Trafik på Norrlandet. Dokumentation av workshop 6 december 2010

Transkript

1 Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december 2010 December 2010

2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 Bakgrund till uppdraget... 3 Syfte och mål... 3 Disposition Inledande presentationer... 5 Inledning och aktuellt planeringsläge... 5 Utredning enligt fyrstegsprincipen... 5 Resvaneundersökning Nuläge trafik på Norrlandet... 7 Högre turtäthet... 7 Bättre kvalitet i resandet... 8 Förändrade vanor Hållbart resande Påverka attityder Kollektivtrafiken är central Resandet inom området Cykel- och gångtrafikanter Spänningar mellan framkomlighet och hållbarhet Idéer för att stimulera ett hållbart resande Dialog och delaktighet Uppföljning av workshopen Sammanfattande kommentarer och vägen framåt Förslag för hållbart resande Behov av ytterligare analyser Vägen framåt Bilaga 1 Inbjudan Bilaga 2 Deltagare workshop 6 december Bilaga 3 Inledande presentation (Trafikverket) Bilaga 4 Presentation aktuellt planeringsläge () Bilaga 5 Presentation utredning enligt fyrstegsprincipen (Ramböll) Bilaga 6 Presentation av resvaneundersökning (Region Gävleborg) Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

3 1. Inledning Bakgrund till uppdraget Norrlandet ligger längs kusten nordost om Gävle. I dag finns både permanenthus och fritidshus i området som är att betrakta som ett attraktivt område, med stor inflyttning och planerad exploatering. Detta är positivt men skapar också påfrestningar, inte minst på VA och befintligt vägnät. Genom planområdet löper Bönavägen/väg 563 som är en statlig väg. En exploatering kommer att innebära ökade trafikmängder. beslutade 2007 om att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till Norrlandet. Våren 2008 presenterades ett förslag till fördjupad översiktsplan. Arbete pågår för närvarande med en fördjupad översiktsplan (se vidare kapitel 2). Kommunen och Trafikverket har varit angelägna om att ha en dialog med olika intressenter i samband med planeringsarbetet. Särskilt vill man belysa möjligheterna att formulera en plan som främjar ett hållbart resande, dvs. inte bara med bil utan även t.ex. cykel och kollektivtrafik. Som ett led i planeringsarbetet genomfördes en workshop 6 december i Gävle. 1 Deltagarna var politiker, tjänstemän från bland annat kommunen, Trafikverket och Region Gävleborg samt boende på Norrlandet. 2 Workshopen inleddes med presentationer och fortsatte sedan med arbete i tre gruppövningar på följande teman: Nuläge, utmaningar och alternativa lösningar Hållbart resande Dialog och delaktighet Governo har haft i uppdrag att genomföra och dokumentera workshopen. Föreliggande rapport utgör redovisningen av detta uppdrag. Syfte och mål Målet med Governos uppdrag har varit att: och Trafikverket skall ha en god bild av centrala aktörers uppfattning om det aktuella planarbetet i stort och specifikt om hållbart resande. Förutsättningarna för samverkan mellan berörda aktörer i den fortsatta planeringsprocessen skall ha förstärkts. 1 Inbjudan till workshopen återfinns i bilaga 1 2 För deltagarförteckning, se bilaga 2 Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

4 Trafikverket ska ha haft möjligheten att testa dialogform för att lyfta hållbart resande i tidiga skeden, steg 1 och 2 åtgärder i fyrstegsprincipen. Följande syfte och mål formulerades för workshopen: Syftet med dialogen var att skapa kunskap för både medborgare och andra intressenter samt hos kommunens politiker och tjänstemän i kommunen och Trafikverket. Workshopen var ett led i strävan att skapa dialog och samverkan i denna typ av frågor. Målen för workshopen var: att deltagarna skulle få ökad kunskap om trafik och planering samt förståelse för olika frågeställningar som är relevanta för det aktuella planarbetet. att och Trafikverket skulle få ökad kunskap om och en god bild av deltagarnas uppfattning om det aktuella planarbetet. Det handlar om att skapa ett så bra beslutsunderlag som möjligt i detta ännu tidiga skede. Disposition I kapitel 2 sammanfattas de presentationerna som gavs inledningsvis i workshopen. Kapitel 3-5 redogörs därefter för de diskussioner som hölls i workshopens tre gruppövningar som berörde nuläge, hållbart resande samt dialog och delaktighet. I kapitel 6 redovisas resultaten av den enkät deltagarna hade möjlighet att svara på efter workshopen med frågor både om upplägg och om innehåll i workshopen samt om hur man vill se den fortsatta processen. I det avslutande kapitel 7 återfinns vissa sammanfattande kommentarer och tankar om vägen framåt. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

5 2. Inledande presentationer Inledning och aktuellt planeringsläge Christoffer von Bothmer från Trafikverket inledde workshopen med att peka på transportpolitikens övergripande mål: att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ett viktigt perspektiv är att försöka påverka resan eller transporten innan den börjat. Vägledande för verksamheten är fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen utgör ett förhållningssätt för infrastrukturplanering som innebär att man steg för steg analyserar hur ett trafikproblem bäst kan lösas i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Stegen är följande där hållbart resande lägger fokus på de två första: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Trafikverket och har ett pågående samarbete där man bl.a. arbetat med trafiksäkerhet, hållbara resor och miljö. 3 Sten Hammar, planarkitekt i, redogjorde för aktuell status vad gäller arbetet med översiktsplaneringen. Utredning pågick vilken utmynnade i ett samråd våren Utställning ägde rum maj-juli 2010 och just nu pågår arbete för att förbereda så att planen ska kunna antas De huvudfrågor som diskuterats har gällt VA, trafik, omfattning av nybyggnation samt omvandling av fritidshus samt kulturmiljön generellt. Under utställningen i somras kom VA-frågan att vara den som diskuterades mest och frågan kommer att fortsatt utredas och analyseras. Utredning enligt fyrstegsprincipen Anna-Lena Söderlind från Ramböll presenterade den utredning enligt fyrstegsprincipen företaget gjorde hösten Syftet med utredningen var att ge förslag på åtgärder som kan minska trafikbelastningen på väg 563. Fokus låg på åtgärder som minskar 3 Överenskommelsen gäller perioden Rapporten finns in sin helhet på Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

6 arbetspendlingen med bil. Målet har varit att trafikmängden inte ska överstiga 8000 fordon per årsmedeldygn. Ramböll lämnar i sin rapport föreslag på åtgärder för att uppnå minskad biltrafik där information, attityd- och beteendepåverkan bedöms kunna ge vissa positiva effekter. Även förskjutna arbetstider med information till såväl arbetsgivare som boende/arbetstagare bedöms få positiva effekter. Någon deltagare undrade om inte utredningen gör en väl konservativ uppskattning när man bedömer att biltrafiken endast minskar med 0,3-0,5 procent när man ökar utbudet av kollektivtrafik. Svaret var att en vedertagen analysmodell använts samt att det är genuint svårt att öka antalet kollektivtrafikresor endast genom att öka turtäthet, det krävs även andra åtgärder som t.ex. information och påverkan. Resvaneundersökning Christine Sisell från Region Gävleborg presenterade resultaten av den resvaneundersökning som genomförts under sommaren och hösten. Analysen är inte färdig i sin helhet men vissa resultat kunde presenteras. Sammanlagt har 560 inkommit. Målsättningen har varit att lyfta fram den enskilde individens mönster och därför fick varje hushåll två enkäter. Majoriteten av de svarande är mellan 40 och 65 år. Undersökningen visar bl.a. att många familjer, drygt hälften av de som svarat, har två eller fler bilar. Undersökningen visar att det finns 525 bilar på 335 hushåll, dock är 86 av dessa miljöbilar. Få åker kollektivt, cyklar eller samåker utan majoriteten åker egen bil till arbete och fritidsaktiviteter. De boende är generellt aktiva och har en stor mängd fritidsaktiviteter. Som skäl till varför man inte utnyttjar andra färdmedel uppger de boende bl.a. att det är för långt för att cykla och att bussen går allt för sällan eller inte har passande avgångstider. Restiden uppges också vara allt för lång. Om bussen gick oftare och hade mer passande avgångar menar dock 62 procent att de regelbundet skulle åka buss till jobbet. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

7 3. Nuläge trafik på Norrlandet Den utveckling som redan idag sker på Norrlandet och som det planeras för i ökad utsträckning är i ett dynamiskt skede. Flera olika utredningar har gjorts och kommunen har tagit fram ett förslag till översiktsplan. Workshopens första övning syftade till att diskutera dessa underlag. Frågor som diskuterades var om den bild som ges av Norrlandet och den möjliga utvecklingen där är korrekt. På vilket sätt i så fall eller varför inte? Deltagarna diskuterade även om den kunskap som finns av nuläget är tillräcklig eller om det behövs kompletteringar. Sammanfattningsvis menade deltagarna att den bild som presenterats i översiktsplan och resvaneundersökningen samt genom Rambölls utredning enligt fyrstegsprincipen stämmer bra. Samtidigt fanns ett antal frågeställningar som behöver fördjupad diskussion eller möjligen utredning. Deltagarna önskar särskilt att resvaneundersökningen kompletteras med djupintervjuer för att kartlägga invånarnas preferenser och hur dessa påverkar trafiksituationen på kort och lång sikt. Någon grupp ifrågasatte också de trafikmätningar som gjorts och som visar olika resultat. Dessa deltagare menar att en ny mätning behövs. En grupp lyfte särskilt fram besöks- och sommartrafiken. Denna grupp anser att det här behövs vidare utredning eftersom detta hittills inte har kartlagts. Högre turtäthet Bilden av invånarna som ett bilåkande folk är tydlig i underlagen och understöddes också av gruppdiskussionerna. En fråga som ställdes var huruvida en högre turtäthet i busstrafiken skulle leda till ett ökat kollektivt resande. Vissa menade att en ökning av resandet kommer att ske men i begränsad utsträckning, boende har redan idag för många bilar. Andra trodde att kollektivtrafikresandet kommer att öka betydligt mer än vad Rambölls utredning visar. Arbetsresor ansågs enklast att påverka varför snabba resor och smidiga byten är centralt. Frågan är hur mycket tätare trafiken behöver gå? Vissa menade att även en ökning av turtätheten från tvåtimmarstrafik till entimmestrafik, skulle vara en klar förbättring om man samtidigt också anpassar avgångar bättre i förhållande till arbetsoch lunchtider. Andra menade att ännu tätare turer är en förutsättning för att det kollektiva resandet på Norrlandet ska ta fart. Vissa ifrågasatte om resvaneundersökningen verkligen har fångat alla behov kopplade till ett potentiellt ökat resande med kollektivtrafiken. Kanske är det egentligen 30-, 15- och ända ner till Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

8 10-minuterstrafik som behövdes. En möjlig lösning kanske vore att ha halvtimmestrafik under de tider där många vill resa och annars ha entimmestrafik. Det är också viktigt att bussarna går på de tider när folk vill åka. Idag går exempelvis sista bussarna på helgerna kl och 00.55, vilket ger ett alldeles för långt uppehåll dem emellan. Kostnadsfrågan var ytterligare en aspekt som diskuterades, det vill säga svårigheten för kommunen att finansiera en ökad turtäthet. Här efterfrågades mer underlag vad kostar en ökad turtäthet? Bättre kvalitet i resandet Förutom en högre turtäthet diskuterades också ett antal andra aspekter på kvalitet i resandet. Det är en låg standard på de allmänna kommunikationerna fräschare bussar skulle öka resandet, menar vissa. Även säkerheten, känslan av trygghet och busschaufförernas kompetens behöver förbättras ansåg vissa deltagare. Hållplatsernas standard är också viktig. Här behövs belysning samt snygga och hela busskurer. Viktigt är också att göra vissa avgångar till direktlinjer som inte tar vägen förbi Stigslund. En annan lösning som diskuterades var om det helt enkelt är för många hållplatser längs Bönavägen och man ställde sig frågan hur långt det är acceptabelt att gå till en hållplats. Det gäller att hitta en balans mellan närhet till hållplatser och korta restider. En grupp efterfrågade en hållplatsutredning med hjälp av GIS. När det gäller möjligheten att gå och cykla är belysning en central fråga. En säker gångoch cykelväg behövs längs hela den aktuella vägsträckningen. Avslutningsvis menade deltagarna också att det är viktigt att kunna kombinera sitt resande på olika sätt. Någon grupp diskuterade till exempel möjligheten att kunna ta med cykeln på bussen för att kunna cykla ena vägen och åka kommunalt den andra. En annan lösning som också diskuterades var att införa pendlingsplatser, det vill säga infartsparkeringar både för cyklar och för bilar. Förändrade vanor Oavsett hur väl samhälls- och trafikplaneringen görs, handlar det till slut om att invånare och besökare förändrar sina resvanor. Det krävs en omsvängning från kraftigt bilåkande till ett mer kollektivt resande och det krävs stor uthållighet för att ändra resmönstren som finns på Norrlandet. En viktig faktor i valet mellan att resa med bil eller kollektivt är skillnaden i restid, vilket kanske bör studeras noggrannare. En fråga som många lyfte fram var vikten av att genomföra förändringar i till exempel trafikplaneringen i ett så tidigt skede som möjligt innan inflyttningen tagit fart. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

9 Härigenom förväntas goda vanor etableras redan från start, exempelvis genom att varje hushåll inte nödvändigtvis behöver två bilar. Ett problem med nuvarande planering och struktur av Norrlandet är att det saknas service och affärer. Möjligheten att handla till exempel mat lokalt skulle kunna bidra till ett minskat behov av att resa. Medborgarna på Norrlandet har mycket goda möjligheter att samåka, genom att det är en väg med samlad bebyggelse runt om. De allra flesta reser dessutom också in till Gävle, där avstånden är begränsade. Samtliga grupper tog upp frågan om samåkning. Idag finns många bra tekniska lösningar för samåkning, exempelvis genom sms. Vissa företag har sådana tjänster internt, men det skulle kunna finnas för invånarna mer generellt. Redan idag finns också en sida på Facebook som heter Skjuts till och från Norrlandet. Genom marknadsföring av den sidan skulle samåkning kunna ta ordentlig fart. Avslutningsvis efterfrågades också kartläggning kring möjligheten att använda miljöanpassade fordon som exempelvis elbilar samt att utveckla kollektiv båttrafik i området, i alla fall om det finns hållbara lösningar för detta. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

10 4. Hållbart resande En ambition med utvecklingen på Norrlandet är att åstadkomma ett läge med ett hållbart resande på Norrlandet. Frågan om hållbart resande berör och påverkas av många olika intressenter, inte minst Trafikverket, kommunen och de boende och besökande på Norrlandet. Workshopens andra övning fokuserade frågor relaterade till hållbart resande. Frågeställningarna rörde bland annat vilka förutsättningar som finns för att åstadkomma ett hållbart resande. Hur ser intresset från olika aktörer ut? Vilka insatser kan göras för att åstadkomma ett mer hållbart trafiksystem och vem ska göra dessa? Finns det spänning mellan behovet av ökad framkomlighet, snabbt och säkert resande och hållbart resande och hur kan den i så fall hanteras? Vissa av de synpunkter och idéer som lyftes fram under den första workshopövningen återkom och upprepades i diskussionerna i denna övning. Påverka attityder Flera av grupperna diskuterade hur man kan påverka både dagens och morgondagens boende på Norrlandet. Inkomstnivåerna är generellt högre på Norrlandet och ungefär hälften av hushållen har två eller fler bilar. Kan man påverka attityder och förhållningssätt så att fler t.ex. åker kollektivt och låter (minst den ena) bilen stå? Flera deltagare menar att de som flyttar till Norrlandet eller som redan bor där värdesätter den vackra miljön, naturen och landskapet. Det faktum att det finns relativt många miljöbilar, 16 procent, 5 indikerar också en viss medvetenhet. Det vore angeläget att utnyttja detta och visa på att det egna beteendet och de egna valen har betydelse för miljön och för situationen på Norrlandet. Om det för en individ innebär att göra en uppoffring när man låter bilen stå, så kanske det får betraktas som en konsekvens av valet att bo på Norrlandet. En av grupperna tog upp en bredare diskussion kring hur man kan leva miljömässigt och hållbart. Här handlar det om t.ex. hållbart byggande och energieffektivitet. Kanske Norrlandet kunde vara en förebild kring utbyggnad av passivhus? Generellt skulle det därför behöva finnas en diskussion och dialog med de boende (och potentiella boende) på Norrlandet kring de val man gör och hur de påverkar miljön och utvecklingen av Norrlandet, dvs. de livsstilsval man gör. Kanske kan man genomföra olika former av informationsinsatser och kampanjer där man bl.a. lyfter fram 5 I Gävleborgs län som helhet är andelen miljöbilar knappt fyra procent. I Stockholms län, som är det län som har störst andel miljöbilar, är motsvarande siffra drygt elva procent. Källa: Transportstyrelsens miljöbilsstatistik , nedladdad från Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

11 fördelarna med hållbart resande. Man kan också behöva göra djupintervjuer för att få mer information om de boendes preferenser och behov. Kollektivtrafiken är central Grupperna pekade på det centrala i att få en fungerande kollektivtrafik för att främja ett hållbart resande. I dag är turtätheten allt för låg menade majoriteten av deltagarna i workshopen. En viktig åtgärd är därför att öka turtätheten så att kollektivtrafiken blir en reell valmöjlighet. Det konstaterades också att det idag finns ett mycket stort antal hållplatser längs buss 95s sträckning. Detta är en fördel eftersom trafikanterna inte sannolikt inte behöver gå så långt till hållplatsen. Samtidigt tar turen givetvis längre tid i den mån bussen stannar på de flesta hållplatser (eftersom utnyttjandet av kollektivtrafiken är begränsat är detta sannolikt inte ett problem idag). Men det handlar inte bara om turtäthet utan också om hur kollektivtrafiken är utformad. Flera deltagare menade att bussarna idag utnyttjas dåligt, många bussar går i princip tomma. Skulle det vara möjligt att ha mindre bussar, detta borde väl vara mer effektivt ur miljöhänsyn? Samtidigt finns en existerande trafikpark att förhålla sig till och frågan är om nyinvesteringar i mindre bussar kan motiveras. Ytterligare en fråga var om inte fler bussar skulle kunna drivas på biogas? Några deltagare lyfte upp frågan om flexibilitet i busstrafiken. På vissa håll i kommunen har man en modell med anropsstyrd busstrafik. Skulle detta vara något att utforska också för Norrlandet? En faktor som borde vara positiv för utvecklingen av busstrafiken är det faktum att bebyggelsen i stor utsträckning ligger längs ett stråk. Detta utgör en god förutsättning för att få fler boende att använda kollektivtrafik. Resandet inom området Det är lätt att diskussionen primärt fokuseras på resor mellan Norrlandet och stan. Samtidigt finns ett behov att påverka resandet inom Norrlandet. Här har kollektivtrafiken betydelse men kanske ännu viktigare är säkra gång- och cykelbanor. I dag är förutsättningar för resandet inom området undermåliga ansåg flera deltagare. Cykel- och gångtrafikanter Samtliga grupper diskuterade situationen för gång- och cykeltrafikanter om än inte lika omfattande som t.ex. frågor relaterade till kollektivtrafiken. Vissa konkreta synpunkter lyftes fram. Det finns en önskan om att kunna kombinera olika transportsätt genom att t.ex. kunna ta med sig cykeln på bussen. En annan synpunkt var att det finns ett behov av förbättrad belysning av gång- och cykelbanor. Detta är inte minst viktigt för resandet inom området. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

12 Spänningar mellan framkomlighet och hållbarhet Grupperna diskuterade huruvida det föreligger spänningar mellan önskan om snabbhet, säkerhet och framkomlighet å ena sidan och hållbarhet å den andra. I diskussionerna konstaterades att det ofta föreligger en sådan spänning. Förbättrade vägar som innebär både ökad framkomlighet och ökad säkerhet innebär i allmänhet också ökad trafik, inklusive biltrafik, dvs. minskad hållbarhet. Vidare kräver en utbyggnad av kollektivtrafiken (hållbart resande), förbättrad väg vilket i sin tur fungerar som en drivkraft för att öka också biltrafiken. Sammanfattningsvis menade dock grupperna att även om det finns spänningar så är de inte olösliga utan arbetet bör fortsätta med inriktning på att främja hållbart resande. Idéer för att stimulera ett hållbart resande Sammanfattningsvis identifierade grupperna i sina diskussioner ett antal idéer för att få den enskilde individen att resa på ett mer hållbart sätt samt förhållanden som kan fungera som incitament för ett hållbart resande. Informationsinsatser för att informera om olika alternativ till bilen, bland annat kollektivtrafiken och cykelmöjligheter. Detta kan t.ex. vara i form av ett välkomstpaket när nya boende kommer till Norrlandet. Öka turtätheten på busstrafiken. Insatser för att stimulera samåkning och bilpooler. Här kan man t.ex. utnyttja sociala medier för att effektivt matcha utbud med efterfrågan. Här finns redan idag facebookgrupper där personer kan berätta om sina resplaner och inbjuda till/söka samåkande. Man kan också tänka sig en SMS-tjänst. Denna typ av insatser kan fokusera både på arbetspendling och på resor med andra syften. I dag kan det vara svårt att få parkering i stan. Genom att åka kollektivt slipper man detta problem. Det vore intressant att utforska möjligheterna kring försök med elcyklar. Skulle man t.ex. kunna få någon att sponsra ett försök som sedan kan utvärderas? Bygg ut och förbättra belysningen på gång- och cykelvägar. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

13 5. Dialog och delaktighet Både Trafikverket och har en ambition att arbeta med dialog i tidiga skeden av utvecklingsarbeten. Detta gäller både Norrlandet och mer i allmänhet. Syftet är att skapa mer kvalitet i beslutsunderlagen samt att ge möjlighet till ett ökat inflytande för medborgarna och andra intressenter. I workshopens tredje del diskuterades vad som krävs för att en samverkan ska fungera i den fortsatta planeringsprocessen på Norrlandet. Hur kan en sådan samverkan och dialog skapas? Vilka är fördelarna med en dialog och vilka är utmaningarna med densamma? Av tidsbrist blev denna diskussion kortfattad och genomfördes i helgrupp. Deltagarna ansåg överlag att den dialog som har i samband med förändringarna på Norrlandet är mycket positiv. Detta gäller både den löpande dialog som har varit och som fortfarande pågår samt den aktuella workshopen. Det är viktigt att kunna mötas och samtala i mindre grupper, både för att kunna ställa frågor och diskutera. Deltagarna ansåg också att det är viktigt att ha forum för dialog som håller över en längre tid. Sammansättningen i en sådan grupp blir viktig och deltagarna diskuterade hur det kan göras på lämpligt sätt. Det bör vara en bra balans mellan boende, men också politiker och tjänstemän. De som representerar de boende måste ha en bra förankring bland alla invånarna på Norrlandet. Under planeringsarbetet så här långt har invånarna deltagit i en referensgrupp som haft kontinuerlig dialog med kommunens tjänstemän. Både referensgruppen själv och kommunen tyckte att samverkan hittills har fungerat bra. Gruppens representant i workshopen ansåg att kommunen har lyssnat och tagit med deras kunskap i sitt arbete. När det gäller resvaneundersökningen menade referensgruppens representant dock att kommunen borde ha testat enkäten på de boende. Det hade kunnat leda till att frågeställningarna blivit mer relevanta. Referensgruppen har på olika sätt jobbat med de boende och de har även fått visst finansiellt stöd för att formulera en utvecklingsplan för området. Nu vill gruppen vidareutvecklas och bilda en utvecklingsgrupp, till vilken man kommer bjuda in föreningar av olika slag. Frågan är vilka som ska vara med i gruppen? Troligtvis blir det en kärna samtidigt som olika personer och/eller föreningar kan bjudas in att delta i olika skeden beroende på vilken fråga som för stunden diskuteras. Huvudfokus för utvecklingsgruppen är att inhämta synpunkter från de boende redan i ett tidigt skede innan förslag formuleras. Det finns mycket kunskap som kan komma väl till pass i den fortsatta utvecklingsprocessen. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

14 Deltagarna gav uttryck för att de var mycket glada över den möjlighet till fördjupande och breddande dialog som workshopen gav. De menade att den fortsatta dialogen bör fortsätta i samma anda under hela den kommande utvecklingsprocessen på Norrlandet. Representanter för de boende pekade på att man inte känner av de tidigare spänningar som funnits mellan kommunen och delar av de boende på Norrlandet. Deltagarna menade att dagens workshop var en mycket bra början på en fortsatt dialog och samverkan mellan både boende, kommun och andra intressenter på Norrlandet. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

15 6. Uppföljning av workshopen För att följa upp workshopen fick deltagarna dagen efter workshopen en uppföljningsenkät via mail. I denna fick deltagarna möjlighet att dels lämna feedback på upplägg och genomförande av workshopen, dels framföra synpunkter på om denna typ av workshop är ett bra forum för dialog och vilka önskemål kring dialog och samverkan deltagarna har inför det fortsatta arbetet. Sammanlagt 18 deltagare har valt att svara på enkäten. Deltagarna är överlag mycket nöjda med workshopen: det övergripande omdömet är att upplägget var bra. Deltagarna lyfter fram det positiva i att ha denna typ av friare diskussion med blandade grupper bestående av både boende, förtroendevalda samt tjänstemän från såväl kommun som Trafikverket. Många var också mycket positiva till blandningen mellan kunskapspass, det vill säga de presentationer som hölls inledningsvis, samt de gruppvisa diskussionspassen. Enligt deltagarna kom värdefull information fram under workshopen. När det gäller de praktiska arrangemangen är de flesta deltagare nöjda. Några synpunkter framkom dock när det gäller akustiken i lokalen som uppfattas som dålig samt att förtäringen kanske var i minsta laget. Deltagarna är överlag nöjda med upplägget av workshopen och med programmet. De uppskattar den direkta kommunikationen mellan de olika intressegrupperna. Representanter från de boende uppskattar särskilt möjligheten att ge synpunkter direkt till beslutsfattarna. Flera av deltagarna anger dock att de hade önskat att fler boende från Norrlandet skulle deltagit. Några personer uppger att de hade önskat mer tid till gruppdiskussioner och någon anser att diskussionspunkterna var lite luddiga. Medborgarnas förväntningar på workshopen var att få möjlighet att förmedla sina synpunkter och åsikter samt att dessa ska tas tillvara i det fortsatta arbetet. På frågan om de tycker att de fick sina förväntningar infriade svarar de att workshopen var en bra start på det fortsatta arbetet. Förväntningarna på workshopen från tjänstemännen i kommunen och på Trafikverket handlar främst om att ha en bra och öppen dialog samt om att få information från deltagarna och/eller respons från dessa på olika underlag. Många anger också att de förväntade sig många boende som deltagare i workshopen och att detta är en förväntan som tyvärr inte riktigt infriandes. Deltagarna tillfrågades om de anser att denna typ av workshop är ett bra forum för dialog. Samtliga som svarat på enkäten är mycket positivt inställda. Någon pekar t.ex. på att detta är ett bra forum för att i ett tidigt skede få möjlighet att få information och kunna påverka. Kombinationen av presentationer och gruppdiskussioner lyfts av några Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

16 deltagare fram som ett bra upplägg. Att olika aktörer får möjlighet att mötas på ses generellt som positivt. När det gäller huruvida denna typ av dialogforum borde utvecklas också inför kommande arbeten i kommunen och Trafikverket svarar samtliga svaranden jakande. Det är bra att mötas för dialog och förankring i olika skeden för att skapa delaktighet, engagemang och förståelse för olika frågor och perspektiv. Forumen ger möjlighet till mer direkt kommunikation. Slutligen fick deltagarna möjlighet att ge särskilt medskick till kommunen och/eller Trafikverket samt eventuellt Gästrike Vatten inför det fortsatta planeringsarbetet. Majoriteten av de som svarat har avstått från den möjligheten. Några synpunkter lämnades dock, bl.a. att det vore angeläget att ytterligare utreda och analysera vissa områden där frågetecken kvarstår efter workshopen. Vidare poängterades behovet och nyttan av dialog generellt i det fortsatta arbetet. Betydelsen av att en löpande dialog och information om olika åtgärder lyftes också fram. Sten Hammars tankar om att fortsatt samverka och ha dialog i grupper av olika form och storlek beroende på syfte och frågeställningar menade några deltagare lät som ett bra tillvägagångssätt (se nästa kapitel). Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

17 7. Sammanfattande kommentarer och vägen framåt Diskussionerna under själva workshopen i kombination med resultaten på den uppföljningsenkät som många deltagare svarat på, visar att denna typ av dialogform är uppskattad. Det finns ett värde i att mötas och få kunskap och förståelse för olika aktörers perspektiv och synpunkter. Att göra detta i ett tidigt skede, innan skarpa beslut skall fattas, förbättrar förutsättningarna också för den fortsatta processen. Under workshopen lyftes flera konkreta förslag fram för att stimulera ett hållbart resande. Vidare identifierades vissa områden där det förefaller finnas behov av ytterligare utredning och analys. Slutligen framfördes synpunkter på vägen framåt och den fortsatta processen. Förslag för hållbart resande Ökad turtäthet i kollektivtrafiken är en förutsättning för ökat kollektivt resande. Hållplatsernas standard behöver förbättras med både belysning och ordentligt vindskydd. Snygga och hela busskurer efterfrågas. Säkra gång- och cykelvägar behövs längs hela den aktuella vägsträckningen, inte minst för resandet inom området. Ökade möjligheter att kombinera sitt resande på olika sätt behövs, exempelvis genom pendlingsplatser för både cyklar och bilar samt möjlighet att ta cykeln på bussen. Informationsinsatser och annan attitydpåverkan för att få boende att ta sitt miljömässiga ansvar att bo på Norrlandet innebär också att man tar ansvar genom sitt eget beteende (t.ex. låter bilen stå). Insatser för att stimulera samåkning och bilpooler, exempelvis genom SMS-tjänst eller sociala medier. Idag finns redan en sida på Facebook som heter Skjuts till och från Norrlandet, vilken skulle kunna marknadsföras. Kartläggning av möjligheten att använda miljöanpassade fordon som exempelvis elbilar i större utsträckning. Utveckla kollektiv båttrafik i området, under förutsättning att det finns hållbara lösningar för detta. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

18 Behov av ytterligare analyser Komplettera resvaneundersökningen med djupintervjuer för att kartlägga de boendes attityder, motiv och vilja till förändring preferenser samt hur dessa påverkar trafiksituationen på kort och lång sikt. Effekter på kollektivtrafikresandet av ökad turtäthet. Stämmer Rambölls beräkningar? Hur förhåller sig dessa till den resvaneundersökning som är gjord? De trafikmätningar som gjorts visar delvis olika resultat. Ny mätning behövs för att klarlägga vad som gäller. Hållplatsutredning med hjälp av GIS för att klarlägga ett optimalt avstånd mellan hållplatserna. Detta för att hitta balansen mellan närhet till hållplatser och korta restider. Ger större utbud av lokal service färre resor och transporter? Vilken typ av service behövs i så fall? Hur påverkas trafiken? Besöks- och sommartrafiken behöver vidare utredning eftersom detta hittills inte har kartlagts. Vägen framåt För framtiden är det viktigt att dialog fortsätter i den samverkande anda som hittills präglat samspelet mellan kommun, Trafikverket och invånare. Det är viktigt att ha ett väl fungerande forum för dialog som håller över en längre tid. I den fortsatta dialogen är gruppens sammansättning mycket viktigt. Det bör finnas en bra balans mellan boende, men också politiker och tjänstemän. De som representerar de boende måste också ha en bra förankring bland alla invånarna på Norrlandet. Sten Hammar pekade på att denna typ av dialogform är mycket bra men att det finns behov av olika fora för olika frågor och i olika skeden av arbetet. Det är flera planeringsprocesser som löper parallellt: plan, VA och trafik. I planeringsarbetet har man hittills arbetat med mindre lokala arbetsgrupper med representanter från kommunen och Norrlandets föreningar. Vidare har man haft stormöten med upp till 400 personer. Dessa är dock utmanande i den mån många frågor är olösta. Den typ av möten som workshopen utgjorde, med kanske personer där kompetenser och perspektiv kan mötas förefaller ha stor potential i det fortsatta arbetet. Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

19 Avslutningsvis kan vi konstatera att workshopen utgjorde en början på ett fortsatt arbete för att finna de mest ändamålsenliga lösningarna för trafiken och andra frågor relaterade till exploateringen av Norrlandet. Förutsättningarna i Gävle för en fortsatt dialog och samverkan för att identifiera dessa lösningar bedömer vi vara mycket goda. Med detta vill vi tacka och Trafikverket för att vi fått möjlighet att genomföra detta uppdrag! Carin Blomberg och Karin Hovlin Governo AB Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

20 Bilaga 1 Inbjudan Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december

21 Bilaga 2 Deltagare workshop 6 december Namn Organisation Ingemar Nordell Norrlandet Eva-Karin Hamilton Norrlandet Maj-Britt Stenmark Norrlandet Sven-Erik Ekdahl Norrlandet Klara Nordell Norrlandet Staffan Åhs Norrlandet Roger Persson P-O Flodström Christine Lekås Seppo Laine Per Johansson Inger Schörling Marita Engstrom Inger KällgrenSawela Roland Ericsson Sten Hammar Hans-Olov Åström Helena Werre Marie Wallström Ingegerd Krantz Bodil Dürebrandt Anders Blomgren Elisabet Jonsson Anna-Stina Ljungbjork Göran Berfenstam David Eldrot Astrid Grinell Agneta Löf Trafikverket Stefan Granbäck Trafikverket Christoffer von Bothmer Trafikverket David Nilsson Nobina Christine Sisell Region Gävleborg Mikael Forsberg Region Gävleborg Lars Björling Xtrafik Anna-Lena Söderlind Ramböll Trafik på Norrlandet Dokumentation av workshop 6 december