Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)



Relevanta dokument
Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola

Kvalitetsdokument 2014, Mörbyskolan (läå 2013/2014)

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Systematiskt Kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsdokument 2013, Enebybergs RE (läå 2012/2013) Brageskolan/Enebyskolan/Hagaskolan

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Åsenskolans. redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Fullersta rektorsområde

Kvalitetsdokument 2014, Kevingeskolan (läå 2013/2014)

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision

Kvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan

Kvalitetsdokument 2013, Mörbyskolan (läå 2012/2013)

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

1. Inledning Förutsättningar... 3

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Teamplan Ugglums skola F /2012

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Läsåret 2016/2017. Inledande text. Utvecklingsområden

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten, 2014

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Verksamhetsplan förskola 18/19

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 335 Vasaskolan

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Lovisedalsskolan RO Läsårsplan

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Kållekärrs och Långekärrs skolor

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan

Banslättsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Lokal verksamhetsplan Grundskola 7-9 samt grundsärskolan Ramunderskolan

KVALITETSRAPPORT 2014

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsrapport

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Danderyds kommun. Kundundersökning Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars respondenter

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18

Transkript:

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan har vi främst framhållit att arbeta med skolans gemensamma värdegrund och pedagogik. Vi har haft ett flertal gemensamma möten, ledning och personal, där vi tydliggjort hur vi ser på ex förhållningssätt gentemot både elever och kollegor samt hur vi kan skapa en tydligare röd pedaogogisk tråd från fsk till åk 6. Vi har påbörjat en utbildning av våra pedagoger i learning studies mm. Dessa områden är viktiga därför att de är grunden för att kunna utveckla skolans än mer. Att höja kvaliteten rakt igenom och skapa en än mer stadig pedagogisk grund för hela skolan. Slutsatsen av analysen är att personalen under året sett och allt mer förstått våra intentioner och vart vi är på väg. Jag är övertygad om att det kommer att medföra en ytterligare positiv faktor när vi under kommande läsår allt tydligare tar konkreta steg i den riktningen vi vill och att vi gör det tillsammans. 1.1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Vasaskolan är en skola som kännetecknas av ett stort lugn både på raster och lektioner. Vi i ledningen har stora förväntingar på all vår pesronal att de ska arbeta utifrån den positiva anda som finns på skolan och som vi vill bevara och göra ännu starkare som en grund för vdet fortsatta värdegrundsarbetet. Personalen som är med i skolans trygghetsgrupp är mycket engagerade och har agerat snabbt och proffesionellt vid de konfliktsituationer som uppstått. Vi har gemensamt arbetat med engagemang och empati mot de elever som blivit utsatta, och mot dem som utsatt för att hitta en långsiktigt bra lösning. Vårt mål på skolan är att alla elever och personal ska känna sig trygga på skolan och känne en glädje över att komma till skolan/arbetsplatsen. För mig är detta grunden att bygga en mycket väl fungerande skola på. När det gäller resultat har vi nått höga resultat, inte minst i ämnet engelska. Vi har också sedan flera år haft flera läsprojekt för våra elever, i åk 3 och 4. Vi kan se att detta har gett goda resultat i åk 5 och 6. Vi behöver ytterligare utveckla vår gemensamma pedagogiska grund. Att än mer skapa en gemensam målbild som alla pedagoger på skolan tror på. Detta kommer att ske genom en organisation som tydligare är anpassad utifrån våra ambitioner och genom utbildningsinsatser, ex learning studies. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 2(7)

1.1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vi har som ambition att under nästa läsår införa ett pedagogiskt årshjul där varje arbets/mentorslag själva kontinuerligt kommer att utvärdera verksamheten varje kvartal. Ambitionen är att dessa utvärderingar ska vara så tydliga att de på ett bra sätt går att mäta. Med en tydligare och mätbar uppföljning tillsammans med personalen blir det enklare att förändra skolan utifrån de behov som framträder. Det skapar ett för alla tydligare incitament i vårt förändrings-/utvecklingsarbete mot att bli ännu bättre. 1.2 Resultatrapportering och analys 1.2.1 Alla elever skall nå minst godkända i alla ämnen 1.2.1.1 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2013/2014 lå 2012/2013 Svenska åk 3 16,2 17 Matematik åk 3 13,8 12,4 Svenska åk 6 13,5 Matematik åk 6 15,20 17 Engelska åk 6 17,72 17,7 SO ämnen åk 6 14,40 NO ämnen åk 6 14,29 Se ovan. Vi kommer även att starta advanced english redan från åk 2 upp till åk 6. 1.2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Vi behöver bli ännu bättre på att arbeta med att utvecka elevernas matematiska tänkande på Vasaskolan. Nästa läsår kommer vi att satsa på att bygga vidare på matemateket och även bygga upp ett IT-rum i direkt näsrhet till matemateket/teknoteket för att på så sätt kunna samla det materialet i en koncentrerad del av skolan. Vi deltar fullt ut i matematiklyftet och vi räknar med att alla pedagoger som undervisar i matematik har gått matematiklyftet till läsårstart 16/17. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 3(7)

1.2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Vi har som ambition att kontinuerligt följa upp de tester som löpande sker på skolan. Utifrån dessa planerar vi spec.insatser. Nästa läsår kommer vi att göra en satsning i årskurs 1, där målet är att alla elever ska kunna läsa till jul. 1.2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Flickorna har fortsatt en högre måluppfyllelse än pojkar. Spridningen är högst i språk. Föra in mer IT i undervisningen. Fortsätta arbetet med att alla elever ska få möjlighet utifrån deras förutsättningar att lyckas/utvecklas i ämnen som av tradition är mer inriktade mot pojkars, alt flickors intresse. 1.3 Övriga frågor 1.3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 1.3.1.1 Andelen elever som tycker det råder arbetsro på lektionerna ska öka Vasaskolan har goda resultat. Vi är måna om att följa de direktiv som finns när det gäller bedömning. Skolan har tre mindre särskilda undervisningsgrupper, vilket också påverkar skolans totala resultat. Från lå-start 13/14 har skolan påbörjat ett värdegrundsarbete. Detta har sin grund i personalens gemensamma syn på förhållningssätt mm. När det gäller resultaten kommer vi från näsat läsår att starta upp "spets-matematik" för elever i åk 6 samt "advanced english" från åk 2. Vi kommer även att se över organisationen i respektive mentorsgrupp för att än mer kunna erbjuda en individualiserad undervisning. 1.3.1.2 Alla elever känner sig trygga Vi har under innevarande läsår arbetat intensivt med värdegrundsfrågor på skolan. Trygghetsgruppen har fått i uppdrag att snabbt ingripa där det finns behov. Vi har även fortsatt vårt kontinuerliga arbete med likabehandlinsplanen. Detta genom att hela tiden följa upp den i alla klasser och diskutera innehållet i den med eleverna och kollegialt. På Vasaskolan har vi också en förenklad verision av planen så att även de misnat barnen ska kunna förstå innebörden av den. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 4(7)

1.3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Vasaskolan har genomgående goda resultat. Vi har sedan flera år lyckats väl med att inkludera elever från våra mindre särskilda undervisningsgrupper i skolans hela verksamhet. Utifrån de förutsättningar vi har är våra resultat goda. Angående åtgärder, se övrig del av rapporten. 1.3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande Fritidspedagogerna ingår i mentorslagen och planerar veckans arbete tillsammans med lärarna. De utgår ifrån den planering i sin eftermiddagsverksamhet. Under innevarande läsår har mycket tid gått till att utveckla en stimulerande skolgårdsmiljö för eleverna. I detta arbete har föräldrar deltagit/bidragit på ett positivt sätt till projektet. I skolgprdsprojektet har elevernas ideer tagits till vara samtidigt som de varit med och tillverkat material. Även slöjdläraren har varit delaktig i detta arbete. Med bakgrund av succen med skolgårdsprojektet kommer vi att fotsätta utveckla detta på skolan. Vi kommer även fortsättningsvis på ett aktivt sätt få med oss elever och föräldrar i detta. Framöver vill vi utveckla verksamheten så att den bli än mer meningsfull för våra elever i åk 3. 1.3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vi följer kontinuerligt upp med flera tester av eleverna för att se var de befinner sig kunskapsmässigt. Det är också en viktig grund för att kunna anpassa resursstödet. Vi har ett nära samarbete mellan förskoleklass och åk 1 där det kontinuerligt sker överföring av information. Vi kommer att påbörja en satsning på läsinlärning i åk 1, där målet är att alla elever i åk 1 ska kunna läsa på en godkänd nivå redan till jul. Vi räknar med att den prioriterade satsningen på eleverna i åk 1 på sikt kommer att gynna dessa elever i deras fortsatta skolgång hos oss, vilket också bör märkas resultatmässigt på några års sikt. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 5(7)

1.3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Vi har ett pågående värdegrundsarbete på skolan där målet är att alla elever på skolan ska känna sig trygga och tycka det är roligt att komma till skolan. Med bakgrund av skolans 3 mindre särskilda undervisningsgrupper, har det sedan flera år funnits ett kontinuerligt arbete på skolan kring att elever är olika och att det är mycket positivt för skolan som helhet. Vi har en pågående dialog på skolan kring att alttmer skapa förutsättningar för att individanpassa undervisningen samtidigt som vi strävar efter att skapa en mer gemensam grund för hela den pedagogiska verksamheten. En röd pedagogisk tråd från förskoleklass till åk 6. Vi har påbörjat en satsning på IT som verktyg för att underlätta en mer individanpassad verksamhet under pågående läsår. På Vasaskolan har vi sedan flera år på mellanstadiet prioriterat att arbeta i mentorslag där antalet pedagoger och schemaläggning möjliggör för respektive pedagog att vid flera tillfällen kunna arbeta i mindre grupper. För att varje pedagog på Vasaskolan ska bli än bättre på att, utifrån beprövad forskning, olanera, genomföra och utvärdera sin undervisning tillsammans med sina kollegor har vi under pågående läsår påbörjat en satsning på "learning studies". Fyra pedagoger har utbildats i "learning studies" under läsåret och kommer att gå en handledarutbildning under hösten där de samtidigt ska utbilda 8 kollegor. Sedan kommer 8 pedagoger på skolan utbildas under varje kommande termin. Våra förväntningar kring detta är att det kommer att påverka undervisningen på skolan som helhet på ett positivt sätt. Vi har under innevarande läsår internt diskuterat hur vi kan skapa en än mer individanpassad undervisning för de elever som ligger på en mycket hög kunskapsnivå. Hur vi ska kunna utmana dessa elever på ett bra sätt. Vi kommer att påbörja en riktad satsning på ämnena matematik och engelska, där vi vill samamnföra elever som "brinner för" ex matematik för att på så sätt skapa ett sammanhang för dessa elever att träffas och gemensamt utmanas kunskapsmässigt. Genom den kompetensutveckling som skett både på skolan och utanför skolan genom ex matematiklyftet räknar vi med att undervisningen som helhet kommer att bli mer individanpassad. 1.3.5 Personal 1.3.5.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Vi har 5 förstelärare fr.o.m. nästa läsårsstart. Dessa är behöriga i matematik, no, engelska och svenska. När det gäller förstelärarna kommer de att få ett tydligt ansvar att vara delaktiga i att utveckla sitt ämne samt tillföra en positiv arbetsmiljö på skolan. För att utvecklas i den riktning vi vill krävs det en väl fungerande personal. Här blir nyrekryteringen oerhört viktig. Att få till en fortsatt bra blandning av välutbildad personal ålders- och erfarenhetsmässigt. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 6(7)

Den kompetensutbildning personalen i första hand har efterfrågat, inte minst via medarbetarsamtalen, är inom IT. Hur de på bästa möjliga sätt kan använda IT som ett natruligt verktyg i undervisningen. Här är det viktigt att vi inom Danderyd hjälps åt för att hitta en bra gemensam kompetensutbildning inom IT, eftersom jag vet att samma efterfrågan finns på våra övriga skolor. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 7(7)