Vändspår Floda/Lerum, delen Lerum Lerums kommun, Västra Götalands län

Transkript

1 PM Gestaltningsprinciper Västra stambanan, Göteborg-Skövde Punktinsatser för effektivare tågtrafik Vändspår Floda/Lerum, delen Lerum Lerums kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan, Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Göteborg E-post: Telefon: PM GESTALTNINGSPRINCIPER - JÄRNVÄGSPLAN Dokumenttitel: PM Gestaltningsprinciper. Vändspår Floda/Lerum, delen Lerum. Författare: COWI AB, J. Almgren Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2017/43687 Uppdragsnummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Trafikverket, Emma Stemme Foto och illustrationer: COWI där inget annat anges. Övriga bilder har hämtats från publika internetsidor. 2

3 Inledning Västra stambanan, mellan Göteborg och Stockholm, är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Den omfattande trafiken på Västra stambanan medför alltför ofta störningar, med förseningar till följd. Trafikverket genomför en serie med punktinsatser på sträckan Göteborg-Skövde för att fler tåg ska kunna gå under högtrafikperioderna men också för att ge högre effektivitet och bättre driftsäkerhet. Projektet Vändspår Floda/Lerum är en av dessa punktinsatser. Projektet syftar till att på kort/medellång sikt bidra till att uppnå ökad kapacitet och robusthet på Västra stambanan samt ökad tillgänglighet. Våren år 2018 togs samrådsunderlag fram för järnvägsplanen Vändspår Floda/Lerum. I samrådsunderlaget ingick åtgärder i både Lerum och Floda. I Lerum föreslogs ombyggnad av stationen för att ge möjlighet till förbigångar i båda riktningar, samt vändning vid behov. Projektets syfte uppnås i och med genomförande av åtgärderna i Lerum, oaktat genomförande av åtgärder i Floda. Begränsad ombyggnad inom befintligt stationsområde behöver ändå genomföras i Floda för att förbättra tillgänglighet och säkerhet. Trafikverket har beslutat att projekt Vändspår Floda/Lerum delas i två delar och att järnvägsplanen i fortsättningen begränsas till att omfatta åtgärderna i Lerum. Åtgärder i Floda ska brytas ut till ett separat delprojekt för genomförande utan järnvägsplan. Länsstyrelsen i Västra Götalands län tog beslut att projektet Vändspår Floda/Lerum, delen Lerum kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Denna PM är framtagen som ett underlag till fortsatt arbete med järnvägsplan för Vändspår Floda/Lerum, delen Lerum. Projektets omfattning Ombyggnaden av stationsområdet i Lerum ska ge möjlighet till så kallade förbigångar, det vill säga möjlighet att köra om tåg, i båda riktningar samt möjlighet till vändning av tåg från Göteborg vid behov. Detta innebär att stationen utformas med fyra spår, varav två är normalhuvudspår och två är avvikande huvudspår. Ett nytt spår, spår 4, föreslås byggas mellan väg E20 och befintligt spårområde. För resenärer ska tillgängligheten till stationen och plattformarna bibehållas. Den befintliga mittplattformen, som idag är 225 meter, ska kunna förlängas till 250 meter. Plattformen vid spår 1 tas ur drift. Föreslagen principiell utformning av stationsområdet visas nedan. Figur 1 Föreslagen principiell utformning av stationsområdet i Lerum. 3

4 Gestaltningsprinciper Vid utformning av järnvägsanläggningen ska hänsyn tas till: viktiga siktlinjer, vypunkter, landmärken och kulturmiljömässigt känsliga miljöer eller element. orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och säkerhet för räddningstjänst samt service- och underhållspersonal, för alla resenärsgrupper. 6. Småskaligt verksamhetsområde och bostäder längs Göteborgsvägen. 7. Villabebyggelse söder om väg E20. Karaktärsområdena har olika känslighet för hur de påverkas av ombyggnation i samband med spårtillägget. Detta beskrivs utförligt i PM Landskapsanalys och med utgångspunkt i denna har sträckan delats in i fyra områden (A-D) som bör ges olika karaktär och ambitionsnivå (se Figur 3). Härmed tas ett helhetsgrepp för översiktliga gestaltningsprinciper främst i utformningen av nya bullerskyddsskärmar. att skapa mervärde för, och harmoni med, stadsbilden. 4 känslighet och potential för de befintliga karaktärsområdena som finns redovisade i PM Landskapsanalys (se Figur 2). Dessa har definierats som: Infrastrukturrum vid Lerum station 2. Central knutpunkt för rörelse vid Lerum stationsområde Storskalig parkering söder om Stationsvägen. (Nytt resecentrum planeras på delar av område 2 och 3.) 4. Grönstrukturrum kring Säveån och Brobackens träbebyggelse Lerum centrum med kommunhus, bostäder Figur 2 Befintliga karaktärsområden som har definierats inom utredningsområdet (ur PM Landskapsanalys) 4

5 A B C D Verksamhetsområde: Låg känslighet, relativt låg utformningsstandard i urban, nutida stil Centrum, stationsområdet, Brobacken: Högre känslighet, hög utformningsstandard, kulturhistoriska värden att beakta Park, naturområde: Relativt låg känslighet, kultur- och naturvärden att beakta, låg utformningsstandard, med fördel naturlik (ev. bullerskyddsåtgärder av gabioner) Verksamhetsområde: Låg känslighet, låg utformningsstandard, eventuellt låga, spårnära bullerskydd B Sektion B C D A Sektion A Figur 3 Sträckan med de befintliga, och de nya, bullerskyddens placering delas in i zoner A - D. Dessa har olika karaktär och ambitionsnivå för gestaltningen. Sektion A (se Figur 12), sektion B (se Figur 16). 5

6 Gestaltning av bullerskyddsskärmar Vid utformningen av skärmarna ska gestaltning och visuell barriärverkan samverka med bullerskyddseffekt, förutsättningar för monteringsmöjligheter, drift och underhåll samt med risk och säkerhet. Skärmarna kommer att vara cirka tre meter höga. De kommer att upplevas från olika håll och avstånd och behöver därför utformas med omsorg utifrån samtliga perspektiv. Förslagsvis används en gemensam utformning och stomme för att säkerställa ett helhetsintryck och undvika plottrighet. Exempelvis i form av låg betongsockel med skärmelement ovanpå (se Figur 4). Hänsyn ska också tas till hur det stora antalet befintliga bullerskydd längs sträckan är utformade. Figur 4 Figur 5 Transparenta skärmar med Idéskiss för skärm typ 1: Bullerskydd Tingshuset utgörs av i betongsockel fonden och H-balkar med skärmelement som kan variera i utformning. Info om Lerum... Konst... Fotoutställning... Idéskiss för skärm typ 2: Skärmar med genomsiktlig del (vy från perrong mot Tingshuset). Värdefulla symboler för Lerum kan monteras på skärmen, här kungsfiskare, skyddsvärt art i Säveån. För den centrala delen, vid plattform, bör utformningen ha en högre standard. Partiet vid plattform med skärmar på båda sidor ska ägnas stor omsorg på grund av hög exponering och känslighet. Skärmar på denna sträcka är synliga från flera håll och avstånd: inifrån plattform, från tåg, från stationsområdet, från centrum och från väg E20. Skärmarna utformas med hänsyn till den befintliga miljöns karaktärsområden och kan med fördel få en formgivning eller symbolik som samspelar med sin omgivning och informerar om tätorten.värdefulla symboler för Lerum kan visas på själva skärmen, som till exempel bilder av skyddsvärda arter i närheten. Skärmar med genomsiktlig del skulle kunna vara aktuellt för Figur 6 Idéskiss för skärm typ 3: Bullerskyddsskärmar av gabionmurar med klätterväxter. ett begränsat, kortare parti, i centralt läge där det är väl motiverat, som till exempel på norra perrongen mitt för siktlinjen mot Tingshuset (se Figur 5). En nackdel är emellertid att den hårda ytan ger reflektioner av ljud och inte fungerar bullerdämpande. För något parti på delsträckan mellan Göteborgsvägen och Säveån kan gabionmurar vara en tänkbar lösning (se Figur 6 och 7). På sträckan norr om Säveån kan det vara aktuellt med låga, spårnära skärmar (se Figur 8). Figur 7 Exempel på bullerskydd av gabionmurar från Rothfuss. Figur 8 Exempel på låga, spårnära bullerskydd från Soundbloc. 6

7 Figur 9 Befintlig bullerskyddsskärm, vy från Södra Långvägen. Figur 10 Idéskiss av ny bullerskyddsskärm typ 1, vy från väg E20. Figur 11 Befintlig bullerskyddskärm, vy från Göteborgsvägen. 2 1 GC Södra Långvägen Väg E20 Ny serviceväg Västra stambanan Göteborgsvägen meter Figur 12 Sektion A, Principsektion genom västra delen av området; vid serviceväg och Göteborgsvägen. Sett från öster mot väst (kontaktledningsstolparna längs spåret är inte inritade). 7

8 Transparenta skärmar med Tingshuset i fonden Transparenta skärmar med Tingshuset i fonden Info om Lerum... Konst... Fotoutställning... Info om Lerum... Konst... Foto utst Figur 13 Befintlig bullerskyddsskärm, vy från Södra Långvägen. Figur 14 Idéskiss av ny bullerskyddsskärm typ 2, vy från mittplattform. Figur 15 Koppling till naturmiljövärden i närområdet. GC Planerat resecentrum (byggnad utgör bullerskydd) Södra Långvägen Väg E20 Nytt spår Västra stambanan Göteborgsvägen meter Figur 16 Sektion B, principsektion genom centrala delen av området; vid mittplattform och planerat resecentrum. Sett från öster mot väst (kontaktledningsstolparna längs spåret är inte inritade). 8

9 Gestaltning av teknikbyggnader Två stycken teknikbyggnader kommer att behövas (storlek: 3 x 11 meter, höjd: cirka 3 meter). Placering och utseende kan påverka uppfattningen av landskapet. De behöver underordnas sin omgivning och placeras och gestaltas med hänsyn till viktiga vyer, siktlinjer och arkitektoniskt och kulturmiljömässigt känsliga miljöer/ element. De kan signalera exempelvis en platsbärande karaktär eller historisk anknytning. Figur 18 Kulturhistorisk och visuell koppling till stationshuset. Östra teknikyggnaden ås gs Den östra teknikbyggnaden är placerad i utkanten av själva stationsområdet, dock bör den utformas med beaktande av omgivande stationsarkitektur och kulturmiljö. ot M in Al Närvy från ny p-yta TEKNIKHUS Förslagsvis får den röd tegelfasad likt stationshuset intill och får därmed en tydlig visuell tillhörighet utan att sticka ut. Alternativt kan den efterlikna arkitekturen i Brobacken och förses med målade träfasader, med beaktande av brandriskregler. GT S LI HU NT NS I F O BE ATI ST Ny m är sk an an Vä g or b te ö tg Mo Figur 17 Kulturhistorisk och visuell koppling till stationshuset. as str M T RA RU NE ENT A PL SEC RE b tam Ny m är sk 0 E2 rm kä.s f Be Figur 19 Den östra teknikbyggnaden kommer att ligga mellan stationshuset och Brobacken och blir synlig från närområdet. Från tåget och från väg E20 kommer den däremot att vara dold bakom bullersskyddsskärmar. 9

10 Figur 20 Läget för placering av den västra teknikbyggnaden, mellan Brobacken och stationshuset. Figur 22 Exempel på tegelfasader likt stationshuset (byggnad från Abetong AB). Figur 21 Idéskiss för teknikbyggnad med tegelröd fasad och stängsel som omgärdar av säkerhetsskäl. Vy från parkering en mellan Brobacken och stationshuset. Figur 23 Exempel på träfasad som kan målas i någon av färgerna på trähusen i Brobacken (teknikbyggnad från Abetong AB). 10

11 Västra teknikbyggnaden Den västra teknikbyggnaden kan ha en lägre standard då den ligger längre bort från centrum och placerad i grönytan mellan järnväg och motorväg. Förslagsvis integreras den i det omgivande landskapet; infrastrukturens impedimentytor (de överblivna ytorna mellan spåren och motorvägen) kan inspirera och byggnadens tak förses med växtlighet som till exempel sedum eller mossmatta. Byggnaden kan ha betongfasader och de kan eventuellt förses med naturlikt fasadmaterial, som omålade träribbor. Figur 25 Inspiration från bullerskyddsskärmar av betong med träribbor samt sedummatta längs Göteborgsvägen. Mot Alingsås Vy från E20 En ny serviceväg behövs fram till teknikbyggnaden och för utryckning och skötsel. Den utformas som en enkel körväg med ytskikt av grus. Grönytor samt diken kring servicevägen blir väl synliga från väg E20 och det ska därför läggas lägga viss omsorg på gestaltning och underhåll för dessa ytor. Västra stambanan Bef. skärm Ny skärm TEKNIKBYGGNAD Bef. skärm Vy från E20 E20 Mot Göteborg Ny skärm Figur 24 Inspiration från impedimentmark mellan motorväg och järnväg i området (från Abetong AB). Figur 26 Den västra teknikbyggnaden kommer att ligga mellan järnvägen och E20 intill verksamhetsområdet. Från Göteborgsvägen och från järnvägen kommer den att döljas bakom bullerskyddsskärmar men blir däremot synlig från väg E20. 11

12 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: