Fast förbindelse Fårö

Fast förbindelse Fårö Region Gotland, Gotlands län PM Fördjupning av steg 1, 2 och 3 åtgärder, 2014-06-27 Projektnummer: 107323

Dokumenttitel: Fast förbindelse Fårö PM fördjupning av steg 1, 2 och 3 åtgärder Skapat av: Atkins Sverige AB Dokumentdatum: 2014-06-27 Dokumenttyp: PM DokumentID: Ärendenummer: Projektnummer:107323 Version: Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Berg, Trafikverket Uppdragsansvarig: Ellen Fredholm, Atkins Sverige AB Tryck: Fotograf: Distributör: Trafikverket, Solna strandväg 98, 171 54 Solna, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Nuvarande uppdrag och planeringsprocessen... 4 2 Projektmål... 6 2.1 Övergripande mål... 6 2.2 Delmål... 6 3 Åtgärder... 8 3.1 Åtgärdsgrupper... 8 3.1.1. INFORMATION... 9 3.1.2. MINSKA BEHOV AV RESOR... 11 3.1.3. BUSSTRAFIK... 13 3.1.4. CYKEL... 15 3.1.5. FÖRÄNDRAD FÄRJETRAFIK... 17 4 Samlad bedömning... 23 4.1 Åtgärdernas projektmålsuppfyllelse... 23 5 Idéer... 24 6 Vad händer nu?... 25 3

1 Inledning Efter begäran av Länsstyrelsen i Gotlands län kompletteras den genomförda förstudien Fast förbindelse Fårö med en fördjupning och en komplettering av de, enligt fyrstegsprincipen, föreslagna steg 1-, 2- och 3- åtgärderna som presenterades i förstudien. Länsstyrelsens begäran är en följd av Trafikverkets nya planeringsprocess. 1.1 Bakgrund Färjeleden tvärs Fårösundet är kapacitetsbegränsad. Under sommarhalvåret är den också starkt överbelastad. Jämfört med övrig tid under året är trafikmängden dubbelt så hög under dessa månader, vilket gör att det bildas långa köer vid färjelägena med flera timmars väntetid. Belastningen på vägnätet blir således hög under korta men intensiva perioder. En fast förbindelse mellan Gotland och Fårö skulle ta bort begränsningen som färjetrafiken innebär och har varit föremål för flera utredningar. Region Gotland ville återigen aktualisera frågan om förbindelsen mellan Gotland och Fårö och beslutade därför i dialog med Trafikverket att genomföra en förstudie. Förstudien togs fram av Trafikverket under hösten 2011 till våren 2013 med syfte att: på ett vidsynt och förutsättningslöst sätt identifiera möjliga åtgärder som ska öka tillgängligheten mellan Gotland och Fårö samt analysera effekterna av dessa. Ett av Region Gotlands viktigaste mål är att öka den bofasta befolkningen inom hela regionen. På Fårö har den gradvis minskat bland annat på grund av minskad tillgänglighet till exempelvis offentlig service, verksamheter och handel. Region Gotlands bedömning är att färjetrafiken med sin begränsade tillgänglighet är en bidragande orsak till detta. 1.2 Nuvarande uppdrag och planeringsprocessen För att kunna ta ställning kring projektet har Länsstyrelsen i Gotlands län efterfrågat en fördjupning av de åtgärder som presenteras i förstudien, framförallt av steg 1-, 2- och 3- åtgärderna. Trafikverket har därför beslutat att ta fram detta PM vars syfte är att: fördjupa och komplettera de steg 1-, 2- och 3-åtgärder som presenteras i Förstudien samt bedöma effekter utifrån projektmålen och samhällsekonomiska effekter. Detta PM är ett komplement till förstudien och därför hänvisas mer utförlig beskrivning av projektets bakgrund, avgränsningar, projektmål, problembild, nulägesbeskrivning, analys av befintlig situation, med mera till förstudien. Under den tid som förstudien togs fram förändrade Trafikverket sin planeringsprocess. Den nya planeringsprocessen började gälla den 1 januari 2013 och innebär att skedet förstudie har utgått och ersatts av åtgärdsvalsstudie. Även planläggningsprocessen som följer därefter har förändrats. Läs mer om Trafikverkets planeringsprocess på www.trafikverket.se. Ett av huvudsyftena med den nya lagstiftningen är att effektivisera planläggningen och korta ner ledtiderna med bibehållen kvalitet. I den nya lagstiftningen betonas de olika aktörernas ansvar att i nära samverkan planlägga vägar och järnvägar. Samrådsarbetet ska vara ett arbete som startar tidigt i processen och som genomsyrar hela planläggningen. Trafikverket har därför beslutat att förstudien gäller och att någon fullständig åtgärdsvalsstudie inte kommer att tas fram.

Även om detta PM inte är en fullständig åtgärdsvalsstudie har arbetet bedrivits med inspiration från metodiken för åtgärdsvalsstdudier. Se Trafikverkets handledning: Åtgärdsvalsstudier nytt steg i planering av transportlösningar för mer information om metodiken. KORT INFO OM FYRSTEGSPRINCIPEN Gemensamt för alla planerade vägprojekt är att de faller in under en arbetsstrategi som kallas för fyrstegsprincipen. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas. I första hand genom att påverka behovet av transporter och i sista hand genom stora nybyggen. Steg 1: Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Steg 3: Vägförbättringsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. 5

2 Projektmål Den funktionsanalys som genomfördes i förstudien resulterade i ett antal projektmål som beskriver de viktigaste kvaliteterna som projektet ska uppnå. De åtgärder som föreslås ska så långt det är möjligt uppfylla de utpekade målen och det är mot dessa som de föreslagna åtgärderna utvärderas. 2.1 Övergripande mål Det övergripande projektmålet är att åstadkomma ett trafiksystem med god tillgänglighet. Trafiksystemet ska även stödja ett effektivt, säkert och miljömässigt hållbart resande från och till Fårö. Detta ska uppnås på ett för miljön hållbart sätt och vara anpassat till pågående och planerad markanvändning. 2.2 Delmål Följande delmål har formulerats: Tillgänglighet: Åtgärder ska bidra till god tillgänglighet för både biltrafik och gång- och cykeltrafik. Förbindelsen mellan Fårö och Fårösund är redan i dag viktig för både biltrafik och cykeltrafik. Region Gotland har som målsättning att öka cyklandet samt binda samman Fårö med Fårösund, vilket motiverar god tillgänglighet för såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik. Åtgärder ska ge ökad framkomlighet för räddningstjänst, boende och besökande under hela året. Det är viktigt med god framkomlighet året runt. Framför allt för de som besöker eller redan bor på Fårö, men också för att i enlighet med Region Gotlands målsättning få fler att bosätta sig på ön. God framkomlighet är även en säkerhetsfråga. Räddningstjänsten måste enkelt kunna ta sig till och från Fårö. En rimlig förutsättning är att trafiksystemet får kapacitet att hantera den trafikefterfrågan som finns i dag och som i nuläget medför att det tidvis under sommartid uppstår överbelastning. Åtgärder ska skapa goda förutsättningar för ett utökat resande med kollektivtrafik. Bra och tillgänglig kollektivtrafik mellan Fårö och Fårösund är en förutsättning för att få fler att åka kollektivt. Det är även en förutsättning för att få fler att välja att bosätta sig på Fårö. Åtgärder ska skapa förutsättningar för att knyta samman Fårö till huvudvägnätet. God kollektivtrafik från och till Fårö förutsätter att Fårö knyts till Gotlands huvudvägnät, 140-vägarna, som utgör stommen i regionens kollektivtrafiklinjer. Regional utveckling: Åtgärder ska stödja den regionala utvecklingen genom bättre pendlingsmöjligheter till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Förbindelsen ska stödja Region Gotlands målsättning om regional utveckling och att skapa möjligheter för fler bofasta på Fårö. Åtgärder ska skapa förutsättningar för Fårösund som Fårös naturliga tätort. Region Gotlands målsättning är att Fårösund ska utgöra och upplevas som Fårös naturliga tätort. Det är viktigt att trafiksystemet stödjer detta. 6

Säkerhet och trygghet: Åtgärder ska gynna god trafiksäkerhet för samtliga trafikantgrupper. Trafiksystemet ska stödja övergripande trafiksäkerhetsmål och verka för nollvisionen som verkar för en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Åtgärder ska upplevas som trygga och kunna användas av alla. För att uppnå ett jämställt transportsystem, det vill säga ett system som likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns transportbehov, måste alla människors behov beaktas. Målsättningen är att skapa ljusa, öppna vägsträckor som upplevs trygga oavsett kön och ålder. Miljö: Åtgärder ska stödja en övergång där trafikanterna i större utsträckning väljer att cykla eller åka kollektivt framför att resa med personbil. För att uppnå ett hållbart transportsystem behöver fler cykla och åka kollektivt. Detta ligger i linje med Region Gotlands målsättning om att cyklandet ska öka med 30 procent över en 15 årsperiod. Åtgärderna ska även bidra till att ge ökade möjligheter att stärka kollektivtrafiken. Åtgärder ska vara förenliga med natur- och kulturmiljöns intressen samt hantera dessa på ett hållbart sätt. Hela förstudieområdet har ovanligt höga skyddsvärden för natur- och kulturmiljö, både på land och i vattnet. För att nå ett hållbart transportsystem ska åtgärderna bidra till att nå miljökvalitetsmålen och minimera negativ påverkan på natur- och kulturmiljöns värden. Det innebär att riksintressena ska skyddas från påtaglig skada samt viktiga funktioner och system i natur- och kulturmiljön ska tas tillvara och utvecklas. Fysiska ingrepp som bidrar till förlust, fragmentering och barriäreffekter ska undvikas. Störningar i form av buller, ljus och vibrationer ska minimeras. Åtgärder ska vara förenliga med ett hållbart nyttjande av området för närboende, friluftsliv och turism. Kuststräckan i förstudieområdet och på Fårö är av riksintresse och har stora värden för rekreation, friluftsliv och turism. För att nå ett hållbart transportsystem ska åtgärderna bidra till att sevärdheter, stränder och unika besöksmål ska vara fortsatt attraktiva och behålla sina unika kvaliteter Det innebär att riksintresset ska skyddas från påtaglig skada och det störningskänsliga landskapet ska skyddas från slitage på mark, enskilda vägar och geologiska formationer som kan uppstå vid ett ökat resande. Åtgärder ska ta hänsyn till energieffektivitet och hushållning med naturresurser. Ett långsiktigt hållbart transportsystem behöver utformas med hänsyn till både energiåtgång och åtgång av naturresurser såväl vid byggnation, som vid drift och trafikering. Markanvändning: Åtgärder ska så långt som möjligt anpassas till nuvarande och planerad markanvändning. Föreslagna åtgärder utgör en del av samhällsstrukturen och måste därför vara förenlig med Region Gotlands inriktning för bebyggelseplanering och övrig markanvändning i området. 7

3 Åtgärder Under arbetet med detta PM har totalt 27 förslag till åtgärder uppkommit och 23 av de presenteras i det här kapitlet. Dessa har delats in i 5 olika åtgärdsgrupper. Övriga 4 åtgärder anses mindre realiserbara utifrån rådande förutsättningar och återfinns i kap Idéer. Alla föreslagna åtgärder bidrar i olika grad till projektmålsuppfyllelse. Bäst projektmålsuppfyllelse har åtgärdsgruppen Förändrad färjetrafk och resterande åtgärder bedöms uppnå en svag projektmålsuppfyllelse. 3.1 Åtgärdsgrupper I det här kapitlet beskrivs förelsagna åtgärder. Åtgärderna är grupperade i 5 grupper: information, minska behov av resor, busstrafik, cykel och förändrad färjetrafik. Varje åtgärd beskrivs separat utifrån vad de innebär, om det är en steg 1-, 2- eller 3-åtgärd och vem som är ansvarig för genomförande av åtgärden. Några av de föreslagna åtgärderna är även steg 4-åtgärder. Dessa är med då åtgärder som syftar till att ändra resebeteenden ibland får bäst effekt då de kombinderas med fysiska åtgärder. När samtliga åtgärder i respektive grupp har beskrivits effektbedöms gruppens åtgärder utifrån projektmålen. För åtgärdsgrupperna information, minska behov av resor, busstrafik och cykel kan endast en översiktlig bedömning göras kring samhällsekonomisk påverkan. Gemensamt för dessa åtgärdsgrupper är att de har osäker eller liten måluppfyllelse och generellt kan ses som komplement till att förändra färjetrafiken. För åtgärdsgruppen förändrad färjetrafik, som är konkretare och lättare att beräkna, redovisas samhällsekonomiska kalkyler för respektive åtgärd. 8

3.1.1. INFORMATION I dagsläget är det inte möjligt att få tillgång till realtidsinformation om färjetrafiken mellan Fårö och Fårösund. Den här gruppen av åtgärder syftar till att öka informationen gällande färjetrafiken. 1. Mobilapplikation Via en mobilapplikation distribueras realtidsinformation om färjan samt möjlighet till reseplanering. Applikationen kan även innehålla information om vad som är på gång på Gotland och Fårö. Steg 1 åtgärd Ansvar: Samverkan mellan Region Gotland och Trafikverket 2. Köinformation Digitala informationssyltar placeras på anslutande vägar på väg mot färjelägena i Fårösund och på Fårö. Dessa upplyser om akutell kötid till färjan. Steg 1 åtgärd Ansvar: Trafikverket 3. Informationstavla 1 En digital informationstavla placeras vid färjelägena på Fårö och i Fårösund. Informationstavlan informerar om kötid till färjan, nästa färjeavgång samt om exempelvis räddningstjänsten är på väg. Informationen uppdateras av besättningen på färjan. Steg 1 åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi Effektbedömning av åtgärdsgrupp Information Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. Denna typ av åtgärder ger ingen större effekt i sig själv. Åtgärdernas måluppfyllelse blir starkare i kombination med varandra och i kombination med andra åtgärder. TILLGÄNGLIGHET Åtgärderna kan bidra till förbättrad tillgänglighet för samtliga trafikantgrupper. Om resenärerna har bättre information kring resan kan de välja att resa på tidpunkter när färre reser och resorna sprids då ut mer tidsmässigt. Det blir inte bara en restidsvinst utan bidrar också till ökad kvalitet då det finns bra information kring resan. Detta förutsätter dock att resenärerna kan vara flexibla med när resan ska ske. REGIONAL UTVECKLING Ökad information ger ökad tillgänglighet enligt resonemanget ovan. Det kan i sin tur leda till att fler väljer att pendla till och från Fårö och därmed bidra till en regional utveckling. Om mobilapplikationen eller informationstavlan kan innehålla information kring övriga aktiviteter på Gotland och Fårö ökar kunskapen kring aktiviteter inom Regionen. SÄKERHET OCH TRYGGHET Under genomförda samråd med allmänheten har det framkommit att många känner en stress över att hinna med färjan. Om resenärer har möjlighet att få realtidsinformation, exempelvis störningsinformation och kötider, kan resenärer bättre planera sin resa vilket kan leda till minskad stress. Minskad stress leder i sin tur till att färre utsätter sig 1 Oberoende av detta PM kommer Trafikverkets färjerederi att införa digitala informationsskyltar vid färjelägena på Fårö och i Fårösund under våren/sommaren 2014. 9

själva och andra för trafikfarliga situationer när de försöker hinna med färjan vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Åtgärdsgruppen kan bidra med ökad trygghet. Det kan upplevas tryggt att delges information om t.ex. störningsinformation och kötider till färjan. MILJÖ Information om trafiksituationen i tidigt skede kan minska köerna och därmed barriäreffekterna samt eventuellt bidra till minskade utsläpp. Åtgärdsgruppen innebär inga eller endast små fysiska ingrepp krävs. MARKANVÄNDNING Åtgärderna kan mycket väl anpassas till nuvarande och planerad markanvändning och har en god projektmålsuppfyllelse. Samhällsekonomi Åtgärdsgruppen handlar om att ge resenären ökad information för att bättre kunna planera sin resa. De positiva bidrag till samhällsnyttan som åtgärderna främst bedöms ge är att i viss mån förkorta väntetider och restider samt att minska restidsosäkerheten. Vidare bedöms åtgärderna i viss utsträckning även förbättra trafiksäkerheten genom minskad stress för bilister. Hur många bilister som kommer att använda sig av åtgärderna och i vilken utsträckning de påverkar bilisters beteende är dock svårt att förutsäga vilket gör att nyttans storlek inte kan uppskattas. 10

3.1.2. MINSKA BEHOV AV RESOR Boende på Fårö genomför resor till/från Fårösund för arbete, skola, vård med mera. Denna åtgärdsgrupp syftar till att minska behovet av resor genom ett mer effektivt utnyttjande av transporter och infrastruktur samt genom att lokalisera verksamheter på Fårö. 4. Samåkning Att via en hemsida eller en mobilapplikation organisera samåkning för boende, besökare eller både och. Steg 1 åtgärd Ansvar: Region Gotland 5. Återlokalisera verksamheter på Fårö Verksamheter så som skola, vårdcentral och butiker återlokaliseras till Fårö. Steg 4 åtgärd Ansvar: Region Gotland 6. Fiber Fårö förses med bättre bredband med en utbyggnad av fibernät. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland eller privat aktör 7. Ambulanshelikoptrar Ytterligare en ambulanshelikopter stationeras på Gotland tillsammans med den befintliga. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland Effektbedömning åtgärdsgrupp Minska behov av resor : Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. Denna typ av åtgärder ger ingen större effekt i sig själv. Åtgärdernas måluppfyllelse blir starkare i kombination med varandra och i kombination med andra åtgärder. TILLGÄNGLIGHET Åtgärden avseende ambulanshelikoptrar bidrar till måluppfyllelse för delmålet om att ge ökad framkomlighet för räddningstjänsten. Att möjliggöra för organiserad samåkning kan ge vinster för enskilda personer. Sett i ett större perspektiv påverkas dock inte framkomligheten i någon större utsträckning. REGIONAL UTVECKLING Åtgärderna bidrar till ökad tillgänglighet till offentlig service och verksamheter för den bofasta befolkningen på Fårö. Därmed bidrar åtgärderna och framförallt åtgärden om att lokalisera verksamheter på Fårö till att skapa möjligheter för fler bofasta på Fårö. Detta i enlighet med det ena delmålet om regional utveckling. Det andra delmålet inom projektmålet regional utveckling handlar om att koppla samman Fårö med Fårösund. Om tillgången på service och verksamheter på Fårö ökar kan det innebära att färre resor mellan Fårö och Fårösund görs. Därmed får åtgärderna en negativ effekt på projektmålsuppfyllelsen, även om åtgärderna innebär en positiv effekt för fastboende som får bättre tillgång till service och verksamheter. Att verksamheter flyttar till Fårö skapar också möjligheter för fler fastboende på Fårö. Dels på grund av tillgänglighet och dels på grund av nya möjliga arbetstillfällen. 11

Åtgärderna bedöms leda till ett minskat resande för åretruntboende på Fårö. Ett minskat resande frigör generellt sett kapacitet och innebär en ökad framkomlighet för de som ändå reser. Framkomlighetsproblemen är dock som störst under den mest intensiva sommarperioden. Utbyggnad av fiber är ett led i att skapa förutsättningar för en attraktiv landsbygd vilket kan leda till fler bofasta på Fårö. En bredbandsutbyggnad minskar transportbehovet något eftersom det utökar möjligheterna att arbeta hemifrån. Därmed kan behovet av arbetspendling minska. SÄKERHET OCH TRYGGHET Att återlokalisera verksamheter på Fårö och öka tillgång till ambulanshelikopter minskar sårbarheten och bidrar både till ökad säkerhet och trygghet gällande tillgång till sjukvård. MILJÖ Ett minskat behov av transporter bidrar till minskad miljöbelastning. Färre resor innebär minskade störningar i form av buller, ljusstörningar och vibrationer samt minskade utsläpp. MARKANVÄNDNING Åtgärderna kan mycket väl anpassas till nuvarande och planerad markanvändning. Samhällsekonomi Åtgärdsgruppen handlar till stor del om att minska behovet av att resa. Effekterna av de olika åtgärderna i gruppen skiljer sig dock åt. Förrbättrade IT-föursättningar kan t.ex. innebära att behovet av vissa arbetsresor med bil minskar vilket ger samhällsekonomisk nytta genom att inbesparad restid och minskade negativa konsekvenser av bilresande som t.ex. utsläpp, buller och trafiksäkerhet. Minskade negativa effekter av bilresande gäller även förbättrade möjligheter till samåkning. En ytterligare ambulanshelikopter innebär ökad tillgänglighet till vården med positiva hälsoeffekter som följd men sannolikt till en hög kostnad. Att återlokalisera verksamheter till Fårö bedöms innebära komplexa effekter, utöver minskat behov av resande för boende på Fårö, som är mycket svåra att förutsäga; det påverkar inte bara Förå utan även platser och logitstikkedjor där verksamheten försvinner. Om denna åtgärdsgrupp genomförs minskar antalet resor. I lågtrafik, där kapacitet och köer inte är något problem, kommer åtgärdsgruppen inte att innebära någon ökad framkomlighet. Under sommaren när det råder kö, det dock ett minskat tryck på vägsystemet vilket gör att de resor som faktiskt görs, kommer kunna ske snabbare. Åtgärderna är delvis mycket kostsamma och kan förmodligen inte genomföras på marknadsmässiga grunder. Hur stor nyttan är jämfört med kostnaderna kan inte bedömas. 12

3.1.3. BUSSTRAFIK Idag går det endast busstrafik till Fårö under sommarhalvåret. Övriga tider på året är Fåröbor och besökare hänvisade till linje 20 vid Fårösund som går mellan Visby och Fårösund. Resan mellan Fårösund och Visby tar drygt en timme och elva turer avgår dagligen under vardagar från Fårösund (vintertabell). På helger är det fem avgångar från Fårösund per dygn. Åtgärderna i den här gruppen syftar till att utöka, förändra eller förbättra busstrafiken. Både på Fårö, mellan Fårö och Fårösund och mellan Fårö/Fårösund och övriga Gotland, framförallt Visby. 8. Lokalisering av bostäder Nya bostäder på Fårö lokaliseras med god tillgänglighet till busstrafik. Steg 1 åtgärd Ansvar: Region Gotland 9. Visby Fårösund Busstrafiken mot Visby förbättras med fler avgångar per dag. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland 10. Året runt Fårö försörjs med busstrafik året runt. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland 11. Hoppa på/hoppa av -buss En hoppa på/hoppa av -buss trafikerar mellan Fårös främsta turistattraktioner. Bussresenärerna kan hoppa av en buss för att sedan några timmar senare hoppa på igen med samma biljett för att fortsätta till nästa turistattraktion. På bussen finns en guide och det är möjligt att ta med sig sin cykel på bussen. För att uppmuntra besökare att lämna bilen i Fårösund anläggs en säker, övervakad, bilparekring i Fårösund. Steg 2 åtgärd Ansvar: Privat aktör alternativ Region Gotland eller ett samarbete dem emellan. Effektbedömning åtgärdsgrupp Busstrafik : Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. Att utöka busstrafiken är också ett prioriterat mål för Region Gotland. TILLGÄNGLIGHET En utökning och förbättring av busstrafiken skapar goda förutsättningar för ett utökat resande med busstrafiken och ökar tillgängligheten till och från Fårö. Hoppa på/hoppa av-bussen ger också en ökad tillgänglighet på Fårö. Om fler väljer attt åka kollektivt ökar framkomligheten på vägnätet. Effekterna av detta blir extra tydliga under de mest intensiva sommarmånaderna. En utökad busstrafik kan också tänkas locka personer som annars inte skulle ha åkt till Fårö vilket innebär att tillgängligheten till Fårö ökar. REGIONAL UTVECKLING En utbyggd busstrafik skapar alternativa pendlingsmöjligheter till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Det ökar attraktiviteten och kan leda till fler fast boende på Fårö. 13

SÄKERHET OCH TRYGGHET Åtgärderna skulle dels kunna innebära ökad tillgänglighet men också påverka valet av transportsätt. Utökad busstrafik skapar ökad trygghet för personer som upplever det tryggare/säkrare att åka kollektivt än att färdas i egen bil och bidrar på så vis till att skapa ett jämställt transportsystem. Buss är ett trafiksäkert färmedel och bidrar på så vis till uppfyllelse av projektmålet om ökad säkerhet. MILJÖ Med utökad busstrafik skapas ett mindre utrymmeskrävande och mer miljövänligt alternativ till resor med personbil. För att utökad busstrafik ska vara en miljömässigt bra åtgärd ska dock antalet avgångar, avgångstider samt eventuellt storleken på buss vara anpassat utifrån efterfrågan. En övergång av resor från bil till busstrafik innebär färre fordonsrörelser och därmed färre störningstillfällen. En passage med buss innebär dock en mer påtaglig störning i form av högre buller- och vibrationsnivåer än en passage med bil. En utökad busstrafik kan också tänkas locka personer som annars inte skulle ha åkt till Fårö. Fler besökare leder till ökat slitage på mark, vägar, geologiska formationer etc. Anläggandet av parkering innebär ett fysiskt ingrepp, En sådan anläggning måste noggrant planeras/studeras så att inte något värdefullt markområde eller värdefulla byggnader påverkas negativt. Möjlighet att medtaga cykel på bussen kan innebära att fler turister väljer cykel i kombination med buss för att ta sig fram istället för bil, vilket bidrar till ett hållbart transportsystem. MARKANVÄNDNING Anlägande av en parkeringsplats skulle innebäar att ny mark behöver tas i anspråk. Utöver detta kant åtgärderna mycket väl anpassas till nuvarande och planerad markanvändning. Samhällsekonomi Utbyggnad av bostäder i kollektivtrafiknära lägen och utbyggnad av kollektivtrafik minskar behovet av bilresor året runt. På sommaren, med hoppa på-och-av-bussen, minskar trycket på vägnätet och restiden minskar för de resor som verkligen behöver göras. Allt detta bidrar positivt till samhällsekonomin. Att köra buss året runt förtsätter att Fåröbor verkligen utnyttjar den så att ett antal bilresor försvinner. Om inte så har man kostnaden för investeringen men väldigt liten intäkt. Detta är en liknande situation med att låta färjan gå oftare året runt utan att antalet bilar ökar (beskrivs närmare längre fram i kapitlet). En av projektets tidiga insikter var att Fåröborna såg dagens färja som något som begränsade den individuella friheten och flexibiliteten att kunna resa när man ville och behövde. Att då ersätta bilresor med buss, som går enligt en fast tidtabell, är snarare att minska flexibiliteten ytterligare. Det är svårt att se att åretruntbuss skulle ge någon större effekt för bofasta. För att vara attraktiv krävs en någorlunda hög turtäthet men resandeunderlaget finns nog inte. Sommartid är bilden dock annorlunda och en flexibel hopp-av-o-på buss skulle kunna vara attraktiv. För att buss över huvud taget ska ha en chans att på sikt kunna vara ett attraktivt alternativ till bil krävs att bebyggelsestrukturen anpassas till hållplatsnära lägen och att restiden för bussen på Fårö hålls nere. 14

3.1.4. CYKEL På Fårö finns inga cykelbanor eller cykelfält. Cykeltrafiken sker i körbana i blandtrafik med fordonstrafiken. Den här gruppen av åtgärder syftar till utöka och förbättra möjligheterna att färdas med cykel. 12. Cykeluthyrning Cykeluthyrning ordnas vid färjeläget på Fårö. För att uppmuntra besökare till Fårö att lämna sin bil i Fårösund anläggs en säker, övervakad, bilparkering i Fårösund. Cykeluthyrningen på Fårö subventioneras för den som lämnat sin bil i Fårösund. Steg 2 åtgärd Ansvar: Region Gotland, privat aktör eller sammarbete dem emellan 13. Cykelparkeringar Säkra, väderskyddade cykelparkeringar anläggs intill busshållplatser och andra målpunkter. Steg 4 åtgärd Ansvar: Region Gotland 14. Cykelbanor på Fårö Anläggande av cykelbanor på Fårö, separerade från den motordrivna trafiken. Steg 4-åtgärd Ansvar: Trafikverket Effektbedömning åtgärdsgrupp Cykel : Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. TILLGÄNGLIGHET Åtgärderna bidrar till ökad tillgänglighet för cykeltrafik vilket går hand i hand med Region Gotlands målsättning om att öka cyklandet. Eftersom cykeln är mindre utrymmeskrävande än exempelvis bilar kan fler trafikanter transporteras på samma yta. REGIONAL UTVECKLING Utbyggd cykelinfrastruktur kan skapa alternativa pendlingsmöjligheter till arbete, skola och fritidsaktiviteter med cykel. Utbyggd cykelinfrastruktur skapar valmöjligheter för transport och kan möjligtvis i förlängningen innebära attraktivitet och fler fast boende på Fårö vilket bidrar till den Regionala utvecklingen. SÄKERHET OCH TRYGGHET Människor cyklar redan idag på Fårö men det sker i blandtrafik och är inte trafiksäkert. En utbyggnad av cykelinfrastrukturen förbättrar trygghet och trafiksäkerheten för cyklister avsevärt. Åtgärderna ökar valmöjlighet av transportsätt och bidrar på så vis även till att skapa ett jämställt transportsystem. MILJÖ En satsning på cykelinfrastruktur innebär en satsning på ett kapacitetstarkt, miljövänligt och hälsosamt transportslag. Det bidrar till region Gotlands målsättning om ett ökat cyklande. Att anlägga en bilparkering innebär dock ett fysiskt ingrepp. En sådan anläggning måste noggrant planeras/studeras så att inte något värdefullt markområde eller byggnader påverkas negativt. Anläggning av cykelparkering innebär också ett fysiskt ingrepp men ett mycket mindre sådant på grund av mindre ytbehov. 15

MARKANVÄNDNING Anlägande av en parkering och nya cykelfält/cykelbanor och stationer för lånecyklar kan innebära att mark behöver tas i anspråk. Samhällsekonomi Cykelåtgärderna är attraktiva under sommarens högtrafikmånader och är ett viktigt komplement i ett paket av bilfria åtgärder såsom möjlighet attta bussen. Om cyklingen ska öka markant på Fårö och ersätta en betydande mängd bilresor, behöver cyklisterna kunna färdas säkert vilket kräver utbyggnad av cykelvägar. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning åtgärderna bidrar till ökad cykelturism på Fårö och därmed hur stor nytta åtgärderna ger. 16

3.1.5. FÖRÄNDRAD FÄRJETRAFIK Fåröbor och besökare är idag beroende av färjan som transport tvärs sundet. Denna grupp av åtgärder syftar till att effektivisera befintlig färja eller att utöka färjetrafiken. Med effektivisering avses förbättringar som ökar kapaciteten utan att öka antalet färjor eller ändra på tidtabellen. Med utökning avses att sätta in fler färjor eller köra oftare vilket ökar tillgängligheten för Fåröbor året runt samt ytterligare minskar trycket på färjan under sommaren. 15. Säsongsanställd personal - sommartidtabell Säsongsanställd personal som hjälper till att packa bilarna på färjorna. Steg 2-åtgärd Ansvar: Trafikverkets Färjerederi 16. Ta bort avbrott i tidtabell året runt Två nya färjeavgångar införs; en klockan 09:00 och en 12:30. Steg 2-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 17. Fler turer med dagens färjor 20 min trafik sommartidtabell Tidtabellen förändras från 30-minuterstrafik till 20-minuterstrafik under den period som sommartidtabellen gäller, det vill säga under juni, juli och augusti. Under övriga 9 månader gäller fortsatt 30-minuterstrafik. Steg 2-åtägrd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 18. Fler turer med dagens färjor 20 min trafik fm & em året runt Tidtabellen förändras från 30-minuterstrafik till 20-minuterstrafik under föroch eftermiddag, kl. 06:00 09:00 respektive 15:00 och 19:00, året runt. Steg 2-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 19. Fler turer med dagens färjor 20 min trafik året runt Tidtabellen förändras från 30-minuterstrafik till 20-minuterstrafik året runt. Steg 2-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 20. Fler turer & ytterligare en färja 10 min.trafik sommartidtabell En ytterligare färja köps eller lånas in för att uppnå 10 minuterstrafik under den period som sommartidtabellen gäller, det vill säga under juni, juli och augusti. Under övriga 9 månader gäller fortsatt 30-minuterstrafik. Steg 3-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 21. Fler turer & ytterligare en färja 10 min.trafik kort sommar En ytterligare färja köps eller lånas in för att uppnå 10 minuterstrafik under de fyra mest intensiva veckor på sommaren. Under övriga ca 11 månader gäller fortsatt 30-minuterstrafik. Steg 3-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 17

22. Linfärja 20 min trafik sommartidtabell Dagens färja ersätts med en linfärja som trafikerar leden året runt i 30- minuterstrafik. Införande av linfärja innebär ombyggnad av färjelägena och inköp av färjan. Linfärjan kompletteras med frigående färja, en sådan som trafikerar leden idag. Under den period som sommartidtabellen gäller, det vill säga under juni, juli och augusti uppnås därmed 20-minuterstrafik. Steg 3-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi 23. Linfärja 20 min trafik året runt Dagens färja kompletteras med en linfärja som tillsammans med befintlig frigående färja trafikerar leden året runt i 20-minuterstrafik. Införande av linfärja innebär ombyggnad av färjelägena och inköp av färjan. Steg 3-åtgärd Ansvar: Trafikverkets färjerederi Effekter Förändrad färjetrafik : Här beskrivs de mest betydelsefulla effekter som åtgärdsgruppen väntas ge. Effektbedömningen utgår från projektmålen. Åtgärderna i denna grupp är, av de åtgärder som föreslås i denna PM, de som ger högst projektmålsuppfyllelse. TILLGÄNGLIGHET Åtgärderna bidrar till uppfyllelse av projektmålen om tillgänglighet för samtliga trafikanter som färdas mellan Fårö och Fårösund. Måluppfyllelsen ökar med ökat antal föreslagna avgångar. Ett ökat antal fäjeavgångar bedöms inte påverka framkomligheten för korsande fartygstrafik längsmed sundet. Linfärjans kabel utgör inget hinder för korsande fartygstrafik. Framkomligheten förbättras då kapaciteten på färjorna utnyttjas på ett bättre sätt. Turen med färjan mellan Fårösund och Broa tar idag ca 6 minuter. Eftersom resan redan är relativt kort skulle ny teknik, bättre motorer osv inte ge några större restidsvinster. Om det finns personal ombord på färjan som packar bilarna går det snabbare att lasta och lossa, färjan kommer snabbare iväg och på så vis kan färjorna köras med tätare intervaller, restiden förkortas iom kortare kötider och tillgängligheten ökar. Personen som packar bilarna kan också se till att de står så tätt som möjligt och på så vis får fler fordon plats. Om dessutom två fordon i bredd kör på/av samtidigt blir lastning och lossning än mer effektiv. REGIONAL UTVECKLING Med utökad färjetrafik och framkomlighet förbättras förutsättningarna för pendling till arbete, skola och fritidsaktiviteter tvärs sundet. Åtgärderna bidrar till att stärka kopplingen Fårö Fårösund. SÄKERHET OCH TRYGGHET Med ökat antal avgångar med färjan minskar sårbarheten i att bo på en ö och ökar därmed både säkerhet och framförallt upplevd trygghet. Ytterligare avgångar medför även kortare väntetider. Att inte behöva stå och vänta i en kö bidrar också till ökad trygghet. Miljö Linfärja bidrar starkt till målet om energieffektivitet samt innebär minskade utsläpp. Byte till linfärja innebär även minskade propellerrörelser och därmed minskad störning för vattenlevande organismer. Införandet av linfärja förutsätter dock förändrad 18

utformning av färjelägena och innebär att mark måste tas i anspråk. Omfattningen av detta måste studeras och en förändrad utformning måste noggrant planera/utredas så att inte något värdefullt markområde eller värdefulla byggnader påverkas negativt. Utökad trafik kan medföra att fler kommer att resa till Fårö. Fler besökande leder i sin tur till ökat slitage på mark, vägar och besöksmål. Utökad trafik med den typ av färjor som används idag innebär även ökade utsläpp och fler tillfällen med buller. MARKANVÄNDNING För att anpassa färjeläget till en linfärja kommer ombyggnationer att krävas. Det kan innebära att ny mark behöver tas i anspråk och om så är fallet behöver det noga utredas vidare så att inte något värdefullt markområde eller värdefulla byggnader påverkas negativt. Övriga åtgärder kan mycket väl anpassas till nuvarande och planerad markanvändning. Samhällsekonomi Här redovisas de samhällsekonomiska kalkyler som har gjorts för följande åtgärder inom denna grupp: Säsongsanställd personal sommartidtabell Fler turer med dagens färjor 20 min trafik året runt Fler turer & ytterligare en färja 10 min.trafik sommartidtabell Fler turer & ytterligare en färja 10 min.trafik kort sommar Linfärja 20 min trafik sommartidtabell Linfärja 20 min trafik året runt Åtgärderna kallas i det här kapitlet för utredningsalternativ, UA. I kalkylerna sätts UA i relation till ett Jämförelsealternativ, JA. Detta gäller för samtliga genomförda kalkyler. I kalkylerna används begrepp som diskontering, nuvärde och nytta. Diskontering innebär att man beräknar värdet idag av kostnader och effekter under hela åtgärdens ekonomiska livslängd som i detta fall antagits vara 60 år. Diskonteringen görs under förutsättning att samhället antas ha ett visst krav på avkastning vilket beräknas som en diskonteringsränta som här antagits vara 3,5 % per år. Resultatet blir ett nuvärde som summerar effektens nytta över hela den ekonomiska livslängden till ett nuläge som i detta fall utgjorts av år 2010. Se bilaga 1 för mer utförlig redovisning och beskrivning av de samhällsekonomiska kalkylerna. Säsongsanställd personal sommartidtabell De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid för fordonstrafiken och ökade driftskostnader till följd av extrapersonal. När fler bilar får plats på färjan minskar väntetiden för fordonstrafiken vid kö; för gående och cyklister antas väntetiden inte påverkas. Driftskostnaden ökar enligt antagande om lönekostnader på 30 000 kr per månad per extrapersonal. Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010: Väntetid Driftskostnad summa: Nuvärde 176,9 Mkr -7,7 Mkr 169,2 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och generera ett positivt 19

samhällsekonomiskt bidrag på 169,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010. Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för fordonstrafiken som väntas överstiga det negativa bidraget i form av ökade driftskostnader för extrapersonal. Fler turer med dagens färjor 20 min trafik året runt De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid, ökade driftskostnader och ökade utsläpp av CO 2. Väntetiden blir kortare dels p.g.a. kortare tid i kö men även för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd av tidtabellen när det inte är kö. Driftskostnaderna och utsläppen av CO 2 ökar till följd av att fler turer sätts in. Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010: Väntetid Driftskostnad Utsläpp CO 2 summa: Nuvärde 30,3 Mkr -97,9 Mkr -205.7 Mkr -273,3 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt olönsam och motsvara ett negativt samhällsekonomiskt bidrag på -273,3 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010. Åtgärden generera en nytta till följd av minskad väntetid för trafiken men de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO 2 beräknas vara större. Fler turer & ytterligare en färja 10 min trafik sommartidtabell De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid, ökade driftskostnader och ökade utsläpp av CO 2. Väntetiden blir som tidigare beskrivits vid kö samt att väntetiden minskar för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd av tidtabellen även när det inte är kö. Driftskostnaderna och utsläppen av CO 2 ökar till följd av att fler turer sätts in. Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010: Väntetid Driftskostnader Utsläpp CO 2 summa: Nuvärde 694,2 Mkr -56,0 Mkr -167,0 Mkr 471,2 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 471,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010. Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken som beräknas överstiga de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO 2. Fler turer & ytterligare en färja 10 min trafik kort sommar De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid och ökade driftskostnader. Väntetiden blir som tidigare beskrivits vid kö samt att väntetiden minskar för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd 20

av tidtabellen även när det inte är kö. Driftskostnaderna ökar till följd av att fler turer sätts in. Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010: Nuvärde Väntetid: Driftskostnader Utsläpp CO 2 summa: 627,4 Mkr -28,0 Mkr -54,4 Mkr 545 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och ge ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 545 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010. Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken som beräknas överstiga värdet av de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO2. Linfärja 20 min trafik sommartidtabell De viktigaste samhällsekonomiska effekterna som identifierats är minskad väntetid i kö till följd av ökad kapacitet på färjan samt att lägre drivmedelsförbrukning innebär minskade driftskostnader och lägre utsläpp av CO2. Nuvärde av nyttor och kostnader diskonterade till år 2010: Nuvärde Väntetid Utsläpp CO 2 Driftskostnader Samhällsekonomisk investeringskostnad summa 478,2 Mkr 456,0 Mkr 400,0 Mkr -130,0 Mkr 1 204,2 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 1 204,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010. Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken, minskade driftkostnader och lägre utsläpp av CO2 som överstiger kostnaden för att investera i en linfärja. 21

Linfärja 20 min trafik året runt De viktigaste samhällsekonomiska effekterna som identifierats är minskad väntetid i kö till följd av ökad kapacitet på färjan samt att lägre drivmedelsförbrukning innebär minskade driftskostnader och lägre utsläpp av CO2. Nuvärde av nyttor och kostnader diskonterade till år 2010: Nuvärde Väntetid Utsläpp CO 2 Driftskostnader Samhällsekonomisk investeringskostnad summa 508,2 Mkr 252,6 Mkr 302,1 Mkr -130,0 Mkr 932,9 Mkr Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 932,92 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010. Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken, minskade driftkostnader och lägre utsläpp av CO2 som överstiger kostnaden för att investera i en linfärja. 22

4 Samlad bedömning Generellt sett har åtgärderna en relativt svag projektmålsuppfyllelse. Det är framförallt de åtgärder som innebär utökad färjetrafik som ger störst effekter och bäst uppfyller projektmålen. 4.1 Åtgärdernas projektmålsuppfyllelse Åtgärderna i de fyra första grupperna har en låg projektmålsuppfyllelse. Åtgärdernas effekter är dock osäkra, det vill säga att det är svårt att bedöma om och hur de faller ut. Det är möjligt att genomföra åtgärderna trots låg måluppfyllelse för att öka tillgång till information och alternativa färdmedel. Genomförande av dessa åtgärder ger en ökad service till boende och besökare. Åtgärderna kan genomföras oavsett vilken/vilka andra åtgärder som blir aktuella för projektet. Varje enskild åtgärd ger ingen större effekt i sig själv, måluppfyllelsen blir starkare då flera av åtgärderna genomförs i kombination med varandra. Åtgärdsgruppen utökad färjetrafik ger bäst måluppfyllelse av de åtgärder som föreslås i detta PM. Före genomförande av dessa åtgärder måste dock ställning tas till färjeförbindelsens relation till övriga färjeförbindelser i landet. I arbetet med dessa åtgärder har inte hänsyn tagits till hur projektet förhåller sig till andra platser i Sverige. Även om utökad färjetrafik kan, eller delvis kan lösa problematiken på den här platsen så kan motsvarande åtgärd vara mer angelägen att genomföra någon annastans. Därför ska dessa åtgärder ställas i relation till övrig efterfrågan i landet innan beslut fattas kring fortsatt planeringsprocess. Utökad färjetrafik ger bäst måluppfyllelse sammantaget, men det sker på bekostnad av miljön där utökad färjetrafik har relativt låg projektmålsuppfyllelse. 23

5 Idéer Några åtgärder som föreslagits under arbetet med detta PM har i nuläget bedömts vara orimliga av olika skäl. Dessa bör betraktas som en bruttolista av idéer som kan bli aktuella framöver. - Prioritering av bilar med fler passagerare Bilar med fler än två passagerare ges förtur för överfart med färjan. Detta är inte tillåtet att genomföra idag då färjan är allmän. För att åtgärden ska kunna genomföras krävs ett beslut från Transportstyrelsen. - Lastning och lossning Lastning och lossning sker parallellt vid färjelägena på Fårö och i Fårösund. Detta är inte möjligt idag då färjelägena inte är anpassade för detta. - Nya drivmedel för färjan Enligt Trafikverkets färjerederi finns det alternativa drivmedel till färjan istället för dagens dieselolja. Det som ligger närmast i tiden är att använda en blandning mellan dieselolja och tallolja eller andra biodieselprodukter. Om omkring 5-10 år kan det bli aktuellt med hybridfärjor som drivs med elmotorer och batterier. Ännu längre fram i tiden, mer än 10 år, kan LNG eller biogas för framdrift vara aktuellt. Det som framförallt gör gas till ett omöjligt alternativ i dagsläget är att infrastrukturen vid färjelägena på Fårö och i Fårösund inte är anpassade efter det. Det finns även logistikproblem med att leverera gas till Fårö och Fårösund. - Flexibel förskola En förskolebuss med förskolepersonal hämtar upp barn runt om på Fårö på morgonen och förskoleverksamhet bedrivs sedan i och utanför bussen eller i en annan lokal. På eftermiddagen åker bussen och lämnar barnen. Ett alternativ är att bussen efter upphämtning på morgonen lämnar barn och personal på respektive förskola. 24

6 Vad händer nu? Denna PM är en bilaga till förstudien. PM och förstudie utgör tillsammans underlag för Trafikverkets ställningstagande om, och i så fall hur projektet ska drivas vidare. Trafikverkets ställningstagande väntas ske under hösten 2014. Medel för förstudien fanns avsatta i Länstransportplanen för Gotland 2010-2021. För fortsatta skeden i planeringsprocessen finns inga medel avsatta. Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 25