TERAPISKOLAN Trollhättan Projektarbete av Margareta Hörke Bo Nylén Per Svensson Birgitta Mörting Sune Svensson Katarina Lundkvist Marita Zimmer
Lekar så in i Norden. Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 Bakgrund - Vad tänkte vi? sid. 4 Vår vision sid. 4 Syfte - Vad ville vi? sid. 4 Metod Så här gjorde vi! sid. 4 Diskussion - Hur blev det? sid. 6 Slutord sid. 8 Litteratur förteckning sid. 9 Bilagor, Våra personliga reflektioner 2
Lekar så in i Norden. Sammanfattning Terapiskolan är en skola där eleverna har olika typer av relationsproblem. Arbetslaget består av sju medarbetare, varav tre stycken arbetat i mer än tio år och fyra i mindre än två år. Vi på Terapiskolan har med lekens hjälp och i ett tema huvudsakligen arbetat med relationer, samarbete och socialt samspel. Vårt mål var att ge våra barn u pplevelser av gemenskap och glädje i att leka med varandra och öka deras sociala kompetens. Vi har under större delen av höstterminen ägnat mycket tid åt vår egen förkovran i datoranvändning i skolarbetet, lärt oss väldigt mycket och blivit relativt duktiga på användning av datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Arbetet tillsammans med eleverna har varit mycket inspirerande. Genom olika typer av småarbeten och projekt har vi nått fram till vårt mål. Barnen och vi vuxna har lekt mycket. Många raster har använts till sådan gemenskap. Vi har roligt tillsammans! Den positiva känslan i leken har medfört att barnen gått in i arbetet med temat med frenesi och motivation. Alla barn har bidragit utifrån sin förmåga. De har samarbetat två och två, och även i s törre grupper. Resultatet har blivit att Terapiskolans elever har funnit en gemenskap och väljer att leka med varandra både i skola och på fritid. 3
Bakgrund Vad tänkte vi? Vi valde detta tema beroende på den gemensamma problematik våra barn har, nämligen svårigheten att umgås och leka med andra barn. På Terapiskolan går det just nu 11 elever; 9 p ojkar och 2 flickor i åldern 8 11 år. Barnen är uppdelade i två åldersblandade arbetsgrupper. Vi är tre lärare och fyra fritidspedagoger som tillsammans håller i skoldagen. Dessutom har vi en skolledare som är mycket aktiv under lektioner och i rastverksamhet. Vår vision. Tänk om vi kan få våra barn att våga leka med varandra efter detta tema eller åtminstone klara det då vi vuxna är med i leken! Syfte - Vad ville vi? Eleverna ska: respektfullt kunna knyta och upprätthålla kontakt utanför familj och skola. förvärva ökad social kompetens klara samarbete känna motivation och entusiasm i relationer klara eget ansvar Arbetslaget ska: erhålla goda kunskaper i att använda IT som arbetsredskap få kontakter med pedagoger i våra grannländer för eve ntuellt fortsatt samarbete och utbyte underlätta förmågan hos eleverna att knyta kontakter i och utanför hem och skola Metod Så här gjorde vi! Redan från början insåg vi att vi hade ett väl ambitiöst projekt. Vi valde att inrikta oss på skolgårds lekar istället för alla typer av lekar som var tänkt från början. 4
Vi började med att alla barn tillsammans fick brainstorma om olika skolgårdslekar. Redan här konstaterade vi att barnen hade olika erfarenheter med sig i sitt bagage. En del av barnen kunde nämna flera lekar andra inte en enda! Tillsammans fick barnen ihop 26 lekar som vi skrev ner på ett blädderblock. Barnen valde ut två lekar, TV -ta och dunkgömme, som vi gick ut och lekte tillsammans, barn och vuxna. Vi ägnade hela förmiddagen åt denna upptakt och avslutade dagen med juice ute i det sköna vädret. Vi återsamlades inne då en del av barnen stormade fram nya lekar. Så fyllde vi på blädderblocket ytterligare till 32 lekar. Följande dag systematiserades lekarna; gömmelekar, tafattlekar, bollekar osv. Vi fortsatte att leka ute på skolgården vid flera tillfällen denna sista vecka innan sportlovet. Veckan efter sportlovet fick barnen välja en lek som de ville forska och berätta om. På ett förtryck papper fyllde var och en i vad de var mest intresserad av att arbeta med. Dessutom skrev de ner sina tankar om hur de tänkte gå till väga. Vi sammanställde båda gruppernas val och delade in barnen beroende på vad de valt för lek. De tillfrågades om de ville jo bba tillsammans. De flesta barn bejakade detta, två barn valde att arbeta enskilt. Vid tre tillfällen samlades barnen för att skriva om den lek de valt. En del av barnen använde olika böcker, som beskrev lekar. Andra skrev fritt. Några valde att dokumentera via skapande arbete såsom tittskåp - piprensardockor, miniatyrmodeller. Det blev ett intensivt arbete då fantasin flödade. En idé som kom upp var att tillverka ett kortspel i form av kvartettspel, av samma typ som Löjliga familjerna, vilket också realiserades. Detta gjordes i Publsher. Ett stapeldiagram fick illustrera de olika lekgrupperingarna. Diagrammet gjordes med hjälp av Word och Exel. De flesta elever har också deltagit i en tävling på First class Den roligaste rasten. Här fick barnen rita och skriva om en rast som var särskild minnesvärd. Där gjordes många beskrivningar på raster fulla av lek. Priset var en biobiljett deltagande barn tilldelades en sådan. På slöjdlektioner har barnen tillverkat lekredskap, såsom stylto r och ringkastspel En vägghylla för utställning tillverkades i slöjden. I ett fisknät på väggen ovanför hängdes barnens alster upp med egenhändigt marmorerade trä-klädnypor. Efteråt redovisade barnen sina arbeten i helgrupp. Vi arrangerade en utställning av resultaten. Efter tre veckors arbete insåg vi att vårt projekt behövde bantas ytterligare. Bl.a. sköt vi upp kontakten med våra vänorter till höstterminen. Den fortsatta strukturen blev följande: 5
Vi gav barnen tre alternativ: 1. Praktiskt arbete: Hur ser framtidens skolgård ut? 2. Intervjua föräldrarna: Skolgårdslekar förr. 3. Via mail på First class höra efter vad andra barn leker på sina skolgårdar. Resultatet blev grupper med två, fem och tre barn i varje. Barnen indelades således efter intresseval. De vuxna fördelades på de olika grupperna. Tidsramen för arbetet blev ett lektionspass om dagen, ibland två, under en fyraveckors -period. *Barnen i grupp 1 utgick från frågeställningen Hur vill du att framtidens skolgård ska se ut? De började med en ritning. Den förverkligades på masonit -rutor 60X60 cm, som sedan sammanfogades till en hel skolgård med bl.a. byggnad, parkeringsplats, linbana, vattenrutschkana, swimmingpool. Sockerbitar, papier-mâché, skokartonger och hönsnät är lite av det material som användes vid det fria skapandet. *Barnen i grupp 2 formulerade många olika frågor som de vi lle ställa till sina föräldrar. De lånade med sig nyinköpta bandspelare och intervjuade föräldrarna i hemmet. Huvudfrågan blev: Vad lekte ni på eran skolgård?. Sedan gick vi vetenskapligt tillväga och gjorde ett skriftligt dokument. Det visade sig att fotboll och kurragömma var bland de populäraste lekarna bland våra föräldrar. *Barnen i grupp 3 startade det hela med att formulera en frågeställning Vad leker ni på er skolgård? Barnen mailade och fick svar som sedan redovisades genom en powerpoint-presentation. Gruppen fick på köpet möjlighet att förkovra sig inom First class. Diskussion Hur blev det? Vi startade upp med stor entusiasm, inre kaos och frågan: Var kommer vi att hamna? Vi hade stora förväntningar inför utbildningen och resultatet av vår presentation som skulle bli proffsig. Vi såg fram emot spännande seminarier och nya kunskaper inom datavärlden. Tidsramen för barnens del i projektarbetet var åtta veckor. Var det vädret, att vi bröt rutinerna, positiva medagerande vuxna eller allt sammantaget som gjorde starten den första dagen så fantastiskt lyckad? Denna fråga funderar vi fortfarande på. Barn och vuxna hade roligt tillsammans. Konfliktungar kunde snabbt redas ut och leken fortsatte och fortsatte.. Vi har haft diskussioner om vad är lek, vad står problembaserat lärande och elevorienterat arbetssätt för. Ämnesövergripande visste vi ju vad det var. Vi har en aning ändrat vårt 6
förhållande till arbetet och släppt barnen friare i ett mer elevorienterat arbetssätt än tidigare och verkligen bemödat oss att ta vara på deras egna erfarenheter och förförståelse. De har lärt sig använda datorn som ett arbetsredskap i skolarbetet och hittat många användbara kommandon. Vi upptäckte varandra och våra olika synsätt, vilket ledde till livliga och givande diskussioner. Vi trodde att vi förstod varandra, men gott om gemensam tid till samprat och eftertanke var det ofta ont om. Detta skapade oro bland oss vuxna som smittade av sig på barnen. Oron hos oss vuxna kunde stå för frågeställningar som vem bestämmer vad som ska göras, när det ska göras, hur det ska genomföras, hur mycket får vi avvika från det som bestämts i gruppen, när är arbetet klart och vem avgör det, vad är okej. Tiden att svara på dessa frågor var alldeles för knapp. Diskussionerna i sig blev en viktig del i utvecklingsarbetet! Detta har medfört att mer tid till pedagogiska diskussioner kommer att finnas inplanerat till hösten. Hurra!! Vår egen osäkerhet i ansvar och tillit till varandra blev ett hinder för oss. Vi fick då en hel eftermiddag till skänks att planera och strukturerade det fortsatta arbetet med barnen på ett tydligare och mer detaljerat sätt. Det gav en trygghet som genomsyrade det fortsatta arbetet. Vi kom att känna oss säkrare och visste vilka mål vi arbetade mot! Barnen har med hjälp av ITiS- projektet efter hand hittat varandra och upptäckt koden för kommunikation. Att vänta på sin tur, turtagning och lyssna på varand ra är också något de tränat och klarat i hög grad. Lekarna har också inneburit mycket träning i konfliktlösning. På vår skola väljer barnen rastaktivitet i storgrupp inför varje rast. Tidigare var det en kamp om att få rå om en vuxen ensam. Idag är det i första hand val av aktivitet och få med sig så många kamrater som möjligt som gäller. Dunkgömme blev genombrottet! Barnen leker numera ofta med varandra även på sin fritid, vilket var i det närmaste obefintligt tidigare. Det arbete våra elever lagt ner på Lekar har varit fantastiskt. En sak som är ny för dem, arbete i tvärgrupper respektive i storgrupp, har genomförts mycket bra. De har visat framåtanda i sina redovisningar och genomfört dem, nästan allihop, med allvar. De har varit stolta över sina arbeten! Mottagandet av resultaten från de övriga eleverna har också varit positiva, med applåder och uppskattning. Detta har gjort att de flesta har vågat redovisa inför alla barn. Att bryta våra fasta grupper och rutiner, var ett vågspel som till en början skapade oro hos en del barn. Men detta kanske var en bidragande orsak till att de så frimodigt kunde genomföra sina redovisningar i storgrupp och även inbjuda varandra till samspel på raster och fritid. Det känns som om vårt säkrare och säkrare förhållningssätt genererade positiva cirklar hos barnen. 7
Som vi skrev i vår projektbeskrivning, präglas arbe tet på Terapiskolan av ett temainriktat arbetssätt. Eleven står i centrum och arbetar så mycket som möjligt utifrån egen motivation och förmåga. Vi pedagoger finns med som inspiratörer och handledare. Vi kommer även i fortsättningen arbeta i denna anda. Problembaserat lärande med alla steg är egentligen inget som passar våra barn med sina speciella behov. Tryggheten i fasta rutiner är nödvändigt på Terapiskolan. Arbetet måste vara tydligt, med små överblickbara mål. Vi har under resans gång fått oss my cket till livs genom workshops, seminarier, mycket bra artiklar och intressanta diskussioner med andra arbetslag, som lett till mycken eftertanke. Vår skolledares stöd har betytt mycket för oss under hela projektet. Konstruktiv kritik, naiva frågor, int resse och aktivt deltagande under arbetets gång har känts bra för oss alla. Slutord Vi anser att vi uppnått alla mål, utom ett, vi ställde upp i vårt syfte. Det vi inte uppnått, kontakt med kollegor i vänorterna, hoppas vi kunna få till stånd under nästa läsår. Slutligen vill vi tacka Britt-Inger, Angelica, Sylve och Kerstin för all ny kunskap och det stöd vi fått under projektarbetet. 8
Litteraturförteckning Andersson, Bo, Klassrummet den sista utposten i ett förlegat system Axelsson,, Matias, Förslag till integrering i ditt klassrum Bjessmo, Erik, IT ett fönster mot världen Cronsioe Ingela, Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Dahlbom, Bo, En demokratisk framtid Eliasson, Lindö, Det öppna lärorummet Dahlgren, Lars Ove, Problembaserat lärande Idé, Praktik och Effekter Granström, Kjell, Colnerud,G, Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Groth, J. IT i skolan praktik och teknik Kjellberg, Anders (red) Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser Johansson, A-C, Det finns inte någon IT -pedagogik Kylemark, M, Winther, M, Elevaktiva arbetsmetoder Lundin, Ylva, Storyline: ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat arbetssätt Morin, E-M, Persson, A (red) Med tvekan godkänd Rask, S, R, Med eller utan filter? ECPAT, Sverige, Internet- action IT - kommissionens rapport 6/98, IT och nationalstaten IT kommissionens rapport 8/98, Nya tider, nya förutsättningar KK Stiftelsens skriftserie, 98:3, Etik på internet Kommunikationsdepartementet, utredning, Det livslånga lärandet Statskontoret, E post i skolan 9
10