Pedagogisk träff, , RFV Att lära sig när man är 55+ Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog

Transkript

1 Pedagogisk träff, , RFV Att lära sig när man är 55+ Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog

2 Hur lär man sig som 55+? Svar: på samma sätt som man lärt sig tidigare!

3 Attityder Ålder är en tänkbar etikett att gömma sig bakom, med ålderns rätt Myter om åldrande och dåligt minne kan göra dig glömsk!

4 Attityder De yngre som haft tolkningsföreträde om hur åldrandet helst skall gå till?

5 Attityder Nya ord för livsfasen yngre äldre: Tredje åldern, 55+, Seniorer, Silver Surfers, Passionär, Passionist SALLIES (Senior Affluent Life Lovers Enjoying a Second Spring) OPALS (Old People Active Lifestyle) MAPPIES (Mogna Attraktiva Pionjärer) Grå Pantrarna

6 Attityder Är äldre alltid i otakt med tiden?

7 Dagny Carlson, 104 år: Man skall inte gamla till sig

8 Jag är en tjej på 50 år, söker dig glada kille, som gillar djur, odling o landet, har ett torp på landet

9 Attityder Gammal eller inte gammal har att göra med kulturen, det omgivande samhället och historiska tiden

10 Åldrande Kronologiskt åldrande Fysiologiska och medicinska parametrar Psykologiskt åldrande Utveckling av självbilden och sociala relationer Socialt åldrande Ålder placerat i ett socialt sammanhang

11 Åldrande Gränsen för när människor uppfattas som gamla har stigit betydligt. Enligt en undersökning för ett par år sedan uppfattades 65-åringar som gamla, nu gäller 72 år (FNB, ÅU )

12 Pedagogik Andragogik Ålderspedagogik? Seniorpedagogik Age management/åldersmedvetet ledarskap Edutainment

13 Generationer, erfarenheter Rikedomen och bördan i min utbildningshistoria. Uppfattningar om mig själv som elev, hurudan uppfattning har jag om mitt eget lärande, vilken roll jag har som elev sitter djupt Teorier idag betonar inlärarens eget ansvar, kan vara främmande för en äldre generation?

14 Psykologiska aspekter Kognitiva funktioner, minnet Motivation Kommunikation

15 Utgångspunkter: Hur lär man sig som äldre? Svar: Man lär sig som man hittills lärt sig! Lärandet är inte beroende av ålder För äldre gäller samma lagbundenheter oberoende ålder Specialdrag som man bör beakta: Åldrandeförändringar: sinnesfunktioner, informationsprocessandet, exekutiva funktioner, tempot och minnesfunktioner

16 Utgångspunkter Åldrande förändrar vårt informationsprocessande Det finns stora individuella olikheter i kvaliteten och när de börjar Normalt åldrande hindrar oss inte från att lära nytt Minnet och inlärningsförmåga kan övas genom hela livet

17 Utgångspunkter Hjärnans funktionella åldrandeprocess blir hos friska människor märkbar i tester efter år

18 Förmågan att lära sig: Förmågan att lära sig utantill försvagas Förmågan att komma ihåg detaljer försämras, förmåga att behärska helheter utvecklas Individuella skillnader i när förändringarna börjar och i hur snabb takt Att lära sig tar mera tid Motivationens betydelse ökar Innebär att betydelsen av ramarna för lärandet ökar

19 Kognitiva funktioner Forskning om minne och problemlösningsförmåga Intervjuer, frågeformulär, självvärderingar, test, intervju av anhöriga, iakttagelser Utvecklingen av neuropsykologi, metoder för att studera hjärnans funktioner: fmri (funktionell magnetavbildning) PET (position emission tomografi)

20 Förändringar i sinnesfunktioner Hörsel, innerörat, hörselnerv (inverkar på varseblivningen), svårare att uppfatta högfrekventa ljud Syn, förändringar i näthinnan och lins (behov av ljus, återhämtning, anpassningsförmåga till mörkerseende, djupseende, bländning)

21 Psykomotoriken Allmän försämring efter år Förklaringar: förändringar i centrala nervssystemet och uppmärksamhet (allmän försämring, sjukdomar) Försämringen syns i komplexa situationer God kondition fördröjer förändringarna

22 Kognitiva funktioner Allmänt långsammare Perceptionen, varseblivningen blir långsammare Uppmärksamhet, minnet, processeringshastigheten blir långsammare För att underlätta: koncentration på det väsentliga!

23 Minnet -Tidigare betraktades det som nästan oundvikligt att man blir alltmer glömsk när man blir äldre -Den uppfattningen är förenklad, olika typer av minne, flera av dem är välbevarade långt upp i åldrarna -Svårare för äldre att klara av komplicerade minnesuppgifter, att göra fler saker samtidigt och göra saker snabbt

24 Minnet Minne = den process som gör det möjligt för oss att ta emot, lagra och sedan plocka fram det som erfarenhet och information -inkodning -lagring -framplockning

25

26 Minnet Utan repetition stannar informationen ca 20 sekunder i arbetsminnet, hindras man repetera minskar chansen att komma ihåg

27 Minnet Förändringar i uppmärksamhet och perception påverka det sensoriska minnet, känsligheten för störningar ökar Arbetsminnet; att lagra och plocka fram blir mer ansträngande (minnestekniker), ny kunskap integreras med gammal

28 Minnet Det sensoriska minnet indelas i -ikonminnet (tar emot retningar från synsinnet) -ekominnet (tar emot retningar från hörselsinnet) Det sensoriska minnet fungerar som ett filter, väljer de retningar som bearbetas i arbetsminnet och därmed också når vårt medvetande Eftersom vår uppmärksamhet är begränsad så försvinner den mesta informationen i det sensoriska minnet. Genom selektiv uppmärksamhet går en liten del vidare till arbetsminnet

29 Minnet Luktsinnet Autobiografiska luktminnen Proustminnen

30 Arbetsminnet Arbetsminnet är här och nu, vad skall jag säga i följande mening. Styrfunktioner; att vi medvetet och ändamålsenligt kan styra våra handlingar, planera, följa upp och slutföra

31 Arbetsminnet -Arbetsminnets begränsade kapacitet kan kompenseras genom att istället för detaljer skapa helheter och sammanhang i det man skall komma ihåg ex Arbetsminnet gör det möjligt att ta in ny information och bearbeta det på ett effektivt sätt (huvudräkning, memorera telefonnummer, adresser). Med åldern förändras denna färdighet, men inte så mycket i kvalitet utan i hur lång tid man behöver för att lösa en uppgift

32 Minnessystem: Deklarativt och procedurminne Deklarativt Innehåller fakta, kunskap, information, ideer Allt som kan återkallas och beskrivas i ord, bilder eller symboler Procedurellt Minnen som har att göra med handlingar T.ex. cykla, simma, spela gitarr Vissa minns sina bankkoder procedurellt

33 Minnessystem Semantiska minnet (faktaminne, kunskapsminne): Minne av fakta av allmänkaraktär, såsom att minnas ord som börjar på C, minnas vad Frankrikes huvudstad heter och att det är torsdag idag.

34 Minnessystem Det semantiska minnet påverkas inte anmärkningsvärt av åldern. Generellt sett kan sägas att det semantiska minnet är välbevarat i åldrandet. I vissa uppgifter som t ex mäter ordförråd och faktakunskap kan man se en viss förbättring med ökad ålder

35 Minnessystem Episodminnet, händelseminnet, det autobiografiska minnet Det episodiska minnet är sjävbiografiskt: vad vi åt till frukost, vad vi tänker göra i morgon. Informationen är daterad i tid och rum vilket den semantiska informationen inte är. Episodminnet: utvecklas sist, mest utvecklat, mest komplicerat, beroende av större områden i hjärnan, därför mest känsligt, sist in-först ut

36 Minnessystem Det är framför allt det episodiska minnet som försämras när vi blir äldre vilket gör att vi får svårare att komma ihåg händelser. När man säger att man fått sämre minne syftar man vanligtvis på det episodiska minnet.

37 Minnessystem Perceptuellt minne, igenkänner det vi ser och hör

38 Minnessystem Procedurminnet: bevaras om man övar, använder, det växer inte mossa på en rullande sten! Välinlärda färdigheter påverkas inte

39 Minnet Olika ledtrådar och tips kan underlätta återkallandet i minnet Kontexten eller sammanhanget underlättar återkallandet Vårt fysiologiska tillstånd och sinnesstämning är också viktiga för återkallandet

40 Minnet Minnet fungerar inte som en videokamera, allt finns inte lagrat någonstans. Vi tappar bort en hel del på vägen och det vi lagrat förändras och förvanskas även pga våra förväntningar, erfarenheter, fördomar, pga vad andra berättar och vi blandar ihop material från olika händelser och upplevelser.

41 Minnet -Hjärnans plasticitet -Sist och slutligen förklarar åldern bara 10 procent av skillnaderna i kognitiva prestationer

42 Sammanfattning Åldrande medför subtila förändringar i kognitiva funktioner, men i princip borde en frisk människa även upp i hög ålder vara lika intelligent som i sin ungdom Ålder påverkar främst reaktionstiden, den kognitiva processeringshastigheten, nyinlärningsförmågan och arbetsminnet Åldringar brukar klara sig bättre i test som mäter t.ex. ordförråd än unga Sekundära effekter av systemsjukdomar (diabetes, hjärtoch blodkärl, metaboli osv)

43 Faktorer som befrämjar minnet Psyket påverkar minnet Nya erfarenheter Övning God motivation En positiv inställning Hälsa, god kondition Motion, sömn, föda (sömnlöshet påverkar minnet) Använd minnet till det du gillar!

44 The seven sins of memory (Schacter, 1999) Förgänglighet- en tendens att tappa information över tid Ouppmärksamhet oförmåga att komma ihåg saker pga att man varit ouppmärksam vid inkodningstillfället Blockering tillfällig blockering (tip of the- tounge) Felattribution innehållet är korrekt men ursprunget är fel Påverkbarhet en tendens att inkorporera ny information som genuina minnen Bias Minnen påverkas av den sedan tidigare förvärvade kunskapen Resistens en tendens att komma ihåg saker som man helst skulle vilja glömma

45 Sammanfattning Förändringar som berör åldrandeprocessen, varseblivningsförändringar, förändringar i kognitiva funktioner, minnesfunktioner Kohort och generationstypiska faktorer: utbildnings-lärande-historiken, kanske viktigare än den förra, hurudan är jag som inlärare Handledarens egen kompetens, lyhördhet, kunskap, skicklighet, motivation

46 Miljön Fysiska miljön: syn, hörsel, motorik, mycket viktigt. Praktiska lösningar När man lär nytt är informationsprocessen och uppmärksamheten mycket centrala Tillåtande, nyfikenhet, förtroende

47 Tidsanvändning Lugnt tempo, pauser, fördela, en sak i gången, inte parallellt, bit för bit, upprepning, framskrida i egen takt Hur det styrs, frågor, diskussioner, repetition, tydlighet, åskådligt, relatera till det som är bekant från tidigare Väl planerat, tydligt och indelad i avsnitt Ju strängare tidsramar desto svårare att lära

48 Materialet Materialet bekant, tydligt, lättanvänt Visuellt och intressant, som stöder minnet och förståelsen, bilder, metaforer, helheter, minnestips Språket (inte editera, trigga ) Självproducerat material, när man själv producerar stöder det minner, man kan återvända, det hålls i minnet, Om vi behöver kunskap har vi lättare att lära Minns inte nya saker? -Vi minns det som är intressant och viktigt OBS, det här viktigt för vem som helst!

49 Atmosfären Atmosfären är öppen, uppmuntrande och tillåtande, kan inte betonas för mycket! Positiv feedback, stimulering Öppenhet, jämlikhet, interaktion Målet att förstora bilden av mig som elev

50 Egenskaper hos läraren som predicerar positiv bedömning Vilken betydelse har det hurudan jag är som lärare 65% av variationen beror på lärarens egenskaper (Algner och Thum 1986)

51 Egenskaper hos läraren som predicerar positiv bedömning -kompetens och kunskap -entusiasm -förmåga att strukturera, klarhet -presentationsförmåga -sociala förmågor, förmågan att kommunicera och beakta studeranden -öppenhet

52 Läraren/Handledaren Var dig själv, vad är din uppgift? Lugn, långsam, tydlig, behärska och planera, uppgiftens struktur och det logiska, gör innehållet i uppgiften intressant, kan sin sak och fungerar planenligt och tydligt Egen motivation, förväntan och känslor inför uppgiften Uppmuntrar till interaktion Beaktar olikhet i sättet att lära, deltagarnas lärandehistoria och lärandeerfarenheter (fina pedagogiska metoder fungerar inte om jag inte förstår deltagarens lärendehistoria annars är vi hinder!) Simultan kapacitet Läsa av situationen, pelisilmä, känslighet, öppenhet, utvecklande Motiverar, uppmuntrar och ger snabb feedback, stöder glädjen i att lära Lär och utvecklar sig själv

53 Situationen/Kommunikationen Shared social reality (situationell aspekt); den mest grundläggande förutsättning för god kommunikation är en gemensam bild av den situation man befinner sig samt ett gemensamt språk

54 Theory of mind Innebär att man förstår att man själv och alla andra har tankar, känslor, upplevelser, avsikter och uppfattningar Mentalisering Gör det möjligt att tolka andra människors kommunikation Gör det lättare att tolka och förutse andra människors beteende Utan theory of mind blir ömsesidig kommunikation problematiskt och socialt samspel oförutsägbart och oförståeligt

55 Spegelneuroner

56 Kommunikation Förmågan att kommunicera handlar inte om teknik

57 Kommunikation Om man skall lära en människa måste huvudintresset vara människan? Äkthet Svara på det som efterfrågas, inte mata innan någon gapar Hur ta hänsyn till alla, individualiserad handledning, den som skriker högst får mest? Selektiv uppmärksamhet Lyhörd för språket

58 Personlighet Varje människa är: som alla andra människor; human nature som vissa andra människor; kulturella olikheter som ingen annan människa; varje människa unik, individuella skillnader temperament är den biologiska grunden för personlighet

59 Temperament Liisa Keltijärvi-Kangas, temperamentsforskare: Stilen med vilken människan uttrycker sina känslor: Närmande, undvikande Socialitet, blyghet Anpassning Emotionalitet, sinnesstämning Aktivitet Distraktibilitet Ihärdighet Sensitivitet Rytmicitet

60 Sättet att lära sig Sättet att lära sig är starkt förknippad med vår personlighet och vårt typiska sätt att tänka, något som i sin tur hänger ihop med den kultur, den miljö eller det samhälle där vi har våra rötter

61 Faktorer som påverkar lärstilen Inlärningsmiljön; ljud, ljus, temperatur, omgivning, olika preferenser Känslomässiga faktorer; motivation, uthållighet, koncentration, ansvar, anpassning, självständighet, struktur, etc Sociala behov; ensamma, tillsammans Fysiologiska behov, sinnen, tid, matbehov, rörlighet Vänster/höger hjärndominans, informationsbearbetning

62 Motivation Det är jag som skall få stöd att hitta mig där jag just är.

63 Motivation -Det finns många faktorer i människans natur, personlighet, attityder och känslor som kan tänkas ha inverkan på förmågan och lusten att lära. -Ingen inlärningsfaktor har det skrivits så mycket om som om motivationen, men utöver konstaterandet att den som skall lära sig något bör vara motiverad, säger forskningen faktiskt inte så mycket. För den som är motiverad går lärandet i stor utsträckning av sig självt.

64 Motivation Motivationen kan vara så mycket. -I litteraturen används ord och uttryck som betecknar motivationskraften i läroprocessen: nyfikenhet, utforskningsbehov, kunskapstörst, meningsfullhet, ändamålsenlighet, mål, glädje, makt, frihet, trygghet osv.

65 Motivation Lärande och utbildning kan inte påtvingas människan. Det måste komma från den enskildas människans behov av att lära. Det en lärare och handledare kan göra är att hjälpa den enskilde att komma till klarhet över just sitt behov. Motivet, lusten och drivkraften att lära kan bara komma från individen, den lärande själv. Det som all motivation i grunder faller tillbaka på är att lärandet måste upplevas som meningsfullt.

66 Motivation För att förstå individens motiv för att lära måste vi beakta livshistorien, generationsspecifika och individuella faktorer. Individualiserad handledning, förstå deltagarnas historia?