Svenska blandstadsprojekt blir tillgängligheten bättre och reser man på annat sätt i Hammarby Sjöstad, Västra Hamnen, Dockan m fl?



Relevanta dokument
URBS CIVITAS. Anders Hagson

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

Regionala systemanalyser

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Knutpunkter/ Noder med hög tillgänglighet två banor eller mer korsar varandra. Orter längs bana med station en bana. utan station en bana.

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

Hållbar planering varför det?

Steninge slottspark Trafikstudie

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

ALLA BEHÖVER NÄRHET. En smart stad är. Cities are proximity, density, closeness. Edward Glaeser, Harvard University. Internet.

Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

KAN STADSBYGGNAD BIDRA TILL SOCIAL HÅLLBARHET? Ann Legeby Arkitekturskolan KTH 18 februari 2015 Regional Folkhälsodag

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

HÅLLBARA TRANSPORTER - DET ÄR MÖJLIGT

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Miljøvennlig transport i by

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL

Markanvändning individ rörlighet

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

STADSMILJÖ- AVTAL. Elin Sandberg, Trafikverket. Cykelkonferensen TMALL 0141 Presentation v 1.0

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd

i Örebro Nudging för hållbara resor

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg +46(0)

MaxLupo mobility management i planeringen

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector

Västlänken och Alternativen

MOBILITET 2.0 I REGI AV FRAMTIDENS GENERATIONER. Lena Smidfelt Rosqvist. Trivector

Kollektivtrafiken i Örebro län

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland

K2020. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare K2020 K2020 1

Resultat av temperaturmätare om blandstad

1/3 04/07/2014 VÄLKOMMEN! AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN DEN STORA UTMANINGEN OECD:S GRANSKNING DEN STORA UTMANINGEN

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Det goda livet TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Inspel och samtal -Globalt -Nationellt -Regionalt -Lokalt

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Viktning och resultattabeller, delmål 3

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Det goda lokalsamhället

TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV. Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim

Svensk Handel. en investering för ditt företag

BILEN PÅ VÄG UT? Bilen på väg ut? Christer Ljungberg, Trivector AB TRIVECTOR TRAFFIC

Regional attityd- och resvaneundersökning

FRIN,SUMP eller helt enkelt: Låt Norrköping

Genomförande av Detaljplan Backa västra. Rafed Baban Anders Lorentzson Robin Axelsson Lena Johansson Daniel Lindell Maria Lejdebro

WORKSHOP 1 JUNI FRIHAMNEN

Vem ska göra jobbet för att transportsektorns utsläppsmål ska nås? Lena Winslott Hiselius, LTH Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Umeå. Sundsvall. Gävle. Uppsala. Västerås Örebro. Stockholm. Norrköping Linköping. Göteborg Jönköping Borås. Helsingborg. Lund. Malmö.

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

Reflektion från seminarieserien

Nackstafjället, foto Martin Martinsson

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

Trafikverket och spårväg

Transkript:

Svenska blandstadsprojekt blir tillgängligheten bättre och reser man på annat sätt i Hammarby Sjöstad, Västra Hamnen, Dockan m fl? Hållbar tillgänglighet i planeringen Vad innebär det och hur når vi dit? 10 februari 2011 Anders Hagson Svenska blandstadsprojektet

Bebyggelseutvecklingen hittills = Transporttekniska eror : ny transportteknik ny tillgänglighet ny stadsform I II III IV I - Gångtrafik, hästdragen spårväg(-1890) II Spårväg, förortsbanor, cykel (1890-1920) III Bil på gator (1920-1960) IV Stadsmotorvägar (1960-) Spårväg, förortsbanor Stadsmotorväg

Trafikutvecklingen hittills Miljarder personkilometer + 24 % 1997-2010 (gods + ca 35 %) 4,3 miljoner personbilar (+ 11 % på 10 år) 515 000 lastbilar (+ 45 % på 10 år) 8500 lokalbussar = 8 miljarder liter bensin och diesel Prognos: 2 % ökade CO2 utsläpp per år Till 2020 4,5 milj. pers bilar x 1 454 mil = 6,5 miljarder mil = 84 000 tor resor till månen Anders Hagson, Arkitektur, Stad & Trafik

Myt eller fakta? Sant eller falskt?

Starka samband mellan å ena sidan stadens täthet och struktur å andra sidan resavstånd, transportmedelsval och trafikarbetet (km/capita) i makrostudier Anspelar på ett fysisk strukturellt tvång i det dagliga livet Bilberoende 75% 50% Bil (Los Angeles 97%) Högt Medel Lågt 110 Invånare per hektar 20 Ej bil (Tokyo 88 %) Anders Hagson, Arkitektur, Stad & Trafik

Markanvändnin gsfaktor Täthet Blandning Regional tillgänglighet Centralitet Genhet i trafiknätet Utformning av gator och vägar. Utformning av GC vägar. Tillgänglighet till och med Kollektivtrafik. Parkeringsutbud och p policy. Gestaltning Mobility management Definition Antal boende (nattbefolkning) per hektar. Antal arbetsplatser (dagbefolkning) per hektar. Grad av samlokalisering av boende och olika typer av verksamheter (balansen dag/nattbefolkning). Effekter på resbeteende Ökad täthet minskar per fordonsresandet per capita. 10 % ökad täthet = minus 1 3 % fordonskilometer. Områden med hög funktionsblandning har 5 15 % lägre resandet (fordonskm) per capita och högre användning av GC och kollektivtrafik. Lokalisering av bebyggelse relativt Ju närmare man bor ett regionalt centra desto regionala urbana centra lägre resande (fordonskm). Boende i centralt (tillgängligheten till koncentrationer av belägna områden reser 10 30 % färre fordonskm arbetsplatser inom viss restid). än boende i perifera områden. Andel arbetsplatser (särskilt i besöksnäringar) inom i stadskärnan och andra stora aktivitetscentra. Grad av genhet mellan start och målpunkter i gatunät och GC nät. Skala och utformning (geometrisk standard) samt trafikrummets kontext; prioriteringen av olika färdsätt. Kvantitet, kvalitet, säkerhet och trygghet på GC banor, trottoarer, korsningar, broar och i tunnlar. Kvaliteten på vägen till och från hållplats. Tillgängligheten till målpunkter (restid, frekvens). Antalet p platser per byggnad, hektar eller per boende, anställd. Skönhet och trevnad i byggd miljö och offentliga rum. Policies som underlättar mer energi och miljöeffektiva resvanor. 30 60 % av resandet till stadskärnor och andra stora centra använder andra färdsätt än bil. Motsvarande till perifera lokaliseringar är 5 15 %. Gena förbindelser (resavståndet) minskar bilresandet och ökar andelen resor till fots och med cykel. Blandtrafikgator ökar användningen av andra färdsätt än bil. Traffic Calming minskar bilanvändningen och ökar resor till fots och med cykel. Boende i gångtrafikvänliga områden (med närhet till målpunkter genom täthet och blandning) går 2 4 gånger oftare och kör 5 15 % mindre bil än boende i ensidiga bostadsområden. Boende i områden med bra kollektivtrafikstandard äger 10 30 % färre bilar, kör 10 30 % färre kilometrar och använder andra färdsätt än bil 2 10 gånger oftare än boende i bilanpassade områden. Minskad utbud av parkeringsplatser och högre p avgifter minskar bilresandet. Direktbetalning av p avgift minskar antalet bilresor med 10 30 %. Väl utformad byggd miljö främjar andra färdsätt än bil. 10 30 % reducerat resande (av de påverkade resorna) är vanligt. Travel and the Built Environment - A Meta-Analysis Reid Ewing & Robert Cervero, 2010 Consistent with prior work, we find that vehicle miles traveled (VMT) is most strongly related to 1. Centralitet 2. Trafiknätets uppbyggnad Walking is most strongly related to measures of land use diversity, intersection density, and the number of destinations within walking distance. Bus and train use are equally related to proximity to transit and street network design variables, with land use diversity a secondary factor. Surprisingly, we find population and job densities to be only weakly associated with travel behavior once these other variables are controlled. Anders Hagson

De verksammaste åtgärderna är 1. Koncentration av arbetsplatser och besöksnäringar till centrala staden + bostäder på kort radiellt pendlingsavstånd Organiserad Oorganiserad Enkärnig Flerkärnig Anders Hagson, Arkitektur, Stad & Trafik

2. Gatunät många alternativa rutter Inte träd få alternativa rutter Anders Hagson, Arkitektur, Stad & Trafik

Talar för t ex Nyurbanism, Waterfront

Bebyggelsetypen har stor betydelse för hur de boende reser RVU 2004 2006 Stockholm på bebyggelsetyp Anders Hagson

RVU 2004 2006 Stockholm på bebyggelsetyp Anders Hagson

RVU 2004 2006 Stockholm på bebyggelsetyp Anders Hagson

RVU 2004 2006 Stockholm på bebyggelsetyp Anders Hagson

Ämnet har hög relevans Problem Betydelsen av självselektion är inte utredd!!!!!! Stora variationer i färdsätt God bebyggd miljö fysisk planering och samhällsbyggande skall senast år 2010 grundas på program och strategier för hur den byggda miljön kan utvecklas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras Stora variationer i självständig resa Tillgänglighet för alla barn, äldre, handikappade dimensionerande grupper Hela resan perspektivet dörr till dörr vid planering och utformning

Självselektion = individer och hushåll väljer typ av byggd miljö efter livsstilspreferenser Vissa väljer ett urbant boende p g a preferens att ha en stor variation av stadens utbud inom räckhåll till fots Andra väljer ett perifert villaboende p g a preferens för trädgård och regionens utbud tillgänglighet genom flerbilsinnehav och många får ta de bostäder och arbetstillfällen som blir över när alla andra valt Den här typen av preferenser och tvingande situationer är svåra att ändra med fysisk planering och utformning! Likaså vissa typer av beteenden. Är det ett rimligt och verksamt medel att ändra hållplatsutformningen, när det uppkommer ett fenomen som t ex att unga skolbarn rånar andra skolbarn på mobiltelefoner därför att det i hög omfattning sker på och kring hållplatser? Anders Hagson

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

Bebyggelseplaneringens betydelse för utsläpp (CO2) och tillgänglighet Finansieras av Vägverkets SNE RPD 2009 2011. Anders Hagson, Chalmers Arkitektur, är projektansvarig. Projektet har en regional och en lokal del. I den lokala delen studeras Svenska blandstadsprojekt : Stockholm; HAMMARBY SJÖSTAD och SKARPNÄCK Malmö: BO 01 & FLAGGHUSEN Staffanstorp: STAFFANSTORPS CENTRUM Göteborg: ERIKSBERG på Norra Älvstranden Helsingborg: NORRA HAMNEN Örebro: LADUGÅRDSÄNGEN Västerås: ÖSTRA HAMNEN Blandstadsprojektens egenskaper jämförs med ett referensområde ett innerstadsområde respektive stad. Det som studeras i blandstadsprojekten är Exploateringsgrad Grad av funktionsblandning bo/arbete Bebyggelsestruktur Trafiksystemuppbyggnad Kvaliteten i den offentliga rummen Integration med övriga staden Socioekonomiska karaktäristika Tillgänglighet (Befolkningens resvanor + omräknat i CO2 ej färdigt) Svenska blandstadsprojektet

Bebyggelseplaneringens betydelse för utsläpp (CO2) och tillgänglighet Finansieras av Vägverkets SNE RPD 2009 2011. Anders Hagson, är projektansvarig. Generella slutsatser: Exploateringsgrad: Låg minst hälften så låg som referensområdena. Grad av Funktionsblandning: låg minst hälften så låg som referensområdena. Bebyggelsestruktur: Inga slutna kvarter allt ifrån lamellhus till öppna kvarter och amorf morfologi. Trafiksystemuppbyggnad: Inte rutnät allt ifrån ren utifrånmatning till inifrånmatning. Olika grad av blandtrafik. Kvaliteten i den offentliga rummen: markbehandling hög; fasadmaterial och detaljer medel; låg transparens i sockelvåning, låg aktivitet i sockelvåning i form olika former av publik verksamhet. Sällan bostadsentréer från gata. Oattraktiv väg till hållplats. Integration med övriga staden med Space Syntax. Låg, d v s liten sannolikhet för stora flöden av människor som inte bor eller arbetar i områdena och därmed också lågt underlag för handel, service etc. Socioekonomiska karaktäristika. Högre utbildning och högre inkomst än referensområdena, staden som helhet och FA regionen. Tillgänglighet. Ej färdigt i referensområdena. Befolkningens resvanor + omräknat i CO2 ej färdigt. Svenska blandstadsprojektet

Studerade områden i Malmö FA region Svenska blandstadsprojektet

MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

MALMÖ 1= Jord o skog, 2=tillv, 3=energi, 4= bygg, 5= handel, 6= transp, 7=hot o rest, 8=info o kom, 9=finans o förs, 10=Fastighetsv, 11=företagstjänst, 12= Off förv, 13= utb, 14=vård o oms, 15=kult o rekr Svenska blandstadsprojektet

BO 01 MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 OCH DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 OCH DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

BO 01 OCH DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

MALMÖ Antal invånare Förvärvs arb. nattbef. Förvärvs arb. dagbef. Nattbef/ dagbef Invånare/ dagbef Förvärvsfrekvens Antal personer som arbetar och bor i området Andel av anställda som bor i området Malmö FA-region 1063771 448149 415637 1,1 2,6 42,1 424 544 94,7 Malmö stad 293908 114045 139591 0,8 2,1 38,8 82988 77,1 BO 01 3350 1567 636 2,5 5,3 46,8 112 7,1 Dockan 943 341 2276 0,1 0,4 36,2 27 7,9 Referensområde 5974 2790 5329 0,5 1,1 46,7 342 12,3 Blandstad? Svenska blandstadsprojektet

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ BOSTADENS OCH ARBETSPLATSENS LÄGE Här arbetar de 2 790 personer som bor i Malmö referensområde och här bor de 5 329 personer som arbetar i i Malmö referensområde varav 342 bor i området Svenska blandstadsprojektet

BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Här arbetar de 1 567 personer som bor i BO 01 och här bor de 636 personer som arbetar i BO 011 varav 112 bor i området Svenska blandstadsprojektet

DOCKAN, MALMÖ BOSTADENS OCH ARBETSPLATSENS LÄGE Här arbetar de 341 personer som bor i Dockan.. och här bor de 2 276 personerna som arbetar i Dockan varav 27 bor i området Svenska blandstadsprojektet

CENTRALA MALMÖ Inom markeringen bor 2790 förvärvsarbetande och i röda punkterna arbetar de 342 arbetar här Svenska blandstadsprojektet

CENTRALA MALMÖ Inom markeringen arbetar 5329 personer och i de bruna punkterna arbetar de 342 bor i området Svenska blandstadsprojektet

BO 01, MALMÖ Avstånd bostad arbete Ref omr centrum 70 % kortare än 5 km, Öviga omr 55 % Svenska blandstadsprojektet

BO 01, MALMÖ Restidskvoter_BussBil_Bo01.pdf Svenska blandstadsprojektet

BO 01, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

REFERENSOMRÅDE, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM 14,0 Vasastaden 12,0 10,0 Vasastaden resp Hammarby Sjöstad 8,0 6,0 Hammarby Sjöstad 4,0 2,0 0,0 Skarpnäck Stockholm FA region Stockholm stad Hammarby Sjöstad Skarpnäck Vasastaden Svenska blandstadsprojektet

STOCKHOLM Antal invånare Förvärvsa rb. nattbef. Förvärvsa rb. dagbef. Nattbef/ dagbef Invånare/ dagbef Förvärvsfrekvens Personer som bor och arbetar i området Andel av anställda som som bor i Stockholms FA-region 2395804 1120581 1149159 1,0 2,1 46,8 Stockholm stad 829417 403059 547514 0,7 1,5 48,6 296 238 73,5 Hammarby Sjöstad 17162 9826 5963 1,6 2,9 57,3 666 6,8 Skarpnäck 7234 3145 2537 1,2 2,9 43,5 259 8,2 Vasastaden 38951 22457 16349 1,4 2,4 57,7 2461 11,0 Blandstad? Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD, STOCKHOLM 1= Jord o skog, 2=tillv, 3=energi, 4= bygg, 5= handel, 6= transp, 7=hot o rest, 8=info o kom, 9=finans o förs, 10=Fastighetsv, 11=företagstjänst, 12= Off förv, 13= utb, 14=vård o oms, 15=kult o rekr Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD, STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

VSASTADEN STOCKHOLM Här arbetar de 22 457 förvärvsarbetande som bor i Vasastaden. och här bor de16 349 personer som arbetar.. i Vasastaden Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Här arbetar de 9826 personer som bor i Hammarby Sjöstad och här bor de 5963 personer som arbetar i Hammarby Sjöstad Svenska blandstadsprojektet

SKARPNÄCK STOCKHOLM Här arbetar de 3145 personer som bor i Skarpnäck. och här bor de 2537 personer som arbetar I Skarpnäck varav 259 bor i området Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG, GÖTEBORG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Eriksberg Linnéstaden Högsbo Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Blandstad? Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Forgymn Gymnasial Eftergymn2 Eftergymn3 Uppgsakn Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Här arbetar de 1299 personer som bor i varav 58 bor i området och här bor de 959 personer som Eriksberg Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Här arbetar de 6763 personer som bor i Linnéområdet och här bor de 5590 som arbetar i Linnéområdet varav 634 bor i området Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Här arbetar de 2281 personer som bor I Högsbo och här bor de 782 personer som arbetar varav 110 bor i området i Högsbo Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Gbg_sid1.pdf Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

Samtliga studerade områden Tabellen visar andelen personer som har mindre än angivet avstånd till arbetet, dvs. att 25 % av invånarna i BO 01 har mindre än 2,0 km mellan bostad och arbete, 50 % mindre än 3,9, 75 % mindre än 17,5 osv. samt att invånarnas medelavstånd är 38,6 km. Svenska blandstadsprojektet

BO 01, MALMÖ Antal invånare Förvärvsarb. nattbef. Förvärvsarb. Nattbef/ dagbef dagbef Invånare/ dagbef Förvärvs Personer frekvens som bor och arbetar i området Andel av anställda som bor I området Örebro FA-region 227019 101748 100538 1,0 2,3 44,8 93599 92,0 Örebro kn 134006 60213 65474 0,9 2,0 44,9 50740 84,3 Ladugårdsängen 2047 962 438 2,2 4,7 47,0 45 4,7 Örebro city 1 5044 2697 4660 0,6 1,1 53,5 332 12,3 Västerås FA-region 228807 100871 98055 1,0 2,3 44,1 88676 87,9 Västerås_kn 135936 60321 61878 1,0 2,2 44,4 55504 92,0 Ö Hamnen 660 351 656 0,5 1,0 53,2 14 4,0 Västerås_ref_1 650 395 336 1,2 1,9 60,8 71 18,0 Malmö FA-region 1063771 448149 415637 1,1 2,6 42,1 424544 94,7 Malmö stad 293908 114045 139591 0,8 2,1 38,8 82988 72,8 BO 01 3350 1567 636 2,5 5,3 46,8 112 7,1 Dockan 943 341 2276 0,15 0,41 36,16 27 7,9 Malmö ref.omr. 5974 2790 5329 0,5 1,1 46,7 342 12,3 Malmö FA-region 1063771 448149 415637 1,1 2,6 42,1 424544 94,7 Staffanstors kn 21249 10027 4919 2,0 4,3 47,2 2023 20,2 Staffanstorp 782 211 533 0,4 1,5 27,0 13 6,2 Staffanstorp ref 2783 1380 143 9,7 19,5 49,6 62 4,5 Malmö FA-region 1063771 448149 415637 1,1 2,6 42,1 424544 94,7 Helsingborg_kn 128359 54880 58307 0,9 2,2 42,8 38532 70,2 Helsingborg N Hamnen 530 208 160 1,3 3,3 39,2 7 3,4 Helsingborg_ref 1781 675 1882 0,4 0,9 37,9 68 10,1 Göteborg FA-region 1058721 492365 462504 1,1 2,3 46,5 458860 93,2 Göteborg-stad 507330 234442 282690 0,8 1,8 46,2 191297 81,6 Eriksberg 2498 1399 959 1,5 2,6 56,0 58 4,1 Högsbo 5007 2281 782 2,9 6,4 45,6 110 4,8 Linné 11967 6763 5590 1,2 2,1 56,5 634 9,4 Stockholm-FA-region 2395804 1120581 1149159 1,0 2,1 46,8 Stockholm-stad 829417 403059 547514 0,7 1,5 48,6 296238 73,5 Hammarby Sjöstad 17162 9826 5963 1,6 2,9 57,3 666 6,8 Skarpnäck 7234 3145 2537 1,2 2,9 43,5 259 8,2 Vasastaden 38951 22457 16349 1,4 2,4 57,7 2461 11,0 Svenska blandstadsprojektet