Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 1-6, förskoleklass, fritidshem F-6 Läsår: samt

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, förskoleklass, fritidshem Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att utforma planen. Vår vision Lust att lära - lära@lära - livslångt lärande Lusten är grunden för allt lärande. Vi arbetar därför aktivt med att skapa förutsättningar för trygga, kreativa och utmanande lärmiljöer. Lära@lära innebär att förstå sitt eget lärande och få tillgång till olika verktyg för detta, öka sin motivation och stärka sitt självförtroende. Livslångt lärande handlar om att skapa beredskap för att möta en framtid i ständig förändring och utveckla sin förmåga att anpassa sig till nya situationer. Förskolan, skolan och fritidshemmen är en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling och präglas av respekt för människors olikheter. Alla går till förskolan, skolan och fritidshemmen och känner glädje och trygghet Alla på förskolan, skolan och fritidshemmen vågar se, vågar säga ifrån och vågar bry sig! Alla pratar med varandra - inte om varandra! Planen gäller från Planen gäller till Läsår samt Till dig som är elev eller vårdnadshavare på Hubertusgården Denna plan är i första hand till för dig som är elev på Hubertusgården. Du ska kunna känna dig trygg när du är i skolan eller i fritidshemmet. Om du inte känner dig trygg, om du blir kränkt eller mobbad är det viktigt att du berättar för någon vuxen som du har förtroende för. Om du har en klasskamrat eller vet en elev i skolan som blir kränkt eller utsatt ska du också berätta för en vuxen. Det kan vara din lärare, en fritidspedagog eller någon annan vuxen i skolan. Du kan också berätta hemma så att de kan kontakta skolan. Om du som vårdnadshavare får veta att en elev blir kränkt eller mobbad i skolan är det också viktigt att du kontaktar skolan. Det är inte säkert att skolan känner till detta. På så vis kan hem och skola hjälpas åt att förebygga och stoppa kränkningar och mobbning. Ni kan alltid kontakta någon i skolans elevhälsoteam eller trygghetsteamet. Kontaktuppgifter till samtliga finns längre fram i planen.

3 Lagar och styrdokument Diskrimineringslag (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om så kallade aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Nu får skolor ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter. Detta innebär att skolor från årsskiftet ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 (utdrag) Utbildningen i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människors okränkbarhet, individens frihet och integritet, allas människors lika värden, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollagen (2010:800) 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling (utdrag) 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller en rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Definitioner Diskriminering är när någon på osakliga grunder behandlas sämre på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev. Om till exempel alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

4 Trakasseri är en handling som kränker en individs värdighet och som har koppling till en av de skyddade diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kränkande behandling är en kränkning av en individs värdighet som saknar koppling till diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. För att det ska kallas mobbning ska det handla om återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen. Kränkningar kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar) psykosociala (utfrysningar, blickar) texter och bilder (sms, mms, digitala medier m fl) materiellt (förstörelse av kläder, böcker etc) Delaktighet Nedan beskrivs hur skolan ska arbeta med att elever, personal och vårdnadshavare ska kunna vara med, ha insyn i och vara delaktiga i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Här beskrivs också hur alla ska få vetskap om planens innehåll. Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga i processen genom sitt deltagande i trivselenkäten. Rektor går också runt i klasserna för att delge resultaten från trivselenkäterna. Där inbjuds de till samtal. Likabehandlingsplanen gås igenom på elevrådet. På så vis har eleverna möjlighet att påverka planens innehåll. De har också möjlighet att diskutera och ha synpunkter på skolans regler i elevrådet. För att planen ska göras mer tillgänglig för eleverna görs en förenklad version som sätts upp i alla klassrum. I fritidshemmet intervjuas alla barn under vårterminen. Frågorna som ställs handlar bland annat om trygghet, trivsel och delaktighet. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare görs delaktiga genom att planen presenteras och diskuteras på skolans forum för föräldrainflytande, utvecklingsrådet. Personalens delaktighet Personalen är delaktig i samtliga led. De är delaktiga i utformande och genomförande av trivselenkäter. De samtalar kring och analyserar resultatet av trivselenkäter och intervjuer. Representanter från personalen som verkar i skolans trygghetsteam utarbetar planen tillsammans med rektor. I samband med efterarbete och uppföljning av trivselenkäterna är klasslärarna delaktiga i planering av eventuella åtgärder. Förankring av planen Planen förankras i personalgruppen genom att de tillsammans med rektor fastställer innehållet. Planen gås också igenom i personalen på läsårets första APT. Den nya planen publiceras på skolans hemsida och gås igenom i samtliga klasser i samband med terminsstart 2017, senast den 1 februari. Den finns också publicerad på skolans hemsida.

5 Uppföljning och utvärdering av tidigare mål Förra årets mål Alla elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt i skolan, både på raster och på lektioner och fritidshem. Elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska kunna gå till skolan utan att bli utsatta för kränkningar. Alla elever ska känna en social tillhörighet i skolan och i fritidshemmet. Öka förståelse hos alla elever i skolan vad gäller olikheter t ex i diskrimineringsgrunderna. Eleverna ska känna att de har trygghet och studiero på lektionerna, raster och i fritidshemmet. Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Skolans likabehandlingsplan utvärderas på årets första elevråd och av personalen på årets första APT i januari. Trygghetsteamet reviderar sedan planen. Insatserna anpassas efter aktuella situationer och händelser i klasser och på fritidshem. Lägesanalys av kartläggning Sammanfattningsvis ser skolans likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling ut att fungera väl. Eleverna är överlag trygga och har någon att leka med på rasterna. Trygghetsteamets arbete har sedan starten för snart två år sedan blivit etablerat men är ständigt i utveckling. Resultaten från trivselenkäterna ska inte ses som någon absolut sanning utan användas som stöd för pedagoger och trygghetsteam att se tendenser på gruppnivå och på så vis kunna följa upp elever även på individnivå. Att eleverna numera skriver sina namn verkar inte ha påverkat resultaten, snarare har det blivit enklare för klasslärare och trygghetsteam att följa upp svaren. Att arbeta med ökad studiero är ett ständigt förbättringsområde där det finns en svår balans mellan att skapa ett öppet, flerstämmigt och tillåtande klassrumsklimat och där behoven hos olika elever ser så olika ut. Gamla föreställningar om att det ska vara tyst finns hos vissa elever. Många av lärarna använder sig av EPA-metoden där det tydliggörs för eleverna om uppgiften ska lösas enskilt, i par eller alla tillsammans. I årskurs 1 och 2 har fritidspedagogerna som arbetar i ett heldagsperspektiv en viktig roll vad gäller det förebyggande värdegrundsarbetet i klasserna. De arbetar systematiskt bland annat med pedagogiskt drama och värderingsövningar vilket pedagogerna har gedigen erfarenhet av att arbeta med. Fortfarande behöver pedagogerna i årskurs 3-6 få förutsättningar att bygga upp ett sådant systematiskt arbete i sina klasser, anpassat till situationer som uppstår samt elevers ålder och mognad. Även arbete kring normer/normkritik behöver lyftas systematiskt. Få anmälningar om kränkande behandling har lämnades in till rektor. Av kränkningarna att döma är de relativt spridda i klasser och situationer.

6 Planerade insatser-handlingsplan Kontinuerligt förebyggande arbete Våra mål är att alla elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt i skolan, både på raster och på lektioner och fritidshem. Alla elever ska känna en social tillhörighet i skolan och i fritidshemmet. Eleverna ska känna att de har trygghet och studiero på lektionerna, raster och i fritidshemmet. Hög vuxennärvaro i samband med pedagogiska måltider, både lunch och mellanmål, för att främja goda relationer mellan vuxna och barn samt ett lugnt klimat i matsalen. Gemensamma teman t ex aktivitetsdag och aktiviteter för att skapa gemenskap och vi-känsla i skolan, både i skola och på fritids. Minst en aktivitet varje termin. Pedagogisk handledning för pedagogisk personal. Leds av skolans specialpedagog och skolpsykolog. Kontinuerliga pedagogiska diskussioner kring värdegrund och förhållningssätt gentemot eleverna. Elev-, fritids- och biblioteksråd där eleverna ges möjlighet till inflytande. Frågor kring likabehandling och diskriminering samt arbete med plan mot diskriminering och kränkande behandling står på dagordningen. Rastvakter Gemensamma rastaktiviteter för eleverna. Trygghetsteamets arbete (se handlingsplan). Alla elever ska kunna gå till skolan utan att bli utsatta för kränkningar. Öka förståelse hos alla elever i skolan vad gäller olikheter t ex i diskrimineringsgrunderna. Åtgärd/åtgärder Ansvarig Tidpunkt/genomförande utvärderas Planera och paketera idébank med Trygghetsteamet Vårterminen 2017 Dec-2017 konkreta förebyggande övningar baserat på normer/normkritik diskriminering. Föreläsning/seminarium för samtliga pedagoger kring normer/normkritik samt elevernas språk. Rektor Utvecklingsdagen januari 2017, kvälls APT mars APT vårterminen Arbeta med diskrimineringsombudsmannens material Husmodellen i någon mån i samtliga klasser. Kompetensutveckling för pedagogerna kring bemötande och problemskapande beteende bl a med stöd av skolpsykologen. Rektor Rektor i samråd med EHT Vår- och höstterminen 2017 Vårterminen 2017 APT-er APT

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning sker med hjälp av en trivselenkät som genomförs i samtliga klasser i november. I enkäten kartläggs/ställs frågor både om skola och fritidshem specifikt. I de klasser där resultaten sticker ut genomför trygghetsteamet kompletterande intervjuer i grupp för att underlätta analysarbetet. I fritidshemmet görs också sociogram för eleverna i f-3. I ett sociogram kartläggs elevernas sociala situation under dagen. Trygghetsteamet ansvarar för att genomföra sociogram i åk 4-6. Målet är att genomföra minst ett sociogram per termin så att man kan se hur relationerna utvecklas i klasserna. I fritidshemmets fritidsråd genomförs också intervjuer som komplement. Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Hubertusgården. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På Hubertusgården ska det vara hög vuxennärvaro på platser och i situationer där det behövs, på raster, i matsal och i omklädningsrum. Trygghetsteamet har en brevlåda där eleverna kan lägga brev om någon själv känner sig utsatt eller märker att någon är det. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Personal får information om misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från elev, barn, vårdnadshavare eller annan person. Personen som först tar emot informationen dokumenterar. Det görs en skriftlig anmälan till rektor inom de närmsta dagarna. Pedagogerna utreder och undersöker genom samtal med berörda. Dokumentation av händelsen lämnas till rektor. Berörda föräldrar informeras om möjligt samma dag. Åtgärder och uppföljningar vidtas. Om det konstateras att det är mer systematisk eller långvarig diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling sammankallar rektor trygghetsteamet samt elevhälsoteamet som fortsätter utredningen och planerar åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker elev ska omedelbart prata med den som kränkt. 2. Rapportera kränkningen till Rektor som dokumenterar. Vårdnadshavarna till kränkt elev kontaktas. 3. Vid kränkning av elev ska rektor kontaktas direkt. Rektor utreder också vad som hänt och ansvarar för åtgärder. Rutiner för uppföljning Om en pedagog ansvarar för åtgärder som beslutats om ligger ansvaret på att följa upp, utvärdera och dokumentera på denne. Om det är trygghetsteamet som ansvarar för åtgärderna, ska de ansvara för uppföljning, utvärdering och dokumentation. Rektor har yttersta ansvar att all personal känner till dessa rutiner. Rutiner för dokumentation Se ovan.

8 Ansvarsförhållande All personal är ansvarig för att upptäcka och anmäla kränkningar, i första hand till rektor. Rektor ansvarar för att i sin tur anmäla kränkningen till huvudman och för att dessa följs upp. Pedagogerna ansvarar för kontakt med vårdnadshavare. Kontaktuppgifter till personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Elevhälsoteam och skolledning: EHT: Pernilla Vesterlund, rektor pernilla.vesterlund@lund.se Victoria Laurin, specialpedagog Kajsa Holmberg, skolsköterska Cecilia Borglin, skolpsykolog Josefin Håkansson, skolkurator (tjänstledig vt-17) Trygghetsteamet (utöver rektor): Victoria Laurin, specialpedagog victoria.laurin@lund.se Anna Capobianco, resurslärare anna.capobianco@lund.se Patrik Liimatainen, elevassistent patrik.liimatainen@lund.se Bild 1. Diskrimineringsombudsmannens skiss över hur skolans arbete kan beskrivas.

9 Bilaga 1 till Likabehandlingsplanen Hubertusgårdens trygghetsteam

10 Mål och syfte: Hubertusgården ska vara en trygg miljö för alla elever under hela dagen. Hubertusgårdens trygghetsteam ska arbeta förebyggande med att fånga upp det som händer i klasserna på ett tidigt stadium. De ansvarar för att genomföra skolans trivselenkät och sammanställa den. De ansvarar också för att fånga upp stämningen i de olika klasserna. De ska också arbeta åtgärdande genom att följa upp trivselenkäterna i klasserna. De ansvarar också för att följa upp konflikter och kränkningar i klasserna. Arbetet med skolans trygghetsteam är en del av skolans och fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete och vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Det utvärderas därför årligen. Förebyggande arbete: Trygghetsteamet har regelbundna möten 3 ggr/termin á 60 min, där en dagordning med följande punkter gås igenom: läget i klasserna akuta ärenden uppföljning av tidigare ärenden övriga frågor såsom föreläsningar, utbildningar och litteratur Trygghetsteamet består av rektor, en pedagog från fritidshem/förskoleklass, en lärare 4-6, och specialpedagog. får kompetensutveckling om samtalsmetodik tillsammans med skolans socionom. presenterar sig i klasserna samt berättar om den brevlåda som finns att lämna meddelanden som rör trygghetsteamet i. Brevlådan töms av rektor varje fredag. lämnar ut en trivselenkät varje höst i anslutning till novemberlovet. sammanställer trivselenkäten och har elevsamtal utifrån den. Resultaten återkopplas till berörda pedagoger och diskuteras också i klasserna. Vid behov diskuteras även resultat som sticker ut i fokusgrupper med elever. reviderar den årliga likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling innan januari. genomför elevsamtal om ärenden som uppkommer utanför enkäten, till exempel från klasslärare eller från brevlådan. Fritidshemmet gör sociogram med barnen som en del i det förebyggande arbetet. Sociogram genomförs också i klasser 4-6 om behov finns.

11 Åtgärdande arbete: Elevsamtal såväl i trygghetsteamet som i klasserna Blankett för kränkande behandling Teamets arbete, både i klasser och med enskilda elever dokumenteras Hubertusgårdens trygghetsteam Anna Capobianco (resurslärare åk 5-6, fritids åk 3-4) Patrik Liimatainen (elevassistent åk 4 och pedagog i fritids åk 2) Victoria Laurin, specialpedagog F-6 Pernilla Vesterlund, rektor

12 Bilaga 2 Hubertusgårdens ordningsregler Hubertusgårdens ordningsregler om TRYGGHET Vad? Jag uppträder så att det blir tryggt för mig själv och andra Hur? Jag använder aldrig våld, hot eller kränkningar. Om jag ser någon bli utsatt säger jag till en vuxen. Om det förekommer mobbning eller kränkningar reagerar jag genom att prata med en vuxen eller kontakta trygghetsteamet. Varför? Skolan är min arbetsplats och den ska vara trygg för alla. RESPEKT Vad? Jag tänker positivt, visar respekt och omtanke om allt och alla. Jag tänker på vad jag säger. Om jag är glad får jag glädje tillbaka. Hur? Jag bemöter andra med hänsyn, vänlighet och respekt Jag lyssnar till vad andra säger och respekterar deras åsikter, även om jag inte tycker likadant. Jag använder inte svordomar, könsord, nedsättande eller rasistiska uttryck. Varför? Skolan är min arbetsplats och där ska alla trivas och känna sig respekterade. Genom att uttrycka mig på rätt sätt kan jag motverka missförstånd och konflikter. ANSVAR Vad? Jag tar ansvar för hur jag uppträder i skolan. Hur? Jag kommer i tid och har med rätt material. Jag tar ansvar för mitt arbete i skolan och för mina hemuppgifter. Jag bidrar till arbetsro. Jag är rädd om skolans, kamraternas, personalens och mina egna saker. Varför? Skolan är min arbetsplats och där har vi alla ett gemensamt ansvar.

13 Hubertusgårdens ordningsregler och konsekvenser 1. Tillsägelse Alla vuxna på skolan ska se eleverna och vid behov säga till. 2. Samtal elev-personal med uppföljning efter överenskommelse. 3. Hemmet kontaktas om inte förbättring sker. Beroende på vilken/vilka regler som överträds kan följande konsekvenser bli aktuella: Samtal och uppföljning med din lärare eller någon i skolledningen Samtal och uppföljning med någon i elevhälsoteamet eller trygghetsteamet Allvarliga regelbrott kan leda till kontakt med polis och/eller sociala myndigheter. Också andra åtgärder kan bli aktuella. Se nedan Om du råkar skada något ska du genast anmäla det till någon vuxen på skolan. Om du är oaktsam och förstör eller smutsar ner får du själv göra fint efter dig. Om du uppför dig olämpligt vid utflykter och studiebesök kan det innebära att du får stanna kvar på skolan vid nästa utflykt eller erbjuds vårdnadshavare att följa med och ta ansvar för dig. Om du ofta kommer för sent till lektioner kan du få arbeta in den missade tiden efter skoldagens slut. Om du stör i klassrummet kan du bli anvisad en annan plats att sitta och arbeta på. Du får inte använda din cykel, skateboard eller liknande på skolans område. Om du bryter mot regeln kan dessa omhändertas resten av skoldagen. Om du lämnar skolans område utan tillstånd kontaktar vi vårdnadshavare. Om du tar med dig farliga föremål eller annat som kan vålla skada tas de omhand och kan hämtas ut hos skolledningen av vårdnadshavare. Föremål som t.ex. mobiltelefoner och elektroniska leksaker ska vara avstängda under skoltid såvida de inte används i en lärandesituation. Om du har dem på trots tillsägelse kan de omhändertas resten av skoldagen. Om det händer vid upprepade tillfällen kontaktar vi vårdnadshavare. Tänk på att skolan inte ansvarar för värdesaker som du tar med dig!