PM GESTALTNINGSPROGRAM Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Bollnäs kommun, Gävleborgs län Granskningshandling 2014-08-25 Diarienummer: TRV 2013/8446
Titel: PM Gestaltningsprogram, Röstbo bangård kapacitetsåtgärder, Granskningshandling Utgivningsdatum: 2014-02-04 Utgivare: Trafikverket Marianne Hansson, projektledare Distributör: Trafikverket, 801 05 Gävle, Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 2
Innehåll 1 Gestaltningsprogram... 5 1.1 Sammanfattning...5 1.2 Inledning...6 1.3 Övergripande mål och riktlinjer...8 1.4 Landskapsanalys...9 1.5 Förslag för gestaltningen...13 1.6 Rekommendationer inför fortsatt arbete...18 1.7 Referenser...18 3
4
2014-02-04 1 Gestaltningsprogram 1.1 Sammanfattning En järnvägsplan ska tas fram för Röstbo bangård, Bollnäs kommun. Detta gestaltningsprogram ingår som en del i järnvägsplanen. Bangården ligger i en dalgång mellan barrskogsklädda Svarttjärnsberget och Huppberg. Intill spåret ligger Larsbo, med två bostadshus tillhörande ekonomibyggnader. Figur 1. Området sett mot söder från väg 272 där väg och järnväg löper parallellt. Gestaltningsåtgärder för Röstbo bedöms behöva ha normal bearbetningsgrad där slänter och bankar anpassas till omkringliggande landskap. Utpekade och känsliga områden är framför allt kring Larsbo och tryckbanken vid sektion 291+650. Värdefulla utblickar finns mot omkringliggande berg. Broar och andra kringanläggningar så som teknikhus kan ges en standardbearbetning. I programmet lyfts utblickarna mot omkringliggande berg fram. För att bibehålla platsens identitet ska ortsnamnet Röstbo finnas kvar och gärna placeras på nytt teknikhus. Avbaningsmassor ska återföras i möjligaste mån för att ge en snabb etablering och rätt naturtyp. Jordmassornas utbredning, upplagsplatser och ursprung ska utredas fortsättningsvis. 5
NORRA STAMBANAN, RÖSTBO Sträckan Ockelbo-Kilafors började byggas 1869. Skärningen i Röstbo pågick under två års tid. Massorna från byggnationen användes bl a för att fylla ut en myr vid Röstbo station. Sträckan öppnades för tågtrafik 1877 och vid Röstbo byggdes mötesspår 1914. Stationen i Röstbo byggdes 1918. Den låg strax norr om Larsbo men är idag riven. 1.2 Inledning 1.2.1 Bakgrund och syfte Detta gestaltningsprogram ingår som en del av järnvägsplanen för Röstbo bangård, Bollnäs kommun. Bangården ligger på norra stambanan och förslaget innebär en kapacitetshöjning på sträckan mellan Kilafors och Holmsveden. Den ska anpassas till 750 m långa tåg. Järnvägsplanen har föregåtts av flera utredningar: Arbetet med systemhandling för Röstbo bangård är under bearbetning. Förstudie Kapacitetshöjande åtgärder, Kilafors-Holmsveden slutfördes i oktober 2010 och där Röstbo är en del. Järnvägsplanen omfattar de delar som ingår i järnvägsanläggningen som bulleråtgärder, servicevägar m.m. 1.2.2 Gestaltningsprogram I järnvägsplanen kan gestaltningsprogrammet ses som ett utformningsprogram, ett säkerställande av arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter, samt som underlag för detaljprojekteringen. Konkreta riktlinjer ska ges för banans olika delar. Det är både ett dokument och en arbetsmetod, ett sätt att komma fram till och förmedla en samsyn på hur järnvägen slutligen ska se ut. Figur 2. Skogslandskapet och bergen omgärdar bostäder och järnväg i Larsbo vid Röstbo bangård. 6
Enligt lagen om byggande av järnväg (SFS 1995:1649) ska en estetisk utformning eftersträvas vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg. Lagen säger också att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärden. Figur 3. Vy mot väster mot skylt Röstbo och det bakomliggande Högloftet. 7
1.3 Övergripande mål och riktlinjer 1.3.1 Övergripande mål med projektet Från förstudien: Driftstationen ska klara tågmöten med 750m långa tåg med samtidig infart och 40-övervakning, vilket innebär att två tåg ska kunna mötas inne på station med fart. Speciell hänsyn ska tas till värdefull kulturmiljö. Enligt förstudien ska åtgärder för landskapsanpassning göras enligt följande prioriteringar: 1. Hög bearbetningsgrad: Stationsnära lägen där järnvägen är exponerad för många människor och vid passage av särskilt viktiga områden. 2. En normal bearbetningsgrad: Där järnvägen är exponerad på håll eller för ett fåtal människor. 3. Låg bearbetningsgrad: Där järnvägen går i terräng som döljer järnvägen eller i landskap där inga människor vistas. Röstbo bedöms tillhöra punkt 2; normal bearbetningsgrad där slänter och bankar anpassas till omkringliggande landskap. Broar och andra kringanläggningar kan ges en standardbearbetning. 1.3.2 Trafikverkets mål för gestaltning Trafikverket har ingen policy för gestaltandet av järnvägsmiljöer. Som riktlinjer för utformningsarbetet används i detta projekt delar av den arkitekturpolicy som var antagen av Banverket och den rådande policyn för gestaltning i järnvägsprojekt fram till och med Trafikverkets bildande i april 2010. Järnvägen ska erbjuda positiva upplevelser God järnvägsmiljö i stad och landskap Klotterfri järnvägsmiljö 1.3.3 Gestaltningsmål i projektet Objektsspecifika gestaltningsmål har framarbetats för järnvägsplanen. Utformningen ska anpassas till omgivande landskap och naturtyp med en normal bearbetningsgrad. Utformningen ska ta hänsyn till de boende och ge en postiv upplevelse för tågresenärer. 8
Figur 4. Vy mot väster mot bebyggelsen i Larsbo när tåg passerar. 1.4 Landskapsanalys 1.4.1 Översiktlig beskrivning av området Övergripande landskapstyp är skogsklädd, vågig bergkullterräng med barrskog. Bangården är belägen längst nere i en skogsklädd dalgång mellan bergen, på den västra sidan: Svarttjärnsberget och dess bergbrant Högloftet, på den östra sidan:huppberg. 1.4.2 Landskapskaraktärer Områden som järnvägen passerar kan delas upp i olika typer av landskapstyper med skiftande karaktärer och egenskaper. I arbetet med Röstbo bangård har en karaktär identifierats: Skogsklädd dalgång. 1.4.3 Skogsklädd dalgång Området är skogsklätt och beläget i en dalgång med utblickar mot omkringliggande skogsklädda berg. Området är starkt påverkat av järnvägen som skär igenom dalgången och tillsammans med väg 272 bildar en fysisk barriär med en tydlig nord-sydlig riktning. Då järnvägen är inramad av skog döljs den visuellt från omgivningen utom norr om mötesstationen där väg och järnväg går parallellt med varandra och bildar ett markant och öppet väg-/järnvägsrum. Bostäderna i Larsbo ligger dikt mot järnväg och påverkas i stor utsträckning visuellt av järnvägen. 9
Nyckelkaraktärer: Sammanhängande skogslandskap. Korta men viktiga utblickar mot Högloftets bergsbrant ned mot järnvägen. Faluröda bostäder om två huskroppar med tillhörande uthus som ger variation för resande. 1.4.4 Bebyggelse Den enda berörda bebyggelsen är Larsbo, där det finns två bostadshus med tillhörande ekonomibyggnader. Husen är belägna på en kulle intill järnvägen. Inga bullerskärmar finns i Röstbo. Vägport under järnvägen rymmer inte biltrafik men boende i Larsbo kan gående ta sig ut till väg 272 och till sina postlådor. För att ta sig till Larsbo med bil krävs att man tar en omväg norrifrån. Norr om Larsbo ligger ett teknikhus på järnvägens västra sida intill anslutningsväg till Larsbo. Teknikhuset planeras att rivas. Figur 5. Stensatt vägport vid järnvägen vid Larsbo sett från väg 272. I bakgrunden syns Högloftet. 10
ved Mids Fång Vibo Larsbo Svanberg Röstbodarna ts Marieäng Knupbodarna Sagbergslede Myckelängarna Spjutberg Gummorspumse Knup Huppberg Norrlandsn Svarttjärnsb. Högloftet Örbodarna Abborrberget Storåse Högbo Kölberg 272 Molnberget Spångmyran And Höjd Lars-Jons Skarmyran Lösskaberget Stugtjärnsberget Stormyrberget Hamnäsn Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Hälsingelede n Ö Gräsberg V Gräsberg Ondtjärnsb. TECKENFÖRKLARING Stensatt vägport under järnvägen. Röda bostadshus skylt Röstbo Dalgångens riktning Lortlave Landmärke Plangräns Utblick Stormyran Viktiga landskapselement Kattbacke 0 0.3 0.6 0.9 1.2 1.5 km Björnbet Figur 6. Karta landskapsbild 11
1.4.5 Framträdande landskapselement Förutom de olika karaktärerna som landskapstyperna utgör finns andra viktiga drag som är utmärkande för landskapet. Landmärken som t.ex. kyrkor, berg och kraftledningar som syns och känns igen underlättar för orienterbarheten. Landmärken och utblickar ger variation för resande: Svarttjärnsberget med Högloftet Huppberg 1.4.6 Natur- och kulturmiljö Områdets historia Området ligger söder som dalgången mellan Kölberget och Digerberget som benämns Norrlandsporten, ett namn som troligen härrör då järnvägen byggdes på 1870-talet. Rallare bodde under den tiden i rallarbackarer i Röstbo och i omkringliggande byar. Området har främst en lång histora av skogsbruk och intilliggande väg 272 är ursprungligen en mycket gammal väg, utpekad som en kulturhistoriskt värdefull väg. Inga kända lämningar berörs av projektet. Larsbo har sitt ursprung som torparställe tillhörande Kristinebergs järnbruk. Norr om Larsbo låg Röstbo station som idag är riven. Ett gammalt äppelträd vid teknikhuset är en trolig Figur 7. Stensatt viadukt vid Örbodbäcken. rest från den tiden. Figur 8. Befintligt teknikhus norr om Larsbo. Utsikt mot Huppberg. Naturmiljö Området är barrskogsklätt och ligger i en förlängning söderut av Digerberget och Kölbergets dalgång. Omgivande berg har markanta profiler med branta sidor med hällmarker. Dominerande trädslag är gran med inslag av löv och tall. Örbodbäcken korsar järnvägen i områdets södra del. 12
1.4.7 Kvalitéer och värden Järnvägen upplevs från två olika perspektiv, den som ser järnvägen i sin boendemiljö och den som reser med tågen. För resenären är upplevelsen till stor del beroende på hastighet och avstånd till det man ser. Vid höga hastigheter är det svårt att uppfatta det som ligger i järnvägens närområde, det flimrar bara förbi. Resenären I och med att tåg kommer att stanna eller åka sakta förbi Röstbo bangård så kommer resenärer se och uppfatta närområdet. Hänsyn till det bör tas vid utformningen av anläggningen. Utblickarna mot omgivande berg ger en förståelse att man passerar genom en dalgång. Bostadshusen intill järnvägen ger ett välkommet inslag på den skogskantade delsträckan. Röstbo järnvägsskylt ger platsen ett namn och en identitet. Kringboende Utblickarna finns mot omkringliggande berg och landskap tack vare att järnvägen ger trädfria siktlinjer. Vägport för gång- och cykeltrafik under järnvägen till väg 272 med noggrant utformade stensatta väggar och tak tillför positiva värden. 1.5 Förslag för gestaltningen 1.5.1 Övergripande idéer Röstbo bangård kommer att ha oförändrad linjesträckning, vilket ger små möjligheter att påverka utformningen i stora drag. Däremot finns möjligheter att tittta på exempelvis slänter och bankar. Grunden i utformningen är att anläggningen ska anpassas till sin omgivning i den skogsklädda dalgången. Särskild omsorg om slänter och bankar bör tas vid Larsbo där det finns året-runt-boende och vid tryckbanken vid sektion 291 +650 där järnväg och väg 272 löper parallellt och bilister uppfattar järnvägsanläggningen. 1.5.2 Bullerskydd Bullerskärmar ger begränsande utblickar för resenären och kringboende men skyddar samtidigt de boende från buller. Bullerskärmar förstärker barriäreffekten som järnvägen utgör. Då bostäderna ligger nära järnvägen krävs bulleråtgärder för att förbättra boendemiljön. Här väljs bullerskärm och fönsteråtgärder istället för bullervall på grund av utrymmesbrist. Då tågen stannar vid tågmöten bör en viss omsorg om 13
skyddet tas på sidan mot järnvägen. Mot bebyggelsen ska omsorg visas för att möjliggöra en trevlig bostadsmiljö. Eventuella bullerskärmar bör utformas med en enkel och enhetlig form i slamfärg, kulör falurött, och i trä i enlighet med Larsbos bebyggelse. För bästa bullerdämpande effekt behöver skärmens höjd variera beroende på vilken placering av bullerskärmen som väljs. Skärmens början och slut bör utformas med successiv avtrappning alternativt ansluta mot befintliga byggnader eller terräng. Bullerskärmen bör ha en täckbräda med droppnäsa alternativt kläs med plåt för bästa avrinning. I miljökonsekvensbeskrivningen till järnvägsplanen utreds olika varianter, en lokalt placerad skärm intill byggnaderna, en skärm placerad så nära källan som möjligt alternativt en lång skärm vid släntkrön. Ur landskapsbildssynpunkt är en lokalt placerad skärm att föredra då det ger minst visuellt intrång. En lång skärm signalerar tätort vilket inte är fallet i Röstbo. 1.5.3 Murar och broar Vägporten vid Larsbo är omsorgsfullt utformad med stensatta väggar och tak. Den ska bevaras i möjligaste mån då den används dagligen av boende. Bron för Örbodbäcken byts ut mot en 32 m lång trumma. 1.5.4 Vegetation Påverkad mark såsom nya slänter, tryckbankar etc ska, där det är tekniskt möjligt, täckas med avbaningsmassor från platsen då det påskyndar etablering av naturlig vegetation. Är det inte möjligt ska påförda massor bestå av jord från liknande naturtyp; skogsmark. Jordtäcket föreslås vara 3 dm tjockt. Särskilt viktigt är det på ytorna kring Larsbo och vid tryckbanken vid sektion 291+650. Påförd jord ska vara mager för att minska skötselbehovet på ytorna. Inga nya erosionsskydd föreslås. Slänter kläs med avbaningsmassor upp till 1,3 m under rälsunderkant. Äppelträdet vid sektion 291+300 behålls som en trolig rest från Röstbo järnvägsstation. Figur 9. Exempel på en bullerskärm med enkel form. Exempel från Träguiden. 14
1.5.5 Bankar, tryckbankar och slänter Eventuella överskottsmassor används i järnvägsbankar och dess anslutningar mot omkringliggande mark. På grund av komplicerade markförhållanden med omväxlande lös och fast mark kommer det anläggas flera tryckbankar. Släntkrön och slänfot, även på tryckbankarna, ska vara mjukt rundade liksom klädd med avbaningsmassor för bästa landskapsanpassning. Det är särskilt viktigt på ytorna kring Larsbo och vid tryckbanken vid sektion 291+650. 1.5.6 Jordskärningar Jordskärningar ska anpassas till befintlig terräng. 1.5.7 Trummor Befintliga trummor kommer att förlängas i befintlig läge. Pysslabäckens läge väster om järnvägen kommer att dras i ny sträckning. Bäcken utformas som en naturlig bäckfåra med meandring och varierande djup och bredd. Trumändar snedkapas för bästa landskapsanpassning. 1.5.8 Utrustning Stängsel förstärker barriäreffekten av järnvägen. I Röstbo ska inget stängsel sättas upp. Skylt med Röstbo behålls. Då tåg blir stående här bidrar det till information och ger platsen en identitet. Figur 10. Skillnad mellan rundad slänt och skarp slänt. Exempel från vägmiljö. Ur Hela vägen. Den skarpa slänten är mer markant i landskapet. 15
0 40 80 120 160 200 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Larsbo Pysslabäcken Tryckbank. Sektion 291+650. Röstbobäcken 272 Teknikhus som tas bort Gammalt äppelträd. Sektion 291+300. Utformningsförslag Landskapsbild norra norra Röstbo Röstbo Gräns för järnvägsplan Röstbo Nytt spår Utblick Nya servicevägar Landmärke Ny trumma Viktiga landskapselement Markintrång Bostadshus med bulleråtgärder Skylt Röstbo som behålls 16
Fälts 0 40 80 120 160 200 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Skrytmyran Örbodbäcken 272 Nytt teknikhus. Sektion 290+750. Pysslabäcken Utformningsförslag Landskapsbild södra södra Röstbo Röstbo Gräns för järnvägsplan Röstbo Nytt spår Utblick Ny trumma Landmärke Nya servicevägar Viktiga landskapselement Markintrång Tryckbank och omgrävning bäck. Larsbo 17
Figur 11. Utformning nytt teknikhus. I standardutförande klätt med korrugerad plåt. 1.5.9 Teknikbyggnader Befintlig teknikbyggnad i Larsbo rivs och ersätts med en ny vid sektion 290+750. Ett standardutförande kommer att användas men den bör skyltas med Röstbo som information för resenärer som passerar med tåg och sitter på tågets östra sida. 1.6 Rekommendationer inför fortsatt arbete Detaljutformning av tryckbankar och eventuella massupplag ska utredas i kommande skeden. Lämpliga upplagsplatser för avbaningsmassor ska utredas. Äppelträdet vid 291+300 bör hägnas in under entreprenadtiden. 1.7 Referenser Gestaltningsprogram inom Banverket, en vägledning. 2005 Banverket. Råd för gestaltningsprogram, Trafikverkets publikation 2009:161 Förstudie; Kapacitetshöjande åtgärder Kilafors-Holmsveden, reviderad slutrapport 2010. Översiktsplan, Bollnäs kommun, 1990. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Norra Stambanan Holmsveden-Kilafors, översiktlig kulturmiljöanalys, Elise Hovanta, 2008. Trafikverket, publikation 2011:103, Infrastruktur i landskapet, råd för landskapsanalys. Sveriges geografi, Sveriges Nationalatlas 1996. www.traguiden.se, Svenskt trä, 2013. 18
19
Trafikverket, 801 05 Gävle, Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se