Vägledning för rapportering av misstänkta matförgiftningar* genom intag av livsmedel annat än dricksvatten eller okänt livsmedel

Transkript

1 (15) Vägledning för rapportering av misstänkta matförgiftningar* genom intag av livsmedel annat än dricksvatten eller okänt livsmedel Innehåll Inledning A) Allmänna anvisningar/information (sid. 2). B) Beskrivning av formuläret för matförgiftning genom intag av livsmedel (annat än dricksvatten) eller okänt livsmedel (sid. 6). * * * Inledning Utredningar av sjukdomsfall som misstänks bero på intag av livsmedel är viktiga för att så fort som möjligt kunna upptäcka och förhindra smittor. Dessutom är utredningarna en av våra viktigaste källor för kunskap om matförgiftningarna. Kommunerna och livsmedelsinspektörerna har i båda dessa sammanhang en mycket viktig uppgift att fylla. Mål Det rapporteringssystem som presenteras nedan har som mål att effektivisera rapporteringen från kommunerna till Livsmedelsverket. Med en effektivare rapportering avses såväl att fler av de utredda matförgiftningarna rapporteras som att innehållet i rapporterna förbättras. Det är resultatet av utredda matförgiftningar som rapporteras, dvs vad kommunen bedömer vara de viktigaste slutsatserna av utredningen, baserat på tillgängliga bakgrundsdata. Det nya systemet kommer förhoppningsvis att leda till att användbarheten av resultaten ökar både för kommunerna och för Livsmedelsverket. Dessutom är det Livsmedelsverkets mål att förbättra återkopplingen av resultaten till kommunerna och därigenom öka motivationen att rapportera resultaten av utredningarna. Bakgrund Kunskap om omfattningen av och de bakomliggande orsakerna till matförgiftningarna är en viktig förutsättning för att kunna förstå och bättre kunna förebygga dessa hälsorisker. En sådan kunskap skulle bland annat kunna användas för att - prioritera vilka agens som resurser bör koncentreras på - identifiera vanliga orsaker bakom utbrott och hur de bäst förebyggs - göra riskvärderingar - utvärdera vidtagna åtgärder (minskar antalet fall?) - motivera svenska synpunkter på mikrobiologiska kriterier - få ett underlag för att beräkna kostnaden av matförgiftningarna - tidigt upptäcka nya problem och trender som motiverar framtagande av ny kunskap - identifiera metodfel vid livsmedelshantering * Som matförgiftning menas här sjukdom orsakad genom intag av livsmedel där mikroorganismer, toxiner, kemikalier, metaller, glykoalkaloider (t.ex. solanin), biogena aminer (t.ex. histamin) och liknande i livsmedlet är yttersta orsak och symptomen företrädesvis är mag-tarmsymptom, d.v.s. kräkning, diarré och buksmärta, ej allergiska/överkänslighetsreaktioner eller cancer.

2 (15) Den kunskap vi i har dag om matförgiftningarna bygger i mycket på rapporteringen av konstaterade och misstänkta matförgiftningar från Miljö- och hälsoskyddsnämnderna eller motsvarande till Livsmedelsverket. Flera studier, bland andra Mat Upp 1, har visat att denna rapportering kan behöva förbättras. Det Internet-baserade system för rapportering av matförgiftningar som presenteras här grundar sig på ett förslag från Mat Upp-studien, och syftar till att på sikt förbättra vår kunskap om matförgiftningarna och därmed våra möjligheter att minska detta problem. Om den här vägledningen Ambitionen är att rapporteringssystemet ska vara självinstruerande och att användaren med hjälp av förklaringstexter och pop-up -rutor ska kunna rapportera in utan att behöva använda denna vägledning. Vägledningen är därför mer tänkt att ge en fylligare bakgrund och beskrivning av hur systemet är uppbyggt och innehåller förklaringar till och definitioner av sådant som förekommer i formulären. Först i vägledningen kommer en allmän del, A, följd av en detaljerad genomgång av formuläret för rapportering av matförgiftning genom intag av livsmedel (annat än dricksvatten) eller okänt livsmedel, B. A) Allmänna anvisningar/information * * * Vad rapporteras? Resultatet av färdiga utredningar av misstänkta matförgiftningar rapporteras. Omfattningen av utredningen varierar naturligtvis beroende på omständigheterna, men ett minimum av utredning är en intervju av den drabbade enligt ett standardiserat frågeformulär (se bifogat exempel på sådant frågeformulär). Både utbrott och enstaka fall rapporteras. Sjukdomsfall som misstänks bero på intag av dricksvatten rapporteras separat från sådana fall där källan är andra livsmedel än dricksvatten eller okänt livsmedel. Vilket formulär som ska användas väljs efter inloggning och framgår av kriterierna nedan. Kriterier för att rapportera utbrott/enstaka fall av matförgiftning genom intag av livsmedel annat än dricksvatten eller okänt livsmedel: Den/de drabbade har företrädesvis mag-tarmsymptom, d.v.s. kräkning och/eller diarré. Symptomen har visats eller misstänks bero på intag av livsmedel annat än dricksvatten. Livsmedlet har intagits i Sverige eller på färdmedel till eller från Sverige och färdmedlet står under svenskt tillsynsansvar. Observera att dricksvatten från kran där vattnet på något sätt har manipuleras innan det intas klassas som måltidsdryck och rapporteras under ovanstående rubrik (d.v.s. som livsmedel annat än dricksvatten). Kriterier för att rapportera utbrott/enstaka fall av matförgiftning genom intag av dricksvatten: Den/de drabbade har företrädesvis mag-tarmsymptom, d.v.s. kräkning och/eller diarré. Symptomen har visats eller misstänks bero på intag av dricksvatten, d.v.s. vatten tappat från kallvattenkran utan några som helst tillsatser, inte ens is. 1 Mat Upp intensivstudie av matförgiftningar i Uppsala kommun under ett år. SLV rapport 12/99.

3 (15) När rapporteras? Formuläret är avsett att fyllas i efter färdigutrett utbrott/enstaka fall. Sista rapporteringsdag för matförgiftning som inträffat ett år är följande år, samma datum som gäller för Kommunernas årliga rapportering om livsmedelstillsyn till Livsmedelsverket, d.v.s. för närvarande 31 januari. Vem anmäler? Rapporteringen görs av utredande kommun. Om epidemiologisk eller annan utredning av utbrottet gjorts, var vänlig och skicka in den till Livsmedelsverket och markera i formuläret under punkt 14, Grad av utredning. (Skicka däremot inte in vanliga mikrobiologiska analysprotokoll som tjänat som underlag för bedömning av prov.) Hur fylls rapporten i? Inloggning Skriv in följande webbadress: En inloggningslänk finns också på adressen Offentlig tillsyn, Matförgiftningsrapportering och på Rapportering. Skriv in kommunens kod och lösenord (samma som för Kommunernas årliga rapportering om livsmedelstillsyn till Livsmedelsverket). (Ingången SMI inloggning används bara av Smittskyddsinstitutet.) Via OK kommer du till Startsidan. Startsidan innehåller ingångar för Dricksvatten, Livsmedel annat än dricksvatten, Okänt livsmedel, Kontaktinformation och Hjälp samt sökvägar för Ny rapport, Ej inskickad rapport och Inskickad rapport. Med knappen ÅTERSTÄLL raderar man inmatade icke sparade uppgifter. Vid inloggningen fylls automatiskt kommunkoden och kommunens namn in under Kontaktinformation. Övriga uppgifter under Kontaktinformation får kommunen fylla i manuellt och hålla aktuella. Vid inloggningen fylls också automatiskt i kommun och län i rapporteringsformuläret. Ny rapport Välj från Startsidan ingång Livsmedel annat än dricksvatten eller okänt livsmedel. Fyll i efterfrågade uppgifter (se B, Beskrivning av formuläret ). Symbolen Symbolen Symbolen Symbolen Symbolen vid avsnitt betyder obligatorisk uppgift som måste fyllas i för att formuläret ska kunna skickas iväg till Livsmedelsverket. i marginalen av formuläret eller i anknytning till ord inne i formuläret indikerar förklaring till avsnitt eller uttryck och aktiveras genom klick på symbolen. Texten som visas är utdrag av vissa delar av löptexten nedan. indikerar kortfattad pop-up -förklaring till angränsande ord eller uttryck och aktiveras genom klick på symbolen. i formuläret betyder att endast ett alternativ ska markeras. betyder att alla tillämpliga alternativ ska markeras.

4 (15) Om alla tillgängliga uppgifter har fyllts i och matförgiftningen anses helt färdigutredd är det önskvärt att rapporten skickas in till Livsmedelsverket så fort som möjligt. Klicka (för säkerhets skull) först på knappen SPARA, därefter på knappen SKICKA. (Uppgifterna sparas visserligen automatiskt med SKICKA, men om rapporten inte accepteras, dvs någon obligatorisk uppgift saknas, föreligger risk att uppgifter som inte sparats går förlorade.) I och med SKICKA är rapporten inte längre tillgänglig som formulär utan enbart som sammanställning, och inte längre direkt ändringsbar. Om alla uppgifter inte fyllts i / matförgiftningen inte är helt färdigutredd kan formuläret sparas för kompletterande vid senare tillfälle genom att klicka på SPARA och därefter AVBRYT. (AVBRYT stänger utan att spara.) Du kommer åter till Startsidan. Vid SKICKA erhåller rapporten automatiskt ett ID-nr som är ett löpnummer för alla inskickade matförgiftningsrapporter från alla kommuner. Numret är årsspecifikt, typ 05/1234. Numreringen börjar om vid varje årsskifte. Avsändaren kan se att rapporten blivit inskickad till Livsmedelsverket och har registrerats genom en meddelanderuta. Vid SKICKA erhåller rapporten också automatisk sitt Inskickandedatum. Rapportens ID-nummer och inskickandedatum syns överst i rapporten vid sökning (som Inskickad rapport). Snabbast nås Startsidan för sökningen genom att markera texten Rapporten är inskickad i meddelanderutan. En inskickad rapport är tillgänglig (kan läsas) av andra kommuner. En rapport som endast är sparad men inte inskickad till Livsmedelsverket är endast tillgänglig för den egna kommunen. Sök ej inskickad rapport (formulär) Formuläret för påbörjad men till Livsmedelsverket ej inskickad rapport kan sökas under denna rubrik, ingång från Startsidan. Sökning kan göras efter Datum för anmälan av första fallet till kommun, Ort för första fallet, Agens (misstänkt eller påvisat) och/eller Utpekat livsmedel/måltid (sök på hela ord eller del därav). Om inget av alternativen fylls i för sökning, kommer vid markering av SÖK en lista upp över alla kommunens påbörjade men ej inskickade rapporter. Sortering kan göras efter stigande eller fallande bokstavs- eller datumordning genom att klicka på eller ovanför eller nedanför listan. Välj önskad rapport ur söklistan, öppna genom att klicka på Visa-symbolen och komplettera med resterande uppgifter. När rapporten är komplett, klicka på (SPARA och) SKICKA. Sök ej inskickad rapport (sammanställning) Denna funktion nås från Startsidan och kan användas om man vill se en sammanställning av rapporten som den kommer att se ut som inskickad till Livsmedelsverket (utan ID-nr och inskickandedatum). Möjlighet finns att kontrollera att det man har fyllt i formuläret har registrerats korrekt innan man slutgiltigt skickar iväg det (med SKICKA). Funktionen kan också användas för att ge en överblick av hela textmassan i en beskrivruta, som alternativ till att skrolla rutan i formuläret. Från formuläret nås Startsidan snabbast via AVBRYT. Sökmöjligheterna är desamma som för ej inskickad rapport, formulär. Välj önskad rapport ur söklistan, öppna genom att klicka på Visa-symbolen och kontrollera. Återgå till formuläret för eventuell komplettering eller stäng. Formuläret nås snabbast från sammanställningen via knappen TILLBAKA.

5 (15) Sök inskickad rapport Under denna rubrik på Startsidan hittas den inskickade rapporten i sammanställt skick, kompletterad med sitt unika ID-nummer och inskickandedatum. Som påpekats ovan kan en inskickad rapport sökas och läsas av alla kommuner. Sökmöjligheter är: Kommun (specifik eller alla för specifik, ange begynnelsebokstaven, skrolla sedan ner till rätt kommun, t.ex. med piltangenterna, det fungerar inte att knappa in mer än en bokstav), ID-nummer, Datum för inskickad, Datum för anmälan av första fallet till kommun, År för anmälan av första fallet till kommun, Ort för första fallet, Agens (misstänkt eller påvisat) och/eller Utpekat livsmedel/måltid (sök på hela ord eller del därav). Om en kommun söker på t.ex. groddar under Utpekat livsmedel/måltid ska alla inskickade rapporter (från alla kommuner) med groddar som utpekat livsmedel eller måltid (punkt 11 i formuläret) komma upp som en lista. Bland rapporterna i listan kan sedan önskade rapporter väljas och läsas i sammanställt skick. Skriva ut en rapport (formulär eller sammanställning) Använd Arkiv i menyraden eller Skriv ut knappen i verktygsfältet. Korrigering av uppgifter i rapporten Ej inskickade rapporter: Välj aktuell rapport (formuläret) och ändra uppgifterna. Klicka på SPARA. Inskickade rapporter: Måste korrigeras via Livsmedelsverket. Vänd er till ansvarig handläggare för matförgiftningsrapportering via: brev: Livsmedelserket, Box 622, UPPSALA fax: , SLV centralt telefon: (Växeln centralt, fråga efter ansvarig handläggare) Vad händer med rapporterna vid Livsmedelsverket? Bearbetning av inskickade rapporter Inskickade rapporter kommer att bearbetas på Livsmedelsverket. Dessutom kommer uppgifterna att granskas för eventuella oklarheter eller uppenbara fel och nödvändiga kontakter med inskickande kommun kommer att tas. Därför ska man vara medveten om att vid sökning av andra kommuners rapporter kan rapporten endast betraktas som rådata från kommunen. Inrapporterade data kommer således inte nödvändigtvis att överensstämma med bearbetad officiell statistik från Livsmedelsverket. Syftet med tillgängligheten för alla kommuner är att, om möjligt, kunna vara andra kommuner till hjälp vid utredning av matförgiftningar. Resultaten kommer vidare att vid Livsmedelsverket kategoriseras enligt uppställda kriterier. Det kan gälla indelandet av utpekat livsmedel i bredare livsmedelskategorier, eller kategorisering av incidenterna (utbrott och enstaka fall) som konfirmerade, troliga och möjliga matförgiftningar. Dessutom kommer rapporterna i vissa fall att kompletteras med uppgifter från Smittskyddsinstitutet. Bearbetade och kategoriserade data kommer att lagras i en databas. Återkoppling av resultaten Varje år redovisas de uppgifter som rapporterats för föregående år. Rapporteringen blir i form av tabeller och figurer på Livsmedelsverkets hemsida. Vid den årliga redovisningen ligger tonvikten på en beskrivning av resultaten.

6 (15) Vart femte år redovisas en sammanfattning av de senaste fem årens rapportering. I denna sammanfattande rapport ligger tonvikten på analys av resultaten för att kunna beskriva trender, mönster, nya problem etc. * * * B) Beskrivning av formuläret för Matförgiftning genom intag av livsmedel (annat än dricksvatten) eller okänt livsmedel. Symbolen ( ) nedan visar den i formuläret under dolda pop-up -informationen Symbolen nedan visar den i formuläret under dolda informationen Det är viktigt att för säkerhets skull använda knappen SPARA ofta. Om formuläret ligger framme för länge utan aktivitet är det risk att man loggas ur. Systemfel kan också uppstå. Beroende på situationen kan man mötas av meddelandet Utloggad (markera ordet och du kommer direkt till inloggningssidan) eller av meddelandet Error (markera AVBRYT högst upp i formuläret). I andra fall slussas man automatiskt direkt in på inloggningssidan. Snabbnavigering till de olika punkterna i formuläret kan göras med hjälp av menyn överst i formuläret, under knappraden SKICKA-SPARA-AVBRYT (användbart t.ex. efter SPARA). Överst Möjlighet finns att (i fritextruta) ange handläggare vid kommunen. Det underlättar för oss om vi får ett namn så vi vet vem vi ska kontakta för eventuella frågor. 1. Plats för händelsen Namn på rapporterande kommun enligt inknappad kod kommer automatiskt upp, tillika med län. Ort för första fallet fylls i manuellt. Orten som avses är den där misstänkt livsmedel/måltid intogs. Möjlighet finns att manuellt namnge ytterligare kommuner om fler berörs av utbrottet. 2. Anmälan till kommun från Som förvalsalternativ finns Privatperson; Vårdcentral; Behandlande läkare; Infektionsklinik; Smittskyddsläkare/sköterska; Anmälan enligt smittskyddslagen; Verksamhetsutövare; Anonym;. (eller övriga förvalsalternativ) kan preciseras i fritextruta. 3. Tidpunkter för första fallet Tidpunkt för anmälan till kommun är obligatorisk uppgift. Tidpunkt för när symptom märktes måste anges, antingen med datum eller Vet ej. Det är tidpunkten för de första symptomen som avses. Tidpunkt för när misstänkt måltid/livsmedel åts måste också anges, antingen med datum eller Vet ej. Misstänkt måltid/livsmedel gäller måltid eller livsmedel som utpekats av utredningen ( ). Om en misstänkt måltid/ett misstänkt livsmedel har ätits vid upprepade tillfällen, ange datum för det första tillfället under Misstänkt måltid/livsmedel åts den, om inte något annat tillfälle kan pekas ut som mer troligt som orsakande, t.ex. p.g.a. för dålig nedkylning efter återupphettning.

7 (15) 4. Exponerade Antal sjuka är obligatorisk uppgift. Om antalet är faktiskt, markera detta alternativ, välj annars uppskattat. Om bara en uppskattning minst kan göras eller om värdet ligger inom ett intervall, ange minsta antalet som är aktuellt och markera uppskattat ( ). Antal laboratoriekonfirmerade och antal testade patienter är obligatoriska uppgifter. Under totalt antal exponerade för smittan anges alla personer som har utsatts för risken. Beroende på vad man misstänker och vilka uppgifter man har tillgång till kan det vara det antal personer som intagit det utpekade livsmedlet, ätit den utpekade maträtten eller deltagit i samma utpekade måltid som de(n) insjuknade, eller som har haft möjlighet därtill, eller bara tillhör det bestämda sällskapet. Både personer med och utan symptom anges ( ), kompletterat med uppgift om antalet är faktiskt eller enbart uppskattat, på samma sätt som under antal sjuka ovan. 5. Symptom/följder Antal sjuka där vi känner symptomen är obligatorisk uppgift. För att vi ska kunna gradera vanligheten av de olika symptomen önskar vi uppgift om hur många av de sjuka som haft respektive symptom. Flera symptom kan alltså anges per person. Förvalsalternativ är magont; illamående; kräkningar; diarréer; huvudvärk; feber; blodig avföring; ont i kroppen; hudrodnad; påverkan på balanssystemet. Möjlighet att ange ytterligare två symptom och därav antal drabbade personer finns. För att vi ska kunna få en uppfattning om hur allvarliga följderna av matförgiftningen varit önskar vi också få reda på hur många av de drabbade, där vi har uppgift om vårdform, som har besökt öppenvård, blivit sjukhusvårdade och/eller avlidit på grund av matförgiftningen. Flera alternativ kan anges per person. 6. Inkubationstid Här önskar vi uppgift om den inkubationstid som har visats av utredningen ( ). Markera känd och välj tidsenhet, Timmar eller Dygn. Om inkubationstiden inte kan uppskattas, låt okänd förbli markerad. För ett utbrott kan både kortaste, längsta och vanligaste inkubationstiden anges. Med vanligaste menar vi här medianen, d.v.s. då hälften av de insjuknade har fått symptom. Om bara uppgifter för en person finns, ange som vanligaste. Om bara en uppskattning av inkubationstiden som minst en viss tid kan göras eller om värdet ligger inom ett intervall, ange minsta antalet timmar/dygn som är aktuellt. T.ex. om minst 24 timmar, skriv med Timmar markerat 24, om timmar, skriv 24 ( ). Dygn kan bara anges i heltal. Tider angivna i dygn räknas av datorn om till timmar. Detta märks när formuläret åter öppnas samt i sammanställningen av rapporten.

8 (15) 7. Varaktighet av symptom Markera känd och välj tidsenhet, Timmar eller Dygn. Om varaktigheten inte kan uppskattas, låt okänd förbli markerad. För ett utbrott kan både kortaste, längsta och vanligaste varaktigheten anges. Med vanligaste menar vi här medianen, d.v.s. då hälften av de insjuknade har tillfrisknat. Om bara uppgifter för en person finns, ange som vanligaste. Om bara en uppskattning av varaktigheten som minst en viss tid kan göras eller om värdet ligger inom ett interval, ange minsta antalet som är aktuellt. T.ex. om minst 1 dygn, skriv med Dygn markerat 1, om timmar, skriv 1 ( ). Liksom för inkubationstiden kan endast hela dygn anges och dygn räknas av datorn om till timmar. 8. Åldersfördelning Här finns under alternativet känd möjlighet att ange antal fall inom åldersgrupperna 0-4 år; 5-9 år; år; år; år; år; år; år; år; år; år; 80 år och över. 9. Könsfördelning Under alternativet känd finns möjlighet att ange antal fall av kvinnor respektive män. 10. Etiologi - orsakande smittämne (agens) Under denna punkt anges namn på bakterie, virus, parasit, toxin eller liknande som påvisats eller av annan anledning misstänkts vara orsak till matförgiftningen. Fyra varandra uteslutande valalternativ finns (se a, b, c och d nedan): a) Agens okänt. Alternativet saknar fördjupningsfrågor. b) Misstänkt agens men ej påvisat i prov Om detta alternativ väljs, vill vi veta varför agens misstänks (fritextruta). T.ex. kan kombinationen symptom och inkubationstid peka på ett visst agens. Vi önskar också namn på agens. I systemet inlagda alternativ ges i tabell nedan. För eventuella kompletterande uppgifter om art och detaljer som serotyp, fagtyp eller annat, t.ex. virulensfaktorer, antibiotikaresistens eller molekylär subtyp, finns fritextruta Specificering ( ). (Exempel på virulensfaktorer är olika typer av bakteriella toxin. Exempel på molekylär subtyp är gruppering baserad på DNA/RNA metodologi. DNA-bandmönster efter pulsfältgelelekrofores ger t.ex. olika PFGE-typer och används för differentiering av bl.a. Campylobacter jejuni och olika Salmonella spp. Molekylär subtypning är mycket användbar vid smittspårning.) c) Agens som påvisats i prov Under detta alternativ vill vi veta namn och specificering av agens på samma sätt som under 10b ovan. Vidare önskar vi uppgift om i vilken/vilka provtyp(er) som agens påvisats. Som valalternativ ges Patientprov; Livsmedelsprov; Omgivningsprov i direktkontakt med livsmedlet [t.ex. från skärbräda, skivmaskin ( )]; Omgivningsprov ej i direktkontakt med livsmedlet [t.ex. från golvbrunn, vägg, fläkt ( )]; Prov från person som hanterat utpekat livsmedel.

9 (15) Om agens har påvisats i livsmedelsprov önskar vi i fritextruta få uppgift om vilket livsmedel eller vilken produkt det är. Möjlighet finns att ange två livsmedel/produkter ( ) om fler än ett är aktuellt som trolig orsak till matförgiftningen. Vi önskar också under Typ beskrivning av livsmedlet/produkten, där S står för samma livsmedel/ingrediens/produkt som de(n) drabbade åt av, L är liknande och A är annat. Exempel på samma (S) livsmedel/ingrediens/produkt som de(n) drabbade åt av är matrest; Exempel på liknande (L) är en annan tillverkningssats av samma typ av livsmedel/ingrediens/ produkt som de(n) drabbade åt av; Exempel på annat (A) är annan typ av livsmedel/ingrediens/ produkt som tillverkats i samma anläggning vid ungefär samma tidpunkt. Välj den kategori (S, L eller A) som är mest relevant. Om t.ex. sallad innehållande bl.a. färska groddar är det misstänkta livsmedlet, men ingen matrest av denna finns kvar för undersökning, däremot samma sats av de råa groddarna och relevant patogen påvisas i dessa, använd S för groddarna. Under Halt önskar vi i fritext det numeriska värdet av förekomsten av agens i livsmedelsprovet, under Enhet finns valalternativen log CFU/g; CFU/g ej logvärde; Påvisad i 10 g; Påvisad i 20 g; Påvisad i 25 g; Påvisad i 50 g; Påvisad i 100 g; Påvisad i 125 g; Positiv; mg/kg;. Om enheten väljs önskar vi i fritextruta uppgift om aktuellt haltmått. I fritextruta önskar vi uppgift om eventuella övriga resultat eller upplysningar som kan ha betydelse för tolkning av resultatet. Exempel på sådana kan vara förekomst av hög halt av Enterobacteriaceae eller totalantal aeroba bakterier; patogen man vill betona att man analyserat för men ej kunnat påvisa; upplysning om hur EHEC har påvisats, själva verotoxinet eller som verotoxinbildande isolat ( ). Valet L (liknande) eller A (annat) under Typ ovan kan förklaras. d) Flera agens som påvisats i prov Detta alternativ används endast om fler än ett agens är trolig orsak till matförgiftningen. Möjlighet att ange tre olika agens med specificering ges. Specificering av agens görs på samma sätt som under 10b och c. På samma sätt som under 10c önskar vi uppgift om i vilka provtyper respektive agens har påvisats och om i livsmedelsprov önskar vi uppgift om livsmedlet/produkten för respektive agens samt halt av agens. Vidare önskar vi information om eventuella övriga resultat eller upplysningar som kan ha betydelse för tolkning av resultatet (fritextruta, se 10c). Förteckning efter kategori av agens som är inlagda som förvalsalternativ under Agens. De är i datorn inlagda okategoriserade, i bokstavsordning och kan hittas efter sökning på begynnelsebokstav, sedan får man leta sig ner till rätt agens, d.v.s. det fungerar inte att knappa in mer än en bokstav. Eventuell specificering görs sedan i fritextruta Specificering. Om agens väljs, ange vilket i rutan Specificering. Bakterier Aeromonas spp Bacillus cereus Campylobacter coli Campylobacter jejuni Campylobacter spp Clostridium botulinum Clostridium perfringens EHEC EIEC Mögel Aspergillus flavus Aspergillus parasiticus Aspergillus spp Fusarium spp Penicillium verrucosum Penicillium spp Virus Toxiner och liknande Amanitin (svampgift) Amnesic shellfish poison (ASP) Botulinumtoxin Cyanobacteriella toxiner Diarrhetic shellfish poison (DSP) Gyromitrin (svampgift) Histamin Lektiner Neurotoxic shellfish poison (NSP)

10 (15) EPEC Escherichia coli Escherichia coli O157 ETEC Koagulaspositiva stafylokocker Listeria monocytogenes Legionella pneumophila Legionella spp Pseudomonas aeruginosa Salmonella enteritidis Salmonella paratyphi Salmonella typhi Salmonella typhimurium Salmonella spp Shigella boydii Shigella dysenteriae Shigella flexneri Shigella sonnei Shigella spp Staphylococcus aureus Vibrio cholerae Vibrio parahaemolyticus Vibrio vulnificus Vibrio spp VTEC Yersinia enetrocolitica Yersinia spp Adenovirus Astrovirus Calicivirus Hepatitis A virus Rotavirus Parasiter Anisakis spp Cryptosporidium parvum Cryptosporidium spp Entamoeba histolytica Giardia intestinalis (lamblia) Giardia spp Toxoplasma gondii Trichinella spiralis Paralytic shellfish poison (PSP)(saxitoxin) Patulin Solanin Stafylokockenterotoxin Övrigt Koppar Nitrit Tenn 11. Utpekat livsmedel/måltid Under denna punkt ges tre varandra uteslutande valalternativ: a) Varken enskild måltid eller enskilt livsmedel kan utpekas. Alternativet saknar fördjupningsfrågor. b) Endast en måltid kan utpekas, inte ett enskilt livsmedel/produkt [exempel på produkt är förpackad portionsrätt ( )]. Om detta alternativ markeras önskar vi veta varför måltiden är utpekad. Ett eller fler av alternativen Resultat av epidemiologisk undersökning; Resultat av laboratorieundersökning och skäl kan väljas. Resultat av epidemiologisk undersökning kan t.ex. vara att flera personer har ätit av samma måltid och fått liknande symptom och måltiden är enda relevanta gemensamma faktor ( ). skäl måste kompletteras med specificering i fritextruta. Ett exempel på annat skäl kan vara den drabbades/intervjuades misstanke ( ) eller konstaterat hygienfel vid produktionen. Vi önskar om möjligt en beteckning på måltiden, t.ex. julbord, smörgåsbord, salladsbuffé, frukostbuffé, barbecue. Här finns alltså möjlighet att ange om flera än ett livsmedel kan utpekas som trolig orsak till matförgiftningen. Vidare önskar vi uppgift om sista plats där utpekad måltid beretts. Fem varandra uteslutande valalternativ på sista beredningsplats ges, Enskilt hushåll; Industriell tillverkning; Livsmedelsbutik; Storhushåll; Okänd.

11 (15) Som exempel vid sista beredningsplats ges: En färdiglagad maträtt som köps i en livsmedelsbutik kan antingen ha beretts på en industri eller i butiken. Det är bara den sista beredningsplatsen som avses. Har butiken bara tillhandahållit varan har den alltså senast beretts i industriell tillverkning. Exempel på enskilt hushåll är bostaden, pausrummet på arbetsplatsen, picknick ( ). Beredningsplats storhushåll är (under Specificera) indelad i kategorier och underkategorier, se förteckning nedan. Välj det mest relevanta alternativet. Exempel: Om beredningsplatsen är en personalrestaurang med allsidig matlagning, markera Restaurang och specificera med Allsidig matlagning. (Specifika förvalsalternativet Personalrestaurang saknas.) Vi önskar också uppgift om plats där utpekad måltid intogs (ätplats). Tre varandra uteslutande valalternativ ges, Enskilt hushåll; Livsmedelsbutik; Storhushåll. Exempel på enskilt hushåll är bostaden, pausrummet på arbetsplatsen, picknick ( ). Ätplats storhushåll är (under Specificera) indelad i samma kategorier och underkategorier som sista beredningsplats storhushåll, se förteckning nedan, med undantag av Cateringverksamhet som endast är inlagd under beredningsplats. Välj det mest relevanta alternativet. Ex. Om en person har köpt en glass eller varm pizzabit och äter den direkt efter, t.ex. på gatan utanför eller i bilen och ingen vidlyftigare hantering har hunnit ske från köptillfället, kan ätplatsen sättas lika med inköpsplatsen, t.ex. Storhushåll; Snabbmatservering/Café. c) Enskilt livsmedel/produkt kan utpekas [exempel på produkt är förpackad portionsrätt ( )]. Om detta alternativ markeras önskar vi på samma sätt som under 11b ovan specificering varför utpekat (Resultat av epidemiologisk undersökning, laboratorieundersökning eller skäl) och namn på livsmedlet/produkten. Om ett agens har påvisats i två olika livsmedel (i punkt 10) och det ena livsmedlet bedöms vara mer troligt än det andra som orsak till matförgiftningen, ange det troligaste som Utpekat livsmedel. Om inget av livsmedlen särskilt kan utpekas, använd istället alternativet Endast en måltid kan utpekas ( ) (11b). Vidare önskar vi uppgift om livsmedlets/produktens ursprung. Om ursprungslandet är okänt markeras Vet ej. Om fler än ett land är möjligt, t.ex. två, markera också Vet ej. Listan för ursprungsland är hämtad från Utrikespolitiska institutet Länderna står i bokstavsordning. Aktuellt land kan hittas efter sökning på begynnelsebokstav, sedan får man leta sig ner till rätt land (t.ex. med piltangenterna) d.v.s. det fungerar inte att knappa in mer än en bokstav. Om både specifikt land och Vet ej fylls i, kommer vid SPARA enbart landet att sparas. (Det mest informativa sparas.) ( ). Vi önskar också, som fritext, uppgift om eventuell misstänkt ingrediens om det finns anledning att särskilt utpeka sådan [exempel på ingrediens är ägg, groddar och kryddor ( )]. Om smittan vid en matförgiftning t.ex. kunnat härledas till en omelett och vidare utredning visar att källan med

12 (15) största sannolikhet var kontaminerade ägg, är det bättre att ange ägg som utpekat livsmedel än att ange omelett som utpekat livsmedel med ägg under ingrediens. Det som anges under ingrediens är för närvarande inte sökbart för kommunerna under Utpekat livsmedel/måltid. Vidare önskar vi uppgift om förpackningstyp/beredningsteknik, med förvalsalternativen Oförpackad; Vacuumförpackad; Modifierad atmosfär; Konserv; Sous vide; Cook-chill; Cap cold;. Om väljs och om förpackningstypen/beredningstekniken misstänks vara en bidragande orsak till matförgiftningen beskriv som fritext under Annan/andra trolig(a) faktor(er) som ej täcks av ovanstående, nederst punkt 12 ( ). Här kan t.ex. oförpackad specificeras med självplock som självbetjäning av oförpackade livsmedel som kund tar själv i en butik eller av råvaror för tillredning i en Mongolisk barbecue, om bedöms vara bidragande orsak. På samma sätt som för måltid (11b) ovan önskar vi uppgift om sista plats där utpekat livsmedel/produkt beretts och plats där utpekat livsmedel/produkt intogs (ätplats). Valalternativen är desamma som för måltid. Förteckning över kategorier och underkategorier av storhushåll som är inlagda som förvalsalternativ. Storhushåll; sista beredningsplats och ätplats Tillfälligt/Utomhus Restaurang Gatustånd Allsidig matlagning Tältservering Indisk restaurang Japansk restaurang Rörlig livsmedelslokal Kinarestaurang Servering på båt Pizzeria Servering på flygplan Thailändsk restaurang Servering på tåg Institution Snabbmatservering/Café Fängelse Café Förskola Grillkiosk Gruppboende Hamburgerbar Sjukhus Kebabservering Skola Konditori Äldreboende Pizzeria Salladsbar Smörgåsbar Soppservering Cateringverksamhet (endast som beredningsplats, ej ätplats) Sushibar Allsidig matlagning Indisk restaurang Japansk restaurang Kinarestaurang Thailändsk restaurang

13 (15) 12. Troliga faktorer som bidragit till utbrottet Tillämpliga alternativ ska markeras, dock totalt högst sex stycken. Som valmöjligheter ges: Övergripande A1. Okänt, ingen trolig faktor kan utpekas (t.ex. för få eller osäkra uppgifter) A2. Allmänt dålig rengöring, inga enskilda faktorer kan särskilt pekas ut A3. Bristande/ej uppdaterade hygienkunskaper hos personer som hanterat maten Kontaminationsfaktorer K1. Patogen i livsmedlet (rå produkt eller ingrediens smittad av patogen från djur eller miljö, t.ex. Salmonella i groddar) K2. Toxin i livsmedlet (t.ex. mögel-, alg- eller svamptoxin; histamin) K3. Kemisk substans i livsmedlet (t.ex. lut, rengöringsmedel, metaller) K4. Ätit risklivsmedel (t.ex. opastöriserad mjölk, råbiff, råa ostron) K5. Dåligt rengjort/sköljt livsmedel K6. Korskontamination från rå ingrediens av animalt ursprung (t.ex. rå kyckling på skärbräda). Används i första hand när utredningen visar på korskontamination. K7. Otillräcklig rengöring av ytor, redskap (t.ex. smutsiga knivar). Används när korskontamination inte direkt har kunnat påvisas men är en trolig bidragande faktor. K8. Smittbärare (av patogenen) i köket (t.ex. av tarmbakterie som Salmonella). Används i första hand när smittbärare har identifieras. K9. Dålig handhygien hos person som hanterat maten. Används när smittbärare enligt K8 inte har kunnat påvisas men dålig handhygien är en trolig bidragande faktor. K10. Felaktig förvaring, annat än temperaturen (t.ex. kondensdropp, ej övertäckta livsmedel) Tillväxtbefrämjande faktorer T1. Livsmedlet stått i rumstemperatur för länge T2. Olämplig upptining av fryst produkt (t.ex. rumstemperatur) T3. För långsam nedkylning a. Nedkylningsutrustning saknas b. Felaktig användning av nedkylningsutrustning c. Rumstemperatur d. Kylskåp e. T4. För hög kylförvaringstemperatur T5. För lång kylförvaringstid T6. För låg varmhållningstemperatur T7. Otillräcklig ph-sänkning (t.ex. sillinläggning, felaktig fermentering) T8. För hög vattenaktivitet hos produkt som ska ha låg vattenaktivitet (t.ex. rökt fisk, torkad korv) T9. Förpackningen felaktig eller olämplig (t.ex. defekt konserv, vacuumsläpp eller felaktig/ olämplig gasblandning)

14 (15) Överlevnadsfaktorer/otillfredsställande avdödning/inaktivering Ö1. Otillräcklig värmebehandling vid tillagning a. Ugn b. Kokgryta c. Stekning d. Grillning e. Rökning (vid varmrökning) f. Mikrovågsugn g. Ö2. Otillräcklig värmebehandling vid återupphettning a. Ugn b. Kokgryta c. Stekning d. Grillning e. Mikrovågsugn f. Ö3. Otillräcklig ph-sänkning För att veta var åtgärder för att förhindra framtida utbrott bäst ska sättas in är det viktigt att, om möjligt, få reda på de(n) viktigaste av de(n) beskrivna troliga faktorn(erna) som bidragit till utbrottet, och om relevant, plats för händelsen (kontaminationen, tillväxten/överlevnaden). Koderna för de olika troliga faktorerna är desamma i formuläret som de ovan givna. Som valalternativ för plats finns Enskilt hushåll; Industriell tillverkning; Livsmedelsbutik; Storhushåll; Under transport; Producent av råvara. Möjlighet att ange de två viktigaste troliga faktorerna med platsspecificering finns, men bara en plats kan anges per händelse, och samma händelse kan inte anges två gånger. Exempel på när Producent av råvara kan vara tillämpligt alternativ är när råvaran har innehållit en sjukdomsalstrare och ingen upphettning ingår i tillverkningsprocessen. Det egentliga felet har inte skett hos tillverkaren eller inom industriell hantering. Annan/andra trolig(a) faktor(er) som inte täcks av valmöjligheterna ovan kan preciseras i fritextruta. I denna ruta kan också specificering av under Nedkylning (T3e) och Värmebehandling (Ö1g och Ö2f) göras, liksom specificering av Förpackning (T9) om ej framgår under punkt 11c ( ). 13. Kommentarer I en fritextruta finns möjlighet att beskriva sådant som inte täcks in av rapporten enligt formuläret, som t.ex. underliggande sjukdom, behandling med speciellt läkemedel, komplikationer som ledvärk etc, ovanliga omständigheter som föranlett utbrottet, skev fördelning av ålder/kön av de som blivit sjuka jämfört med de som intog kontaminerade livsmedlet mm, samt eventuella kompletterande uppgifter till punkter som behöver beskrivas utförligare än vad som varit möjligt under aktuell punkt i formuläret.

15 (15) 14. Grad av utredning Alla tillämpliga alternativ markeras. Minst ett måste markeras (obligatorisk uppgift). Som valmöjligheter finns: Intervju gjord via telefon Intervju enligt standardiserat frågeformulär Provtagning Inspektion Samverkan med smittskyddsläkare Fördjupad epidemiologisk undersökning Epidemiologisk eller annan utredning av utbrottet har gjorts och data skickas in till Livsmedelsverket Utredningen har lett till att sanktionsåtgärder har riktats mot livsmedelsföretaget. Om ja, vilken/vilka: Föreläggande/förbud utan vite; Föreläggande/förbud med vite Åtalsanmälan Den sista frågeställningen görs för att Livsmedelsverkets jurister skall få en klarare bild över hur vanligt det är att kommunerna går vidare med sanktioner i matförgiftningsfall samt vilken typ av åtgärd/er som är vanligast (föreläggande/förbud, åtalsanmälning). Det vore även intressant att få återkoppling på om åtalsanmälningar lett till dom. Denna information skall bl.a. användas när juristerna utarbetar informationsåtgärder riktade mot domstolar och åklagare och för att veta hur det juridiska stödet mot kommunerna skall inriktas. Under denna punkt finns också möjlighet att i fritext ge en kommentar till utredningen. T.ex. vad gjorde att utredningen var lyckosam eller om utredningen hade hanterats på annat sätt [t.ex. att matrester hade sparats eller att diagnos ställts snabbare ( )] hade sannolikheten att påvisa smittkälla/agens ökat? Frågan är tänkt som eventuell hjälp för förbättring av framtida utredningar.