Landsängens Daghem Plan för småbarnsfostran Uppdaterad 2013

Relevanta dokument
NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

Plan för småbarnsfostran

1. Enhetens verksamhets idé

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

Planen för småbarnsfostran

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

2015 ARBETSPLAN & MÅL

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Verksamhetsplan

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Landsängens Daghem Plan för småbarnsfostran Uppdaterad

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Opalens måldokument 2010/2011

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Överby daghems. arbetsplan

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Verksamhetsplan 2017

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orange Centrals Förskola

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

ARBETSPLAN. Fritidshemmet Humlan

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Lokal arbetsplan för Orresta Förskola. Avseende hösten 2010 våren 2011

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Söderhamn Ansvarig: Sara Leek Monica Myllers. Likabehandlingsplan för

Mjölnargränds förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Handlingsplan GEM förskola

Lokal arbetsplan 2010/2011

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Mjölnargränds förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Logens handlingsplan 2012/2013

En bra start i liv e t!

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Transkript:

Landsängens Daghem Plan för småbarnsfostran Uppdaterad 2013

1. Landsängens daghem Landsängens daghem har fungerat sedan1989. Daghemmet ligger centralt i Söderkulla men det är det inte långt till skidspår, sport- och skridskoplan, och till naturen i allmänhet. Landsängens daghem består av tre grupper i huvudbygganden: Solstrålen, Daggdroppen och Jordnötterna samt av Vita Paviljongen i tilläggsbyggnaden och Ängstrollen, en förskolegrupp i Söderkulla skolas utrymmen. Daghemmets plan för småbarnfostran är ett arbetsredskap för personalen men även en utförlig redogörelse för föräldrarna hur vardagen fungerar på daghemmet. 2. Landsängens verksamhetsidé Utgångspunkten för vår verksamhet är barnet och främjande av dess helhetsmässiga välbefinnande. Vi vill på Landsängens daghem erbjuda individuell och upplevelserik dagvård och ge barnet en sund syn på livet. Vi respekterar den fostran som ges i hemmen och ser det som viktigt att stöda föräldrarna i deras fostringsuppgift. Tillsammans med barnets föräldrar i fostringsgemenskapen stöder vi barnets uppväxt utveckling och lärande. Varje barn skall under dagens lopp få känna sig viktig för oss vuxna. Vi lyssnar på barnet, respekterar dess åsikter, tankar och önskemål. Det är speciellt viktigt att personalen är lyhörd för barnens behov, då de är små och ännu inte har ett verbalt språk. Får känna att det behövs och betyder något för andra. ETT VÄLMÅENDE BARN Blir sedd som den unika individ det är. Blir hörd, och de vuxna lyssnar till vad barnet har att säga. Blir frågad efter då det är borta från dagis... Får röra mig både ute och inne. Får närhet, beröring då det behövs..

2.1 Landsängens värden På Landsängens daghem prioriterar vi följande värden i vår verksamhet: Säkerhet och trygghet Barnets individualitet, respekt och jämlikhet Gemenskap och samarbete Motion och frisk luft Hälsosam mat från eget kök Språkloppan Språkplantan Språklust n Drama &Teater EN GOD GRUNDVÅRD GEMENSKAP OCH SAMARBETE STÄRKA DET SVENSKA SPRÅKET Daglig hygien Dagsvila och avslappning Rim och ramsor Sagor och sånger BokSnok Äventyr och upplevelser Överenskomna regler POSITIVA UPPLEVELSER UNDER DAGEN INDIVIDUALITET RESPEKT OCH JÄMLIKHET Lek och pysselstunder Gemensamma fester SkogsMulle StegVis En öppen famn, tröst vid behov Färgklicken TRYGGHET OCH NÄRHET SÄKERHET Smågruppsverksamhet Bekanta,trygga vuxna En god grundvård innebär att barnet får smaka på hälsosam mat under dagen, och får sin dagliga hygien omskött, få vila och ta det lugnt. Vi strävar till att vara ute i alla väder så barnen får röra på sig och öva motoriken. Barnet lär sig nya sånger, rim och ramsor. Det diskuterar och kommunicerar under dagen och ordförrådet utökas hela tiden. I smågrupperna hinner barnet få fostrarnas uppmärksamhet och det vågar uttrycka sig bättre i en mindre grupp. Barnet får positiva och utvecklande upplevelser under dagen, med sina vänner, under leken, i musik- och dramastunder, i sagor, under äventyr och skogspromenader. Barnet blir sett och hört och dess åsikter respekteras. Det blir jämlikt och individuellt behandlad och barnet lär sig att behandla även andra jämlikt. Barnet lär sig att respektera sina vänner, ta vara på sin närmiljö och naturen omkring sig. Omkring sig har barnet trygga och motiverade, utbildade vuxna. Lekmiljön är trygg och varierande.

3. Fostringsmiljön på Landsängens daghem Den fysiska miljön Landsängen har mångsidiga utrymmen och vi försöker göra våra utrymmen så hemtrevliga som möjligt. Varje barngrupp har åldersanpassade leksaker, spel och pussel som finns nära till hands för barnen. Grupperna kan även byta eller låna leksaker och spel av varandra. Närheten till biblioteket och bokbussen, möjliggör ett bra utbud av bilderböcker och annan litteratur. Det är nära till skog, lekparker, boll och skridskoplaner samt skidspår. Den psykiska och sociala miljön För att barnen skall utveckla en positiv bild av sig själv och få känna sig värdefull och önskad samt få ett gott självförtroende, behöver det få goda upplevelser och erfarenheter. Att hjälpa barnet att utrycka sina behov, tankar och känslor är av största vikt för oss som fostrare på daghemmet. Vi bemöter barnen med respekt oavsett ålder, kön, hudfärg, religion eller karaktärsdrag. Varje barn har rätt att bli tröstat och erbjudet en öppen famn då det behövs. Gemensamma regler och dagliga rutiner inger trygghet för barnet då det vet vad som händer under dagen. 4. Fostringsgemenskapen Föräldrarna är de som i första hand ansvarar för sitt eget barns vård och fostran. Varje förälder är den bästa föräldern, för sitt eget barn, och föräldrarna har både rätt och skyldighet att fostra sitt eget barn. Personalen värdesätter och respekterar familjens syn på fostran. För att vi på bästa möjliga sätt skall kunna bemöta vardagen med barnen, behöver vi en positiv och aktiv växelverkan med barnets föräldrar. En individuell plan görs upp för varje enskilt barn då barnet börjar på daghemmet. Här är föräldrarnas roll mycket viktig, då de tillsammans med personalen skall gå in för att engagera sig och stödja barnets uppväxt, utveckling och inlärning. Dagliga utbyten av information i tamburen eller på gården är också av stor betydelse, men det är dock i de regelbundet återkommande utvecklingssamtalen(vasu-samtal) som man i lugn och ro kan föra djupare och konfidentiella diskussioner. Daghemmet håller föräldramöten en gång om året, avdelningsvis, och då kan föräldrarna komma med önskemål och utbyta tankar och funderingar med varandra. Daghemmet kan även under året ha infobetonade föräldrakvällar, gemensamma för alla grupper. Landsängen har en egen föräldraförening Landsänglarna, som grundades år 2006. Verksamheten styrs av personalens och föräldrarnas önskemål. Föreningen ordnar tillställningar för att öka växelverkan föräldrar emellan och för att öka samarbetet mellan föräldrar och daghem

5. Barnets individuella plan för småbarnsfostran En bra första kontakt med såväl barnet som resten av familjen är av största vikt för att ömsesidig respekt och tillit skall uppstå. Föräldrarna har möjlighet att innan dagvårdsstarten bekanta sig med daghemmet och med personalen. Vi kan även komma och träffa barnet i dess hem. Syftet med hembesöket är att bekanta sig med barnet och se hur det fungerar i sin hemmiljö med föräldrarna och eventuella syskon. Vi vill också gärna höra föräldrarnas förväntningar på dagvården och på sätt skapa förutsättningar för en god relation till familjen. Barnets individuella plan för småbarnsfostran består av flera delar, varav den första utgörs av föräldrarnas beskrivning av sitt barn. De övriga delarna fylls i under utvecklingssamtalen tillsammans med föräldrarna, ungefär två gånger per år. Vid behov kan samtalen ske oftare. Tillsammans med personalen diskuterar vi barnets utveckling och fostran och skriver ner överenskomna tillvägagångsätt. Inför de enskilda samtalen med föräldrarna diskuterar den anvarige fostraren barnets utveckling med de andra fostrarna i gruppen och ny överenskommen information från föräldrarna delges de andra i fostringsteamet. Planen följer sedan med barnet under dess daghemsbana, dock alltid med föräldrarnas tillåtelse. 6. Daghemmets säkerhetsplan och handlingsplan för mobbningsförebyggande arbete Daghemmet har en säkerhetsplan uppgjord i enlighet med den kommunala säkerhetsplanen. I planen redogörs för hur daghemmet fungerar vid olika kris och hot-situationer samt hur övervakningen av barnen under dagen fullföljs. Planen och gårdsreglerna finns till påseende på varje avdelning. Hjälp oss i vårt säkerhetsarbete genom att se till att portarna är stängda då ni går ut från daghemsgården. Lämna dem heller inte öppna då ni kommer på morgonen, utan stäng dem efter er. Här är redogjort för de viktigaste delarna. Daghemmet har gårdsregler där det finns dokumenterat vad och hur är för barnen en säker lek, och vilka redskap som inte lämpar sig för de allra minsta barnen. Vi övervakar att barnen inte använder söndriga eller för dem skadliga lekredskap(klätterställningar, gungor mm) Då barn och personalmängden minskar, samt under höstens mörka stunder, minskas lekområdet för barnen, så att barnen lättare kan övervakas. Barnen samlas kring leksaksförrådet, där den bästa belysningen finns. Solstrålens och Vita Paviljongens dörrar stängs kl 16.45. Alla barn har reflexvästar i olika färg på sig utomhus, även vid promenader och besök till bibliotek mm. På morgonen hålls alla dörrar låsta framtill kl 7.00. Ifall ett barn försvinner mot förmodan från daghemmet, letar vi efter barnet, på gården, i förråden. inomhus. Om barnet inte hittas, Informeras daghemsföreståndaren omedelbart som kontaktar sedan polisen och dagvårdschefen. Vi fyller i en försvunnen person-blankett. Barnets egenvårdare eller den egna gruppens personal, kontaktar föräldrarna om det skedda. Efter detta letar vi efter barnet i närområdet på ca 100-300m avstånd från daghemmet. Beroende på barnets hemadress, ålder och utvecklingsgrad kollas alltid vägen hemåt, eller till kända adresser(far-morföräldrar, kamrater)

Daghemmet har sedan år 2011 en handlingsplan för förebyggande av mobbning. Vi har en nolltolerans mot mobbning. I första hand försöker vi reda ut situationer här på daghemmet, och meddelar er vad som hänt och vad vi som personal har gjort åt saken. Ifall ingen förbättrings sker och mobbningen fortsätter, kallar vi de berörda parterna till en triangelträff. Det är viktigt att komma ihåg att alla gräl och konflikter inte är mobbning, men de kan utvecklas till mobbning om de upprepas och får pågå under en längre tid. Mobbning är ofta svårt att upptäcka, eftersom det inte alltid är så lätt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk. För att kunna förebygga mobbning behöver vi ett bra fostringssamarbete med er föräldrar. Ifall ni är orolig över något så ta det till tals med personalen. Vi ser ett tidigt ingripande i och förebyggande av mobbning och utanförskap som en viktig del av vårt fostringsarbete och vi vill fästa uppmärksamhet vid en positiv växelverkan mellan barn och vuxna, men även oss vuxna emellan. 7. Vård, fostran och inlärning I daghemmet fungerar smågruppsverksamhet i alla grupper. Daghemsmiljön arrangeras så att den både stöder och främjar ett aktivt lärande. Barngrupperna storlek varierar ibland från dag till dag och detta kan tas i beaktande då verksamheten planeras. De dagar då det är färre barn på plats finns det självfallet mera tid och rum för lugna och avskilda lekar. Leken Barnen lär sig genom att leka och genom leken utrycker barnet sig, övar olika färdigheter eller bearbetar händelser. I leken läggs grunden till barnens sociala förståelse och empati och barnet får utlopp för sin fantasi och spontanitet. Det ges varje dag tid för barns egna spontana lekar. Vi strävar till att ge barnen möjlighet att leka i små grupper, med en vuxen närvarande. Det är även viktigt att barnen får leka såväl inne och ute, oberoende väderlek. Vi försöker också vara flexibla i vår verksamhet, och göra utevistelsen i mindre grupper, så att några av barnen kan ges tillfälle att vara inne och leka färdigt. Språk Landsängen som enspråkigt svenskt daghem arbetar för att stöda det svenska språket, genom aktiv språkstimulering och genom att vi vuxna, föregår med gott exempel och använder ett vårdat och balanserat språk. Vi satsar på att läsa mycket böcker och vi försöker utnyttja bokbussen som stannar utanför daghemmet. Vi använder oss av rim och ramsor i den dagliga verksamheten. Den viktigaste språkinlärningen sker i de dagliga rutinerna och situationerna där barn och fostrare agerar tillsammans. Vi för en öppen dialog med barnen och lyssnar, uppmuntrar barnen till diskussion. Vi använder oss av olika språkstimulerande material. Fysisks aktivitet och rörelse Fast daghemmet ligger i mitten av Söderkulla centrum har vi ändå nära till omkringliggande fotbolls/fri-idrottsplaner samt under vintertid skidspår och skridskoplaner. Vi deltar i riksskidningskampanjen och skidar under snörika vintrar. Vi har även ett bra läge för att göra skogsutfärder, vilket möjliggör Skogsmulle och Skogsknytte verksamhet. Under år

2012 förnyade Landsängen med hjälp från vår föräldraförening vårt utbud på gymnastikredskap, vilket möjliggör en inspirerande och ändamålsenlig innegymnastik. Daghemmet deltar varje år i Sätt Fart på Fötterna kampanjen. Rörelselekar är aktiviteter som stärker motoriken och ökar barnens kroppsmedvetande. 8. Innehållsmässiga inriktningar Matematisk inriktning: Barnen räknar, jämför storlekar och antal. De bygger, mäter och sorterar. I vardagen ges barnen möjligheter att jämföra, klassificera, räkna. Genom olika spel och aktiviteter som att trä pärlor, kommer siffror/mängder fram. Med hjälp av pussel och klossar blir barnen bekanta med olika former. I sångstunderna använder vi oss av sånger som ger uttryck för storlek, form, eller antal. Naturvetenskaplig inriktning: Genom regelbunden kontakt med naturen stimulerar vi barnens nyfikenhet, samt stöder deras sociala utveckling. Då vi går ut i naturen tillfredsställer vi barnens behov av kunskap, rörelse, trygghet och gemenskap. Vi uppmärksammar årstidernas växlingar och är ute så mycket som möjligt. Ibland görs små utflykter till skogen eller vi tar en promenad ute i Söderkulla. Det är viktigt att barnen lär sig att respektera sin närmiljö och naturen i allmänhet. Genom Skogs Mulle verksamheten får barnen stifta närmare bekantskap med skogen med dess växter och djur. Även via sagor, berättelser, sånger och lekar lär sig barnen om djur och natur. Historisk och samhällelig inriktning: Vi följer med kalenderåret, veckodagar, olika högtider. Vi firar Svenska dagen liksom även Finlands självständighetsdag. Det är också viktigt för barnen att lära av olika generationer. Far och morföräldrarna bjuds in till gemensamma stunder. Vi deltar årligen i de av församlingen ordnade jul eller påskandakterna. Under återkommande promenader i vår närmiljö bekantar sig barnen med olika samhälleliga serviceformer. Estetisk inriktning: Genom att läsa böcker stimuleras förutom språket även den estetiska uppfattningen. Med olika bilder, drama, teaterbesök, och genom att rita, måla och pyssla ger vi barnen upplevelser av färg och form, sinnesupplevelser. Barnen får använda sin fantasi och skapar själva. Vi vill stimulera barnens kreativitet och språkutveckling genom skapande aktiviteter inom bild, färg och form. I vår Färgklickshörna får barnen arbeta med skapande på ett roligt, avslappnat och varierande sätt. Att skapa något tillsammans med andra är också ett sätt att utvecklas och förändras som människa. Vi tycker även att det är det viktigt med sång och musik i olika former. Musiken och språket har starka band, då barnen lär sig nya ord och uttryck via sånger och ramsor. Barnen upplever glädje i lek och rörelsesånger. På samma gång blir de medvetna om sin kropp och motoriken övas. Vi samlas hela daghemmet för gemensamma sångstunder minst en gång i månaden. Färger och material som stimulerar sinnena. Vi ger oss tid att se det sköna i naturen och vi lär barnen att uppskatta och värna om varandras arbeten och alster. Etisk inriktning: Barnen får en förståelse för vad som är rätt och vad som är fel. Barnen lär sig att följa regler och hur de skall fungera som del av en hel grupp. Barnen får lära sig att hälsa, tacka och att säga förlåt. Personalen strävar till att vara goda förebilder för barnen. Vi har en noll-tolerans för mobbning. Respekten för vår närmiljö och vår natur kommer mest fram under våra utflykter till skogen. Under utflykterna diskuterar vi med barnen om hur man rör sig på ett varsamt och skonsamt sätt i naturen, för att inte skada växter och djur.

Vi har även sedan hösten 2007 arbetat med programmet StegVis under en del av året. StegVis ger barnen redskap att lösa konflikter utan våld, och barnen lär sig förstå vad som är rätt och fel, följder av sina handlingar. Barnen lär sig också tolka olika känslor och lär sig på så sätt respektera och känna igen andras och sina egna känslor. Vi ser det som viktigt att vi ber om ursäkt då vi sårat någon, vi tar inte andras saker utan lov, och vi fäster uppmärksamhet hur vi tilltalar varandra. Det är viktigt att redan från början lära barnen hur man löser konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi vill lära barnen att vi alla är lika viktiga och värdefulla oberoende kön, ålder, hudfärg, religion. Religions och åskådningsanknuten inriktning: Vi gör barnen bekanta med sin egen religion eller livsåskådning och sina egna traditioner. Det är möjligt för barnet att förundra sig över och begrunda, men även att fråga och att få förklaringar. Vi samarbetar med Sibbo svenska församling genom att förskolan och Vita paviljongen besöker kyrkan åtminstone vid julen. De andra grupperna får besök av församlingens barnarbetare som håller en andaktsstund före jul och påsk. Kalenderåret och de återkommande kyrkliga högtiderna ger rytm åt verksamheten. Familjer som hör till olika trossamfund eller har en annan övertygelse beaktas i mån av möjlighet genom att vi hör oss för om varje enskild familjs behov och önskemål i dessa frågor. 9. Planering av verksamhetsperioden: Personalen på daghemmet samlas till en gemensam planeringsdag, oftast i början av terminen för att tillsammans planera det kommande verksamhetsåret. Vi kommer överens om gemensamt års eller månadstema, fester och andra evenemang. De enskilda teamen planerar sedan en vecka i taget och gör upp sina egna program som delges föräldrarna via månadsbrev och anslagtavlor. I dessa teammöten diskuterar sedan grupperna barnen, verksamheten och andra aktuella frågor. Personalen samlas också på kvällstid ungefär två gånger per termin för att diskutera aktualiteter, pedagogiska aspekter och utvärdera de tidigare aktiviteterna och den föregående månadens arbete. 10. Samarbete och nätverksbildning För att på bästa möjliga sätt kunna främja och trygga barnets välmående behövs den tidigare nämnda fostringsgemenskapen med föräldrarna men även mångprofessionellt samarbete och nätverksbildning. Syftet med ett funktionerande samarbete är att i ett så tidigt skede som möjligt kunna upptäcka barnets behov av individuellt stöd och på samma gång kunna förebygga svårigheter med inlärning och barnets allmänna utveckling. Det är mycket viktigt att föräldrarna och personalen gemensamt och medvetet går in för att stöda barnets uppväxt. Här förenas föräldrarnas och personalens olika sakkunskap om barnet till en helhetsmässig strävan efter att se till barnets bästa. En bra växelverkan och ömsesidigt förtroende är av största vikt för att fostringsgemenskapen skall funktionera optimalt. Daghemmet samarbetar med olika organisationer och andra aktörer i vår näromgivning. Vårt samarbete kan delas in i samarbete med utomstående aktörer och ett inre samarbete. De fyra grupperna vid Landsängens daghem samarbetar på olika plan under dagen. Personalen flyttar vid behov flexibelt med beaktande av antalet barn i grupperna från en grupp till en annan om situationen så kräver. Personalen turas även om att övervaka varandras barn då de vuxna har personalmöte en gång i veckan. Vid planering av gemensamma fester och evenemang samlas

en representativ planeringsgrupp. Vi har gemensamma sångstunder en gång i månaden och samlas även att fira olika fester och högtider. Vi samarbetar med förskolan och därigenom även med Söderkulla skola. Fritids och idrottskansliet Rådgivningen Kulturkansli Bibliotek Tal/ergoterapeut Folkhälsan Föräldrarna De andra grupperna Psykolog Öppna dagvården Församlingen DEN EGNA GRUPPEN Förskolan Familjearbetaren Östra Nylands avfallservice 10. Utvärdering Sport.fi (VALO) Närpoliserna Speciallärare inom småbarnsfostran Föräldrarna har dagligen möjlighet att ge respons på vårt arbete, samt vid de årliga utvecklingssamtalen. Föräldrarna får dessutom en gång vartannat år delta i en kundförfrågan(tak), där de får ta ställning till frågor som beror dagvården och vården av deras barn. Ibland kan daghemmet göra en egen enkät för att få preciserat vad det är just våra föräldrar ser som viktigt. Genom dagliga observationer och iakttagelser följer vi med barnets utveckling, dess framsteg för att kunna stöda, hjälpa och uppmuntra barnet vidare i utvecklingen. Barnens självutvärdering sker för det mesta mycket spontant. I barnets individuella plan för småbarnsfostran finns det även en utvärdering där fostrarna kan dokumentera barnets svar på intervjufrågorna. En bra och välgjord planering bygger alltid på en utvärdering av en tidigare verksamhet. Varje avdelning gör upp egna månads eller veckoplaner och personalen planerar kommande verksamhetsstunder, gemensamma evenemang. Grupperna utvärderar sedan den planerade och genomförda verksamheten på sina teammöten. Hela daghemmet utvärderar vår verksamhet vid personalmöten, planeringskvällar. Målet för all utvärdering inom dagvården, är nöjda kunder och motiverade positiva anställda, som trivs i sitt arbete. 11. Uppföljning och dokumentering Varje grupp gör anteckningar och dokumenterar viktiga händelser. Vi försöker se till att viktig och daglig information når alla. Grupperna informerar om den kommande verksamheten via anslagstavlor eller månadsbrev. Veckoprogrammen och månadsbreven sparas och barnen fotograferas i lek och verksamhet. Barnen har även en egen utvecklingspärm för varje barn. Föräldrarna kan om de så vill, ta en titt i barnets pärm då de har en ledig stund. I pärmen samlar vi barnets egna sagor, berättelser, teckningar, pyssel samt beskrivningar över verksamheten. Vi fotograferar, ibland videofilmar, vad barnet sysslar med under året. Ibland, om vi har tur kan vår verksamhet dokumenteras i lokalpressen. Dokumentationen av verksamheten ger också barnet ett unikt tillfälle att gå tillbaka till olika saker och händelser, på egen hand eller tillsammans med en vuxen.