Befolkningen blir äldre. Psykologiska aspekter av åldrandet. Dagens upplägg. När är man gammal? Föreställningar om ålderdomen. Olika mått på ålder

Transkript

1 Befolkningen blir äldre Psykologiska aspekter av åldrandet Johnny Pellas, neuropsykolog Handengeriatriken / KI Alzheimer s Disease Research Center Johnny.pellas@ki.se Ahlbom, A. m fl, Dagens upplägg Begreppet åldrande Teorier om åldrandet Det goda åldrandet Förändringar i den mentala förmågan Åldrande och psykiatrisk sjukdom Demenssjukdomar + Fallbeskrivningar, praktiska implikationer, gruppdiskussioner När är man gammal? Föreställningar om ålderdomen Den negativa åldrandebilden, regressionshypotesen: Åldrandet är en process av förfall, där det sker en progredierande förlust av färdigheter och förmågor Den positiva åldrandebilden, växthypotesen: Åldrandet en livsfas med individens högsta mognad och visdom. Båda sannolikt ytterligheter. Olika mått på ålder Kronologisk ålder: Tid från födelsen. Mått för myndigheter. Yngre-äldre 65-79, äldre-äldre 80+ Social ålder: Funktion inom sociala system, t ex pensionär Psykologisk ålder: Anpassning till omgivningens krav personlighet och kognitiv förmåga Biologisk ålder: Funktionsnivå i förhållande till livslängden 1

2 Åldrande vs sjukdom Normalt åldrande? Åldrande Långsamt progredierande Förändringarna sker inifrån Förändringarna är universella Förändringarna går inte att backa Förändringarna minskar funktionsförmågan, leder till slut till döden Sjukdom Selektiva, både beträffande organ och vilka individer som drabbas Kan orsakas av såväl yttre som inre faktorer Behöver inte vara progredierande Behöver inte leda till minskad funktionsnivå Går att påverka Det goda åldrandet Det goda åldrandet - strategier Hälsa God kognitiv förmåga Social kompetens Personlig kontroll Livstillfredsställelse Lång överlevnad Förutsättningar Åldersspecifik utveckling Åldersrelaterad anpassning Reduktion av allmän reservkapacitet Förlust av specifika funktioner Process Selektion Optimering Kompensation Utfall Förändrad livssituation Dehlin et al., 2000 Baltes & Baltes, 1990 Livsloppsperspektiv Samband mellan genetik, livsstil, och psykosociala faktorer Psykisk hälsa och mentala förmågor en produkt av livslångt samspel Utveckling och förändring möjlig genom hela livet med rätt betingelser Tre determinanter: Ålderberoende förändringar, sociokulturell påverkan, individspecifika faktorer Kognitiva funktioner Minne Språk (ex ordproduktion, språkförståelse) Uppmärksamhet Visuospatial förmåga (rumslig förmåga) Exekutiva funktioner (planering, övervaka egen prestation, konsekvenser, inhibera och aktivera) Psykomotorisk förmåga (mental snabbhet) 2

3 Åldersberoende förändringar Minnesfunktioner Långsammare psykomotorisk processhastighet. Långsammare reaktion på intryck och långsammare bearbetning Nedsatt reservkapacitet Vissa minnesförsämringar Korttidsminne Arbetsminne Lagring Långtidsminne Episodiskt minne Semantiskt minne Procedurminne Framplockning Minnesfunktioner Psykologiska åldrandemodeller Korttidsminne Arbetsminne Lagring Långtidsminne Disuse-teorin. Use it or lose it! General slowing. Åldersrelaterad förlångsamning Alienationsteorin. Social miljö påverkar förmågor Episodiskt minne Semantiskt minne Procedurminne Framplockning Bemötande vid minnesproblem Uppmärksamhet Repetition Göra listor Rutiner Cues ledtrådar Minnesknep, method of loci Bemötande vid nedsatt psykomotoriskt tempo Rätt förutsättningar för perception (ljusstyrka och ljudnivå) Sänk taltempo och tempo vid aktiviteter Eliminera distraktorer Utgå från personens tidigare erfarenheter Växla mellan sinnesintryck (visuellt, auditivt, kinestetiskt) Ta täta pauser 3

4 Psykiska ohälsa hos äldre Äldre och suicid Psykisk sjukdom (ångest, depression, psykos) 20 %. Psykisk sjukdom varken en del av det normala åldrandet eller frånvarande under åldrandet. Samsjuklighet svårt differentialdiagnostisera Depression %, varav ¼ som erhåller behandling. Ångest 6-12 % Schizofreni 1 % av befolkningen, varav 2-4 % efter 60 års ålder 2010 begick 241 män och 111 kvinnor självmord Attityder till äldre och suicid annorlunda jmf med attityden till yngre och suicid Snedvriden bild att somatisk sjukdom orsak till suicid i forskning är depression vanligast Psykiatrisk vård Svårare för äldre åtnjuta psykiatrisk specialistvård, såväl öppen som sluten Som regel alltid psykofarmaka, i princip aldrig psykologisk behandling (trots nationella riktlinjer) Farmaka ofta otillräckligt undersökt i den äldre populationen, många biverkningar och interaktioner konsekvenser Apozepam, Diazepam Desitin, Stesolid, Valium, Oxascand, Sobril, Temesta, Xanor, Librium, Apodom, Mogadon, Flunitrazepam, Fluscand, Halciom, Triazolan, Dormicum, Midazolam, Iktorivil, Frisium, Lergigan, Acebutolol, Albetol, Atenblock, Atenol, Atenolol, Bisomerck, Bisoprolol, Bisoprolol comp, Blocanol, Breviblock, Cardiol, Carvedilol, Celiprolol, Diasectral, Emconcor, Emconcor CHF, Emconcor comp, Espesil, Hypoloc, Inderal, Kerlon, Logimax, Metoprolin, Nif- Ten, Orloc, Orloc comp, Pindocor, Pindolol Mylan, Pinloc, Propral, Ranoprin, Selectol, Selocomp zoc, Seloken, Selekon zoc, Selopral, Spesicor Dos, Tenoblock, Tenoprin, Visken, Digoxin, Absenor, Ergenyl, Orfiril, Fenemal, Penthotal, Hermolepsin, Tegretol, Trimonil, Trileptal, Absenor, Ergenyl, Orifiril, Sabrilex, Suxinutin, Taloxa, Gabapentin, Neurontin, Lamotrigin, Lamictal, Topimax, Zonegran, Lyrica, Keppra, Morfin, Depolan, Dolcontin, Oramorph, Nalbufin, Oxikodon, Lithionit, Tofranil, Anafranil, Surmontil, Tryptizol, Saroten, Larozyl, Sensaval, Petrofin, Zopiklon, Imovane, Brildem, Stilnoct, Zolpidem, Sonata, Heminevrin, Norspan, Apozepam, Diazepam Desitin, Stesolid, Valium, Oxascand, Sobril, Temesta, Xanor, Librium, Apodom, Mogadon, Apozepam, Flunitrazepam, Diazepam Fluscand, Desitin, Halciom, Stesolid, Triazolan, Valium, Dormicum, Oxascand, Sobril, Midazolam, Temesta, Iktorivil, Xanor, Frisium, Librium, Lergigan, Apodom, Acebutolol, Mogadon, Albetol, Flunitrazepam, Atenblock, Atenol, Fluscand, Atenolol, Halciom, Bisomerck, Triazolan, Bisoprolol, Dormicum, Bisoprolol Midazolam, comp, Blocanol, Iktorivil, Breviblock, Frisium, Lergigan, Cardiol, Carvedilol, Acebutolol, Celiprolol, Albetol, Atenblock, Diasectral, Atenol, Emconcor, Atenolol, Emconcor Bisomerck, CHF, Bisoprolol, Emconcor Bisoprolol comp, comp, Espesil, Blocanol, Hypoloc, Breviblock, Inderal, Kerlon, Cardiol, Logimax, Carvedilol, Metoprolin, Celiprolol, Nif- Diasectral, Ten, Orloc, Emconcor, Orloc comp, Emconcor Pindocor, CHF, Pindolol Emconcor Mylan, comp, Pinloc, Espesil, Propral, Hypoloc, Ranoprin, Inderal, Selectol, Kerlon, Selocomp Logimax, zoc, Metoprolin, Seloken, Selekon Nif- Ten, zoc, Orloc, Selopral, Orloc Spesicor comp, Pindocor, Dos, Tenoblock, Pindolol Tenoprin, Mylan, Pinloc, Visken, Propral, Digoxin, Ranoprin, Absenor, Selectol, Ergenyl, Selocomp Orfiril, Fenemal, zoc, Seloken, Penthotal, Selekon zoc, Hermolepsin, Selopral, Spesicor Tegretol, Dos, Trimonil, Tenoblock, Trileptal, Tenoprin, Absenor, Visken, Ergenyl, Digoxin, Orifiril, Absenor, Sabrilex, Ergenyl, Suxinutin, Orfiril, Taloxa, Fenemal, Gabapentin, Penthotal, Neurontin, Hermolepsin, Lamotrigin, Tegretol, Lamictal, Trimonil, Topimax, Trileptal, Zonegran, Absenor, Lyrica, Ergenyl, Keppra, Orifiril, Morfin, Sabrilex, Depolan, Suxinutin, Dolcontin, Taloxa, Oramorph, Gabapentin, Nalbufin, Neurontin, Oxikodon, Lamotrigin, Lithionit, Tofranil, Lamictal, Anafranil, Topimax, Surmontil, Zonegran, Tryptizol, Lyrica, Keppra, Saroten, Morfin, Larozyl, Depolan, Sensaval, Dolcontin, Petrofin, Oramorph, Zopiklon, Nalbufin, Imovane, Oxikodon, Brildem, Lithionit, Stilnoct, Tofranil, Zolpidem, Anafranil, Sonata, Surmontil, Heminevrin, Tryptizol, Norspan, Saroten, Larozyl, Sensaval, Petrofin, Zopiklon, Imovane, Brildem, Begreppet demens Från latinet, de = utan, mens = sinne. Har kallats senilitet, ålderdomssvaghet, förkalkning Demens är ett syndrom, d v s en uppsättning symtom Syndromet demens: Bestående försämring av kognitiva funktioner som är så uttalad att den innebär en signifikant försämring jämfört med tidigare nivå och ger problem i det dagliga livet (ADL) 4

5 Hur vanlig är demenssjukdom? I Sverige ca , i Stockholms län ca , varav är under 65 Varje år insjuknar en stigande siffra (år 2025 ca ) Förekomsten högre ju äldre man är. 65 år 1-2 %; 80 år 20 %; år 50 %. Fördelning Lewybodydemens? Kognitiva nedsättningar, de fyra A:na Lindrig kognitiv störning Minne Inlärning Lagring Återhämtning Gnosis Bearbetning av sinnesintryck Uppfattning Tolkning Förståelse Frontala funktioner Initiativ Planering Socialt omdöme Känsloliv Demens/ kognitiv svikt Språk Förståelse Benämning Formulering Praxis Handlingsmönster Praktiska färdigheter Koordination MCI = Mild Cognitive Impairment = Lindrig kognitiv störning Försämring av en eller flera kognitiva funktioner Kan, men behöver inte, involvera minne Relativt intakt ADL-funktion Prevalens: år 11 %; år 30 %; över 80 år fler än 30 %. Lindrig kognitiv störning, fortsättning Kan bero på Demenssjukdom i tidigt skede Skada post stroke Kroppsliga sjukdomar Psykiatriska sjukdomar Normalvariation I Kungsholmsprojektet: 1/3 demens, 1/3 oförändrade, 1/3 förbättrade efter tre år Subjektiv kognitiv störning Självupplevda kognitiva besvär Inte verifierbara på kognitiva tester, och påverkar inte ADL Förekommer hos % av personer över 65. Det innebär över 1 miljon människor (beräknat på ca 1,8 miljoner över 65 år) Risk att utveckla Alzheimers sjukdom tre gånger högre hos de med subjektiva minnesbesvär. Över 50% utvecklar MCI inom 8 år. 5

6 Överlapp! Omfattning Normalt åldrande Subjektiv kognitiv störning Lindrig kognitiv störning Demens 8 år Grad av kognitiv svikt MCI MCI MCI 3 år Förbättrad Oförändrad Demens Fall 1: Alzheimers sjukdom Man, 64 år. Arbetat som ingenjör, och fick gå med avgångsvederlag vid en omorganisation. Enligt företaget hade han svårt att lära sig det nya datorsystemet, trots upprepade instruktioner. Hustrun berättar att han upprepar saker han tidigare berättat, och har svårt att minnas vad som hänt nära i tiden. Vid några tillfällen har han haft svårt att hitta hem när han varit på promenad. Hustrun har successivt tagit över mer och mer av ansvaret i hemmet (räkningar, tvätt, inköp). Symtombild: Alzheimer Smygande debut, senil demens efter 65 år 97 %, presenil demens före 65 år Långsam försämring av kognitiva funktioner Temporo-parietala symtom: - Episodminnesstörning - Visuospatiala svårigheter (konstruktionsapraxi, orienteringssvårigheter) - Språkliga svårigheter (anomi) Nedsatt exekutiv funktion Depression vanligt i början, senare i förloppet passivitet Vanligt med beteendestörningar senare (ex. aggression) Sjukdomsmekanismer Atrofi (=celldöd) med start i hippocampus, temporalloben och parietalloben. Sjukdomsmekanismer, forts. Plack (betaamyloid) Tangles (tau) Foto: elements4health.com Bild: ahaf.org 6

7 Förloppet över tid Alzheimers sjukdom Bild: Janusinfo.se William Utermohlen Fall 2: Vaskulär demens Kvinna, 72 år. Har för sju år sedan fått hjärtinfarkt, hypertoni sedan 20 år, diabetes. Hemtjänsten, som hjälper henne med städning, rapporterar att hon för ett halvår sedan fått svårare att sköta sysslor i hemmet och svårt att ta sina mediciner, och de tycker att det varierar från dag till dag. Hon har nedsatt kraft i vänster kroppshalva. Hon verkar nedstämd, och kan plötsligt brista ut i gråt. Symtombild: Vaskulär demens Belägg för cerebrovaskulär skada Försämring av minne Mental långsamhet (långsam i processerna, svarslatenser) Motorisk tröghet Nedsatt uppmärksamhet, ofta fluktuerande Debuten ofta plötslig, förloppet vanligen trappstegsliknande Neurologiska bortfall vanliga (som vid stroke) Ofta emotionell inkontinens Sjukdomsmekanismer Multiinfarktsdemens: Grå substans. Volym respektive lokalisation påverkar Småkärlssjuka: Vitsubstansförändringar Fall 3: Frontotemporal demens Man, 53 år, sjukpensionerad bussförare, två tonårsbarn. Hustrun upptäckte för tre år sedan att patienten började få svårt att ta initiativ, och på senare tid sitter han mest i soffan. Han har fått antidepressiv medicinering av husläkare, som inte hjälpt. Det senaste året har han blivit allt mer obekymrad, och bryr sig t ex inte om sin hygien. Han har blivit vårdslös i trafiken, och vevar ner rutan och skriker år folk när han kör bil. Språket har blivit torftigare. Foto: radiopaedia.org 7

8 Symtombild Smygande debut, debut vanligen år Personlighetsförändring, två typer vanliga: - Pseudodepressiv (passiv, tystlåten, initiativlös) - Pseudopsykotisk (impulsiv, manisk-hyperaktiv, bryter mot sociala regler) Bristande självinsikt och förståelse för andra människor Nedsatt exekutiv funktion (svårt planera, ointresse för konsekvenser) Ofta förändring av språklig uttrycksförmåga senare i förloppet mutism Minne och praktisk förmåga välbevarade i tidiga stadier Förändring av tauproteinet Picks celler: aggregerat tau bildar klumpar Atrofi av frontal- och temporalloberna Sjukdomsmekanismer Fall 4: Lewy-body demens 70-årig kvinna som, på anhörigas begäran, sökt sjukvård flera gånger p g a fall. Sedan ett halvår tillbaka har hon ringt anhöriga, oavsett tid på dygnet, då hon sett personer som rör sig inne i lägenheten. Sattes av husläkare in på lågdos antipsykotisk medicin, varpå tillståndet förvärrades. Hon är stel i kroppen och har svårare att röra sig. Hon kan inte sköta sin ekonomi p g a svårigheter att läsa och skriva. Hennes svårigheter verkar variera mycket från dag till dag. Symtombild Debutålder ofta Fluktuerande minnesnedsättning och fluktuerande kognitiva symtom Psykiatriska symtom: Hallucinationer (ofta konkreta), vanföreställningar, depression Parkinsonism Medvetandeförluster och fall Förvärras av neuroleptika Sjukdomsmekanismer Riskfaktorer Atrofi frontalt och temporalt Lewykroppar, som består av två proteiner, ses i hela hjärnbarken och i hjärnans inre strukturer (ssk i substantia nigra) Foto: atreatmentforalzheimers.com Ålder Kön i äldre population fler kvinnor Ärftlighet. Ärftlig AD, sårbarhet p g a ApoE4, vaskulärt arv Låg utbildning Övervikt Högt blodtryck Diabetes Ensamhet 8

9 Skyddsfaktorer Fysisk aktivitet Genetik, t ex ApoE2 God somatisk status Social och mental stimulans Utbildning Koffein och alkohol (?) Kost 9