Rörligt och roligt, men inte rörigt!

Relevanta dokument
Sätt Östergötland i rörelse.nu Målbilden är ett Östergötland;

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Hälsofrämjande skolutveckling

Hjärna rörelse på Bäckahagens skola

Teamplan Ugglums skola F /2012

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Vialundskolans ledord!

Policy- Hjärna rörelse Bäckahagens skola

Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Mål

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Adhd och Autism i vardagen

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Utöver den estetiska verksamheten på skolan erbjuds eleverna att gå på olika evenemang som erbjuds t.ex. musikskolans konserter, barnteater etc.

INFÖR Läsåret ÅK F - 9

Men man måste väl lära sig att ha lite tråkigt..? OM ADHD SOM EN ALLERGI MOT ATT HA TRÅKIGT OCH VAD VI KAN GÖRA ÅT DET LEG PSYKOLOG MARIA BÜHLER

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

I Sverige har tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden utbredd.

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Välkommen till oss! Hälsoteket Östra Göteborg. Hälsoteket Östra Göteborg. Gamlestaden, Kviberg, Kortedala, Utby och Bergsjön

CITRONNYTT vecka 37 F-klass - årskurs 2 Hej alla barn och föräldrar!

Inkluderande lärmiljö

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

Pedagogisk beskrivning skolbarn

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Plan för fritidsverksamheten

Fördjupad kartläggning

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Hjärna rörelse på Bäckahagens skola

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Å K 6-9

Hälsoplan för Tegnérskolan

INFÖR Läsåret ÅK 6-9

KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

Välkommen till oss! Aktivitetsprogram 14 JANUARI 24 MAJ Hälsoteket Östra Göteborg. Hälsoteket Östra Göteborg

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

HÄLSOTEKET vår januari 1 juni. Östra Göteborg Gamlestaden, Kviberg, Kortedala, Utby och Bergsjön

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

ZHelhet. Program. entaio m. Motion Motivation Möten Mat

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

VINBÄRSNYTT F-3 v.40 KALENDARIUM. 9/10 Skola och fritids stänger /10 Föräldraråd. Vecka 44 Höstlov Fritids öppet 13/11 Likabehandlingsråd

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Valbara kurser Elevens Val

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Innehållet Aktiviteten utgår från verkligheten, den bygger på det som finns på platsen.

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Move & Walk. Skolan. Gymnasiesärskolan

Kvalitetsredovisning vt 14 Nordalsskolan. Delårsbokslut

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov

Verksamhetsplanen för Slottsskolan

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

SCHEMA OCH NÅGRA HÅLLPUNKTER SAMT CHECKLISTA INTRODUKTION FÖR ÅK 1

Utredning av en elevs behov av särskilt stöd

Piggare klassrum. -En föreläsning kring hur det går att arbeta med fysisk aktivitet och hälsa inom ramen för hela skoldagen.

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Träffpunkt Medelpunkten. Månadsblad oktober 2019

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Autismspektrumtillstånd AST

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 336 Fribergaskolan

ARBETSPLAN 2018/19 SKEDERIDS SKOLA

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/2014. Strandvägsskolan Regnbågen

Hänsyn Respekt Attityd

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vecka nr 43 Veckobrev

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Projekt rörelse. Projektplan för ökad rörelse i Västertorpsskolan

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

Täby gymnasiesärskola. Möjligheternas skola

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.

KVALITETSREDOVISNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sida 3 Organiserad rastverksamhet sida 4-5 Simning sida 6 Aktiv undervisning och aktiva miljöer sida 7-8 Motorisk

Transkript:

Rörligt och roligt, men inte rörigt! Om att skapa möjligheter till ökad fysisk aktivitet på ett AST-gymnasium. Ett projekt med bidrag från SPSM. Varför är vi här? Vi genomför ett rörelseprojekt, delvis finansierat av SPSM! Vi skapar förutsättningar för ökad fysisk aktivitet under och i samband med skoldagen! Syfte: Om vi rör på oss mår vi bra! Om vi mår bra, lär vi oss! Om vi lär oss, mår vi bra! Vilka är vi? Ett arbetslag på Stagneliusskolans AST-enhet i Kalmar. Verksamheten startade 2007. Vi gillar utmaningar! Morgonmöte

Vilka är eleverna? 60-tal elever i tre olika lokaler Program: Samhälle-media, Handels & Introduktion Funktionsbeskrivning inom AST Små klassrum med 2-6 elever, egen arbetsplats, egen dator, hög personaltäthet, utbildningen på 4 år Vår presentation Varför? Bakgrunden till projektet Vad gör vi och hur? Genomförandet Vilka förutsättningar möjliggör deltagande för målgruppen? Anpassningar Hur funkar det? Resultat Hur ska vi fortsätta? Framtid Vad säger eleverna? Elevinflytande Frågor Varför gör vi detta? Bakgrund till projektet

Larmrapporter & debatt Forskning om hur motion stärker hjärnan Koncentration Minne Kreativitet Stresstålighet Arbetslaget träffar Anders Hansen Forskning om målgruppen - NPF Motoriska svårigheter = sämre fysisk självkänsla Mindre fysiskt aktiva Sämre kondition Ökad risk för övervikt Sämre sömn Ökad stresskänslighet Ökad risk för psykisk ohälsa 16 års förkortad medellivslängd 10 gånger högre risk för självmord Psykisk hälsa

Inspiration Kalle Zackari Wahlström i SVT-programmet Arbetslaget träffar Gympaläraren Rörelseprojekt på andra skolor - Studieresultat Bunkefloprojektet start 1999. Störst var skillnaden för pojkar, där 96 procent i idrottsgruppen blev behöriga till gymnasieskolan, jämfört med 83 procent i den vanliga gruppen. Totalt blev resultatet 96 respektive 89 procent. Vammarskolan, Valdemarsvik, start 2011 - Hjärna rörelse om hur de fört in pulsträning i skolvardagen. Från fem F i Ma samt fem F i Eng (år6) till att efter tre terminer fick alla elever godkänt Naperville, Illinois, pulsträning gav upp till 40 procent bättre resultat hos eleverna i både matematik och språkundervisning. Rörelseprojekt på annan AST-enhet? Reflektion - vi måste göra något! Typisk rast 2016 Typisk lektion 2016

Hur gjorde vi/gör vi? Genomförandet Vi slängde ut soffan och satte in ett pingisbord och... Och vi fortsatte på ett enkelt och lekfullt sätt Antik runda n!

Sedan blev det mer seriöst! Vi anställde en rörelsecoach/projektledare som: 1. Kartlade elevers behov och önskemål gällande rörelse 2. Inrättade ett rörelserum i skolans lokaler 3. Bevakade forskning på området inom NPF och fysisk aktivitet 4. Utformade en struktur för rörelse i samband med skoldagen Checklista idrott Det är jobbigt att byta om tillsammans med andra Det är svårt att göra saker tillsammans med andra Det är svårt att vänta på min tur Det är svårt att förstå vilka regler som gäller Det är jobbigt när något ändras Jag vill veta precis vad som ska hända Det är jobbigt när det är rörigt omkring mig Jag har svårt att uppfatta muntliga instruktioner Jag har svårt med röriga lokaler Jag har svårt med ljud Jag har svårt med lukter Jag känner mig klumpig Jag tappar räkningen när jag ska springa flera varv i idrottshallen Jag blir helt slut av att ha idrott Det jobbigt att duscha tillsammans med andra Rörelsecoachen i rörelserummet Det här tycker jag är viktigt att jag får hjälp att träna: Exempel på kartläggningsmaterial vi använder i samband med idrotten. Från Skolkompassen. Struktur för när vi kan röra på oss Ramar/förutsättningar: Arbetslaget är på plats: 08.00-16.00 Skoldagen med lektioner: 09.00-14.00 Alla pedagoger i arbetslaget är engagerade i projektet! Möjlighet till rörelse: På lektioner På raster Före och efter skoldagen

I klassrummet under lektioner Ståbord Genomgång vid ett fönster = förflyttning i klassrummet Pilatesbollar I början på lektioner - startgympa AST-enhetens röris Lektioner utanför klassrummet, t ex... Guidningar Lyssna till ljudbok eller titta på film i rörelserummet Walk and talk Filosofi-pingis genomgång under match Arkeologisk utgrävning Sandbyborg, Öland Filmvisning i rörelserummet

Idrottslektionerna en gång i veckan under två år tbildbil Pulshöjande cirkelträning i rörelserummet Enskild träning med rörelsecoach Individuell anpassning Utmana motoriska förmågor på ett lekfullt sätt

Rastaktiviteter, förutom pingis... Förlängd skoldag på torsdagar - valbara aktiviteter Simma/vattenlekar i simhallen Cykla (Turfa) Promenera (Pokemon Go, Geocaching, Stegräknare, Fågelskådning) Jogga (Pulsklocka) Tennis Bollekar Enskild träning i rörelserummet på skolan Appar och andra hjälpmedel tydliggör syfte och ramar = bra för målgruppen Block om sex veckor, därefter belöningsaktivitet t ex lasergame eller bowling. Möjlighet att gymma efter skolan måndag & onsdag

Aktivitetsdagar & friluftsdagar Losers (lärarna) Winners (eleverna) Film om olika aktiviteter 5 min Målsättning Att röra på sig varje dag. All rörelse räknas! Minst 3 x 20 minuters pulshöjande aktivitet varje vecka Regelbunden pulshöjande träning ger bäst effekt på hjärnan, inlärning

Utmaningar Att lyckas motivera ALLA elever att delta Att få de elever som deltar att hålla fast vid rörelserutinerna Hur ska vi lyckas med detta? Gemensamma teoripass om hur rörelse kan stärka våra hjärnor Kunskap meningsfullhet motivation Vad kan jag tjäna på att röra på mig? Flyttat fokus: Lek & lust rutin & vana! Just do it! Rörelse är en naturlig del av varje dag. Följa individuellt rörelseschema Exempel på individuella rörelsescheman Elev som trivs med träning i grupp Elev som mår bäst av enskild träning Måndag: Promenad på em-rasten i grupp Måndag: Tisdag: Idrottslektion med klassen Enskild träning i rörelserummet, med coach Tisdag: Onsdag: Cykling på fm-rasten med rörelsecoachen Idrottslektion med alternativ och extra vuxenstöd, beroende på innehåll Onsdag: Jogga med coach på em-rasten Torsdag: Simhallen i grupp efter skolan Fredag: Cirkelträning i grupp i rörelserummet på lunchrasten Torsdag: Gå på gåbandet i rörelserummet Fredag: Gå på gåbandet i rörelserummet Obs! Förenklade scheman, de riktiga är mer detaljerade!

Film om teori ca 5 min Vilka förutsättningar möjliggör deltagande? Hur vi har anpassat aktiviteterna Generell autismpedagogik även när det gäller rörelse Erbjudande, inget krav! Balans mellan trygghet och utmaning (anpassa och kompensera) Träning på rätt nivå (enkla övningar, gym, crosstrainer, gåband, raska promenader, ej krav på att socialisera) = meningsfullhet och självförtroende Små avskalade lättillgängliga miljöer, hög personaltäthet, ej krav på ombyte, låna ombyte, duscha hemma/på skolan, vi tvättar = anpassning av yttre krav Tydlighet: vad ska jag göra, med vem, var, hur länge etc. = förutsägbarhet Möjlighet att välja mellan olika aktiviteter, och mellan att träna i grupp eller enskilt = inflytande Mellanmål = energi för att orka röra på sig

Hur blev det? Resultat so far... Positiva effekter - elever Öppnare elever med mer energi för både skolarbete och socialisering Hög närvaro hos de elever som deltar Ökad gemenskap i klasserna och över klassgränserna - färre konflikter Bättre koncentrationsförmåga (särskilt ADHD) Ökad medvetenhet om sambandet mellan fysisk aktivitet och mående Egna initiativ till rörelse Positiva effekter - lärarna Träning tillsammans blir en relationsskapande aktivitet Utvecklade pedagogiska verktyg Lättare att arbeta med gruppen i undervisningen Stärkt samarbete i arbetslaget

Fortsatta utmaningar Fortsatt stort behov av struktur, stöd och pepp Svårt att motivera eleverna som lider av psykisk ohälsa att delta i rörelseaktiviteterna (Stor skolfrånvaro) Hur ska vi fortsätta? Framtiden Nu har vi ett koncept! Det tar tid att förändra invanda mönster och beteenden och skapa nya goda vanor. Liknande projekt visar att det tar minst 1,5 år hos neurotypiska elever innan man ser resultat i skolarbetet. Projektpengar i ytterligare ett år. Rektor positiv till att permanenta projektet därefter.

Vår rektor hälsar Mari Bredman 0480-45 15 42 070-342 17 01 mari.bredman@ksgyf.se Frågor? Först lite rörelseglädje från skolan, sedan frågor!

Några elevröster Jag cyklar på träningscykeln innan tyskaprovet för att kunna prestera bättre! (Elev i årskurs 2) Jag är så trött på mattelektionerna, jag provar att använda roddmaskinen på rasten för att få lite mer energi! (Daniel, årskurs 2) Så kreativ som Jonatan var på den här lektionen har jag aldrig sett honom! (Lärare om Jonatan, årskurs 4, efter hans träningspass i rörelserummet) Jag behöver mycket rörelse hela tiden, det är bra för min ADHD! (Gustav, årskurs 1) Källor https://www.dn.se/debatt/stillasittande-i-skolan-g er-ohalsa-och-daliga-resultat/?utm_content=buffer 167e0&utm_medium=social&utm_source=faceboo k.com&utm_campaign=buffer https://spectrumnews.org/news/exercise-gives-chi ldren-autism-jump-social-skills/ Hjärnstark (20016). Anders Hansen (Överläkare i psykiatri) Perceptions of physical activity Participation among adolescents with autism spectrum disorders (2017). Susann Arnell, Kajsa Jerlinder och Lars-Olov Lundqvist https://www.svt.se/gympalararen/ Högre risk för förtida död vid autism (2017). Tatia Hirvikoski (Forskare vid KIND - En registerstudie) Vammarskolan - föreläsning(2017) https://urskola.se/produkter/201082-ur-samtidenpulstraning-och-inlarning-2017-hjarnbyggarna Bunkefloprojektet: http://lararnastidning.se/idrott-ger-battre-skolresul tat/ (2012) Spark! (2010) av Dr. John J. Ratey Den lärande hjärnan (2011) Torkel Klingberg http://clipart-library.com/brain-break-cliparts.html