Trafik och hållbart resande på Norrlandet hur fungerar dialog och samverkan?

Transkript

1 Trafik och hållbart resande på Norrlandet hur fungerar dialog och samverkan? December 2011

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Tillvägagångssätt Arbete kring utveckling av Norrlandet Dialog och samverkan viktiga inslag Aktörer Exempel på genomförda aktiviteter Centrala faktorer Erfarenheter hittills de boendes perspektiv Erfarenheter hittills beslutsfattarnas perspektiv Vägen framåt Förväntningar Framgångsfaktorer och framtida förbättringsmöjligheter Bilagor Bilaga 1 Litteratur Bilaga 2 Intervjupersoner Bilaga 3 Intervjuguide Bilaga 4 Enkät

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Norrlandet ligger längs kusten nordost om Gävle. I dag finns både permanenthus och fritidshus i området som är att betrakta som ett attraktivt område, med stor inflyttning och planerad exploatering. Detta är positivt men skapar också påfrestningar, inte minst på VA och befintligt vägnät. Gävle kommun beslutade 2007 att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till Norrlandet samt att ta fram ett förslag till översiktsplan för området. En utredning genomfördes med efterföljande samråd våren Förslaget till översiktsplan presenterades därefter som en utställning som ägde rum under våren och sommaren De frågor som har diskuterats i arbetet har i huvudsak gällt trafik, hållbart resande, vatten och avlopp, omfattning av nybyggnation, omvandling av fritidshus samt kulturmiljön generellt. I förslaget till översiktsplan beskrivs hur kommunen i ett 20-årigt perspektiv, till år 2030, ska se på utvecklingen av dessa områden. 1 I planarbetet har kommunen och Trafikverket särskilt velat belysa frågan om hållbart resande genom t.ex. ökad cykel- och kollektivtrafik och dialogen med medborgare och andra intressenter har prioriterats i arbetet. Exempel på aktörer som har deltagit i dialogen är boende på Norrlandet, tjänstemän och politiker i Gävle kommun, Trafikverket, region Gävleborg samt bolag som X-trafik, Nobina och Gästrike Vatten. Som ett led i detta arbete genomfördes i december 2010 en workshop med berörda aktörer för att bland annat diskutera aktuella planförslag och fånga upp behov och önskemål när det gäller trafik och hållbart resande på Norrlandet. Ett viktigt syfte med workshopen var också själva dialogen och att skapa goda förutsättningar för fortsatt samverkan. Governo AB har under november och december 2011 genomfört en uppföljning av det arbetssätt som har använts för att utreda och bereda frågor kopplade till trafik och hållbart resande på Norrlandet, inklusive fjolårets workshop och arbetet som skett sedan dess. Föreliggande rapport utgör resultaten av denna uppföljning. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppföljningen har varit att ge en bild av måluppfyllelsen av det arbetssätt som har använts för att utreda och bereda frågor kopplade till trafik och hållbart resande på Norrlandet. Målen för Governos uppdrag formulerades enligt följande: Uppdragets mål är att Gävle kommun och övriga intressenter skall ha en god bild av De boendes uppfattning av sättet att arbeta med frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet. Exempel på arbetssätt är workshops och löpande dialog i bland annat referensgrupper. Relevanta aktörers uppfattning av hur arbetssättet har påverkat beslutsfattandet. Framgångsfaktorer och framtida förbättringsmöjligheter. De huvudsakliga frågeställningarna har varit följande: Hur har de boende upplevt det arbetssätt som har använts för att utreda och bereda frågor om trafik och hållbart resande på Norrlandet? 1 3

4 Hur har de boende upplevt sina möjligheter att delta i beslutsprocessen? Vilka erfarenheter har de offentliga och privata aktörer som haft en roll i att utreda och bereda frågor kopplade till trafik och hållbart resande på Norrlandet? Uppfattar de medverkande aktörerna att detta arbetssätt har påverkat beslutsfattandet och i så fall hur? Vad finns det för förväntningar hos boende och övriga aktörer på det framtida arbetet? 1.3 Tillvägagångssätt Uppföljningen fokuserar på processer snarare än på resultat och utfall. Hur har olika aktörer arbetat? Hur svarar detta mot hur man tänkte sig arbetet? Hur uppfattar olika aktörer att det har fungerat? En övergripande uppföljningsfråga formulerades inledningsvis: Hur har arbetet kring frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet, genom dialog och samverkan med boende och övriga deltagande aktörer, fungerat hittills? Inledningsvis genomfördes dokumentstudier för att skapa en bild av bakgrunden till det valda arbetssättet i Norrlandet (se litteraturförteckningen i bilaga 1). Genom dessa dokumentstudier identifierades de centrala perspektiven i uppföljningen (se kapitel 2). Därefter genomfördes en elektronisk enkät till de boende (enkäten återfinns i bilaga 4). Enkäten skickades, via Utvecklingsgruppen Norrlandet, till de 338 mailadresser som har anmält sig till Utvecklingsgruppen Norrlandets maillista. Vi har således inte gjort ett representativt urval av de boende på Norrlandet. Totalt svarade 176 personer vilket ger en svarsfrekvens på 52 procent, 39 procent är kvinnor, 61 procent är män, 78 procent är 46 år eller äldre. Region Gävleborg tillhandahöll enkätverktyg och bistod med stöd vid utskick och sammanställning. Vid årsskiftet december/januari bodde 1238 personer på Norrlandet. Av dessa var 54 procent 45 år eller äldre, 53 procent var män. 2 Vidare har 13 intervjuer genomförts med personer i berörda organisationer (se förteckning över intervjupersoner samt intervjuguide i bilaga 2 respektive 3). Vissa intervjuer genomfördes i Gävle, vissa genomfördes som telefonintervjuer. 2 Uppgifter från Gävle kommun. 4

5 2 Arbete kring utveckling av Norrlandet 2.1 Dialog och samverkan viktiga inslag Arbetet kring utveckling av Norrlandet har pågått under flera år. I följande kapitel ges en beskrivning av detta arbete och de beslut som ligger till grund för det valda arbetssättet där dialog och samverkan är centrala inslag. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som deltar i arbetet. Avslutningsvis ges exempel på aktiviteter som genomförts inom ramen för utvecklingsarbetet. Medborgardialog i Gävle Kommun I Kommunplanen finns delaktighet presenterat som en av de fem viktigaste frågorna för kommunen under mandatperioden Ambitionen är att möjligheterna för samråd med och mellan Gävles alla medborgare ska utvecklas med utgångspunkt i människors vardagsliv och möjlighet att kunna påverka sin egen livssituation. Fokus ligger på att arbeta mot att medborgarna ska ha möjlighet att känna rådighet över sin livssituation och möjligheter att påverka det som händer i samhället och i närmiljön 3. Här nämns särskilt att de unga måste ges inflytande samt en ambition om att skapa fler plattformar för samverkan. 4 Vidare beskrivs att politikerna vill utveckla de lokala Förtroendemannaråden genom att bland annat knyta kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter till råden. Vikten av att politikerna är kända för medborgarna betonas, likaså att medborgare och politiker träffas regelbundet för samråd. Det skulle även vara den vitalisering av uppdraget i kommunfullmäktige och kommunstyrelse som länge efterfrågats och så väl behövs". 5 Kommunens vision och värdegrund är exempel på styrdokument som behandlar frågan om vikten av att medborgarna ges möjlighet till delaktighet. I Vision 2025 beskrivs vikten av att ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna genom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen. 6 Här beskrivs även värdet av att möjliggöra delaktighet i utvecklingen av närmiljön för att forma attraktiva livsmiljöer. I kommunens värdegrund lyfts frågan om att en öppen dialog med medborgare ger möjlighet till diskussion om vilka tjänster och vilken service som kommunen kan tillhandahålla. 7 Förutom ovan nämnda styrdokument finns som ett kommunövergripande mål att medborgare och brukare ges möjlighet att vara delaktiga, få inflytande och medverkan i frågor som berör och engagerar dem, särskilt de som normalt inte gör sig hörda, exempelvis barn 8. Denna formulering ses här som ett led i att nå det övergripande målet om nöjda medborgare som ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Mot bakgrund av detta ges alla nämnder i uppdrag att utveckla dialogen med och information till medborgarna. För att få en bild av medborgarnas uppfattning av sina möjligheter till inflytande i kommunen deltar Gävle kommun i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning som bland annat belyser dessa frågor. 9 I kommunstyrelsens verksamhetsplan beskrivs hur kommunen avser att arbeta för att ta tillvara på medborgarnas samlade kunskap i planarbete. "Att ta tillvara den samlade kunskapen hos medborgarna i olika sammanhang ska även fortsatt stå i fokus. Vid allt arbete med planläggning ska dialogen med medborgare och brukare prioriteras och utvecklas i den riktning som påbörjats under senare år Kommunplan med årsbudget 2011 och Utblick (sid 6) 4 Ibid (sid 6-7) 5 Ibid (sid 6-7) 6 Kommunplan med årsbudget 2011 och Utblick (sid 16) 7 Ibid.(sid 16-17) 8 Ibid.(sid 19) 9 Ibid. 10 Ibid. (sid 44) 5

6 I kommunstyrelsen verksamhetsplan lyfts dialog och samverkan inom kommunen och med näringslivet även fram som en viktig del för att stimulera tillväxt. 11 Utveckling av Norrlandet Utgångspunkten för arbetet med att utveckla Norrlandet har varit att detta arbete måste ske i samverkan med boende, verksamma och Gävle kommun. Kommunen har, genom kontakt med många boende, fått många synpunkter på hur Norrlandet kan utvecklas och dessa synpunkter har därefter vägts in i det utvecklingsprogram för Norrlandet som togs fram I planen beskrivs att Gävle kommun vill skapa tydligare och långsiktiga former för dialog med de boende på Norrlandet, både när det gäller detaljfrågor och övergripande frågor där engagemanget från boende och verksamma ses som en framgångsfaktor i det fortsatta utvecklingsarbetet. Här beskrivs även vikten av att medborgarna lätt ska kunna kontakta kommunen i dessa frågor. Målet med samverkan är att det ska finnas en väg in till kommunen. Vill man kontakta Gävle kommun för någon fråga som rör Norrlandet ska det vara tydligt hur man går tillväga. 13 Förslaget till översiktsplan för Norrlandet presenterades som en utställning som ägde rum under våren och sommaren Därefter sammanställde kommunen de yttranden som kommit in och använde dessa i det fortsatta arbetet. Trafik i Gävle Gävle kommun tog 2008 fram en trafikstrategi för kommunen. Syftet med trafikstrategin var att få en sammanhållen strategi för hur trafiken bör utvecklas i kommunen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 15 Dessutom tydliggjordes också vikten av att alla involverade parter inkluderas och tas med i planeringen av trafiken och det konstaterades att utveckling endast kan vara framgångsrikt genom dialog och delaktighet. 16 Inledningsvis togs ett visions- och måldokument fram där bland annat kommunens syn på begreppet hållbarhet preciseras. Efter det att visionen och målen var fastställda togs den andra delen av rapporten fram där kommunen presenterar en handlingsplan och åtgärder inom exempelvis kollektivtrafiken. Ur trafikstrategins vision och mål kom också en plan för hur cykeltrafiken bör utvecklas i kommunen. 17 I visions- och målstrategin används den av Trafikverket framtagna fyrstegsprincipen som ska ligga till grund för allt arbete med trafik och stadsplanering i Gävle kommun. Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets negativa påverkan. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett problem ska lösas i första hand genom att påverka behovet av transporter och i sista hand genom nybyggnation. Fyrstegsprincipen innebär att planeringen sker utifrån fyra steg, där steg 1 innebär att helt enkelt tänka om och välja alternativ och åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt. Steg 2 handlar om att optimera systemet, det vill säga åtgärder som effektiviserar utnyttjandet av den befintliga infrastrukturen och fordonen. Steg 3 innebär att göra begränsade ombyggnadsåtgärder och först i steg 4 går man vidare och genomför nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. 11 Ibid. (sid 45) 12 Utvecklingsprogram för Norrlandet, maj Ibid. 14 Översiktsplan Norrlandet, utställningshandling maj Trafikstrategi 2008 (sid. 4) 16 Trafikstrategi Gävle kommun del 1 (sid. 6) 17 Cykelplan 2010 (sid.5) 6

7 Fyrstegsprincipen Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportbil Åtgärder som effektiviserar befintligt vägnät Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Fyrstegsprincipen har sedan bland annat använts i den länsplan som togs fram för arbetet med infrastruktur i regionen. Ett av åtgärdsområdena i denna plan är attitydpåverkan som har fokus på principernas första steg, åtgärder som påverkar val av transportsätt. Intressant att notera var att ett särskilt fokus för dessa åtgärder skulle vara på länsväg 563, den väg som går till området Norrlandet. 19 I verksamhetsplanen för teknisk nämnd finns beskrivet att tekniska kontorets verksamhet berör och engagerar många. I arbetet med att främja dialogen med medborgarna och förbättra informationen om verksamheterna prioriterar kontoret nu bland annat att utveckla sin närvaro i medierna och genom e-tjänster på gavle.se Här betonas även att det är mycket viktigt att de medborgare som engagerar sig snabbt får återkoppling. 20 Trafikstrategin, länsplanen och verksamhetsplanen för tekniska nämnden kan ses som en bakgrund till arbetet med trafikfrågan i Norrlandet. Detta för att klargöra vilka principer det är som kommunen arbetar utefter gällande trafikfrågan och hur satsningen har sett ut gällande trafiken på Norrlandet. Trafiken på Norrlandet Då allt fler bosätter sig permanent i Norrlandet har VA-frågan utretts för att se över hur de stora befolkningsförändringarna ska mötas. Då fler och fler bosätter sig på Norrlandet får det inte bara konsekvenser för VA-frågan men också för hur den trafikökning som följer ska hanteras. Ramböll genomförde 2009 en utredning enligt fyrstegsprincipen för vilka åtgärder som skulle behövas för att möta trafikökningen. Rapporten konstaterade bland annat att det skulle krävas att innevånarna i samhället valde att åka kollektivt istället för att köra bil och att kommunen skulle behöva påverka dem till detta genom exempelvis attitydpåverkan och marknadsföring. 21 De boende på Norrlandet har haft möjlighet att svara på ett antal enkäter gällande frågan om trafik och hållbart resande. I slutet av 2010 genomfördes en större undersökning gällande invånarnas resevanor. Detta för att möta de förändringar som sker i Norrlandet, och för att ta reda på vad invånarna ansåg om trafiken men också som ett försök för att se hur trafiken på vägen Bönavägen kunde minskas. Totalt deltog 560 invånare i undersökningen och bland annat framkom att de flesta tog bilen till jobbet. 22 Ytterligare en enkätundersökning har genomförts under hösten 2011 för att inhämta åsikter kring en föreslagen tidtabell för buss som trafikerar Norrlandet. Totalt deltog 111 familjer i Norrlandet, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 33 % Trafikstrategi Gävle kommun del 1 (sid. 29) 19 Länsplan Region Gävleborg (sid. 31) 20 Kommunplan med årsbudget 2011 och Utblick (sid 52) 21 Utredning enligt fyrstegs-principen för väg 569, Norrlandet, Ramböll (sid. 13) 22 Sammanställning av resevaneundersökning Enkätsvar Busstrafiken

8 2.2 Aktörer Det finns ett antal aktörer som är inblandade i utvecklingsarbetet kring Norrlandet. Bilden nedan illustrerar dessa aktörer. 2.3 Exempel på genomförda aktiviteter Det har skett en lång rad aktiviteter där boende och olika berörda aktörer har mötts för att diskutera och lämna synpunkter på förslag och planer. Nedan ges exempel på sådana aktiviteter. Utvecklingsprogrammet för Norrlandet (maj 2007) arbetades fram efter ett omfattande samråd med boende. 24 Under arbetet med översiktsplanen hade kommunen och representanter för Norrlandets föreningar regelbundna månadsmöten där kommunens planeringsunderlag redovisades och där diskussioner fördes om bland annat bostäder, vatten och avlopp samt trafik. 25 Under våren och sommaren 2008 var översiktsplanen utsänd på samråd med aktiviteter under april- augusti. Under samrådet inkom ca 130 yttranden och ca 100 av dessa kom från privatpersoner. 26 Som en del i samrådet genomfördes ett informationsmöte (140 deltagare), fyra dialogmöten (sammanlagt ca 345 deltagare), två öppet hus (sammanlagt ca 60 deltagare) samt möte med föreningar (ca 20 deltagare) Utvecklingsprogram för Norrlandet, maj 2007 (sid 8) 25 Översiktsplan Norrlandet, utställningshandling maj 2010(sid 64) 26 Samrådsredogörelse Översiktsplan Norrlandet, Ibid. 8

9 För att ta del av barn och ungas kunskap, idéer och tankar i arbetet skickade en webbenkät ut under sommaren Enkäten bestod av frågor om bland annat trafik, badplatser och fritid och besvarades av 175 personer i åldrarna 3-18 år. 28 Förslaget till översiktsplan presenterades därefter som en utställning som ägde rum under våren och sommaren I samband med utställningen hölls fem utställningsmöten under maj- juni. Dessa möten behandlade i första hand VA- frågan och dokumentation från utställningsmötena finns tillgängliga på kommunens hemsida. 29 I december 2010 genomfördes en workshop för att bland annat diskutera aktuella planförslag och för att fånga behov och önskemål med fokus på frågorna om trafik och hållbart resande. Syftet med dialogen var att skapa kunskap för både medborgare och andra intressenter samt hos kommunens politiker och tjänstemän i kommunen och Trafikverket. Workshopen var ett led i strävan att skapa dialog och samverkan i denna typ av frågor. 30 Boende på Norrlandet har deltagit i en referensgrupp som haft kontinuerlig dialog med kommunens tjänstemän under arbetet gång. Referensgruppen har i dagsläget drygt 20 medlemmar, där vissa är engagerade i trafikfrågan, andra i VA frågan och vissa deltar i arbetet med båda dessa frågor. 31 Utvecklingsgruppen Norrlandet är en grupp inom referensgruppen. Under 2011 deltar representanter för Norrlandets utvecklingsgrupp bland annat i arbetet med nya VAutredningar. 32 I slutet på 2010 genomfördes en större undersökning gällande invånarnas resvanor. Detta för att möta de förändringar som sker på Norrlandet, och för att ta reda på vad invånarna ansåg om trafiken men också som ett försök för att se hur trafiken på vägen Bönavägen kunde minskas. 33 Hösten 2011 genomfördes en enkätundersökning för att inhämta åsikter kring en föreslagen tidtabell för buss som trafikerar Norrlandet Centrala faktorer Det finns ett antal faktorer som lyfts fram i de studerade styrdokumenten när det gäller motiven till dialog och samverkan: Möjligheten att påverka vad som händer i närmiljön och att känna rådighet över sin livssituation. Vikten av att ta vara på engagemang, kunskap och kompetens hos medborgarna. Ambitionen att skapa fler plattformar för samverkan. Att medborgare och brukare ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande. Målet att det ska finnas en väg in i kommunen och en tydlighet om hur man går tillväga. Betydelsen av snabb återkoppling. 28 Webbenkät Norrlandet Barn och ungdomar- En del i arbete med översiktsplan Norrlandet, Gävle kommun Trafik på Norrlandet, Dokumentation av workshop 6 december Sammanställning av resevaneundersökning Enkätsvar Busstrafiken

10 3 Erfarenheter hittills de boendes perspektiv Inledning För att kunna identifiera framgångsfaktorer och förbättringsförslag är det angeläget att skapa en bild av hur arbetet har fungerat hittills. En viktig fråga i uppföljningen är att identifiera hur de boende på Norrlandet uppfattar det arbetssätt som har använts kring frågan om trafik och hållbart resande. En webbaserad enkät skickades via Utvecklingsgruppen Norrlandet till de som finns på Utvecklingsgruppens maillista. Svarsperioden var 27 november till 5 december och svarsfrekvensen var 52 procent. I detta kapitel beskrivs resultaten från enkäten utifrån två övergripande frågeställningar: Hur har de boende upplevt det arbetssätt som har använts kring frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet? Hur har de boende upplevt sina möjligheter att delta i beslutsprocessen? Av respondenterna var 39 procent kvinnor och 61 procent män, vilket kan jämföras med befolkningen på Norrlandet som i december 2010 bestod av 47 procent kvinnor och 53 procent män 35. Drygt hälften av respondenterna återfinns inom åldersgruppen år och endast ca 2 procent av de svarande var yngre än 30 år. Ålderssammansättningen för befolkningen på Norrlandet framkommer i tabellen nedan. Befolkning på Norrlandet , Gävle kommun Ålder Antal personer Andel (procent) 0-5 år år år år år år Totalt Drygt hälften av respondenterna bor i ett hushåll som består av två personer och de flesta bor i hushåll med personer över 18 år. Drygt hälften att de svarande har två bilar i hushållet. Hur har de boende upplevt det arbetssätt som har använts kring frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet? Nära hälften av de svarande anser att de har god kännedom om kommunens arbete med trafik och hållbart resande på Norrlandet. Drygt hälften känner också att de får löpande information om kommunens arbete med trafik och hållbart resande på Norrlandet. Det är intressant att veta hur de får denna information, är det direkt från kommunen eller från andra aktörer? Tabellen nedan visar att Norrlandets utvecklingsgrupp är den i särklass viktigaste kanalen för att förmedla information om kommunens arbete. 35 Uppgifter från Gävle kommun 10

11 Från vem har du fått information om kommunens arbete med frågan om trafik och hållbart resande? Norrlandets utvecklingsgrupp 88 % Kommunen 6 % Hållbart resande Gävleborg 0 % Övrigt 7 % Att uppleva att man har god och löpande information om kommunens arbete innebär dock inte att man nödvändigtvis är aktiv i dialogen. Ungefär en fjärdedel av respondenterna uppger att de aktivt deltagit i någon del av kommunens arbete. Här är det dock något oklart om hur respondenterna tolkat frågan om aktivt deltagande. Den resvaneundersökning som genomfördes hösten 2010 svarade exempelvis av 560 personer Har du aktivt deltagit i någon del i kommunens arbete kring frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet? (%) Ja Nej Vet ej I utvecklingsprogrammet för Norrlandet betonas vikten av att medborgarna lätt ska kunna kontakta kommunen. I enkäten ställdes därför frågan om de boende vet hur de tar kontakt med kommunen om de vill lämna synpunkter eller förslag gällande trafik och hållbart resande på Norrlandet. Cirka 40 procent svarade ja och 50 procent svarade nej. De som svarade ja fick en följdfråga rörande hur de då tar kontakt med kommunen. Svaren framgår av tabellen nedan. Hur går du tillväga för att ta kontakt med kommunen? E-post/hemsidan 25% Telefon 27% Medborgarkontoret 6% Via utvecklingsgruppen Norrlandet 35% Övrigt 6% På frågan om de boende upplever att de får återkoppling på sina förslag och synpunkter har nära var femte svarat ja och drygt var tredje svarat nej. Drygt hälften av respondenterna har svarat vet ej. En av de öppna frågorna i enkäten handlade om vad de tycker har fungerat bra, respektive mindre bra, i kommunens dialog med de boende på Norrlandet när det gäller frågan om trafik och hållbart resande. Det inkom här 84 svar där de två vanligaste kommentarerna handlar om att utvecklings- 11

12 gruppen Norrlandets arbete och även samverkan mellan kommunen och utvecklingsgruppen Norrlandet har fungerat på ett bra sätt. Drygt vart tionde kommentar handlar om att de helt har saknats en dialog och vissa lyfter fram önskemål om mer information från kommunen. Kommenterar om att det brister i kommunens återkoppling till de boende, exempelvis efter en genomförd enkät, framförs i några av svaren. Bra: Tror jag fått fram synpunkter via Norrlandet.se Dåligt: Vet ej, jag vet ju inte om jag fått gehör. På frågan om de boende anser att det finns bra forum eller plattformar för dialog och samverkan kring trafik och hållbart resande så har nära varannan svarat ja och ca var fjärde svarat nej. De som svarade nej fick möjlighet att ange vilka plattformar eller forum som de tycker saknas. Här framkommer både önskemål om digitala forum så, som webbsida, blogg eller mailforum (22 %) och fler fysiska mötesplatser med personliga möten (16 %). Webbsida eller blogg som veckovis uppdateras med frågor och svar från kommunen om hur jobbet går vidare. Hur har de boende upplevt sina möjligheter att delta beslutsprocessen? I kommunplanen framgår ambitionen att medborgarna ska ha möjlighet att påverka det som händer i samhället och närmiljön. På frågan om de boende upplever att de haft möjlighet att delta i kommunens arbete med trafik och hållbart resande svarar knappt 40 procent att de upplever sig ha denna möjlighet. Ungefär en tredjedel tycker att de har haft möjlighet att påverka kommunens arbete och drygt en tredjedel tycker att de inte haft denna möjlighet. Tycker du att du har haft möjlighet att delta i kommunens arbete med frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet? (%) Ja Nej Vet ej Nära var tredje svarande ser att de har haft möjlighet att bidra med sina egna kunskaper och erfarenheter i arbetet och nästa varannan tycker inte att man har haft möjlighet att bidra. 12

13 4 Erfarenheter hittills beslutsfattarnas perspektiv Intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän som representerar aktörer som har olika roller i arbetet kring trafik och hållbart resande på Norrlandet. Med undantag av två personer har samtliga intervjupersoner deltagit i någon av de aktiviteter riktade till de boende angående trafikfrågan. Intervjuerna har berört tre teman: erfarenheter av arbetssättet, arbetssättets påverkan på beslutsfattande samt förväntningar på det fortsatta arbetet. I följande kapitel berörs de två första temana och i följande kapitel diskuteras förväntningar på kommande arbete. Delaktighet i fokus I princip samtliga intervjupersoner upplever att syftet med kommunens ambition är att prioritera dialog är att öka delaktigheten och tydligare ha ett kundperspektiv. Nästan hälften pekar också på kommunens strävan att påverka resmönster och resvanor mot ett mer hållbart beteende. Någon menar också att dialogen är betydelsefull för att fånga upp negativa åsikter i tidigt skede. Grundsyftet är att få en delaktighet för ett bättre resultat. Samtliga intervjupersonerna anser att de boende på Norrlandet har givits möjlighet att delta i arbetet och man pekar bland annat på de olika fora där dialogen har förts: workshops, enkäter, möten. Samtidigt konstaterar vissa intervjupersoner att alla boende på Norrlandet inte har utnyttjat denna möjlighet och att man gärna skulle se ytterligare ökat deltagande. När det gäller vilka målgrupper som deltagit i arbetet varierar uppfattningen bland intervjupersonerna. Vissa tycker man nått många grupper på Norrlandet, andra har ingen uppfattning. Några intervjupersoner pekar dock på att det har varit svårare att fånga åsikterna bland de yngre på Norrlandet. Någon menar också att man inte får glömma näringslivet i denna typ av dialog. Äldre pensionärer nämns även som en målgrupp som man inte har nått i önskad utsträckning. De har haft en unik möjlighet att delta i arbetet kommuner brukar inte arbeta på detta sätt. Respondenterna representerar en rad olika organisationer där vissa har en central roll i att arrangera och driva dialogen medan andra snarare utgör deltagare. Uppfattningen om hur återkoppling sker skiljer sig därför också. De som har fått direkta frågor eller synpunkter från boende på Norrlandet uppger att de i allmänheter återkopplar snarast via mail, telefon, brev eller personliga möten. Ett par respondenter anser dock att det här finns viss förbättringspotential och man menar att efter vissa aktiviteter, exempelvis enkäter, borde återkopplingen kunnat vara bättre. En intervjuperson lyfter också fram Tekniska kontorets svarsgrupp. Om man ringer till Tekniska kontoret med en fråga ska man direkt kunna få ett svar, alternativt slussas vidare till berörda handläggare. Många aktörer Det är många olika aktörer som är delaktiga i arbetet kring utveckling av trafik och hållbart resande på Norrlandet. Det här upplevs av intervjupersonerna som en viktig framgångsfaktor: man har förmått 13

14 att samlas och ha ett tämligen prestigelöst och handlingsinriktat samarbete som har fungerat mycket bra. Vissa menar dock att det kan finnas en otydlighet kring vem det är som är ansvarig för olika delar och att arbetet också kan bli tungrott. Det går helt enkelt lite trögare när många är inblandade. Vissa intervjupersoner pekar också på att delar av arbetet är mycket personberoende. Vad skulle hända om någon central person lämnade detta utvecklingsarbetet? Hur väl är det förankrat i organisationerna som helhet? Påverkan på beslut och beteenden? En av frågeställningarna i uppdraget har rört huruvida arbetssättet påverkar beslutsfattandet och i så fall hur. En majoritet av intervjupersonerna pekar på beslutet om mer resurser till busstrafiken och den ändrade tidtabellen för busslinje 95 som från 11 december går med tätare turtäthet. Detta beslut hade sannolikt inte kommit till utan den omfattande dialog med de boende som föregick det. I övrigt nämns inga exempel på beslut som påverkats av dialogen vilket rimligtvis beror på att dessa beslut fortfarande ligger i framtiden. När det gäller frågan om när i beslutsprocessen som dialogen med de boende har påverkat beslutsfattande så understryker majoriteten av intervjupersonerna att dialogen i tidiga faser är av stor vikt. Genom att dialogen och samverkan sker i tidiga skeden kan man fånga upp frågor innan processen är allt för långt gången. Två tredjedelar av intervjupersonerna menar att dialogen tillför ny kunskap och nya erfarenheter som är av betydelse för beslutsfattare i olika organisationer. Det handlar primärt om en bättre förståelse för de lokala behov som olika boendegrupper på Norrlandet har, vilka prioriteringar de gör osv. En intervjuperson pekar också på att man får en bättre känsla av nyanser när man har en direkt kontakt och dialog som är svårare att få när man läser skriftliga svar t.ex. inom ramen för ett samrådsförfarande. Det finns en komfort i att kunna verifiera vad medborgarna vill det hjälper dig att vikta synpunkter och åsikter. Det är svårt att idag uttala sig om arbetssättet också bidragit till att påverka de boendes resvanor i riktning mot ett mer hållbart resande. Effekterna av busstidtabellförändringarna är exempelvis ännu inte kända. En handfull av intervjupersonerna uppfattar dock att det redan nu går att observera attityd- och beteendeförändringar. 14

15 5 Vägen framåt 5.1 Förväntningar Intervjupersoner och respondenterna på enkäten uttrycker tydliga förväntningar på en fortsatt dialog och samverkan. Det handlar både om förväntningar på formerna för själva dialogen och om förväntningar på resultaten av dialogen. I enkäten gavs respondenterna en möjlighet att redovisa sina förväntningar på kommunens framtida arbete med trafik och hållbart resande på Norrlandet (öppen fråga). Två tredjedelar av respondenterna har kommenterat frågan. I nästan vart fjärde svar efterfrågas mer, bättre eller en mer öppen dialog samt mer information från kommunen. Att jag och min familj får information i god tid innan beslut fattas. Gärna skriftligen, då jag inte alltid tar mig tid att sitta framför datorn efter arbetstid. Just att fortsätta arbetet och att vara uthållig lyfts även fram av många intervjupersoner. Beteendeförändringar tar tid och det tar tid att bygga relationer och engagemang. Därför måste uthållighet vara ett ledord. Uthållighet. Det går inte förändra människors vanor över en natt. Alla har inpräntat att det är omöjligt att åka buss eftersom att de har gått så sällan. Drygt hälften av de inkomna kommentarerna i enkäten innehåller förväntningar på konkreta resultat av dialogen, genom satsningar på utbyggnad av cykelbanor samt bättre belysning vid busshållplatser och cykelbanor. Andra lyfter fram önskemål om tätare busstrafik, förbättrad säkerhet samt underhåll och breddning av vägar. Även intervjupersonerna lyfter fram förväntningar på resultat genom bland annat önskemål om att med konkreta och attitydpåverkande åtgärder visar på alternativa färdmedel till bilen. Bland annat förs förslag fram om initiativ för samåkning och bilpooler samt att göra busstrafiken mer attraktiv genom bättre bussar, upprustning av hållplatserna samt bättre belysning. Det finns även förväntningar på resurser: de konkreta resultat man vill se exempelvis när det gäller cykelbanor, belysning osv kräver resurser och intervjuerpersoner och respondenter på enkäten förväntar sig att medel avsätts för detta utvecklingsarbete. Det krävs att man satsar pengar idéerna finns! När det gäller de boendes förväntningar på bussförbindelserna till Norrlandet inkom här även kommentarer om vikten av uthållighet, då det tar tid att förändra de boendes resvanor. Den nya tidtabellen med utökade bussturer behöver få finnas kvar på lång sikt, då kommer folk på Norrlandet att börja förändra sina vanor mot ett mer hållbart resande. När exempelvis en av familjens två bilar går sönder så kanske man då börjar åka buss istället för att ersätta med en ny bil. 15

16 5.2 Framgångsfaktorer och framtida förbättringsmöjligheter För att identifiera både framgångsfaktorer och områden att fortsatt utveckla är det värdefullt att utgå från SKLs modell för medborgardialog som en del i styrning och verksamhetsutveckling. 36 SKL driver sedan 2006 ett projekt för att stödja medlemmarna i deras arbete kring medborgardialog och inom ramen för projektet utarbetar SKL handböcker och andra skrifter, arrangerar seminarier samt samordnar nätverk. Modellen består av olika byggstenar för att skapa en meningsfull dialog för medborgare, förtroendevalda, och tjänstemän. Medborgardialog som en del i styrprocessen, Sveriges kommuner och landsting 37 Kommunens syfte med att arbeta för att medborgarna ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande beskrivs tydligt i kommunplanen. Bland annat nämns här vikten av att, i olika sammanhang, ta tillvara den samlade kunskapen hos medborgarna för att skapa attraktiva livsmiljöer 38. I intervjuerna bekräftas också att många deltagande aktörer tydligt upplever kommunens ambition att öka delaktigheten. Att syftet är tydligt beskrivet är en styrka i arbetet. Samtidigt finns här ett utrymme för fortsatt utveckling. För både en långsiktigt hållbar samverkan med medborgarna och för effektiva medborgardialoger, är det angeläget att i varje enskild dialog kommunicera syftet. Varför har vi en medborgardialog i denna fråga? Är det för att inhämta kunskap och synpunkter, fatta gemensamma beslut eller enbart för att informera i ärendet? Vad avser vi göra med resultaten? Om inte detta syfte är tydligt för de som deltar finns tydlig risk för ett förväntansgap mellan medborgare och arrangör vilket i sin tur medför en risk att medborgarna förlorar förtroende för dialogen. Om medborgardialogen ska hanteras systematiskt bör kommunen och landstinget redan i starten av en process för ett kommande beslut ta ställning till om styrprocessen ska kompletteras med en 36 SKL (2011) Medborgardialog som del i styrprocessen 37 Ibid. 38 Kommunplan med årsbudget 2011 och Utblick

17 medborgardialog. Resultatet av medborgardialogen utgör sedan ett av flera underlag inför beslut. 39 I kommunens och Trafikverkets styrdokument, exempelvis kommunplan och trafikstrategi, framgår en uttalad strävan mot en ökad samverkan och dialog med medborgarna. Bland annat framgår kommunens ambition att genom dialog ta tillvara den samlade kunskapen hos medborgarna i olika sammanhang och att dialogen med medborgare därför ska prioriteras i allt arbete med planläggning. 40 I trafikstrategin lyfts även vikten av att alla involverade parter inkluderas och tas med i planeringen av trafiken då utveckling endast kan vara framgångsrikt genom dialog och delaktighet. 41 Detta är en central utgångspunkt för en långsiktigt hållbar medborgardialog, som en del av kommunens styrning. Av arbetet med uppföljningen framgår att det är många aktörer som är inblandade i arbetet som förefaller präglas av öppenhet, prestigelöshet och engagemang. Detta är en annan viktig styrka för ett systematiskt arbete med medborgardialog. Samtidigt finns en risk om det uppfattas som otydligt vem som styr processen, vem som är ansvarig för olika delar och om det blir ett allt för stort personberoende. Vad händer med de olika aktörernas deltagande i arbetet om det inte har varit tydligt vilken roll de har? Det vore därför önskvärt med en enkel modell för styrning, för hur samverkan går till och för hur beslut fattas aktörerna emellan. Även kontinuitet när det gäller de deltagande personerna är angeläget att eftersträva. Detta skapar också en tydlighet för de som deltar i dialogen. Det finns många metoder att föra dialog med medborgarna, både fysiska och digitala. Att anpassa valet av metod efter de målgrupper som kommunen avser att nå ut till är av stor vikt. En framgångsfaktor i arbetet hittills har varit att dialogen med boende på Norrlandet har inletts tidigt i utvecklingsarbetet och att man därigenom har skapat förutsättningar för en mer långsiktig, kontinuerlig och meningsfull dialog. Det är angeläget att också fortsatt ha dessa tidiga dialoger så att frågor kan fångas upp i tidiga skeden innan processen kommit allt för långt. Det finns en ambition att nå alla boende på Norrlandet och det är då en fördel att använda flera olika metoder för att nå ut till alla aktuella målgrupper. De grupper som man via dialogen hittills nått i något mindre utsträckning är ungdomar och de äldre pensionärerna. Här finns sannolikt behov av att utveckla formerna för dialog med dessa grupper. Ungdomar möter man kanske lättare via skolan, sociala medier eller på bussen än via en enkät. Äldre pensionärer som inte är digitalt delaktiga kanske nås bäst via uppsökande verksamhet? Hälften av respondenterna på enkäten anser att det finns bra forum för dialog och samverkan. Detta är mycket bra. Vissa framhåller dock att fler digitala kanaler också borde utvecklas. Här är det angeläget att göra en målgruppsanalys och en bedömning av vilka kanaler och metoder som behövs för att nå respektive målgrupp. Risken, om man inte når alla de målgrupper som har identifierats, är att dialogerna ger de som kanske redan är delaktiga en högre röst, snarare än att nå dem som annars inte hörs. Detta motverkar i så fall det ursprungliga syftet om ökad delaktighet och inflytande. SKL har utarbetat en delaktighetstrappa som syftar till att tydliggöra den grad av inflytande som olika metoder för dialog ger medborgarna. Trappan har fem steg: från information till medbeslutande. Om delaktighetstrappan används för att analysera arbetet med trafik och hållbart resande på Norrlandet återfinns de boendes svar, som visar att majoriteten känner att de får löpande information om arbetet, inom det första trappsteget. De enkäter som kommunen har skickat ut till medborgarna, exempelvis för att fånga önskemål inför utökningen av tidtabellen, återfinns då i det andra trappsteget. Dialog det tredje trappsteget har förekommit, exempelvis den workshop som hölls i december Det är dock viktigt att beakta skillnaden mellan exempelvis informationsaktiviteter och dialogaktiviteter i det fortsatta arbetet. 39 SKL (2011) sid Kommunplan med årsbudget 2011 och Utblick (sid 44) 41 Trafikstrategi Gävle kommun del 1 (sid 6) 17

18 Kommunikation är också en central beståndsdel i SKLs modell. Det avser såväl kommunikation inför en dialog, genom exempelvis inbjudan, som återkoppling efter genomförda dialoger till både de som deltog och till målgruppen som helhet. Bilden som olika beslutsfattare ger när det gäller kommunikation är att i den mån de får frågor eller synpunkter direkt från boende så sker återkoppling också omgående, vilket är en styrka. Däremot förefaller det finnas potential att ytterligare stärka den återkoppling som sker till medborgare exempelvis efter enkäter, där återkopplingen inte alltid varit lika tydlig. I enkäten som gjordes inom ramen för föreliggande uppföljning svarar färre än var femte att de upplever att de får återkoppling och nästan var tredje svarar att de inte upplever att de får det. Hälften av respondenterna svarade vet ej. För en långsiktigt hållbar samverkan med medborgarna är det angeläget att återkoppling sker och man kan tänka sig många olika sätt att ge denna återkoppling gärna i kombination. Den kan exempelvis ske i form av direktåterkoppling till de som deltagit/svarat men också mer riktat till allmänheten via annonsering i lokalpress och anslag på bussar. Där kan hänvisning ges till kommunens och Trafikverkets hemsida där en mer utförlig återkoppling kan ges. Den sista byggstenen i SKLs modell handlar om återkoppling, utvärdering och förbättring. Det faktum att föreliggande uppföljning genomförs visar att utvärdering är något kommunen anser är av betydelse vilket är positivt. Lärdomarna från denna uppföljning bör med fördel kunna spridas både till de olika aktörer som delar i arbetet kring utveckling av Norrlandet, och till andra delar av kommunens och Trafikverkets verksamhet där medborgardialoger genomförs. Det yttersta syftet med dialogen och samverkan med boende på Norrlandet är att skapa olika former av resultat som leder till nytta för de deltagande aktörerna. Det är tydligt att nyttor av olika karaktär har genererats inom ramen för den dialog och samverkan som hittills skett. Beslutsfattare uppfattar exempelvis att dialogen tillför kunskap och erfarenheter och en bättre förståelse för lokala behov. Detta skapar rimligtvis förutsättningar för väl förankrade och beredda beslut. Vidare kan vissa beteendeförändringar vad gäller hållbart resande skönjas. Det är av stor vikt att fortsatt följa denna utveckling. En dryg tredjedel av de boende som svarat på enkäten upplever att de har möjlighet att delta i och en möjlighet att påverka kommunens arbete. Ungefär lika många svarar dock att de inte upplever dessa möjligheter och en dryg femtedel svarar vet ej. Det är positivt att en hel del upplever sig ha möjlighet att delta men det finns givetvis potential att öka denna andel. Arbetssättet som använts för att utreda och bereda frågor kopplade till trafik på Norrlandet där dialog och samverkan med de boende är centrala inslag, uppvisar många styrkor. Det har skapat ett stort engagemang bland många deltagande aktörer och bidragit till att skapa förutsättningar för en långsiktig och kontinuerlig dialog. Samtidigt är det viktigt att beakta att utvecklings- och förändringsarbete tar tid. Beteendeförändringar sker inte över natt utan är snarare resultat av långsiktigt och strategiskt arbete. För att åstadkomma denna förändring på Norrlandet finns det därför anledning att understryka vikten av uthållighet. Den långsiktiga ambitionen hos de deltagande aktörerna som tydligt framkommit i denna uppföljning är därför både viktig och nödvändig. 18

19 Bilagor Bilaga 1 Litteratur Governo (2010) Trafik på Norrlandet, Dokumentation av workshop 6 december 2010 Gävle kommun (2010) Kommunplan med årsbudget 2011 och Utblick Gävle kommun (2010) Översiktsplan Norrlandet, utställningshandling maj 2010 Gävle kommun (2008) Trafikstrategi, del 1 vision och mål Gävle kommun (2011) Trafikstrategi, del 2 handlingsplan Gävle kommun (2010) Cykelplan, Gävle kommun, 2010 Gävle kommun (2007) Utvecklingsprogram för Norrlandet, maj 2007 Ramböll (2009) Utredning enligt fyrastegsprincipen för väg 563, Norrlandet, Ramböll, 2009 Region Gävleborg (2010) Länsplan för regional infrastruktur Region Gävleborg (2010) Sammanställning av resevaneundersökning, 2010 Region Gävleborg (2011) Sammanställning av enkätsvar busstrafiken, 2011 SKL (2011) Medborgardialog som del i styrprocessen SWECO (2011) Projekt VA-lösningar Norrlandet 2011, Norrlandet VA-utredning, Rapport Steg 2 Vägvalsutredning VA-försörjning Webbsidor

20 Bilaga 2 Intervjupersoner Namn Organisation Datum Magdalena Berglin Region Gävleborg 12 dec Lena Blad Gästrike vatten 12 dec David Eldrot Gävle kommun 6 dec Anders Franck Utvecklingsgruppen Norrlandet (ordf.) 7 dec Sten Hammar Gävle kommun 14 dec Per Johansson Gävle kommun 16 dec Ingegerd Krantz Gävle kommun 7 dec Inger Källgren-Sawela Gävle kommun 7 dec Agneta Löf Trafikverket 7 dec Lasse Rösth X- trafik 7 dec Inger Schörling Gävle kommun 13 dec Christine Sisell Region Gävleborg 7 dec Lennart Skoog Nobina 8 dec 20

21 Bilaga 3 Intervjuguide Inledning Presentation av intervjuperson Vilken (formell) roll har du haft i arbetet med utvecklingen av Norrlandet? (Trafikfrågan i synnerhet) Kommunen har haft en ambition att prioritera dialog och samverkan med boende på Norrlandet kring trafikfrågan vilket upplever du har varit syftet med detta? Tema 1. Erfarenheter av arbetssättet att utreda och bereda frågor kopplade till trafik och hållbart resande på Norrlandet Vad tycker du har fungerat bra respektive mindre bra i kommunens dialog med de boende på Norrlandet? Har du varit deltagit i någon av de aktiviteter riktade till de boende som har anordnats kring trafikfrågan på Norrlandet? Upplever du att de boende på Norrlandet har haft möjlighet att delta i och påverka arbetet kring trafik och hållbart resande? Upplever du att de boende på Norrlandet aktivt har deltagit i arbetet kring frågan om trafik och hållbart resande? Har du fått frågor eller synpunkter från boende och verksamma på Norrlandet om trafikfrågan? Har du återkopplat till boende på Norrlandet om trafikfrågan? Upplever du att detta arbetssätt har bidragit till att skapa former för långsiktig och kontinuerlig dialog med boende på Norrlandet? Upplever du att detta arbetssätt har bidragit till att påverka de boendes resvanor i riktning mot ett hållbart resande? Tema 2. Arbetssättets påverkan på beslutsfattande Uppfattar du att dialogen och samverkan med de boende har påverkat beslutsfattandet i frågan om trafik och hållbart resande? Vilken fas av beslutsprocessen har dialogen med de boende påverkat? Upplever du att dialogen med boende har tillfört ytterligare/ny kunskap och erfarenheter i arbetet med trafik och hållbart resande? Vilka målgrupper upplever du att ni, genom dialogen, har nått i detta arbete? Tema 3. Förväntningar hos berörda aktörer på det framtida arbetet Vad har du för förväntningar på kommunens framtida arbete med trafik och hållbart resande på Norrlandet? Upplever du att detta arbetssätt skulle kunna användas inom andra områden? 21

22 Bilaga 4 Enkät Inledande frågor Ålder Kön Hur länge har du bott på Norrlandet? Antal personer i hushållet Antal personer under 18 år i hushållet Antal bilar i hushållet Frågorna 1-9 har svarsalternativen: ja, nej och vet ej, frågorna har öppna svarsalternativ. 1. Anser du att du har god kännedom om kommunens arbete med frågan om trafik och hållbart resande* på Norrlandet? 2. Anser du att du får löpande information om kommunens arbete med frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet? Om Ja: vem har du fått denna information från? 3. Har du aktivt deltagit i någon del i kommunens arbete kring frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet? 4. Tycker du att du har haft möjlighet att delta i kommunens arbete med frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet? 5. Tycker du att du har haft möjlighet att påverka kommunens arbete med frågan om trafik och hållbart resande på Norrlandet? 6. Tycker du att du, som boende på Norrlandet, har haft möjlighet att bidra med din egen erfarenhet och dina kunskaper i kommunens arbete med frågan om trafik och hållbart resande? 7. Upplever du att du får återkoppling på dina förslag och tankar? 8. Om du har frågor eller vill lämna synpunkter eller förslag gällande trafik och hållbart resande på Norrlandet, vet du då hur du tar kontakt med kommunen? Om Ja: hur går du tillväga? * i begreppet hållbart resande ingår t.ex. cykel- och kollektivtrafik. 9. Anser du att det finns bra forum eller plattformar för dialog och samverkan kring trafik och hållbart resande på Norrlandet? (I kommentarsfältet för denna fråga: följande saknas ) 10. Vad tycker du har fungerat bra respektive mindre bra i kommunens dialog med dig som boende på Norrlandet när det gäller frågan om trafik och hållbart resande? 11. Vad har du för förväntningar på kommunens framtida arbete med trafik och hållbart resande på Norrlandet? 22