Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att ho och hees ma hade gått hos familjeterapeute på Livsstil för hälsa i Torslada är livet hade käts motigt och krävade. Det hade varit jättebra sade ho och de var verklige öjda. Då beslöt vi oss för att också komma hit för att få hjälp med vår trassliga relatio. Berättat för projektets familjeterapeut på fråga hur de hade fått kuskap om projektet. Ett tydligt exempel på hur relatiosproblematik ka avdramatiseras och hur uppsökade av stöd ka ormaliseras och göras attraktivt är det sker fritt frå mydighetsutövig och på eget iitiativ med ett främjadeperspektiv (Hämtat frå tertialrapporte frå Livsstil för hälsa i Torslada) De 14 februari offetliggjordes regeriges förslag till e permaet möjlighet med fiasiell samordig mella fyra parter. Förslaget var mycket välkommet för att det bröt e alltför låg period av osäkerhet. Att förslaget hade stora likheter med de villkor och det arbetssätt som gällt respektive utvecklats iom DELTA-samverka kädes dessutom extra motiverade. Årets första tertial har präglats av dels arbete med att orietera DELTA-samverka mot e permaetig, dels de tilltäkta huvudmäes reaktioer iför e situatio med e permaet möjlighet med fiasiell samordig. 1. Bakgrud Beställarförbudet har uttryckt öskemål om att löpade uder verksamhetsåret erhålla fördjupad iformatio om utvecklige av verksamhete. Föreliggade rapport är de femte i syfte att efterkomma Beställarförbudets öskemål. Tertialrapporte preseteras uder rubrikera Kuskaps-DELTA, Åtgärds-DELTA samt ekoomi. Uder Kuskaps-DELTA redogörs för pågåede iveterigar mm samt för arbete med utvärderig, implemeterig och DELTA-samverkas effekter på försörjigssysteme. Uder rubrike Åtgärds-DELTA beskrivs mycket översiktligt aktuella frågor iom aktivitetera grupperade iom områdea främjade, socialmediciska och arbetslivsiriktade aktiviteter. 2. Kuskaps-DELTA Självvärderig är e metod för verksamhetsutvecklig som har visat sig ha positiva effekter på kvalitete i arbetet. Erfarehetera i DELTA har dessutom visat att metode varit persoalutvecklade, att samverkasarbetet stärkts och att metode haft gysam effekt på arbetsmiljö. De ega upplevelsera och erfarehetera i det dagliga arbetet är de viktigaste utgågspuktera för lärade och utvecklig. Geom att reflektera tillsammas med adra och dra slutsatser av det ma gjort och upplevt får ma ya perspektiv på verksamhete. Mot dea bakgrud bör självvärderig igå som ett viktigt redskap för att utveckla och utvärdera samverka. Själva koceptet bygger på DELTAs ideologi om att ägas lokalt och stöttas cetralt. Erfarehete hittills med tertialrapporterige iom DELTA visar dock att om det ite fis tydliga riktlijer om fortsatt självvärderig tappar ma lätt grudidé med självvärderig.
Fråga Hur får ma struktur och kotiuitet för uppföljig av samverkasprocesse? har därför varit aktuell uder 2002 och resulterat i att aktivitetera frå och med första tertiale 2003 iförlivar pricipe för självvärderig i tertialrapporterige. 2.1 Iveterigar mm Uder tertiale har e fördjupad studie iletts av effekter av DELTA-samverka, blad aat påverka på försörjigssysteme. Studie fokuserar möjligheter och begräsigar är det gäller sambad mella DELTA och försörjigssysteme och baserar sig på tidigare studier i samma äme. I studie deltar företrädare för DELTAs huvudmä och ambitioe är att växla i dea studie i det likalydade uppdrag som regerige gav i sia reglerigsbrev till riksförsäkrigsverket, social-styrelse och arbetsmarkadsstyrelse. Se äve text uder pukte eda DELTAs effekter på försörjigssysteme. Vidare har uder tertiale ett arbete iletts i form av e förstudie i syfte att ta fram uderlag för ställigstagade om e rehabiliterigsaktivitet som går uder arbets-amet Trädgårde som rehabiliterigsverktyg. Såväl forskig som praktisk kuskap har visat att trädgårdsarbete i olika former har god rehabiliterade verka. I förstudie samlas dessa erfareheter och evetuellt kommer äve ett praktiskt försök i mycket begräsad omfattig att geomföras. 2.2 Utvärderig Efter geomförd utvärderig reflekterade vi över om vi hade fått svar på de frågor som behövdes för att berättiga projektets vidare existes, t ex hur hade projektet förmått att tillfredsställa de behov som efterfrågas av Torsladabora? Bakgrud och processbeskrivig käde vi oss öjda med, me fråga om resultat/effekter för brukara käde vi ite att vi var färdiga med. Vi visade kvatitativa resultat, me sakade kvalitativa resultat i form av itervjustudie av deltagare. De metod som vi tror är det bäst klargörade sättet att beskriva e verksamhet som syftar till att förbättra hälsa. Idivides ege upplevelse av förbättrad hälsa och välbefiade fågas svårlige i ekäter och statistik. Korta isatser och kort tidsperspektiv på uppföljig är ytterligare försvårade faktorer. Kvatitativa isamlade av data med ya ekätfrågor och bakgrudsfrågor isamlade via hadläggarstatistik blev de förädrade rutier vi startade med fr o m årsskiftet till följd av utvärderigsarbetet. Plaerig av y kvalitativ utvärderig till höste startas uder adra tertiale i år. (Hämtat frå tertialrapporte för Livsstil för hälsa i Torslada) Livsstil för hälsa i Tors-lada var i si uppstart år 2001 och hade av uppebara skäl ite uderlag för e fullstä-dig utvärderig i sambad med rapporterige till de atioella utvärderige per de 1 maj 2001. Projektet har uder 2002 geomfört materialisamlig eligt ett modifierat SOCSAM-formulär. Projektets utvärderigsrapport publicerades i jauari 2003. Uder tertiale har ett arbete slutförts med utvärderig av verksamhete vid Värkstade. Utvärderige bygger på itervjuer och e rapport kommer att publiceras uder första halvåret 2003. 2.3 Implemeterig Styrgruppe har fortsatt si diskussio om implemeterige. Projektets resultat har iblad värderats utifrå adra mål ä de, som fis beskriva i projektbeskriv-ig. Dels har det framkommit större krav avseede volyme deltagare, dels avseede hur måga deltagare som gått till arbete och utbildig respektive förtidspesio. Sophieprojektets målgrupp har vi uppfattat att vara de grupp med sammasatt problematik, som hamar mella stolara på mydighetera. E grupp mäiskor, som varvat olika isatser frå samhället och haft skiftade offetlig försörjig, som ofta växlat mella mydighetera. Målet för Sophie har hela
projekttide varit att 30 % av deltagara skulle öka arbetsförmåga och gå till arbete, utbildig eller ta del av arbetsförmedliges tjästeutbud. Uder det seaste året har krav framförts frå af att det positiva målet ebart skulle vara att få arbete eller starta utbildig. Resultatredovisige har därför ädrats. (Hämtat frå tertialrapporte för SOPHIE-projektet) Uder tertiale har beställarätverket, beståede av stadsdelschefera, chefera för arbetsförmedligara och försäkrigskassa på Hisige samt asvarig tjästema för hälso- och sjukvårdskasliet på Hisige, lyft frågor som har bärig på e kommade permaet samverka. Tillsammas med beredigsgruppe har ma haft geomgågar av alla aktiviteter och belyst olika implemeterigsalterativ. I dessa diskussioer framkommer att beredskape att ta emot erfarehetera frå DELTA varierar mella mydighetera. Skillade har si grud i ekoomiska förutsättigar me också i sye på värdet av erfarehetera. Arbetet med strategier krig implemeterige kommer att itesifieras utifrå de beslut som Beställarförbudet fattar med aledig av Iriktigsplae för höstes arbete iför 2004 (se särskilt tjästeutlåtade av 2003-05-27, Dr 2003/18). I dessa strategier kommer blad aat erfarehetera frå tre studier att vara vägledade. Studiera, som pågår för ärvarade, är geomförda av deltagare ur utvärderigs-ätverket och berör följade område: Samverkaskompetes Grudstötta projekt Utvärderig av Implemeterig Studiera är ite slutförda me prelimiära resultat visar följade; Studie av samverkaskompetese har visat att de fiasiella samordige och de sam-verka som härigeom har utvecklats också har medfört att medarbetara utvecklat e i viss bemärkelse uik samverkaskompetes. I implemeterige är det age-läget att dea kompetes ka vidmakthållas och spridas till adra medarbetare. I studie av de grudstötta projekte, dvs de projekt som ite fullföljts, har fokus varit att belysa i vilke utsträckig omgivigsfaktorer påverkar ett projekt. De tredje studie lyfter frågor krig hur lågt sträcker sig DELTAs asvar för implemeterige? och hur ka ma impleme-tera e struktur i i e orgaisatio om det krävs att alla mydigheter är med? Dea studie sker dels på projektivå, dels på systemivå. Projektdele kommer att publiceras uder första halvåret 2003, meda systemdele, som geomförs i samarbete med Cetrum för hälso- och sjukvårdsaalys (CHSA), har ett flerårigt perspektiv. De samlade erfarehetera frå dessa studier kommer att ge e grud för DELTA och berörda mydigheter vid framtagade av strategier för implemeterig. Iom området för implemeterig har därutöver verksamhetera på Kajskjul 122 uder tertiale tagit fram uderlag för hur erfarehetera skall kua tas tillvara i e permaet orgaiserige. Förslaget igår i det förslag till Iriktigspla för höstes arbete iför 2004 som berörts ova.
Uder 2003 gör primärvårde på Hisige e särskild satsig på distrikts-sköter-skora. Uder första tertiale har satsige iriktats på ett ärmade mella det arbetssätt och sysätt som utvecklats iom Hälsodiske och Värkstade och distrikts-sköterskoras arbete. Vidare har ett erfarehetsutbyte skett med Hälsoläget. I ästa fas skall distrikts-sköterskoras isatser i det förebyggade hälsovårdade arbetet kytas samma med folkhälsarbetet i stadsdelara. 2.4 Effekter på försörjigssysteme Uder första tertiale 2003 sjuker kostadera för socialbidraget med 6,8 Mkr på Hisige i förhållade till samma period föregåede år. Ja - April 2002 Ja - April 2003 M i s k i g Hisige 72 701 65 930 6 7 7 1 Övriga Göteborg 247 404 232 373 15 031 6,1 Göteborg totalt 320 105 298 303 21 802 6,6 % 9,3 Omräkat i procet är miskige 9,3 %. Kostadera för socialbidraget miskar äve i övriga Göteborg, me med de ågot lägre takte av 6,1 %. Ja - April 2002 Ja - April 2003 Ö k i g Hisige 201 387 207 099 5 % 2,8 7 1 3 Övriga Göteborg 512 674 525 511 12 837 2,5 Göteborg totalt 714 060 732 610 1 2,6 8 5 5 0 Kostadera för sjukpeig fortsätter att stiga dock ej i motsvarade takt som tidigare år. Uder tertiale var ökige på Hisige 5,7 Mkr eller 2.8 % jämfört
med samma period före-gåede år. Kostadsökig gällade sjukpeige iom övriga Göteborg ligger på samma ivå 2.5% vilket motsvarar ästa 13 Mkr. Kostadera för A-kassa på Hisige ökar uder första tertiale 2003 i förhåll-ade till samma period föregåede år. Ja - April 2002 Ja-April 2003 Ö k i g Hisige 136 253 152 668 1 6 % 12,0 4 1 5 Övriga Göteborg 252 963 305 861 52 898 20,9 Göteborg totalt 389 216 458 529 6 17,8 9 3 1 3 Ökige ör dock midre på Hisige 12% meda övriga Göteborg ligger på 21%. I kroor är ökige drygt 16 Mkr på Hisige och 53 Mkr i övriga Göteborg. Med e motsvarade ökigstakt som de för övriga Göteborg hade kostadera för A-kassa på Hisige blivit ca 12 Mkr högre uder de aktuella periode. Det fis e fortsatt öska att tydligare kua koppla isatsera iom rame för DELTAsamverka till utfall på försörjigssysteme. Det pågår ett utveckligs-arbete iom DELTA som syftar till att särskilja de behovsgrupp som isatsera iom DELTA-samverka är täkta att omfatta. Geom att följa kostadera iom försörjigssysteme för dea behovsgrupp, dels över tid och dels i förhållade till övriga Göteborg, skapas ett uderlag för att uttala sig om samverkasisatseras effekter på försörjigssysteme. Dessvärre fis ite möjlighete att i befitliga system få svar på alla frågeställigar som är specifika för samverkasarbete. Detta har också uppmärksammats av regerige som via direktiv till Riksförsäkrigsverket, Arbetsmarkadsverket och Socialstyrelse gett uppdrag att RFV skall i samverka med AMS och SoS utveckla rutier för ett sektorsövergripade system för löpade uppföljig av resultate av samverka iom rehabiliterigsområdet. Rutiera skall utformas på ett sådat sätt att det äve ka tillämpas för löpade uppföljig av resultate av e permaet fiasiell samordig iom rehabilite-rigsområdet. Redovisas seast de 15 oktober 2003. Det bör också fias e fuktio på regioal ivå som samordar erfareheter frå de tre SOCSAM-försöke i Västra Götalad samt legitimerar och stöttar arbetet med att sprida de kommade möjlighete till fiasiell samordig.
3. Åtgärds-DELTA 3.1 Främjade aktiviteter Det borde vara obligatoriskt att gå på sömskola ia ma får recept på söm-medel - skrev e av deltagara i våres sömskola i det utvärderigsformulär som ma fyllde i efter skolas slut. Det fågar på ett elegat sätt Hälsodiskes kära; att stärka mäiskors ega resurser att själva ta asvar för sia liv och si hälsa. (Hämtat frå Hälsodiskes tertialrapport) Beställarförbudets främjade aktiviteter har uder periode haft 1.745 besök fördelade på iformatio (557) och egevård (1.188). Hälsoläget har tillsammas med Kvillestadsprojektet - uder periode växlats i det URBANprojekt (VIDA) som startade uder seare dele av 2002 i stads-dele Ludby. Formera för hur erfarehetera frå de båda DELTA-projekte skall tas om had och vidareutvecklas iom VIDA har varit och kommer att vara e strategisk fråga uder 2003. Hälsodiske har, utöver etablerad verksamhet blad aat i form av Värkstad, sömskola och depressiosskola, uder periode startat e kurs i autoge träig e form av avspäig geom självsuggestio. Hälsodiskes medarbetare har uder periode deltagit aktivt i det så kallade distriktsköterskeåret på Hisige geom att beskriva sitt förhålligs- och arbetssätt. Dessutom har ett stort atal studiebesök tagits emot. Livsstil för hälsa i Torslada har uder periode blad aat slutfört och preseterat si utvärderigsrapport. Vidare har periode präglats av pågåede diskussioer om implemeterig och för det ädamålet har ma specificerat si verksamhet i fyra grupper frå förebyggade till rehabiliterig i syfte att uderlätta kommade diskus-sioer om olika möjligheter till fiasierig av verksamhete. Projektet Persoal-DELTA håller på att avvecklas och budgete som edast avser första halvåret iefattar 10 tim/vecka projektledartid. Dessa timmar har blad aat aväts till fortsatta möte om det ätverksbyggade krig hälso-främjade arbetsplatser som påbörjades uder föregåede år. E del tid har också aväts till att föra ut erfarehetera frå projektet till olika itresseter. E koferes om hälso-främj--ade arbetsplatser plaeras gemesamt med kommue, FK, AF, Primärvårde samt Västsveska ätverket för självmords-prevetio. Beställarförbudets uppdrag att idetifiera utbildigsbehov blad Hisiges vuxa befolkig samt följa upp geomförda utbildigsisatser upphörde uder tertiale. Beställarförbudet sade å si sida upp avtalet per de 1 mars. Bakgrude var de svårigheter som vuxeutbildigsämde befuit sig i och som kulmierade uder tertiale med blad aat med chefsbyte och kraftiga erdragigar. Vuxeutbild-ige är emellertid fortsatt e strategisk samverkaspart och ambitioe är att sarast fia effektiva samverkasformer, evetuellt i likade form som Beställar-förbudet haft med Läsarbetsämde, dvs ett geerellt samverkasavtal som löper över tid, kompletterat med specifika isatsavtal som reglerar parteras resursisatser. Uder tertiale har e utvärderigsisats plaerats avseede Itegratiosceter för kvior (ICK). Utvärderige som kommer att geomföras uder årets adra tertial syftar till att ge uderlag för e diskussio om e utvecklad struktur i vissa delar av välfärdsarbetet med det offetliga och föreigslivet som parter. 3.2 Socialmediciska aktiviteter
E ug kvia, som varit sjukskrive för magbesvär ågra veckor årlige uder de seaste 5 åre, sökte för oro, edstämdhet och e ohållbar familje-situatio med e alkoholiserad mor. Uder 6 måaders behadlig (18 besöks-tillfälle) arbetade ho med att klargöra skuldkäslor, att sätta gräser för sig själv och adra och att kua se sitt eget asvar. Uder de åre ho haft besvär med mage hade ho regelbuda kotakter med primärvårde och skulle u bli utredd av specialistläkare. Me efter avslutad samtals-behadlig hade ho blivit av med sia magbesvär. Ho uttryckte detta spotat: Nu lägger jag er utredige av mi mage. Det behövs ite lägre. Det fis väl adra som behöver de udersökige bättre. (Hämtat frå tertialrapporte för Deltapsykologera/Uga Vuxa) De patieter som är både arbetslösa och sjukskriva är de grupp som kräver mest av samverka och där ma fier måga tuga ärede i de meige att problematike ofta är sammasatt och sjukhistorike eller problemsituatioe ofta har fuits med uder låg tid. Dock ser vi här e möjlighet till rehabiliterig geom samverka med Arbetsmarkadstorget. Vi arbetar med att itesifiera vårt sam-arbete med A-torget och öka möjlighetera till gemesamma mötesplatser. A-torget har uder periode kuat ta emot fler patieter av dea kategori. (Hämtat frå tertialrapporte för Tidig och samordad rehabiliterig i Backa) Uder periode har atalet Hisigsbor som varit föremål för rehabiliterig iom de socialmediciska aktivitetera uppgått till 1.816. De tidiga och samordade isatsera i Kärra-Rödbo, Backa, Biskopsgårde och Tuve-Säve redovisar ökade kotakter med adra DELTA-aktiviteter, till exempel Hälsodiske, Rigge, Saa och Sophie, till vilka patieter har aktualiserats. Projektet i Backa har gjort fördjupade uppföljigar av sia patieter. Samtliga fyra projekt avsätter regelbuda tider för tvärprofessioella möte för att stämma av och vid behov utveckla det tvärprofessioella arbetssättet. Framtida möjligheter (lagstiftig resp sjukvårdes ekoomiska situatio) att fortsätta med detta arbetssätt har äve präglat aktiviteteras reflektioer uder tertiale. Uder första tertiale 2003 har projekte Uga Vuxa och Deltapsykologera gått i i e y fas, som blad aat ieburit att projekte, admiistrativt sett, slagits ihop och fått e gemesam ledig. För Uga Vuxa har uder tertiale målgruppe ädrats frå 20 25 år till 20 23 år samtidigt som resurse miskat frå 2 till 1,5 årsarbetare. För Deltapsykologera är verksamhete på väg att delas upp i e resurs, som riktas till vårdcetralera (motsvarade 4 årsarbetare) och e resurs, som ligger i e öppe mottagig (motsvarade 1,5 årsarbetare). 3.3 Arbetslivsiriktade aktiviteter Hassa är kurd, ha är 48 år och kom till Sverige för 14 år seda. Beskriver sig själv som e hädig ma som tycker om att meka och sickra. Hade aldrig haft ågo aställig i Sverige me drev uder 6 år e cykelverkstad. Eftersom ha gära ville arbeta med sickeri och sa sig ha kuskaper, tog vi kotakt med Validerigsprojektet. Där ordades e prövig och Hassas uppgifter visade sig stämma väl, arbetsgivare där Hassa prövade var impoerad över has arbete. Därför ordades e praktik hos ett midre byggföretag som har aställigsbehov och efter 4 veckors prövig plaeras u för e aställig. (Hämtat frå tertialrapporte för Drivkraft) Uder periode jauari april befa sig sammalagt 1.687 Hisigsbor i Beställarförbudets arbetslivsiriktade aktiviteter. Av dessa avslutades 281 persoer som gick vidare. Motsvarade atal uder samma period år 2002 var 1.623 resp 282. Av de 281 som gick vidare var det 102 (109) som gick till arbete. Iom projekt Drivkraft har iriktige ädrats ågot och projektet tar u också emot persoer med dokumeterade arbetshider som söker heltidsarbete. Projektet har plaerat i tre, i stället
för två, grupper uder våre vilket iebär krav på plaerig, lokallogistik och schemaläggig. Projektet har haft ett ära samarbete med framför allt Arbetsmarkadstorget och SOPHIE. Arbetsmarkadstorget har uder periode oterat ett stort iflöde och att måga som avslutas går till arbete. Det idividuella stödet med uppföljig uppfattas som Arbetsmarkadstorgets starka sida och ett måste för de grupper som ma i uppdrag att hatera. Uder tertiale har de politiskt uppmärksammade gruppe sjukskriva, arbetslösa fokuserats och bedömige är utifrå gjorda erfareheter - att Torget ka erbjuda bra metoder för att rehabilitera de aktuella gruppe. I SANNA-projektet har rehabiliterigsverksamhete med deltagara fortsatt som tidigare och metodera för de samordade rehabiliterige med delta-are i cetrum har fortsatt att utvecklas. Det mest påtagliga uder periode är att det har blivit svårare för AF Rehabiliterig att hitta arbetsgivare till e del av dem som är redo för arbete. Efter att ha kuat tillgodogöra sig omfattade rehabiliterigsisatser iom rame för projektet så har de sista läke i rehabkedja fattats för vissa, vilket riskerar att leda till bakslag i rehabiliterige. SOPHIE-projektet uppfattar, vid de dagliga kotaktera med hadläggare i hemmaorgaisatioera, att gruppe som hamar mella stolara fortfarade är stor. I re-miss-era till projektet framgår att Hisigsbo har adra behov ä vad iremitterade mydighet ka ställa upp med. Oftast blir detta tydligt först är flera olika isatser prövats. Om dessa behov av adra isatser ka idetifieras tidigare ka persoe sabbare hama rätt i välfärdssystemet och riske för misslyckade ka miska. Kvillestadsprojektet har tillsammas med Hälsoläget - uder periode växlats i det URBANprojekt (VIDA) som startade uder seare dele av 2002 i stads-dele Ludby. Formera för hur erfarehetera frå de båda DELTA-projekte skall tas om had och vidareutvecklas iom VIDA har varit och kommer att vara e strategisk fråga uder 2003. Rigge, ViCa och ViCa 35+ har uder periode främst arbetat med fråga om hur erfarehetera frå projektperiode skall kua tas tillvara i e permaet orgaiserig. Ett förslag baserat på e verksamhet med tre team preseterades i slutet av april och kommer att bli föremål för diskussio och beslut i beredigsgrupp respektive Beställarförbud. 4. Ekoomi Uder tertiale har Beställarförbudet debiterats tjäster mm 5,9 Mkr. Detta belopp motsvarar emellertid ite de faktiskt upparbetade kostadera. Någo såda avstäm-ig har ite gjorts. Skälet är att osäkerhete bakom siffrora fortfarade är stor. Som jämförelse ka dock ämas att i si budget för ievarade år beslutade Beställarförbudet att avsätta 57,2 Mkr för beslutad, pågåede verksamhet, det vill säga 4,7 Mkr utslaget per måad. I rapporte för årets adra tertial kommer Beställarförbudet att få e såda avstämig samt e progos vad beträffar det ekoomiska utfallet för ievarade år. Evetuella behov av omfördeligar av resurser mella olika koto kommer också att tas upp vid detta tillfälle. 5. Förslag till beslut Beställarförbudet DELTA på Hisige föreslås besluta att atecka rapporte DELTA-samverka jauari - april 2003, Dr 2003/17, till protokollet
Beställarförbudet DELTA på Hisige Sekretariatet Joha Josso Verkställade tjästema