Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten, 2014

Transkript

1 Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/452 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 6 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten, 2014 Förslag till beslut Rapporten godkänns Grundskola: mål och resultat Beskrivnings av uppföljningssystemet: Barn- och utbildningsnämnden fastställde i beslut en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, kallad Det systematiska kvalitetsarbetets årshjul. Planen beskriver hur och när de olika verksamheterna ska arbeta med de delar av kvalitetsarbetet som ska följas av förvaltning och nämnd. I två kvalitetsrapporter, den ena kallad Mål och resultat och den andra Värdegrund och trivsel, beskrivs ett mindre antal utvecklings/förbättringsområden som förskolechef/rektor tillsammans med sin personal har definierat som viktiga för att verksamheten ska nå en högre måluppfyllelse. I den tredje rapporten kallad Så här går det beskrivs resultatet av de utvecklings/förbättringsområden som tidigare beskrivits. I den rapporten lyfter man också fram sådant som man vill ta med sig in i det fortsatta arbetet under kommande år. Syftet med kvalitetsrapporterna är dels att de ska vara en hjälp för förskolechef/rektor att tydliggöra och prioritera några utvecklingsområden som man håller fast vid under året och därmed undvika korta, dagsländeinsatser. Det andra syftet är att på förvaltningsnivå få en bild av arbetet men också kunna stödja och samordna kompetensutvecklingsinsatser. Rapporterna ska medverka till meningsfulla dialoger mellan förskolechefer/rektorer och förvaltning om brister men också goda exempel. Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet görs ett antal enkäter varje år. Enkäterna vänder sig till föräldrar i förskolan och i fritidshem (vartannat år), föräldrar i åk 5 och elever i åk 3, åk 5 och åk 8. Enkäterna besvaras under höstterminen och resultatet sammanställs för att kunna analyseras av verksamheten i januari/februari. Övriga resultat i form av betyg, nationella prov etc utgör också underlag för analys och sammanställs i olika former till olika målgrupper. Varje rektor får alltid en sammanställning av den egna skolans resultat. Andra resultat ställs samman på linje- och kommunnivå. Resultaten försöker vi i största möjliga utsträckning publicera i de sk Måttbanden. Analyser av resultat sker på alla Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se Webbplats Org nr

2 Ärendenr BUN 2014/452 2 (5) nivåer: lärare arbetslag skola linje förvaltning. Analys av resultat är något som behöver utvecklas mer och det finns behov av mer kompetensutveckling inom det området. Kvalitetsrapporterna: Arbetet med att utveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet är ständigt pågående. Modellen beskriven som Kvalitetshjulet har varit i bruk under drygt två år. Effekten av detta arbete går ännu inte att utvärdera men vi kan konstatera att modellen ännu inte helt funnit sina former hos alla skolledare och i verksamheter men att de är ett stöd för förbättrings- och utvecklingsprocesserna på skolorna. Kvalitetshjulets rapporter visar mer av ett pågående förbättringsarbete än färdiga resultat. Centralt prioriterat förbättringsområde: Särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat: I rapport 1 Mål och resultat beskriver rektor några utvecklingsområden som har sin grund i analys av skolans resultat. I den rapporten finns också det fastställda utvecklingsområdet som Barn- och utbildningsnämnden angivit som ett uppdrag till verksamheterna att arbeta med under läsåret 2013/2014. Uppdraget beskrivs i rapporten så här: Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma pojkars resultat. Centralt prioriterat förbättringsområde: Främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat. Man kan se fem övergripande förbättringsområden i rapporterna. Dessa är: Läsningsfrämjande insatser Våga vara duktig motverka antipluggkultur Ökad kunskap om genusfrågor Tidigt fånga upp elever som behöver stöd Höga förväntningar I rapporten Så här går det är det svårt att se mätbara kvantitativa resultatförbättringar eftersom det ofta är små elevgrupper och förbättringsarbetet ofta handlar om långsiktigt utvecklingsarbete och inte kortare mätbara insatser. Men man kan tydligt se att rektorerna uppfattar att medvetenheten om skillnaden mellan pojkar och flickors resultat markant har ökat hos personalen och att den medvetenheten påverkar synen på den egna undervisning, ledarskapet i klassrummet och inte minst vikten av att bättre kunna analysera och pröva nytt. Arbetet med att tidigt ha fokus på läs- och skrivinlärning och utveckla diagnoser, extra anpassningar och metoder för att alla elever, men särskilt pojkar, har blivit tydliggjort på många skolor. Som en följd av detta sker det just nu en omfattande satsning i de flesta av våra skolor på satsningen En läsande klass. Arbetet med att främja en studiekultur som utgår från höga förväntningar, och som kan sammanfattas i begreppet som Solklintsskolan använder Väga vara duktig, pågår i många av skolorna, inte minst högstadieskolorna på landsbygden. Inför läsåret ligger uppdraget kvar att särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat. Flera av högstadierna har som en följd av

3 Ärendenr BUN 2014/452 3 (5) uppdraget startat ett arbete bland lärarna med genuspedagog Marit Olsson som handledare. Förutom den satsningen pågår arbetet med utmärkelsen Jämställd skola i flera skolor. Det är ännu för tidigt kunna bedöma om det sker positiva förändringar när det gäller resultatskillnader mellan pojkar och flickor. Dock kan vi se en förändring avseende meritpoäng. Flickornas meritpoäng är fortfarande högre än pojkarnas men skillnaden har för första gången sedan 2010 minskat. I åk 9, vt 2013 var skillnaden 34 poäng och vt 2014 var skillnaden 24 poäng. Andra förbättringsområden: I rapport 1 Mål och resultat har de flesta skolor angett ytterligare ett eller två förbättringsområden. I Kvalitetsrapport 2 Värdegrund och trivsel tillkommer ytterligare ett antal områden. De beskrivna förbättringsområdena berör i huvudsak följande huvudområden: Värdegrundsfrågor: Arbetsro/Trygghet/Övergångar mellan skolor/förtroende för vuxna/likabehandlingsarbetet Kunskap och undervisning: Läs- och språkutveckling/elevers resultat/högre måluppfyllelse (bl a matematik)/ökat elevinflytande/rutiner kring stöd/bedömning/betygssättning IKT och lärandet Vilka resultat har nåtts? Då skolorna redovisar vilka resultat som nåtts noteras i många av redovisningarna att man ser att det skett positiva förbättringar. Mest beskrivs det som pågående processer som man vill fortsätta att arbeta vidare med. Det tydliga läs- och skrivfokus som beskrivs i många rapporter tyder på att medvetenheten att fånga upp elever som visar tecken på att inte utveckla dessa förmågor i förväntad takt har ökat. Det kollegiala lärandet, bl a genom den metodik som används i matematiklyftet är också något som kan tolkas som en framgångsfaktor. Några skolor har särskilt arbetat med betygssättnings- och bedömningsfrågor och kunnat beskriva hur detta arbete lett till en ökad samstämmighet kring betygssättning och bedömningar. Ämnet matematik har på många skolor beskrivits som ett förbättringsområde där det pågående matematiklyftet är en av de verktyg som man använder för att öka kompetensen och undervisningens kvalitet. I redovisningen finns också exempel på sådant som inte genomförts eller haft en lägre prioritet än vad man från början tänkt. Orsaken kan vara rektors- och andra personalbyten, brister i förankringsprocessen eller omständigheter som krävt åtgärder och insatser vilket inneburit omprioriteringar i vardagsarbetet både hos lärare och rektorer. Hur går vi vidare? Förvaltningen genomför under hösten linjedialoger då respektive för- och grundskolechef och chefen för kvalitets- och utvecklingsavdelningen möter rektorerna i varje linje för ett kollegialt lärande. I förra höstens dialoger var det centralt beskrivna utvecklingsområdet, förväntningar på pojkars resultat, i

4 Ärendenr BUN 2014/452 4 (5) fokus. Höstens dialoger kommer troligen att lyfta fram matematiken, ett av de förbättringsområden som finns beskrivna i det centralt formulerade förbättringsområdet i Kvalitetsrapport 1/ Det finns också en ambition att i nära samarbete med för- och grundskolecheferna kunna ge ett tydligare stöd i utvecklingsarbetet utifrån enskilda rektorers behov. Som en del av uppföljningen av det systematiska kvalitetsarbetet finns för- och grundskolecheferna med i linjernas regelbundna möten och initierar och leder analys- och måldiskussioner bl a med utgångspunkt från resultatredovisningarna. Kvalitetsrapporterna utgör en del av det ständiga förbättringsarbete som pågår och är ett stöd för rektor att kunna prioritera och tydliggöra det konkreta arbetet med att arbeta för högre måluppfyllelse. Per Olof Sahlberg Handläggare Anders Jolby Skoldirektör Exempel från Kvalitetsrapport 1, hösten 2013 och uppföljande rapport Så här går det juni 2014 Exempel från Fårösundsskolan: Kvalitetsrapport 1 Mål och resultat september 2013: Skola: Fårösundsskolan Rektor: Eva-Karin Rönnfors Centralt prioriterat förbättringsområde: Främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat Vad behöver förbättras i vår verksamhet för att pojkars skolresultat skall höjas? Vi har identifierat skillnader mellan pojkar och flickors studieresultat. Vi ser att pojkar är mindre intresserade av skolarbetet, särskilt i nuvarande år 8. Det är svårt att identifiera skillnader mellan pojkar och flickor. Det är svårt att se någon tendens eftersom det är så ojämnt fördelat pojkar och flickor i klasserna. Vi kan se på nationella provet i åk 3 att det är två pojkar som har lägst resultat men ändå nått godkänd nivå. Alla elever i år 4 har klarat målen i matematik, engelska och svenska även de nationella proven. Pojkarna har gått från 67 % uppfyllelse till 100 %. År 8 visar att 6 pojkar av 23 elever inte har fullständiga betyg. År 9 har alla pojkar fullständiga betyg och två flickor saknar betyg i engelska samt en i matematik. Vi behöver öka elevers och särskilt pojkars lust att lära. Vilket är målet? Vårt mål är att öka alla elevers intresse för skolarbetet, det ska vara roligt och intressant att gå i skolan. Vi ska särskilt definiera pojkars studieresultat och intresse. Målet är 100 % måluppfyllelse, enkätsvar som visar på ett ökat värde gällande elevinflytande och delaktighet. Vad ska vi göra för att nå dit? Vi ger elever extra stöd med fokus på deras intressen. Vi läser böcker ur olika genrer och med både kvinnliga och manliga huvudpersoner. Vi fortsätter med individuella samtal med varje elev om resultat, vägval och konsekvenser samt framtid. Fortsatt arbete med att belysa studieresultat ur ett genusperspektiv ska göras av mentor tillika lärare i SO. Vår verksamhetsplan för de närmast två åren handlar om att öka elevers resultat i skolan genom ett ökat inflytande i undervisningen och utbildningen. All personal har påbörjat en kompetensutveckling i ämnet.

5 Ärendenr BUN 2014/452 5 (5) Uppföljning juni 2014: Vilka resultat har nåtts? Vi kan se en ökning vad det gäller pojkarnas och flickornas resultat och motivation i alla årskurser. Meritpoängen har ökat betydligt från vt 13 till vt 14. Flickorna har fortfarande bättre resultat än pojkarna. Åk 1 6 har blivit mer medvetna om vad, hur och när de lär sig. Eleverna har då fått satt ord på sitt eget lärande. Lärares förväntningar på eleverna har ökat. Analys av resultatet. Pedagogerna har gett eleverna tydligare ramar och förväntningar. Pedagogerna har medvetet arbetat med att de arbetsuppgifter eleverna får ska vara könsneutrala. Man har också ökat elevernas inflytande över val av arbete beroende på intresse. Rektor och specialpedagog har haft motivationssamtal med nuvarande åk 8. Vi ser en direkt effekt av studiehöjande motivation hos eleverna som sedan avtar tyvärr. Vi har arbetat med Mattelyftet. Använt metoden EPA, enskilt, par och alla. En metod som också har spridit sig till flera ämnen. Det har varit positivt och gett barnen ökad insikt i sitt eget lärande. Åk 1 4 har använt sig av värderingsövningar för att utvärdera vilket gett eleverna möjlighet att sätta ord på sitt eget lärande. Vi har höga förväntningar och krav på eleverna. Flickor i år 7 9 är ofta mer mogna än pojkarna. Kanske har kvinnliga lärare lättare att se flickornas förmågor. Skolans struktur med mycket stillasittande arbete kanske missgynnar pojkarna Årets 8:or har medelmeritpoäng på 219,5 (pojkar 202,8) Årets 7:or har medelmeritpoäng på 192,8 (pojkar 171) Årets6:or har medelmeritpoäng på 210 (pojkar ) Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! Fortsätta ge tydliga ramar och ha höga förväntningar på eleverna. Ta hjälp av elevernas utvärderingar vid upprättande av pedagogiska planeringar, detta för att behålla motivationen hos eleverna. Uppföljningssamtal med eleverna behövs kontinuerligt för ett fortsatt gott arbete. Utvecklingssamtalets form och struktur ska förändras, ska ske i början på terminen med betygsresultatet som bas. Vi fokuserar på det som är bra istället för det som är dåligt. Fortsätta ge könsneutrala uppgifter och uppgifter som låter eleverna välja utifrån intressen. Ta på oss genusglasögon! Använda Schoolsoft för att underlätta samarbetet med eleverna och hemmen när det gäller pedagogiska planeringar, prov och läxor. Fortsatt arbete med värderingsövningar för att medvetandegöra eleven i sitt lärande. Organisera lärmiljöer som passar elever i behov av särskilt stöd. Starta med utbildning i arbetslivskunskap. Tidiga utvecklingssamtal med utgångspunkt betyg och måluppfyllelse.