Projekt rörelse. Projektplan för ökad rörelse i Västertorpsskolan
|
|
- Ulf Samuelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt rörelse Projektplan för ökad rörelse i Västertorpsskolan Läsåret 2018/2019
2 INLEDNING Västertorpsskolan startar ett projekt med fokus på att öka rörelsen och den fysiska aktiviteten på skolan. Syftet med projektet är dels att verka hälsofrämjande och dels att öka inlärningsförmågan och öka kunskapsinhämtningen för eleverna. Projektet förväntas pågå i 3 år med syftet att övergå i ordinarie verksamhet efter den tiden. Här i den övergripande projektplanen finns det specifika arbetsplaner för alla delar man har valt att arbeta med under läsåret. Skolan vill skapa mer rörelse och fysisk aktivitet på hela skolan. Det innebär att lektioner, raster och fritidsverksamheten förhoppningsvis blir positivt påverkade av det nya arbetssättet. Därför spänner aktiviteterna över flera områden, både idrottsligt, fysiskt och socialt. SYFTE Ökad rörelse i Västertorpsskolan är ett nytt arbetssätt som startade upp läsåret Syftet med projektplanen är att eleverna ska må bättre och höja resultaten. Skolan vill också uppnå en stimulerande arbetsmiljö för elever och personal genom att påvisa sambandet mellan rörelse och inlärning. Därför är det viktigt att aktiviteterna blir ordinarie verksamhet på skolan efter projektets slut. Aktiviteterna i Projekt Rörelse riktar sig i första hand till eleverna och ska vara en del av elevernas skolvardag. ÖKADE SKOLRESULTAT Studier visar att vid rörelse och motion blir inlärningen effektivare eftersom hjärnan syresätts. Dessutom gör rörelse att vi känner lust, blir lugnare och kan koncentrera oss bättre. Barn som rör på sig och leker får också en bättre motorisk förmåga. Forskningen visar att detta leder till bättre skolresultat, ett bättre socialt mående och därmed bättre förutsättningar i framtiden. I boken Hälsa på recept (2014). Den senaste vetenskapen kring träning och motion. Skriven av Anders Hanssen leg läkare och Carl Johan Sundberg professor påvisar de att fysisk aktivitet/rörelse gör: - att barn får bättre koncentrationsförmåga och självkänsla - att hjärnans alla program fungerar bättre och att hela hjärnan arbetar effektivare - dig mer kreativ och du får lättare att fatta beslut - ger nya hjärnceller och bättre minne Allt detta är kopplat till skolans läroplan (LGR11), där vi som skola tar ansvar för elevens hela utveckling och är en skola att trivas i. PROJEKTETS OLIKA DELAR Projektet fokuserar på 5 olika områden och aktiviteter: Organiserad rastverksamhet Aktiv undervisning och aktiva miljöer Simning Extra motorisk träning Pulsträning Dessa presenteras mer ingående i projektplanen tillsammans med projektets organisation.
3 PROJEKT RÖRELSES OLIKA OMRÅDEN OCH AKTIVITETER ORGANISERAD RASTVERKSAMHET VARFÖR ORGANISERAD RASTVERKSAMHET? EN BAKGRUND. Rasten är en stor del av elevernas tid i skolan. På rasten skapas och återskapas relationer mellan eleverna. Det är även en tid för rörelse, lek, skapande och konstruktion. Rasten är både aktivitet och paus och liknar i många delar fritidsverksamhetens verksamhet. En organiserad rastverksamhet med pedagogledda aktiviteter bidrar till att konflikter minskar, att eleverna får stöd och hjälp i skapandet av goda relationer och att tryggheten ökar. De ger elever möjlighet att testa på nya saker, att utveckla olika förmågor och möjlighet till gemensamma upplevelser. Med hjälp av att fokusera på rörelsen utökas även elevernas rörelsevokabulär (att klara av och känna sig trygg i olika rörelser) som i sig ökar deltagandet i olika aktiviteter. ORGANISATION: På Västertorpsskolan är rasten en prioriterad verksamhet. Ht 2017 anställdes en Rastpedagog med ansvar för att utveckla rastverksamheten på Västertorpsskolan. Rastpedagogen är ute på skolgården under all rasttid för åk 1 åk 6 under skoldagen med undantag för förmiddagsrasten på fredagar. För förskoleklassen håller rastpedagogen i RASTSKOJ-aktiviteter på lunchrasten måndag fredag. I rastpedagogens uppdrag ingår att hålla i styrda organiserade aktiviteter, informera och kommunicera vad som händer på rasten, ansvara för inköp av material, organisera boden och materialet i boden och skapa goda relationerna till alla elever. Dessutom ingår att tillsammans med skolledning hjälpa till att organisera så att det finns tillräckligt med rastvärdar ute på rasterna. Målet är att öka tryggheten på rasterna, öka mängden rörelse för eleverna och ge förutsättningar för att ett stort utbud av aktiviteter som är tillgängliga för alla elever. Förutom rastpedagogen finns rastvärdar ute under elevernas rasttider. Rastvärdarnas uppdrag är att skapa goda relationer till eleverna, överblicka och stötta eleverna i leken och, delta i leken vidbehov och stötta så att RASTSKOJ-aktiviteterna kan genomföras. RASTSKOJ: Varje lunchrast finns organiserade aktiviteter som rastpedagogen håller i. Dessa kallas för RASTSKOJ-aktiviteter. Alla aktiviteter är frivilliga. Utbudet av styrda aktiviteter är varierat. Innehållet kan vara organiserade lekar, stafetter, bollspel, skapande och musik. Vissa veckor är veckans RASTSKOJ-aktiviteter anordnade utifrån ett visst tema.
4 SYFTE MED ORGANISERAD RASTVERKSAMHET: Syftet är att eleverna får en allsidig fysisk aktivitet dagligen under skolveckan som är både stimulerande och glädjefylld. Eleverna får lära sig många nya lekar/aktiviteter som de i sin tur kan leka själva i framtiden. Det ska finnas ett stort utbud av material att använda till aktiviteter på rasten. Eleverna får utveckla sitt eget rörelsevokabulär genom möjligheten att få prova på olika aktiviteter med fokus på rörelse Eleverna ska känna trygghet av att de veta vad som händer på rasten och genom vuxennärvaro. VILKA ELEVER HAR ORGANISERAD RASTVERKSAMHET: Alla elever på Västertorpsskolan. PLATS: Skolgården. ANSVARIG FÖR DEN ORGANISERADE RASTVERKSAMHETEN: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse.
5 AKTIV UNDERVISNING OCH AKTIVA MILJÖER AKTIV UNDERVISNING: VARFÖR AKTIV UNDERVISNING? EN BAKGRUND. Forskning visar att fysisk aktivitet ökar inlärningsförmågan och kunskapsinhämtningen. Detta ökar chansen till bättre resultat. Aktiv undervisning handlar dels om att få tillbaka koncentrationen genom rörelse eller rörelsepauser. Aktiv undervisning kan även handla om att använda rörelse för att göra hjärnan mer aktiv och öka inlärningsförmågan. Helst ska stillasittandet i undervisningen brytas ca var 30:e minut med rörelse eller korta rörelsepauser. Nedan presenteras olika förslag på vad aktiv undervisning kan innebära. BRAIN BREAKS Brainbreaks är snabba 1-2 minuters aktiviteter som hjälper deltagarna att återfå fokus och få tillbaka sin energi. Deltagarna måste röra kroppen och på så vis utmanas hjärnan att tänka i nya tankebanor. Ofta innehåller Brain breaks någon form av kors-rörelse. Brain Breaks delas in i tre olika kategorier: enskilt, parvis eller gruppvis. MINI-PAUSER Minipauser är korta rörelseövningar på ca 3-5 min för att återfå fokus och ge energi för fortsatt arbete. Brain breaks kan vara en slags mini-rörelsepaus. Andra mini-rörelsepauser kan vara RÖRIS (klassrumsgymnastik), Just Dance (korta danser), Tabata pass (klassrumsgymnastik). RÖRELSESLINGA En rörelseslinga är en bestämd sträcka som ska utmana till mer rörelse. Rörelseslingan kan användas för att utmana motoriken eller för en kortare rörelsepaus. Den kan även användas i undervisningen genom att det finns stationer/platser där t.ex. QR-koder sitter med frågor/uppgifter. Rörelseslingan kan finnas inomhus eller utomhus. UNDERVISNING I RÖRELSEFORM Undervisning i rörelseform handlar om hur det går att använda rörelse för att öka inlärningen. Här kan t.ex. QR-koder och rörelseslingor användas eller olika former av utomhuspedagogik. Även olika former av hjälpmedel som t.ex. skrivbordscyklar. Kan användas för att få in rörelse i undervisningssituationen. Se mer under aktiva miljöer. SYFTE MED AKTIV UNDERVISNING: Öka inlärningen och få tillbaka koncentrationen hos eleverna genom att göra rörelse och rörelsepauser till en del av den dagliga undervisningen. Ge eleverna verktyg att få tillbaka koncentrationen när de upplever trötthet genom korta övningar och rörelsepauser. VILKA ELEVER HAR AKTIV UNDERVISNING: Alla elever på Västertorpsskolan PLATS: Övningarna kan göras både utomhus och inomhus. De kan genomföras både på lektionstid och i fritidsverksamheten.
6 ANSVARIGA FÖR AKTIV UNDERVISNING: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. Andreas Nilsson, lärare. Alexandra Wåhlstedt, lärare (föräldraledig läsår 18/19). AKTIVA MILJÖER VARFÖR AKTIVA MILJÖER? EN BAKGRUND. För att kunna ha aktiv undervisning är det även viktigt att ha miljöer som hjälper till att öka rörelsen och den fysiska aktiviteten. Det kan både handla om inomhusmiljöer och utomhusmiljöer och om permanenta och tillfälliga föremål i miljöerna. Exempel på aktiva miljöer kan vara en bestämd skapad rörelseslinga (fysisk miljö) eller skrivbordscyklar (material/saker). Ett annat exempel är t.ex. whiteboard-tavlor eller höj- och sänkbara bord som ger möjlighet till stående inlärning vilket bryter stillasittandet och ökar den fysiska aktiviteten. En aktiv miljö ska hjälpa till att skapa mer rörelse och fysisk aktivitet på skolan dels i undervisningssituationen, på rasten och i fritidsverksamheten. SYFTE MED AKTIVA MILJÖER: Skapa miljöer som underlättar och inspirerar till rörelse och fysisk aktivitet hos eleverna på skolan. Miljöerna ska bidra till att utveckla och genomföra aktiv undervisning. VILKA ELEVER HAR AKTIVA MILJÖER: Alla elever på Västertorpsskolan PLATS: Både inomhusmiljöer och uthusmiljöer kan vara aktuella. ANSVARIGA FÖR AKTIVA MILJÖER: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. Andreas Nilsson, lärare Alexandra Wåhlstedt, lärare (föräldraledig läsår 18/19)
7 SIMNING VARFÖR SIMNING? EN BAKGRUND. I läroplanen anges de mål för skolans undervisning som skall uppnås sjätte respektive nionde skolåret. Att kunna falla ifrån kanten få huvudet under ytan och därefter ta sig upp ovanför ytan och simma 200 m varav 50 m i ryggläge. Västertorpsskolan har utifrån de målen i samarbete med idrottsförvaltningen tagit fram strävansmål för respektive årskurs. Under ht kommer det starta en vattenvaneträning för förskoleklassen som Västertorpsskolan deltar i. SYFTE MED SIMNINGEN OCH SKOLANS SIMSTRATEGI: Syftet är att alla elever på skolan ska kunna simma när årskurs 6 avslutas då alla fått vattenvaneträning och simlektioner enligt skolans simstrategi. ÖVERGRIPANDE MÅL: Att kunna falla ifrån kanten få huvudet under ytan och därefter ta sig upp ovanför ytan och simma 200 m varav 50 m i ryggläge samt kunna hantera nödsituationer vid och omkring vatten. Klarar man målet att med god teknik simma 25 m rygg samt bröstsim i årskurs 2 så är chansen stor att man klarar målet 200 m i årskurs 6. Genom att öva vattenvana från förskoleklass ökar möjligheten att klara målet med att med god teknik kunna simma 25 m rygg samt bröstsim i årskurs 2. VÄSTERTORPSSKOLANS SIMSTRATEGI: Förskoleklass: 4 ggr vattenvanaträning med simlärare och 4 ggr egen träning med utbildade pedagoger under läsåret. Strävansmål: Alla elever ska klara alla vattenvanemomenten: Hoppa, doppa, kunna orientera sig i vattnet samt kunna flyta på mage och rygg utan flythjälpmedel. Åk 1: 2 ggr per termin underhålla vattenvanan genom att gå och bada i simhallen Åk 2: Skolsim via idrottsförvaltningen 15 veckor a 30 minuter. Strävansmål: Simma 25 m ryggsim samt 25 m bröstsim. Introduktion i övriga simsätt samt adekvat livräddningsträning för åldern som bad, båt och isvett, förlängda armen. Prova flytväst och kasta livboj. Åk 3 och 4: kolla av simfärdigheter och underhålla vattenvana genom att 2 ggr per läsår gå och simma med eleverna. (I mån av plats boka upp elever som inte nått målet för åk 2 i uppsamlingsheat på idrottsförvaltningens skolsim) Åk 5 och 6: upprätthålla simfärdigheter och underhålla vattenvana genom att 2 ggr per läsår gå och simma med eleverna. (I mån av plats boka upp elever som inte nått målet för åk 6 i uppsamlingsheat på idrottsförvaltningens skolsim) Strävansmål: Simma 200 m varav 50 m i ryggläge. Åk 6: Boka upp lovsimskola som erbjuds på höst, sport och sommarlov för elever som inte når betyg i ämnet idrott och hälsa pga. av simningen. Strävansmål: Simma 200 m varav 50 m i ryggläge. Vid behov upprätta en individuell handlingsplan för elever med särskilt behov av kompletterande eller extra simundervisning ex. vattenrädsla eller funktionsnedsättning. Strävansmål: individanpassade (mot målet att simma 200 m varav 50 m i ryggläge).
8 ANSVARIGA FÖR SIMNINGEN: ÖVERGRIPANDE ANSVAR FÖR ORGANISATIONEN RUNT SIMNINGEN OCH SIMSTARTEGIN: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. ANSVAR FÖR SIMSKOLAN åk 2-6 (KONTAKT/GENOMFÖRANDE): Nadja Nordmyr, idrottslärare.
9 PULSTRÄNING VARFÖR PULSTRÄNING? Forskning har visat är att det är just pulshöjande aktiviteter som skapar bäst förutsättningar för hjärnan att öka inlärningen och koncentrationen. Hjärnforskare har i sin forskning funnit att regelbunden pulsträning har positiva effekter för inlärningsförmågan med upp till 20 % (se Anders Hansen Hjärnstark). Störst effekt är det om pulsen ligger inom % av sin maxpuls. Effekten har visat sig stor både på kort och lång sikt. SYFTE MED PULSTRÄNINGEN: Syftet är att höja elevernas uthållighet och att eleverna ska få chans att mäta sin egen kondition. Vi vill se hur pulshöjande träning påverkar skolarbetet/resultaten även då eleverna går direkt in på en teoretisk lektion efter pulsträningen. På Västertorpsskolan har vi lagt matematik efter pulspasset. VILKA ELEVER GENOMFÖR PULSTRÄNINGEN? Alla elever i åk 6 får utöva pulsträning 1 gång/vecka. Alla elever kör pulspass samtidigt. Hela läsåret med start vecka 35 och avslut vecka 22. Uppehåll för lov. Pulspass för eleverna min ett tillfälle per vecka. Minst 20 min i rätt pulsintervall (70-90 %) är målet för eleverna under varje pulspass. PLATS: Västertorpsskolans idrottssal. Båda salarna används för att genomföra pulsträning med alla elever i åk 6 samtidigt. TID: Måndagar kl obligatorisk närvaro för elever. Närvarokontroll sker. Därefter möjlighet till dusch/ombyte. Nästa lektion börjar kl på skolan (matematik) vilket ger 20 min till ombyte och transport. Viktigt med vuxennärvaro i omklädningsrum. ANSVARIG FÖR PULSTRÄNINGEN: Camilla Brolin, resurspedagog och certifierad hälsoprofilbedömare med lång erfarenhet från träningsbranschen. GENOMFÖRARE AV PULSPASS (EXTRA PEDAGOG) Patrik Börjesson, idrottslärare
10 EXTRA MOTORISK RÖRELSETRÄNING VARFÖR MOTORISK TRÄNING? EN BAKGRUND. Motoriken är viktig för att kunna utveckla sitt eget rörelsevokabulär och därmed möjligheten och viljan att delta i fler rörelseaktiviteter. En bra motorik och stor förmåga till olika rörelseförmågor ökar deltagandet i olika rörelseaktiviteter. Mer rörelse och fysisk aktivitet ger hjärnan bra förutsättningar att öka inlärningen och koncentrationen. Det har även funnits studier som pekar på ett positivt samband mellan bra motorik och läsinlärning. SYFTE MED EXTRA MOTORISK RÖRELSETRÄNING: Syftet är att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin egen kropps färdigheter och möjligheter. Att utveckla en bra motorik som ger positiva resultat för självkänsla och inlärning. VÄSTERTORPSSKOLAN KOMMER FRÅN OCH MED LÄSÅRET 2019/2020 ERBJUDA MÖJLIGHETEN TILL ETXTRA MOTORISK TRÄNING.
11 PROJEKTETS ORGANISATION STYRGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Styrgruppen är det beslutande organet inom Projekt Rörelse. Ytterst ansvarig och beslutsfattande för projektet är rektor Barbro Engeflod. I STYRGRUPPEN INGÅR: Barbro Engeflod, rektor och beslutsfattande. Eva Broberg, utvecklingsledare för fritidsverksamheten Lis Wolin, bitr. rektor Torun Persson Dehlin, bitr. rektor Sabine Kargl, administratör Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. PROJEKTGRUPPEN SAMMANSÄTTNING: Projektgruppen består av projektledaren och de ansvariga för projektets olika områden och aktiviteter. Projektledare för Projekt Rörelse är Ulf Camén, rastpedagog. I PROJEKTGRUPPEN INGÅR: Ulf Camén, rastpedagog och projektledare för Projekt Rörelse. Andreas Nilsson, lärare Alexandra Wåhlstedt, lärare (föräldraledig läsåret 2018/19) Camilla Brolin, resurspedagog Patrik Börjesson, idrottslärare Nadja Nordmyr, idrottslärare Susannah Rohr, fritidspedagog. KOMMUNIKATIONSPLAN Projektledaren är länken mellan styrgruppen och projektgruppen och har ett övergripande ansvar för projektet. Frågor eller information om projektet ställs till projektledaren och denne svarar på frågorna eller vidarebefordrar frågor till lämplig part vid behov. KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNING AV PERSONAL Personal på skolan får relevant utbildning/fortbildning i områden som berörs utifrån projektplanen. Syftet är att personalen på skolan ska kunna utöva dessa aktiviteter på egen hand.
12 Källor Läroplan för grundskolan (LGR 11) Hansen Anders & Sundberg Carl Johan Hälsa på recept, Fitnessförlaget Hansen Anders, Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna. Månpocket Sladkey, David, Energizing Brain Breaks, Corwin 2013 Korta videor där Anders Hansen visar på effekter som träning har på hjärnan: Föreläsning av Anders Hansen om sin bok Hjärnstark: Dean Kriellaars om rörelserikedom: ndb
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sida 3 Organiserad rastverksamhet sida 4-5 Simning sida 6 Aktiv undervisning och aktiva miljöer sida 7-8 Motorisk
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sida 3 Organiserad rastverksamhet sida 4-5 Simning sida 6 Aktiv undervisning och aktiva miljöer sida 7-8 Motorisk rörelseträning sida 9 Utbildning sida 10 Styrgrupp, projektledare
Läs merPolicy- Hjärna rörelse Bäckahagens skola
Policy- Hjärna rörelse Bäckahagens skola Innehållsförteckning Sida Syfte 3 Aktiviteter 4 Resultatmål 4 Styrning och ansvar 5 Framtiden Utveckling 6 Kunskap- och inspirationskällor 7 SYFTE Hjärna rörelse
Läs merIdrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering
Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i
Läs merHälsofrämjande skolutveckling
Hälsofrämjande skolutveckling Hur du/ni kan införa fysisk aktivitet i skolundervisningen. 2018-09-18 1 Hälsofrämjande skolutveckling Vad krävs för att genomföra denna förändring? Hur har vi skapat en kultur
Läs merSVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11
SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11 Detta dokument är tänkt att fungera som en hjälp till lärare i årskurs 1-9. Under hösten 2011 reviderades skolans läroplan och
Läs merHjärna rörelse på Bäckahagens skola
Hjärna rörelse på Bäckahagens skola Hjärna rörelse på Bäckahagen skola Hjärna rörelse på Bäckahagen skola https://www.youtube.com/watch?v=_0mdbgmkr EM&t=1s Utmaningen är att vi rör oss för lite Sverige
Läs merAktivitetsplan LÅ 17/18 Hjärna rörelse - Bäckahagens skola
Aktivitetsplan LÅ 17/18 Hjärna rörelse - Bäckahagens skola Innehållsförteckning Extra idrott 3 Pulsträning 3 Simning 4 Skol-IF 5 Organiserad rastverksamhet 6 Externa aktörer 7 Generation PEP 7 Arbetsmiljö
Läs merLokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Djurgårdsskolan Andreas Filander, lärare i idrott och hälsa 016-7101985 Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor
Läs merHjärna rörelse på Bäckahagens skola
Hjärna rörelse på Bäckahagens skola Ronnie Iveslätt Samordnare för Hjärna rörelse samt lärare i idrott och hälsa på Bäckahagens skola i södra stockholm Twitter: @ronnieiveslatt #hjarnarorelse Facebook:
Läs merLek, idrott, orientering, simning, motorik
Lek, idrott, orientering, simning, motorik Årskurs och tidsperiod Grundsärskolan v. 35-43. Övergripande mål från läroplanen - Kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till
Läs merKomplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merCentralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merAtt lära barnen trygghet och säkerhet i och kring vatten. Ta simmärkena Baddaren grön, Baddaren blå och Sköldpaddan
BADDAREN Vattenvana och tillhörande lekar i vattnet är mycket viktigt för att barnet skall känna sig trygg i och kring vattnet, vilket vi lägger stor fokus på i Baddaren. Leken är en naturlig del i barnets
Läs mer3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merStångenässkolan. en hälsofrämjande skola
Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla
Läs merEn tävling som alla vinner på
2013/2014 En tävling som alla vinner på Att kunna simma är både roligt och livsviktigt. Därför har Svenska Simförbundet och E.ON startat Skolsimmet som är en tävling för alla skolor med elever i årskurs
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-04-04 56 KS 390/17 Svar på motion (SD) gällande Simundervisning Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Ärendet
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Syfte
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merLokal pedagogisk planering i idrott och hälsa
Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa Moment: Rörelse årskurs 1-3 - röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang samt skapa ett bestående intresse - samarbeta och visa respekt för andra - Grovmotoriska
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem Läsår 2018/2019 Planen gäller från: 2018-08-16 Planen gäller till: terminsstart 2019-08- Utvärdering och revidering
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merIdrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merIdrott och hälsa bedömning. Kommentar
Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan
Läs merEn tävling som alla vinner på
2012/2013 En tävling som alla vinner på Att kunna simma är både roligt och livsviktigt. Därför har Svenska Simförbundet och E.ON startat Skolsimmet som är en tävling för alla skolor med elever i årskurs
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(7) Förskoleklass Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få inblick i de grovmotoriska grundformerna Åla, krypa, springa, slå kullerbytta, gå balansgång, klättra,
Läs merVarmt välkomna till SK Ägirs sommarsimskola på Storsjöbadet i Juni, 2016!
Varmt välkomna till SK Ägirs sommarsimskola på Storsjöbadet i Juni, 2016! Adress: Krondikesvägen 95 A LEKTIONSTID Lektionstiden är 45 min. På utsatt starttid bör barnen varit på toaletten, vara ombytta
Läs merVarmt välkomna till SK Ägirs simskola på Sollidenbadet!
Varmt välkomna till SK Ägirs simskola på Sollidenbadet! Adress: Sollidenvägen 64A (Skulle entrén och/eller korridoren vara låsta är koden för att komma in 1719) När ni kommer in genom huvudentrén går ni
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Observationsscheman Idrott och hälsa 1 2 3 A. Erfarenheter* har erfarenheter av ämnet idrott och hälsa Fråga 2 Fråga 1 har erfarenheter av olika lekar, rörelseaktiviteter
Läs merSimkunnighet i årskurs 6
Enheten för utbildningsstatistik 2014-12-16 1 (20) Simkunnighet i årskurs 6 Uppföljning av kunskapskraven i idrott och hälsa avseende simkunnighet samt förmåga att hantera nödsituationer vid vatten läsåret
Läs merArbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.
Bedömningsmatris Idrott och hälsa VAD NÄR VAD/HUR Gradering A-F Kommentar I rörelse till musik i danser anpassar eleven till viss del/relativt väl/väl sina rörelser till takt och rytm Åk 1-6Enkla lekar
Läs merArbetsplan förskoleklass
Arbetsplan förskoleklass Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Handledning av skolans specialpedagog
Läs merKursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9
ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Läs merVarmt välkomna till SK Ägirs simskola på Storsjöbadet!
Varmt välkomna till SK Ägirs simskola på Storsjöbadet! Adress: Krondikesvägen 95A LEKTIONSTILLFÄLLEN På Storsjöbadet simmar vi nedanstående datum. Notera dessa noga. Måndagar: 29/8, 5/9, 12/9, 19/9, 26/9,
Läs merSimning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I
TIPS OCH ÖVNINGAR Simning i läroplanen Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. I årskurs 1-3 ska simning finnas med i undervisningen. Det ska leda till att eleverna
Läs merPiggare klassrum. -En föreläsning kring hur det går att arbeta med fysisk aktivitet och hälsa inom ramen för hela skoldagen.
Piggare klassrum -En föreläsning kring hur det går att arbeta med fysisk aktivitet och hälsa inom ramen för hela skoldagen. Nya Karlslundsskolan Friskola, ägs av den ideella fotbollsföreningen Karlslunds
Läs merÅterremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mer idrott i skolan för goda resultat på flera plan
Ärende 9 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-10-16 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mer idrott i skolan för goda resultat
Läs merSommarverksamhet 2014
Sommar Sommarverksamhet 2014 Malmö Simsällskap - Limhamns Simsällskap Sommarsimskola för både barn och vuxna! Under sommaren bedriver Malmö Simsällskap och Limhamns Simsällskap sommarsimskola på Rosengårdsbadet
Läs merBrukarråd 26/11. Djupedalskolan
Brukarråd 26/11 Djupedalskolan Skolan har avancerat markant i användandet av ipad denna termin. Ipad som köps in är ipad2 wifi pga de testkörningar vi gjort denna termin på ett antal 3or. Griffin survivor
Läs merRIKTLINER OCH KVALITETSKRITERIER FÖR SSF:S BARNVERKSAMHET ENLIGT SIMLINJEN
RIKTLINER OCH KVALITETSKRITERIER FÖR SSF:S BARNVERKSAMHET ENLIGT Babysim Verksamhet för barn från 3 mån upptill 2 år, som tillsammans med vuxen, vägleds genom lek och målrelaterade övningar till att upptäcka
Läs merMer fysisk aktivitet i skolan
Missiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning 2017-04-28 KS/2016:336 Handläggare Carina Åsman Tfn 0142-853 73 Kommunstyrelsen Mer fysisk aktivitet i skolan Bakgrund Nya moderaterna lämnade in en motion om mer
Läs merÖvningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga.
Övningar och tester Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Genomförs i samråd med simlärarna. Övningarna på sid 2 genomförs hemma på egna skolan.
Läs merBetyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret
Idrott och hälsa Vaxmoraskolan Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret 2015-2016 Elevens namn: XX Idrott och Hälsa F E D C B A Terminsbetyg i slutet av ht 2015. Terminsbetyg i slutet av vt
Läs merÅterremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mer idrott i skolan för goda resultat på flera plan
Ärende 13 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-03-09 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mer idrott i skolan för goda resultat
Läs merVälkommen till oss. Lysekils simsällskap är klubben som bedriver en bred simverksamhet för alla åldrar i Lysekils kommun med omnejd.
Lysekils simsällskap är klubben som bedriver en bred simverksamhet för alla åldrar i Lysekils kommun med omnejd. Vi har simundervisning från 4 års ålder i vår simskola som följer Svenska simförbundets
Läs merÖstbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn
Läs merArbetsplan Mira Fritids
Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se
Läs merSätt Östergötland i rörelse.nu Målbilden är ett Östergötland;
Sätt Östergötland i rörelse.nu Målbilden är ett Östergötland; Där fler är regelbundet fysiskt aktiva, färre är stillasittande och där ojämlikheten i aktivitetsnivå mellan grupper minskar. Där kunskapen,
Läs merVERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merArbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F-3 2018-2019 1 2 Inledning Högalidskolan är en kommunal grundskola för elever från förskoleklass t.o.m. årskurs 9. På lågstadiet finns tre fritidshemsavdelningar
Läs merVarmt välkomna till SK Ägirs simskola på Östbergsbadet!
Varmt välkomna till SK Ägirs simskola på Östbergsbadet! Adress: Nybovägen 3 på Frösön. Entré på översidan av sporthallen och sedan går ni en trappa ner. Där finns damernas omklädningsrum på vänster sida
Läs merGRANGÄRDETS SKOLA. Uppdrag Skollagen Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011
GRANGÄRDETS SKOLA Uppdrag Skollagen Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 BUNs mål Mobbningsfri skola/ trygga barn Ämnesbehöriga lärare till 100% Lokala mål Skolan: Vi strävar mot
Läs merVälkomna till Toftaskolan
Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan
Läs merEn bad- och vattensäker kommun
En bad- och vattensäker kommun s handlingsprogram för en bad- och vattensäker kommun inom ramen för lagen om skydd mot olyckor. Antagen i Kommunstyrelsen den 10 april 2013 Reviderat 2015-12-10 Hallindenvägen
Läs merVerksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass
Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4
Läs merVarmt välkomna till SK Ägirs simskola på Litsbadet!
Varmt välkomna till SK Ägirs simskola på Litsbadet! Adress: Nybyvägen 7, Vid Treälvsskolan. LEKTIONSTILLFÄLLEN På Litsbadet simmar vi nedanstående datum. Notera dessa noga. Tisdagar: 19/1, 26/1, 2/2, 9/2,
Läs mer2014/2015. En tävling som alla vinner på! TÄVLINGEN ARRANGERAS AV SVENSKA SIMFÖRBUNDET
2014/2015 En tävling som alla vinner på! TÄVLINGEN ARRANGERAS AV SVENSKA SIMFÖRBUNDET En tävling som alla vinner på! Att kunna simma är både roligt och livsviktigt. Därför har Svenska Simförbundet startat
Läs merPlanen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor
Lokal arbetsplan för Norrmalmskolan Läsåret 2013/2014 Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor Datum: Namn: Eva Lundmark Rektor: Eva Lundmark
Läs merPedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)
Varför ska vi arbeta med det här Att utveckla allsidiga rörelser är centralt i ämnet och en allsidig rörelserepertoar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av
Läs merHej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!
Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse
Läs merÄmnet Idrott och hälsa i Måsöskolan
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor
Läs merBroskolans röda tråd i Idrott och hälsa
Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merSimning och livräddning
Simning och livräddning Simkunnig är den som faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att ha tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 m i en följd, varav 50m ryggsim." Bakgrunden till
Läs merKvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Studieresultat ämnesprov grundskolan Betyg Antal elever Antal elever
Läs merIDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN
ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN DANDERYDS KULTURSKOLA Noragårdsvägen 27, 182 34 DANDERYD 08-568 910 96 kulturskolan@danderyd.se www.danderyd.se/kulturskolan 1 Äntligen! Musik
Läs merVarmt välkomna till SK Ägirs simskola på Storsjöbadet!
Varmt välkomna till SK Ägirs simskola på Storsjöbadet! Adress: Krondikesvägen 95A LEKTIONSTILLFÄLLEN På Storsjöbadet simmar vi nedanstående datum under hösten. Notera dessa noga. Måndagar: 31/8, 7/9, 14/9,
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merSäkerhet vid bad med barngrupp
Säkerhet vid bad med barngrupp Ta med till badet! Bada ofta och säkert Att bada är bra för barns utveckling. Det ger inte bara nyttig träning av kondition, motorik och sociala färdigheter, det är också
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2012-2013 ALLA VI SOM ARBETAR PÅ GRUNDSKOLORNA I LINDSDAL: Vårt mål är att alla människor ska trivas, utvecklas och nå sina mål på Sjöängsskolan och Lindsdalsskolan och Gösbäcksskolan.
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel
Bollspel - År 3: Eleven klarar enklare bollövningar enskilt, behärskar bollen. Eleven klarar bollövningar parvis, med olika typer av bollar. Eleven klarar olika bollekar och bollspel tillsammans med andra.
Läs merVälkommen till skolan!
Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka
Läs merVerksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016
Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Vision/Verksamhetsidé De senaste årens enkätsvar från elever och vårdnadshavare visar att Bränningeskolan är skola där man känner sig trygg. Trots
Läs merFörskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk
Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång
Läs merI början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg.
Simlinjen i Skolan Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. Svenska Simförbundet trycker mycket på vattenvana som grunden när man ska lära sig att simma. Vi vill
Läs merAlfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6
Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6 Resultat av läsåret 2017 2018 och åtgärder och mål inför läsåret 2018-2019 Från 2009-0101 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan
Läs merDokumentationen avser läsåret Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From
Dokumentationen avser läsåret 2016-2017 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2017-09-06 Utvärderingspunkter Systematiskt Kvalitetsarbete Läsåret 16/17 Arbetslaget: Förskoleklass A och B Kort sammanfattning
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs mersvenska, engelska, matematik och bild
Årskurs 1 Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé Vi i arbetslag 1 arbetar för att eleverna skall få en trygg och lugn skolmiljö och på så sätt ge dem de verktyg som behövs för att nå de nationella
Läs merUtöver den estetiska verksamheten på skolan erbjuds eleverna att gå på olika evenemang som erbjuds t.ex. musikskolans konserter, barnteater etc.
Virdaskolan Det här är Virdaskolan: Virdaskolan är en träningsskola för elever i den obligatoriska särskolan som ligger i centrala Alvesta. För tillfället går det åtta elever mellan 7-20 år på skolan och
Läs merEkensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan
1 Ekensbergsskolan Fritidshemmets arbetsplan 2014 2 1. Fritidshemmets förutsättningar Läge, lokaler, organisation och pedagogkompetens Ekensbergsskolans fritidshem ligger mycket vackert belägen intill
Läs merIdrott & Hälsa åk 6-9
8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 6 Lockinghälsning/Sittdans/Bolldans Åk 7 Afro Åk 8 Bugg Åk 9 Rep. bugg + Vals Åk 6 - Loggbok Åk 7-8 Instuderingsuppgift Träningsdagbok (6v) åk 9 TEMA 2 - Kropp & Genus
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merIntroduktion. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. Mål. Innehåll. Barn och fysisk aktivitet i samhället. Idrott i samhället =?
Introduktion Didaktisk ämnesteori i gymnastik Barn och fysisk aktivitet i samhället Idrott i samhället =? Skolgymnastik jan-erik romar Gymnastik / grundsk, gymn, PF http://www.vasa.abo.fi/users/jromar/nyland/nylandsinfo.
Läs merVERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Idrott och Hälsa Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De
Läs merInformation om förskoleklass för Kalvsvik, Tävelsås och Vederslöv skolor
Information om förskoleklass för Kalvsvik, Tävelsås och Vederslöv skolor 20190131 Vad styr verksamheten? Skollagen Läroplanen Utbildningens syfte 2 Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och
Läs merIdrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.
Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet 34-35 LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus. - att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika
Läs merIdrott & Hälsa åk 4-6
8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 4-5 Danslekar/Sittdans Åk 6 Lockinghälsning/ /Bolldans/ Åk 6 - Loggbok TM 2 - Kropp & Genus - Redskap - Dans & Rytmik - irkelträning - Målspel/bollskolan - Rockringsutmaningen
Läs merUtomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN
Utomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN Utomhuspedagogik en väl fungerande samarbetsform mellan fritidspedagoger och lärare. En naturlig undervisningsform
Läs merKvalitetsredovisning vårterminen 2011
Barn och utbildning Kvalitetsredovisning vårterminen 2011 Strandvägsskolan Grundskola Förskoleklass Fritidshem Barbro Jansson Rektor Innehållsförteckning 1. Bakgrund och förutsättningar 3 2. Resultat och
Läs merIdrott och Hälsa. Rytm & rörelse
Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på
Läs merVialundskolans ledord!
Vialundskolan - 3 hus (A, B och C-hus) - Nyrenoverad skola - 8 klasser - 7-9:an (mindre klass med extra stöd) - 217 elever - 30 personal - 2 arbetslag - Goda möjligheter till fysisk aktivitet Vialundskolans
Läs merRedovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.
Rapport 2006-08-24 Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa. Uppdrag Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att göra ett förtydligande av målen för simundervisningen.
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs mer