning av antalet förskrivna elrullstolar till patienter. Förskrivning görs främst av andra organisationer som primärvården, sjukhus och kommuner och styrs av Hjälpmedelsguiden Skåne. 5. Medarbetare ANTAL ANSTÄLLDA Antal anställda var per den sista september 2015 799 medarbetare att jämföra med 790 samma period föregående år, vilket var en ökning med 9 anställda. Utav dessa hade 84 procent en heltidsanställning och medelsysselsättningsgraden var 95 procent. Omräknat till uppföljningsbegreppet Anställda omräknat till Heltid (AoH) var motsvarande siffra 739 anställda, att jämföra med 2014 års värde 737, vilket var 2 AoH fler. Använda Anställda omräknat till heltid (AAoH) var under perioden ackumulerat september 525 vilket var 4 fler än samma period föregående år. Samtidigt är antalet AAoH betydligt färre än budgeterat, vilket beror på svårigheter att bemanna vid korttidsfrånvaro. 16

Utveckling antal anställda samt använda anställda omräknat till heltid (AAoH) per månad i jämförelse med föregående år. Verksamheten bygger på att en kontinuitet i relationen mellan patienter och vårdgivare kan upprätthållas. Patienter och vårdgivare har ofta långvariga kontakter. Det innebär att vikarier har svårt att vid kortare frånvaro gå in och upprätta en fullgod relation gentemot patienterna, vilket i sin tur medför färre antal anställda vid frånvaro. SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron minskade under perioden med 0,9 dagar eller 5,5 procent, jämfört med föregående år. Divisionen hade 16,4 sjukdagar per medarbetare till och med september att jämföra med 17,3 dagar föregående år. Nivån var 1,4 dagar högre än i Region Skåne som helhet. Den långa sjukfrånvaron minskade medan den korta ökade. Flera aktiviteter genomfördes i verksamheten i syfte att minska sjukfrånvaron. Sjukdagar per medarbetare 2015 Förändring 2014 januari - september % Antal Region Skåne 15,0 8,1% 1,1 13,8 Habilitering & Hjälpmedel 16,4-5,5% -0,9 17,3 Färre än 28 dagar Region Skåne 5,6 8,3% 0,4 5,2 Habilitering & Hjälpmedel 5,7 1,1% 0,1 5,6 Fler än 28 dagar Region Skåne 9,3 8,0% 0,7 8,6 Habilitering & Hjälpmedel 10,7-8,6% -1,0 11,7 Sjukdagar per medarbetare jämfört med Region Skåne och föregående år 17

Sjuktal År 2015 Förändring År 2014 Januari 1,7-10,1% -0,2 1,9 Februari 2,2 17,2% 0,3 1,9 Mars 2,3 9,5% 0,2 2,1 April 1,9 2,1% 0,0 1,9 Maj 1,9-0,5% 0,0 1,9 Juni 1,6-14,4% -0,3 1,9 Juli 1,3-24,0% -0,4 1,8 Augusti 1,5 6,4% 0,1 1,4 September 1,8-17,7% -0,4 2,2 Totala sjuktal över perioder Utveckling antal sjukdagar per månad i jämförelse med Kryh och hela Region Skåne. BEMANNINGSSVÅRIGHETER OCH BEMANNINGSFÖRETAG Bemanningsföretag användes enbart i undantagsfall och utgjorde därför en marginell omfattning. Kostnaden för externt inhyrd personal uppgick till 1,2 miljoner kronor. Utav dessa avsåg 0,5 miljoner kronor inhyrda läkartjänster, 0,2 miljoner kronor sjuksköterskor samt 0,5 miljoner kronor övriga vårdtjänster. Kostnaden föregående år låg på ungefär samma nivå. Barn- och ungdomshabiliteringen har tidigare köpt in sjuksköterskeresurs, men en framgångsrik rekrytering av en egen sjuksköterska göra att behovet av inhyrd personal inte längre finns. I Ystad och på Riksgymnasiet i Kristianstad köper enheterna in läkarresurs då sjukhusen i Ystad och Kristianstad inte har möjlighet att tillhandahålla dessa tjänster. Det finns svårigheter att rekrytera läkare med specialistkompetens. 18

Syn-, hörsel- och dövverksamheten har använt bemanningsföretag för receptionsarbete under ordinarie befattningshavares deltagande i ett utvecklingsprojekt. Verksamheten prövar just nu att lösa receptionsarbetet internt. Verksamheten har utöver detta använt sig av bemanningsföretag för att fylla en teknikertjänst men där en rekrytering nu fyllt det behovet. Det finns svårrekryterade grupper inom verksamhetsområdet. Exempel på dessa grupper är psykologer, läkare och teckentolkar samt till viss del arbetsterapeuter och medicinska sekreterare. Det är även svårare att rekrytera till nordöstra delen av Skåne. Dessutom förutsätter verksamheten att de som rekryteras har en tidigare erfarenhet att falla tillbaka på. På grund av att det i ett flertal fall varit svårt att tillsätta tjänster lyckades inte rekryteringarna bli klara i samband med avgången, utan det uppstod ett glapp med en vakans som följd. BILAGOR 1. Resultaträkningar 1a. Verksamheten totalt Ekonomi (tkr) Ack.Utfall 201510 Ack.Utfall 201410 Ack Budget 201510 Budget 2015 Avvikelse Utfall/Budget Total 9 449 5 136 0 0 9 449 Regionbidrag för verksamhet 541 417 529 500 532 391 649 700 9 025 Erhålla bidrag 30 559 21 659 20 730 25 014 9 829 Övriga intäkter 22 920 15 720 22 744 27 327 176 Verksamhetens intäkter 594 896 566 879 575 866 702 041 19 030 Kostnad årsarbetare -291 493-282 884-299 984-365 830 8 490 Övriga personalkostnader -5 653-6 181-5 106-6 130-547 Tjänsteköp -58 144-50 834-61 926-79 786 3 781 Hjälpmedel -111 934-106 656-106 042-129 880-5 892 Hyror -44 257-47 317-45 846-55 037 1 589 Övriga kostnader -66 340-59 275-49 106-55 947-17 234 Verksamhetens kostnader -577 822-553 147-568 010-692 610-9 812 Avskrivningar -7 148-7 617-7 319-8 786 171 Nettokostnader 9 926 6 115 537 645 9 388 Finansiell intäkt o kostn -476-979 -537-645 61 19